Hoppa till huvudinnehåll

Jordbruk och skogsbruk

Av alla mänskliga aktiviteter är sannolikt jord- och skogsbruket det som har påverkat planeten allra mest. Såväl i Sverige som i resten av världen har dessa verksamheter tagit över nästan överallt.

Genom att kalhugga eller bränna skog och använda marken för växtodling och beteshagar har människor förändrat en mycket stor del av jordens landyta. Inte minst har vår hållning av domesticerade djur, som påbörjades för omkring 10 000 år sedan, påverkat planeten. Idag utgör människor omkring 30 procent av den totala vikten av alla landlevande däggdjur på jorden. Vår tamboskap utgör omkring 67 % av samma vikt, medan alla vilda däggdjur tillsammans står för 3 % (1). 

Sverige idag ser inte alls ut som det gjorde innan människorna kom hit, och det beror till stor del på jord- och skogsbruk. Vi har därmed förstört många vilda djurs hem och deras mat- och boplatser.

Öppna landskap och odlad skog

Jordbruket har lett till ett trädfattigt, "öppet" landskap. Rena gräsätande djur som får och nötdjur har svårt att klara sig över vintern på våra breddgrader. Så utan mänskliga aktiviteter skulle Sverige med stor sannolikhet vara täckt av skog, utom på fjälltoppar och våtmarker (2, 3).  Den skog som idag täcker dryga hälften av Sveriges yta är till 95 % odlad, och har inte mycket gemensamt med den ursprungliga skogen. Dessa skogar är ofta ogästvänliga för de djur som anpassats för att leva i gammelskogarna (4).

Nya arter gynnas

När människorna förändrade landskapet hittade nya växt- och djurarter, främst från gräsmarker i sydöstra Europa, till Sverige. De har sedan några tusen år blivit en del av det vi kallar svensk natur. Men under de senaste hundra åren har jordbruket förändrats, och även dessa "nykomlingar" håller på att bli bortkörda (3). Idag finns ungefär 230 000 hektar naturbetesmarker kvar jämfört med 2 miljoner hektar på 1800-talet (5).

Jordbrukets utsläpp

Förutom förändringen av landskapet så bidrar jordbruket till ytterligare förstörelse av vilda djurs livsmiljöer genom miljöpåverkan. Gödning från jordbruket är den största enskilda källan till utsläpp av både kväve och fosfor, som bland annat lett till att många djur som lever i Östersjön fått svårt att klara sig (6). Produktionen av animaliska livsmedel står för den absoluta majoriteten av utsläppen (7).

Regnskogen försvinner

Svenskt jordbruk och livsmedelsproduktion har också stor inverkan på vilda djurs livsmiljöer på andra sidan jorden. Sverige importerar 350 000 till 400 000 ton soja varje år för att ge som foder till lantbruksdjur. Sojan kommer från odlingar i framför allt Brasilien (8, 9).  Importen av soja som används som livsmedel är försvinnande liten i relation till dessa siffror (10). Den omfattande sojaproduktionen i Sydamerika har lett till att enorma regnskogsområden har skövlats och många av de kvarvarande områdena påverkats negativt av produktionen. Under ett år kan så mycket som 1,2 miljoner hektar regnskog huggas ner bara för sojaodling (11). Regnskogen är hem för miljontals djur som riskerar att skadas eller dödas som en konsekvens av denna industri - på samma sätt som urskogarna fått ge plats för "öppna landskap" här i Sverige.

Även produktionen av palmoljan, som vi finner i allt från choklad och halvfabrikat till schampo och tvål, medför en akut situation för djurindivider i regnskogarna (12). Palmoljan importeras för att användas som foder till djur i Sverige, och används också direkt i livsmedel. Konsumtionen av varje svensk motsvarar närmare 30 kvadratmeter mark i Malaysia bara för palmolja. Tillsammans blir det 26 000 hektar som svenska konsumenter har tagit från de vilda djuren i regnskogen (9). Bland annat drabbas orangutangerna hårt av att deras livsmiljö försvinner (13).

Källor

  1. Smil, V (2001) Harvesting the biosphere: The human impact.
  2. Ekstam, U., Aronsson, M., Forshed, N. (1988) Ängar. LT förlag/Naturvårdsverket.
  3. Hjort, I. (2003) Ekologi för miljöns skull. Liber.
  4. Greenpeace (2008) The Nordic Myth - State of forest biodiversity in Sweden and Finland. Rapport från Greenpeace.
  5. Världsnaturfonden WWF. Naturbetesmarker – hur mycket och var? Hemsida besökt 2012-11-27.
  6. Världsnaturfonden WWF. Övergödning - Östersjön. Hemsida besökt 2014-05-16.
  7. ATL - Lantbrukets affärstidning (2011) Forskarlarm: kött hotar Östersjön.
  8. Världsnaturfonden WWF.  Soja. Hemsida besökt 2014-05-16.
  9. Naturvårdsverket (2008) Svensk import av produkter från jord- och skogsbruk och dess effekter på utsläpp av koldioxid på grund av ändrad markanvändning. Rapport av Björn Möllersten, uppdrag för Naturvårdsverket. Dnr 190-7935-08 Kp.
  10. Naturskyddsföreningen (2010) Soja som foder och livsmedel i Sverige – konsekvenser lokalt och globalt. Rapport från Naturskyddsföreningen.
  11. Greenpeace (2006) Eating up the amazon. Rapport från Greenpeace International.
  12. Greenpeace (2013) Licence to kill. How deforestation for palm oil is driving the Sumatran tigers towards extincition. Rapport från Greenpeace.
  13. Friends of the Earth Trust m fl (2005) The oil for ape scandal – how palm oil is threatening orang-utan survival . Rapport från Friends of the Earth m fl.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem