Hoppa till huvudinnehåll

Lista över aktuell djurskyddslagstiftning i Europa

EU:s direktiv och förordningar

Djurförsök

Det nya djurförsöksdirektivet tillämpas från 2013. Det tidigare direktivet är från 1986. Det grundlade reglerna för djurförsök i medlemsländerna och innebar också att statistikföring över djurförsök skulle ske. Definitionen på djurförsök är dock snävare än den svenska, vilket innebär att alla djur som finns på en djurförsöksinstitution inte räknas med i statistiken. EU:s definition av djurförsök är ingrepp som tillfogar djuret märkbart lidande, ångest eller bestående skador. 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. 

Kosmetikatester på djur

EU:s första beslut om att förbjuda kosmetikatester på djur och handel med djurtestad kosmetika fattades 1992 med brasklappen att alternativa metoder skulle finnas tillgängliga för att ersätta djurtesterna innan beslutet skulle träda i kraft. Förbudet befästes med 2003 års direktiv, som trädde i kraft stegvis. Förordning 1223/2009 ersatte direktivet 2013. Mer information om förbudet och dess begränsningar finns här

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter. 

Kemikalietestning: REACH 

EU har ett kemikalieförordning som kallas REACH - Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemical substances. Enligt den måste producenterna kunna dokumentera egenskaper hos de substanser de tillverkar, vilket kan leda till fler djurtester. Kemikalier som faller in under lagstiftningen ska godkännas av kemikaliemyndigheten, European Chemicals Agency. Om tillräckliga data inte föreligger för bedömning av hälsorisker för människor, kan djurförsök utföras. Det är obligatoriskt för alla företag att offentliggöra alla studier på kemikalien ifråga som har utförts eller det underlag som företaget har för sin bedömning av ämnets egenskaper. Djurförsök får inte upprepas av olika företag för samma ämne. För kemikalier i större volymer krävs ett godkännande av kemikaliemyndigheten innan experimentet startar. Under 45 dagar är ansökan offentlig och vem som helst kan yttra sig om förslaget och föreslå alternativ. REACH förordar användning av alternativa metoder om sådana testmetoder finns.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) [...]

Djur inom lantbruket

Inom EU finns minimikrav för hur djur inom lantbruket ska hållas och skötas. Mer information finns här

Rådets direktiv 98/58/EG av den 20 juli 1998 om skydd av animalieproduktionens djur.

Hönor inom äggproduktion

Hönor får inte hållas i oinredda burar sedan  2012. Funktionskrav ska uppfyllas som ger hönorna tillgång till värprede, sittpinne och sandbad. Mer information finns här

Rådets direktiv 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns. 

Äggmärkning 

Alla ägg inom EU vara märkta med en kod som visar vilket land ägget kommer ifrån, vilken lantbrukare som producerat ägget och vilken produktionsmetod som använts. Först i koden finns en siffra som visar vilken produktionsmetod som använts:

0. Ekologiska ägg
1. Ägg från hönor med tillgång till utevistelse
2. Ägg från frigående hönor inomhus
3. Ägg från hönor i bur

Rådets förordning (EG) nr 1028/2006 av den 19 juni 2006 om handelsnormer för ägg.

Grisar

Det finns minimiregler för grisuppfödning som innebär att grisarna har litet större utrymme än tidigare, och ska ha större tillgång till dricksvatten och halm i boxarna. Sedan 2013 finns ett förbud mot att hålla dräktiga suggor i utrymmen där de inte kan vända sig. Det finns stora brister i efterlevnad av detta direktiv. Mer information finns här

Rådets direktiv 2001/88/EG av den 23 oktober 2001 om ändring av direktiv 91/630/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning.

Kycklingar 

Det finns minimistandarder för hållandet av kycklingar som föds upp för att bli kött. Mer information finns här

Rådets direktiv 2007/43/EG av den 28 juni 2007 om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar.

Kor, tjurar och kalvar

Det saknas särskild lagstiftning för mjölkkor och för nötdjur som hålls för köttproduktion. Det finns dock minimistandarder för skydd av kalvar i EU. Kalvar får inte hållas i enskilda bås eller utfordras med föda som orsakar blodbrist. Läs mer här.

97/182/EG: Kommissionens beslut av den 24 februari 1997 om ändring av bilagan till direktiv 91/629/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar.

Slakt

Slaktlagstiftningen reviderades 2009. Det finns undantag som tillåter slakt utan föregående bedövning av religiösa skäl. Det innebär att sådan slakt förekommer i de flesta medlemsländer. Sveriges djurskyddslag förbjuder slakt utan föregående bedövning. Detta gäller dock inte för vilda djur - vid jakt och fiske är det vanligt att djur som ska bli livsmedel dödas utan bedövning, ofta i en mycket utdragen och plågsam process. 

Rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.

Djurtransporter

EU har gemensamma regler för hur levande djur får transporteras. De innefattar bland annat regler om transporttider, pauser och utfodring av djuren. Det är tillåtet att transportera de flesta vuxna djur i 28 timmar med en enda kort rast. Djurtransporter är en mycket omdebatterad fråga i EU. Parlamentet har tagit ställning för att transporttiden ska vara högst 8 timmar, men parlamentet är endast rådgivande i frågan, och medlemsländerna har inte kunnat enas om en ny maxtid. 

Rådets förordning (EG) nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97.

Fällor för saxfångst

Förbud mot saxfångstfällor finns i EU sedan 1995. EU försökte via förhandlingar få till stånd en överenskommelse med de länder som använder saxfällor; USA, Kanada och Ryssland, för att få bort de fällor som orsakar stort lidande för djuren. Djurskydds- och djurrättsorganisationer deltog i förhandlingarna i början på 1990-talet och samarbetade i ett internationellt nätverk. Resultatet blev en kompromiss, som många djurorganisationer tagit avstånd ifrån.

Rådets förordning (EEG) nr 3254/91 av den 4 november 1991 om förbud mot användning av rävsax inom gemenskapen, samt mot införsel av skinn och varor [...]

Handel med sälprodukter

Våren 2009 fattade EU-parlamentet det historiska beslutet att förbjuda handel med sälprodukter inom EU. Undantag görs bara för produkter som kommer från jakt som bedrivs av ursprungsbefolkningar samt från småskalig jakt som har till syfte att skydda hållbart utnyttjande av "marina resurser" (i princip för att skydda fiske). Läs mer här.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter. 

Handel med hund- och kattskinn

Import och export av hund- och kattskinn i EU-länder är förbjudet, liksom handel med produkter som innehåller päls från hundar och katter.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1523/2007 av den 11 december 2007 om att förbjuda utsläppande på marknaden samt import till eller export från gemenskapen av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls.

Europarådets konventioner

Europarådet har även arbetat med djurskyddsfrågor och har tagit fram fem konventioner som rör djurskydd och en konvention för skydd av vilda djur och deras habitat. En konvention är bindande för medlemslandet när dess regering ratificerat konventionen.

De konventioner som Europarådet tagit fram har i stora stycken inarbetats i EU:s lagstiftning i och med EU:s ratificering. Därför ligger innehållet i Europarådets konventioner nära EU:s lagstiftning.

Dessa konventioner finns:

  • Transportkonventionen, CETS 065 från 1968, reviderad 2003, CETS 193. Konventionen täcker transport av hästar, grisar, kor, tjurar, kalvar, får, getter, kycklingar.
  • Livsmedelsindustrins djur, CETS 087. Konventionen omfattar odlad fisk, grisar, kalkoner, pälsdjur, ankor, gäss, höns och kycklingar, kor, tjurar, kalvar, getter och får.
  • Slaktkonventionen, CETS 102.
  • Djurförsökskonventionen från 1986, CETS 123.
  • Sällskapsdjurskonventionen, CETS 125. Fastställer hur djur ska hållas, hur avel ska bedrivas och tillåtna avlivningsmetoder.
  • Konvention för vilda djur och naturliga habitat, CETS 104. Identifierar områden och arter som behöver skydd (från utrotning) och tillåtna avlivningsmetoder.

 

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem