Djurens Rätts historia

Djurens Rätt bildades den 7 oktober 1882. Ingen skriftlig dokumentation finns kvar beträffande denna händelse, men vid årsmötet 1907 firade man organisationens 25-årsjubileum.

I ett anförande på årsmötet 1907 yttrade civilingenjör E. Kuylenstjerna följande, som återfinns i protokollet från årsmötet:

"Nordiska Samfundet stiftades den 7 oktober 1882 av dåvarande kommersrådet, sedermera statsrådet, Johan Christopher Lembcke, som vid en inbjudan till Prinsessan Eugenie föreslog bildandet av en skandinavisk organisation till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet. Förutom nämnda personer voro vid detta tillfälle närvarande fru Julie Lembcke, hoffröken Adèle Rudenschöld, professorn, grefve Georg von Rosen, arkivarie Otto von Felitzen, generalkrigskommisarie N. A. Varenius och fru Josephine Varenius."

Vid det konstituerande sammanträdet den 11 oktober 1882 på Hotell Rydberg deltog 19 personer och man antog bland annat organisationens första stadgar:

§ 1. Samfundet har till uppgift att verka för den största möjliga inskränkning af vivisektionen såsom vetenskaplig forskningsmetod samt för avskaffande af grymma experiment i allmänhet på lefvande djur.

§ 2. Samfundet söker uppnå dessa ändamål:

genom att befordra stiftandet av verksamma lagar i nyss antydda riktning;
genom att samla, bekantgöra och belysa sakförhållanden angående det vetenskapliga djurplågeriet;
genom att, så långt tillgångarna det medgifva, prisbelöna uppfinningar och afhandlingar, egnade att främja Samfundets verksamhet.

Prinsessan Eugénie var organisationens första medlem, och Adolf Leonard Nordwall från Strängnäs var organisationens första ordförande. Nordwall avled 1892 och Nordiska samfundet levde på sparlåga till år 1900.

Nordiska samfundet fick en då ny ledning - det gifta paret Elna och Christian L. Tenow, som till skillnad från Nordwall förespråkade vegetarisk kost för djurens skull – och även hälsans.

Elna Tenow startade 1902 "Medlemsbladet", som 1909 bytte namn till "Djurens Rätt", den tidskrift som fortfarande är föreningens organ. Nordiska samfundet ökade snabbt i medlemsantal och hade 1904 uppemot 10 000 medlemmar!

I Nordiska samfundet tog ingen ny generation vid efter Tenow, utan samma personer som var aktiva i början på 1900-talet, satt kvar i styrelsen fram till på 1940-talet.

På nytt skulle ett gift par ta över ledningen av Nordiska samfundet. Det var Johan och Ellen Börtz. Johan valdes till ordförande 1951 och avgick först 1976, när han var 77 år gammal. Ellen var sekreterare i styrelsen, skötte administrationen, var redaktör för tidningen och flitig insändarskribent.

Broschyrer blev vägen att nå ut till folk för att berätta om de plågsamma djurförsöken. Det resulterade i att medlemsantalet började öka från att ha legat på rekordlåga knappt 700 medlemmar i början på 1950-talet. 1959 kom den första lokala avknoppningen, en krets i Motala, och då hade medlemsantalet passerat 3000-strecket.

När Nordiska samfundet 1970 för andra gången förkortade sitt namn, till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök, randades en genombrottstid. Medlemsantalet hade ökat till över 7 000 personer. En ny generation engagerade sig inte bara mot djurförsöken utan ifrågasatte djurförtrycket i sig.

1980-talet blev ett framgångsrikt decennium för föreningen. 1985 fick Djurens Rätt fler nya medlemmar än någonsin tidigare, över 15 000 personer. 1990 hade Nordiska samfundet flest medlemmar: 64 817 stycken. Under hela detta framgångsrika decennium var Birgitta Carlsson (1977-1993) ordförande för organisationen.

1990-talet innebar att Djurens Rätt engagerade sig allt mer i andra frågor än djurförsök. Djurrättsbegreppet slog igenom på bred front. En ny generation tog direkt ställning för djuren genom att bli vegetarianer eller veganer.

På riksstämman - organisationens högsta beslutande organ - 1999 beslutades att Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök skulle byta namn till Djurens Rätt.

Djurens Rätts ordförande genom historien

Camilla Bergvall (2019-)
Tina Hogevik (tf. 2018-2019)
Camilla Björkbom (2010-2018)
Alexandra Leijonhufvud (2007-2010)
Per-Anders Svärd (2003-2007)
Katherine Lindqvist (2000-2003)
Roger Petersson (1998-2000)
Kristina Mattsson (1993-1998)
Birgitta Carlsson (1977-1993)
Lillemor Holmberg (1976-1977)
Johan Börtz (1951-1976)
Ada Dahlström (1947-1951)
Georg Kronlund (1934-1947)
G. H. Liander (1933-1934)
Borghild Oxenstierna (1932-1933)
Axel Blomqvist (1924-1932)
Christian L. Tenow (1900-1924)
Georg von Rosen (1892-1900) 
Georg von Rosens titel var vice ordförande. Efter Nordwalls död ansågs ingen kunna fylla hans plats och därför utsågs ingen ordförande under dessa år.
Adolf L. Nordwall (1882-1892)

Djurens Rätts namn genom historien

• 1999: Organisationen byter namn till Djurens Rätt.
• 1991: Nordiska Samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök byter namn till Stiftelsen Forskning utan djurförsök.
• 1970: Organisationen byter namn till Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök.
• 1964: Nordiska Samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök bildar Nordiska Samfundets stiftelse för vetenskaplig forskning utan djurförsök.
• 1957: Organisationen byter namn till Nordiska Samfundet till bekämpande av plågsamma djurförsök.
• 1882: Nordiska Samfundet till bekämpandet af det vetenskapliga djurplågeriet bildas.