Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Globala målen och djurvälfärd - vad kan företag göra?

FN:s Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling. Trots att FN är tydliga med att samtliga mål är lika viktiga så väljer allt för många företag att endast lägga fokus på klimatmålet.

En del företag som enbart fokuserar på klimatmålet, mål 13, gör detta genom att välja kyckling istället för rött kött och motiverar det med att vara “klimatsmarta”. Men om företag vill arbeta seriöst med klimatmålet så bör de välja vego, eftersom kycklingindustrin inte alls är klimatsmart i jämförelse med växtbaserat. Om företaget utöver vegosortiment ändå använder kyckling så behöver de fokusera på mer än klimatmålet, och då särskilt mål 12 om hållbar produktion. Detta eftersom den konventionella kycklingproduktionen inte är hållbar som den ser ut i dagsläget. Genom European Chicken Commitment kan företag bredda sitt hållbarhetsfokus och arbeta konkret för en mer hållbar kycklingproduktion.

Vego - det enklaste sättet att arbeta med de globala målen

Något av det enklaste företag kan göra för att jobba med de globala målen är att välja vego. Genom att frångå animalier och välja växtbaserade alternativ kan företagen:

  • Minska klimatavtryck markant[1], ett konkret sätt att arbeta med mål 13 “Bekämpa klimatförändringarna”
  • Bidra till mål 2 “Ingen hunger” då minskad animaliekonsumtion frigör stora mängder från foderproduktionen till djuren som istället skulle kunna mätta fler människor.[2]
  • Bidra till mål 3 “God hälsa” då djurindustrin idag är en av riskerna för framtida pandemier.[3]. Antibiotikaanvändning i djurindustrin globalt är även en stor risk för antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot den globala folkhälsan[4]
Bild 1

FN är tydliga: företag måste ta ansvar för flera mål

Idag ser vi att flera företag framhåller kött från vissa djurslag som hållbart och klimatsmart, framför allt kycklingar. Som tidigare nämnt så bör företag som vill vara klimatsmarta dock alltid välja mer vego i första hand. Om företaget istället övergår från rött kött till kyckling leder det till en ökning av andra hållbarhetsproblem än klimat, exempelvis att fler djur föds upp i intensiva produktionssystem och att användningen av soja till foder ökar vilket orsakar ökad avskogning[5]. Dessutom utgör målet att bekämpa klimatförändringarna bara ett av 17 globala mål, och FN är tydliga med att poängtera att målen är integrerade och att inget mål är viktigare än ett annat[6]. Med andra ord kan och bör företagens arbete med hållbarhet och de globala målen inte begränsas kring mål 13, då syftet med målen är att de måste uppnås som en helhet. Med tanke på hur kycklingindustrin ser ut idag så behöver företag som använder kyckling arbeta med mål 12, “Hållbar konsumtion och produktion”. Konventionell kycklingproduktion är nämligen långt ifrån hållbar. Mål 12 är dessutom det mål där Sverige ligger sämst till[7], vilket utgör ytterligare en anledning för företag att fokusera på just detta.

Bild 2

European Chicken Commitment - konkret sätt att arbeta med mål 12

Inom den svenska konventionella kycklingproduktionen tillåts upp till 25 kycklingar hållas på en kvadratmeter. Denna extrema trängseln ger upphov till välfärdsproblem som ökad stress och ökad risk för smittspridning. I produktionen används snabbväxande “turbokycklingar” som växer på ett sätt som även detta medför flertalet välfärdsproblem. Dessutom utfodras svenska kycklingar rutinmässigt med koccidiostatika, en typ av antibiotika som kan bidra till resistenta bakterier hos människor[8]. Även arbetsmiljöverket har uppmärksammat kycklingindustrin och larmar om att kycklingbönder och -slaktare är två av de yrkesgrupper som riskerar att drabbas av antibiotikaresistenta bakterier i Sverige[9]. Är det något som går att säga om den konventionella kycklingproduktion så är det att den är långt ifrån hållbar.

