Hoppa till huvudinnehåll

Jakt i Sverige

Enligt Jägareförbundets statistik dödas varje år över en miljon djur.

Efter riksdagsbeslut är det Svenska Jägareförbundet som ansvarar för att leda delar av jakten och viltvården i Sverige. För detta erhåller förbundet statligt stöd, vilket uppgick till 51,8 miljoner för 2014 (1). I uppdraget ingår bland annat att följa de jaktbara viltstammarnas utveckling, tillhandahålla faktabaserad information och att leda delar av den praktiska jakten (1). Eftersom det är Jägareförbundet som innehar det statliga ansvaret att leda jakten så kommer i stort sett all tillgänglig statistik från dem.

Antal djur

Enligt Jägareförbundet statistik dödas varje år över en miljon djur vilket innebär cirka 3000 djur per dag. I Sverige jagas cirka 50 olika arter (2). Antalet dödade individer av de mest jagade djurslagen under jaktåret 2012/2013 (2) var:

  • Gräsänder 113 200
  • Vildsvin 97 300
  • Rådjur 96 400
  • Älgar 95 937
  • Ringduvor 74 800
  • Rävar 72 400
  • Kråkor 71 100
  • Kajor 57 600
  • Skator 43 800
  • Kanadagäss 31 500
  • Fältharar 30 100
  • Dovhjortar 31 000
  • Nötskrikor 29 700
  • Grävlingar 27 500
  • Dalripor 24 100

Jaktmetoder

Det finns många former av jakt. Den vanligaste är att jägaren väntar på djuret uppe i ett torn eller på något annat ställe. Det kallas vakjakt. Smygjakt innebär att jägaren smyger sig på djuret.

I flera former används hundar, både där djuren drivs lång och kort väg. Hundarna utsätts då för faror i form av attacker från andra djur, trafiken och människor. De riskerar också att springa vilse och hamna i situationer där de kan fara illa.

Det förekommer också jakt med fångstredskap, till exempel fällor. Fällorna måste vara godkända av Naturvårdsverket för att få användas (3). Det förekommer även att djur snaras. Vid rävsnarning sitter rävarna fast i snaran tills jägaren kommer och dödar dem (4). Att fånga ripor med snara innebär att fåglarna stryps till döds (4, 5).

Syftet med jakten

Jägarkåren består av drygt 260 000 personer. Av dessa är cirka 95 % män. När staten 1997 gjorde en undersökning om varför jägarna är ute i skogen och dödar djur så svarade de att det viktigaste för dem var i första hand naturupplevelsen, i andra hand kamratskap, i tredje avkopplingen och i fjärde spänningen (6). Studier har också visat att kostnaderna för jakten överstiger värdet på det kött som jägarna tillskansar sig genom att döda djur (7).

Viltförvaltningsdelegationerna

När regeringen beslutade att inrätta viltförvaltningsdelegationer i länet valdes en sammansättning där det, förutom fem politiker, finns representanter från polisen, jägarna, naturskyddsorganisationer, friluftsorganisationer, skogsägare, fäbodbruk och skogsnäringen samt i vissa län yrkesfiskare, fäbodbruk och rennäring. Djurskyddsintresset saknas helt.

Källor

  1. Naturvårdsverket. Så används Viltvårdsfonden. Hemsida. Sidan besökt 2015-09-04.
  2. Jägareförbundet. Senaste avskjutningsstatistiken. Hemsida. Sidan besökt 2015-09-08.
  3. Naturvårdsverkets jaktportal. Sidan besökt 2015-09-04.
  4. Naturvårdsverket (1999) Förteckning över godkända fångstredskap, Dnr 417- 1300-99 Nf.
  5. Naturvårdsverket. Material och konstruktionskrav Godkänt fångstredskap nr S 15. Fångstanordning Ripsnara.
  6. Jaktens villkor – en utredning om vissa jaktfrågor. SOU 1997:91.
  7. Mattsson L. et al. (2008). Jakten i Sverige – Ekonomiska värden och attityder jaktåret 2005/06. Rapport från Adaptiv förvaltning av vilt och fisk, nr. 1. (Se avsnitt 4.3 Viltets jaktvärde – storlek och beståndsdelar).

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem