Djurens Rätt
Politisk påverkan

Hur din kommun blir mer djurvänlig

Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val kommunerna har gjort, som vi gör varje år sedan 2019. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.

Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor - både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning. Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.

På dessa resurssidor finns information och länkar som kan hjälpa kommunerna att utvecklas. Materialet är tänkt att kunna inspirera både tjänstepersoner som arbetar med frågorna och kommunpolitiker eller medborgare som vill påverka sin kommun. Större delen av materialet är lika relevant för regionerna.

Resultat Djurvänlig kommun 2025
Bilden visar mat som läggs upp på tallrikar
Djurvänlig kommun

Mer växtbaserad mat i skola och förskola

Att öka andelen växtbaserad kost i kommunala verksamheter är naturligtvis bra för djuren. Att det även är ett effektivt verktyg för att minska klimatavtrycket känner nog de flesta till. Men de gynnsamma hälsoeffekterna för matgästerna och möjligheterna att höja kvaliteten på maten utan att öka kostnaderna talas det mindre om. 

En viktig vinst med att öka andelen växtbaserad kost är att barn och elever får i sig mer frukt och grönt – i dagsläget äter de i snitt bara hälften av den rekommenderade mängden. Här har Djurens Rätt samlat tips och inspiration för att klara omställningen och samtidigt få nöjda matgäster och minimalt med svinn.

En framgångssaga för grönare skolmat är ett gemensamt projekt i kommunen; den skrivs inte enbart i skolrestaurangen. Omställningen behöver ha bred förankring och ses som en viktig åtgärd i kommunens hållbarhetsarbete.  Politiker, skolledning och pedagoger behöver stötta, och matens betydelse för en hållbar framtid behöver vara en självklar del i undervisningen.

Vego

Resurser

I sin strävan att utöka andelen växtbaserad mat kan kommuner stöta på olika utmaningar. Det kan vara allt från skeptiska elever till att hitta riktigt bra recept. Här har vi samlat resurser att ta del av. Dessa är tänkta att hjälpa er på vägen!

Verktygslåda för proteinskifte 
Verktygslådan "Proteinskiftet i skolan" innehåller insikter, tips och goda exempel från skolor och kommuner som har som gjort ett proteinskifte och därmed ställt om till en mer hållbar skolmåltid. Materialet består av konkreta verktyg (insatser), interaktiva delar och posters för att inspirera, vägleda och underlätta. Verktygslådan kan användas av alla som arbetar med skolmat och har utvecklats i samarbete med Helsingborg Stad. 
Utforska verktygslådan →

Strategier baserade på beteendevetenskap
World Resources Institute har tagit fram rapporten “The food service playbook for promoting sustainable food choices” som innehåller väl underbyggda tips för att främja hållbara matval genom smarta nudgingstrategier, tydlig kommunikation och attraktiva presentationer av växtbaserade alternativ. Genom att kombinera beteendevetenskap med praktiska lösningar ökas samtidigt gästernas matglädje. 
Läs rapporten →

Kokbok
Kokboken Vegolyftet för storkök och skola innehåller teori, inspiration, näringslära samt 70 veganska och glutenfria näringsberäknade recept, beräknade för 100 personer. Bokens författare Magnus Naess, en av Sveriges mest erfarna kockar med inriktning på växtbaserat för storkök, håller också kurser.
Se kokbok → / Se kurser →

Vego

Lär av andras framgångar

Vilka lösningar har andra kommuner hittat på de utmaningar vi brottas med? Här hittar ni exempel på framgångar att inspireras av.

Södertälje delar med sig av kunskaperna
Diet for a Green Planet är Södertälje kommuns måltidskoncept för hållbar och hälsosam mat. Utöver att fungera som inspirationskälla har sidan också en vetenskapligt underbyggd faktadel.
Läs mer om Diet for a Green Planet →
 

Karlstads populära gröna mat
Karlstad kommun har varit en inspirationskälla för många. De lanserade tidigt framgångskoncept ”Green room” där det växtbaserade fått en framträdande roll i en trevlig miljö vilket resulterat i att fler och fler elever vågat testa nytt och väljer att äta en vegetarisk lunch.
Läs om Karlstads måltidsarbete →
 

Elevinflytande är en nyckelfaktor
När Djurens Rätt ber skolmåltidspersonal att ranka vilka faktorer de bedömer som viktigast för att framgångsrikt kunna öka andelen växtbaserat hamnar elevers och föräldrars inställning alltid i topp. Djurvänlig kommun-vinnarna genom åren har ofta arbetat väldigt aktivt med elevinflytande, och bilden av detta som ett framgångskoncept delas av erfarenheterna från Ett nytt recept för skolmåltider.
Läs mer om insikterna från projektet →

Vego

Vegansk mat

Djurens Rätts årliga undersökning Djurvänlig kommun visar att det fortfarande finns missuppfattningar kring vegansk mat, vilket gör att barn och elever i vissa kommuner nekas vegansk mat i skola och förskola. Här har vi samlat material om vad som gäller. Information om näringsinnehåll hittar du under nästa rubrik.

Faktarapport
Djurens Rätts faktarapport Mer växtbaserat i skola och förskola, men hur? undersöker vanliga utmaningar kommuner stöter på och listar tips på hur det går att lyckas i utvecklingsarbetet med den växtbaserade maten.
Läs faktarapport →

Kost & Näring rekommenderar att vegansk mat erbjuds
Branschföreningen Kost & Näring råder i sina nationella rekommendationer för förskola och skola att som huvudregel erbjuda vegansk mat till alla individer som önskar det.
Se rekommendationerna →

Vego

Ha koll på näringsinnehåll

Det förekommer en hel del misinformation gällande näringsinnehållet i växtbaserad mat, och det är inte ovanligt att föräldrar uttrycker oro kring detta. Här finns några informationskällor som reder ut begreppen.

Riktlinjer för skolan
Livsmedelsverkets tillhandahåller nationella riktlinjer för måltider i skolan. Information om vegetarisk och vegansk mat på sidan 24.
Läs Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i skolan →

Riktlinjer för förskolan
Livsmedelsverkets tillhandahåller nationella riktlinjer för måltider i förskolan Nationella riktlinjer för måltider i förskolan. Information om vegetarisk och vegansk mat på sidan 22. 
Läs Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan 

Kostråd om veganskt till barn
Livsmedelsverket tillhandahåller kostråd för olika målgrupper, bland annat gällande vegansk mat till barn.
Läs Livsmedelsverkets kostråd Vegansk mat till barn →

Vego

Vad kommuner kan göra

Något av det enklaste kommuner kan göra för att komma närmare de globala målen är att servera mer växtbaserat. Genom detta kan kommunerna:

1. Minska klimatavtryck markant, ett konkret sätt att arbeta med mål 13 “Bekämpa klimatförändringarna”

2. Bidra till mål 2 “Ingen hunger” då minskad animaliekonsumtion frigör stora mängder från foderproduktionen till djuren som istället skulle kunna mätta fler människor.

3. Bidra till mål 3 “God hälsa” då djurindustrin idag är en av riskerna för framtida pandemier. Antibiotikaanvändning i djurindustrin globalt är även en stor risk för antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot den globala folkhälsan.

Minskad klimatpåverkan och djurvälfärd går ofta hand i hand eftersom växtbaserade alternativ genererar en mindre mängd växthusgasutsläpp. Kycklingkött marknadsförs som mindre klimatbelastande än annat kött. Djurens Rätt avråder kommuner från servering av kycklingkött på grund av de allvarliga djurskyddsproblem som kycklingproduktionen medför. Miljövinsterna med att satsa på växtbaserat framför kycklingkött är därtill långt större.

Läs mer om kycklingproduktion och miljö →

Djurvänlig kommun

Djurskyddskrav vid upphandling

Kommuner kan vid upphandling av produkter från djur, som kött, mjölk och ägg, ställa vissa djurskyddskrav. Här finns Djurens Rätts rekommendationer för en mer djurvänlig upphandling.

Djurens Rätt rekommenderar kommuner:

  • Att vid upphandling av livsmedel och måltidstjänster använda de kriterier som motsvarar de högst ställda djurskyddskraven. Mer information om vad det innebär finns i avsnitten nedan. 
  • Att lägga särskild vikt vid att ersätta kycklingkött, och att använda Upphandlinsmyndighetens nya kriterier för att välja bort kött från turbokycklingar.
  • Att utöka andelen växtbaserat. På så vis skapas också utrymme i budget att ställa högre djurskyddskrav på de animalier som köps in.
DJURSKYDDSKRAV

Nya kriterier för kycklingkött

Gällande kycklingkött är Djurens Rätts rekommendation:

Att välja bort kycklingkött till förmån för mer växtbaserat, på grund av de omfattande djurvälfärdsproblem som produktionen innebär.

Att för det kycklingkött som ändå upphandlas välja bort kött från turbokycklingar, med hjälp av de nya kriterierna som gör detta möjligt.

Kycklingkött är det köttslag som har ökat mest på den svenska marknaden de senaste 25–30 åren. Många skolor i Sverige serverar kyckling varje vecka. Samtidigt är det Djurens Rätts bedömning att kycklingar tillhör de djurslag som har det allra sämst. Offentliga upphandlare kan ta ett viktigt ansvar här.