Det finns alternativ till den ohållbara konventionella produktionen. Genom att arbeta enligt European Chicken Commitment (ECC) kan företag bidra till bättre förhållanden inom kycklingindustrin, vilket över 150 företag i Europa redan har gjort. Bland annat ställer ECC krav på att långsamväxande och friskare kycklinghybrider används i produktionen. Hälften så många av dessa kycklingar dör innan slakt än “turbokycklingarna” som används i konventionell produktion[10]. Detta innebär att “svinnet” i produktionen minskar då hälsosammare raser används, vilket går att koppla direkt till mål 12 då ett av delmålen är halverat matsvinn i produktionsledet[11]. Eftersom ECC innefattar årlig rapportering från företagen så innebär det även ett aktivt bidragande till delmål 12.6 om att företag bör hållbarhetsrapportera[11].

ECC-produktion innebär betydligt högre djurvälfärd för kycklingarna än annan produktion, och forskare har påvisat att förbättrad djurvälfärd också har en positiv effekt på uppfyllandet av mål 12[12]. Dessutom är hög djurvälfärd en av de viktigaste frågorna för konsumenter när de väljer livsmedel, enligt Svensk Handels hållbarhetsundersökning[13]. Genom att anta kriterierna för ECC i sina inköp av kyckling arbetar företag med de globala målen genom att bidra till en mer hållbar kycklingproduktion, samtidigt som de lyssnar på konsumenternas önskemål.

Källor

  1. Larsson, J., 2015. Hållbara konsumtionsmönster: Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Naturvårdsverket.
  2. Nellemann, C., MacDevette, M., Manders, T., Eickhout, B., Svihus, B., Prins, A. G., Kaltenborn, B. P. 2009. The environmental food crisis – The environment’s role in averting future food crises. A UNEP rapid response assessment. United Nations Environment Programme.
  3. United Nations Environment Programme and International Livestock Research Institute. 2020. Preventing the Next Pandemic: Zoonotic diseases and how to break the chain of transmission.
  4. World Health Organisation. (2020). Antibiotic resistance. Hämtad 2020-09-01 
  5. Elin Röös, Jörgen Larsson, Kajsa Resare Sahlin, Malin Jonell, Therese Lindahl, Erik André, Sarah Säll, Niklas Harring, Martin Persson. (2020). Styrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt. SLU Future Food Reports 13. Sveriges lantbruksuniversitet, forskningsplattformen SLU Future Food.
  6. United Nations. (2020). About the Sustainable Development Goals. Hämtad 2020-09-01
  7. Sachs et al. (2020): The Sustainable Development Goals and Covid-19. Sustainable Development Report 2020. Cambridge: Cambridge University Press. 
  8. Vitenskapskomiteen for mattrygghet (VKM). (2015) The risk of development of antimicrobial resistance with the use of coccidiostats in poultry diets. Opinion of the the Panel on Animal Feed of the Norwegian Scientific Committee for Food Safety. VKM Report 2015: 30.
  9. Qvarforth, I., Tammelin, A. (2018). Arbetsmiljörisker med antibiotikaresistenta bakterier. Kunkapssammanställning 2018: 6. Arbetsmiljöverket.
  10. RSPCA. (2020). Eat, Sit Suffer, Repeat. The Life of a Typical Meat Chicken. 
  11. UNDP Sverige. (2020). Mål 12: Hållbar konumtion och produktion. Globala målen. Hämtad 2020-09-01
  12. Keeling L, Tunón H, Olmos Antillón G, Berg C, Jones M, Stuardo L, Swanson J, Wallenbeck A, Winckler C and Blokhuis H. (2019) Animal Welfare and the United Nations Sustainable Development Goals. Front. Vet. Sci. 6:336.
  13. Svensk Handel. (2018). Svensk Handels hållbarhetsundersökning 2018. 
Nora Ullman

Nora Ullman | Specialist Företagsrelationer

7 september 2020

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem