Jakt i Sverige
Enligt Jägareförbundets statistik dödas varje år över en miljon djur av jakt i Sverige.
Efter riksdagsbeslut är det Svenska Jägareförbundet som ansvarar för att leda delar av jakten och viltvården i Sverige. För detta erhåller förbundet statligt stöd från pengar som jägarna betalat in till viltvårdsfonden, vilket uppgick till 52,2 miljoner för 2017(1). I uppdraget ingår bland annat att följa de jaktbara viltstammarnas utveckling, tillhandahålla faktabaserad information och att leda delar av den praktiska jakten(1).
Antal djur
Enligt Jägareförbundet statistik dödas varje år över 800 000 djur vilket innebär cirka 2000 djur per dag utslaget över året. I Sverige jagas cirka 50 olika arter(2). Hur många av varje art som dödas om året kan du se här.
Jaktmetoder
Det finns många former av jakt. Den vanligaste är att jägaren väntar på djuret uppe i ett torn eller på annat lämpligt ställe.
I flera former används hundar, både där de jagade djuren drivs lång och kort väg. Hundarna utsätts då för faror i form av attacker från andra djur, trafiken och människor. De riskerar också att springa vilse och hamna i situationer där de kan fara illa.
Det förekommer också jakt med fångstredskap, till exempel fällor. Fällorna måste vara godkända av Naturvårdsverket för att få användas(3). Det förekommer även att djur snaras. Vid rävsnarning sitter rävarna fast i snaran tills jägaren kommer och dödar dem(4). Att fånga ripor med snara innebär dock att fåglarna stryps till döds(4, 5).
Läs mer: kritiserade jaktformer
Syftet med jakten
Jägarkåren består av drygt 280 000 personer i Sverige(6). När staten 1997 gjorde en undersökning om varför jägarna är ute i skogen och dödar djur så svarade de att det viktigaste för dem var i första hand naturupplevelsen, i andra hand kamratskap, i tredje avkopplingen och i fjärde spänningen(7). En studie har också visat att kostnaderna för jakten överstiger värdet på det kött som de svenska jägarna tillskansar sig genom att döda djur(8).
Viltförvaltningsdelegationerna
År 2009 inrättades viltförvaltningsdelegationer runt om i Sverige som ska samverka om frågor som rör hur vilda djur bör utnyttjas och begränsas i de olika länen. Delegationerna ska utgöras av fem politiker från varje län samt representanter från polisen, jägare, naturskyddsorganisationer, friluftsorganisationer, skogsägare, fäbodbruk och skogsnäringen samt i vissa län yrkesfiskare, fäbodbruk och rennäring(9).
Någon som för djurens talan saknas helt.
Källor
- Naturvårdsverket. Så används Viltvårdsfonden. Sidan besökt 2018-10-29.
- Viltdata. Avskjutningsstatistik. Sidan besökt 2018-10-29.
- Naturvårdsverket. Fångstredskap. Sidan besökt 2018-10-29.
- Naturvårdsverket. Fångstredskap som får användas i Sverige. Sidan besökt 2018-10-29.
- Naturvårdsverket. Material och konstruktionskrav Godkänt fångstredskap nr S 15. Fångstanordning Ripsnara.
- Naturvårdsverket. Jaktkort och jägarexamen. Sidan besökt 2018-10-29.
- Näringsdepartementet. Jaktens villkor – en utredning om vissa jaktfrågor. SOU 1997:91.
- Mattsson L. m.fl. (2008) Jakten i Sverige – Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/06. Rapport från Adaptiv förvaltning av vilt och fisk, nr. 1. (Avsnitt 4.3 Viltets jaktvärde – storlek och beståndsdelar).
- Förordning (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer.