Varför är turbokyckling dåligt?
Ett av de allvarligaste djurvälfärdsproblem som finns inom kycklinguppfödningen är användandet av turbokycklingar (snabbväxande hybrider). Den tillväxtinriktade aveln har gjort att dessa kycklingar växer så snabbt att de får ont och majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. Sedan 2023 rekommenderar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet minskad trängsel och ett slut på användningen av turbokycklingar.

Nya kriterier hjälper er att välja bort turbokyckling
Upphandlingsmyndigheten har nyligen arbetat fram nya kriterier för upphandling av bland annat kycklingkött. Bland dessa finns ett kriterium om hälsosammare raser med “begränsad tillväxthastighet”, något som nu gör det möjligt för kommuner att välja bort kött från turbokycklingar i sin upphandling. Djurens Rätt ser mycket positivt på detta och uppmanar starkt alla kommuner att använda denna möjlighet. Läs mer i Djurens Rätts rapport om hur kommuner engagerar sig för bättre djurvälfärd för kycklingar, med mer hållbar upphandling som verktyg.
Läs rapporten här →

Minskad servering av kycklingkött viktigt för ökad djurvälfärd
Djurens Rätt ser också att produktionen behöver minska kraftigt för att åtgärda de fabriksliknande förhållandena som kycklinguppfödningen innebär. Därför uppmanar vi kommuner att parallellt med att ställa högre krav vid upphandling samtidigt sätta ambitiösa mål för minskad servering av kycklingkött. 
Här hittar du alla rekommendationer till upphandlare om kycklingkött →

Djurskyddskrav

Vilka kriterier bör användas?

Det vanligaste vid kommuners upphandling är att Upphandlingsmyndighetens kriterier används. Dessa djurskyddskrav rör uppfödning, transport och slakt, och finns på olika nivåer. Djurens Rätt ser stora brister i nivån som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning. Det finns stort utrymme för kommuner att höja sin kravnivå och därmed verkligen göra skillnad för djurens välfärd.

Svensk djurskyddslag otillräcklig nivå

Lagstadgad möjlighet till utevistelse saknas för de allra flesta djurslag i svensk lagstiftning, trots att det är mycket viktigt för djurvälfärden. Grisar, kycklingar och hönor är exempel på djurslag där utevistelse sällan förekommer. Ekologisk produktion i nivå med KRAV-certifiering är den uppfödningsform som för de flesta djurslag ger högst djurvälfärd utifrån Upphandlingsmyndighetens kriterier.

Hitta kriterier för Livsmedel och måltidstjänster →

Läs mer om djuren i livsmedelsindustrin och om Djurens Rätt arbete → 



Djurens Rätts arbete för utvecklade upphandlingskriterier

Djurens Rätt ser att det finns utrymme för utveckling när det gäller Upphandlingsmyndighetens djurskyddskriterier, eftersom det för vissa djurslag saknas viktiga delar. För fiskar och skaldjur finns det i dagsläget inga djurskyddskriterier alls. För mjölk, mejeriprodukter och ägg saknas djurskyddskriterier om transporter och slakt. Detta lyfter Djurens Rätt i samband med Upphandlingsmyndighetens översyn av djurskyddskriterierna, där Djurens Rätt deltar aktivt.

Djurvänlig kommun

Djurskyddsförbättringar bortom kostområdet

En del av Djurvänlig kommun rör beslut och praxis bland kommunerna gällande användning av påskfjädrar, åtgärder för att skydda smådjur i samband med valborgsmässobrasor och begränsningar av användandet av fyrverkerier.

Inom samtliga av dessa områden har utvecklingen gått snabbt. Från att enstaka kommuner avstod från påskfjädrar och fyrverkerier gick det bara några få år tills att en majoritet gått samma väg, mycket tack vare Djurens Rätts arbete.



På den här sidan hittar du information om varför dessa åtgärder är viktiga för att skydda djur, och tips från kommuner som hittat andra fina sätt att uppmärksamma högtider.

Djurhållning

Hård avel och näbb- och tåklippning

De färgglada fjädrar som ofta ses i påskris kommer vanligtvis från kalkoner som fötts upp i USA eller Asien. Färgningen av fjädrarna sker oftast i Asien. Djuren hålls på ett sätt som inte skulle vara tillåtet i Sverige. Djurskyddsproblem omfattar exempelvis hård avel och näbb- och tåklippning.

Trängseln gör att kalkonerna skadar varandra

Fjäderplockning och kannibalism förekommer i kalkonuppfödning. Det onaturliga sättet som kalkonerna hålls på bidrar till att dessa beteenden utvecklas. Fjäderplockning och kannibalism orsakar mycket lidande hos de djur som utsätts. Smärtsamma ingrepp i form av näbbklippning förekommer för att minska skadornas omfattning. Majoriteten av alla kalkoner får ingen möjlighet till utevistelse alls.

Hård avel och fotskador

Kalkoner har avlats till att bli så stora som möjligt, och blir idag mer än dubbelt så tunga som sin vilda anfader. Denna enorma storleksförändring har inneburit att de inte längre kan utföra flera av sina naturliga beteenden, som att flyga upp på pinnar och att putsa sig. De kan inte heller para sig naturligt utan måste insemineras artificiellt. Fotskador är mycket vanligt hos kalkoner. En stor del av djuren lider av smärtsamma bölder under fötterna. Detta beror på infektioner som de får av att gå runt i sin egen avföring

Påsk

Inspiration

Pynta fjäderfritt med hjälp av färgglada tygremsor, tyll, konstgjorda fjädrar, större och färre dekorationer utskurna ur plåt, eller penséer eller andra blommor.

Djurskydd

Fyrverkerier orsakar lidande

Varje år skräms och skadas djur av fyrverkerier. Hundar, katter och andra familjedjur skräms ibland så illa att de aldrig återhämtar sig. Vilda djur kan chockas, fly i panik eller gömma sig i dödsångest.

Över 90 procent av kommunerna anger numera att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier. År 2020 var motsvarande siffra mindre än 25 procent. Den kraftiga ökningen, som skett på bara några få år, verkar alltså hålla i sig även efter pandemin. Utöver detta begränsar runt 70 procent privatpersoners användning av fyrverkerier i lokala föreskrifter, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten.

Privatpersoners användning av fyrverkerier i samband med nyårsfirande förekommer ibland flera dagar innan och efter själva nyårsnatten och riskerar därmed att orsaka utdraget lidande för djur. Det finns många exempel på hur andra kommuner begränsat detta lidande genom att kräva polistillstånd för användningen av fyrverkerier förutom just runt själva tolvslaget på nyårsnatten.

Utvecklingen kring fyrverkerier i Sverige

  • 2002: smällare förbjuds.
  • 2009: de största fyrverkeripjäserna (s.k. fyratumsbomber) får inte längre säljas till privatpersoner.
  • 2014: tyngre raketpjäser förbjuds.
  • 2019: de vanligaste raketerna, de med styrpinne, får inte längre användas utan tillstånd. Det blir också förbjudet för försäljare att sälja dessa pjäser till personer utan tillstånd.

 

En opinionsundersökning från Novus (2018) visar att det folkliga stödet för att begränsa fyrverkerier är starkt. Drygt nio av tio svenskar tror att fyrverkerier påverkar djur negativt och sju av tio anser att det bör finnas ett förbud mot fyrverkerier eftersom de kan skrämma och skada djur. det ligger helt i linje med vad Djurens Rätt har argumenterat och arbetat för under lång tid.

Tips från kommuner på nyårsarrangemang

En del kommuner som avstår från eget fyrverkeri ordnar istället en ljusshow, en konsert, en ljusvandring eller något annat festligt arrangemang på nyårsnatten. Djurens Rätt avråder från att ersätta fyrverkerier med svävande lyktor, då de i vissa fall innehåller ståltråd som kan skada djur om de blir liggande i naturen. Läs mer om kommuner utan fyrverkerier.

Valborg

Djur bosätter sig i majbrasor

Varje vår dödas eller brännskadas många djur under Valborgsmässoafton. Högarna med risk, kvistar, löv och annat utgör perfekta boplatser för små djur som igelkottar, kaniner, harpaltar, småfåglar och katter. Många igelkottar har ännu inte vaknat och de går en plågsam död till mötes om majbrasan tänds på utan att först ha kontrollerats. Igelkottar är långsamma, nattaktiva djur och de söker sig gärna ner i hålor och gömmer sig. Det gör att de inte tar sig ut, eller brännskadas svårt, när deras hem eller gömställe tänds på. Av kommunerna i undersökningen svarar fyra av tio att de har infört rutiner för att förhindra att smådjur bränns i valborgsbrasor.

Tips som skyddar smådjur från brasan

Försäkra er om att inga djur bosatt sig i rishögen. Även om riset till majbrasan samlats ihop nyligen måste rishögen kontrolleras. Ett bra sätt är att dagen innan, eller helst samma dag, flytta rishögen en bit bort och söka igenom den innan elden tänds på. Är majbrasan stor kan det gå att använda en lång planka och häva upp brasan.

Informera föreningar och andra som anordnar majbrasor om vikten av att söka igenom majbrasan. Alla känner inte till problematiken kring att djur bosätter sig i brasan. Ni kan hjälpa till genom att sprida kunskapen.

Informera via kommunens hemsida och sociala medier om hur allmänheten kan undvika att igelkottar och andra djur dödas och brännskadas i majbrasor.