Kritiserade jaktformer

Grytjakt

En jaktform som har varit särskilt kritiserad är grytjakten. Vid grytjakt jagas djur under jord, i sina gryt, där de har sökt skydd. Vid jakt på rävar och grävlingar används främst hundar som skickas ner i grytet. Men även illrar används för jakt av kaniner.⁽¹⁾

Grytanlagsprov är en testverksamhet som anordnas i konstgjorda gryt med grävlingar som hålls i fångenskap, enbart för att träna hundarna för grytjakt. Grytanlagsprov med hund efter grävling innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för grävlingen.⁽²⁾ 

Kritik mot grytjakt och grytanlagsprov har rests från flera utredningar och Djurens Rätt genom åren, eftersom det inte anses acceptabelt ur djurskyddssynpunkt.^(2–4) Under 2020 beslutade Naturvårdsverket och Jordbruksverket att proven bör fasas ut av djurskyddsskäl i enlighet med den nya djurskyddslagen,⁽⁵⁾ men när det ska ske är oklart.

Godsjakt

En annan jaktform som ofta kritiseras är godsjakten. Det vill säga den jakt som bedrivs på fåglar som föds upp bara för att sättas ut och skjutas till döds.⁽⁶⁾ En annan benämning på den här jaktformen är "put and take". Kritiken har i första hand bestått av att det är oetiskt att föda upp och plantera ut djur bara för att de senare ska skjutas ihjäl.

De flesta fåglar som släpps ut överlever inte, vilket kan kritiseras i sig. Men de som överlever riskerar att förändra ekosystemen.⁽⁷⁾

Fällfångst

De flesta fällor som används i Sverige idag godkändes på 1980-talet och början av 1990-talet.⁽⁸⁾ Det saknas vetenskapligt underlag för många av dessa godkännanden, och de fällor som är godkända medför ofta lidande.⁽⁹⁾ Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik och kan skadas när de försöker bita sig ut ur fällan. 

De fällor som orsakar svårast lidande för djuren är saxfällorna.⁽⁹⁾ Dessa slår igen om djurets ben och skadar utan att döda. Jakt med saxfällor är förbjudet inom EU, liksom handel med skinn från saxfångade djur. 

År 2011 infördes ett tillfälligt förbud i Sverige mot lodjursjakt med fälla. De allra flesta fällfångade lodjur fångades tidigare i den så kallade värmländska tunnelfällan, som orsakade så allvarliga skador att den senare förbjöds vid lodjursjakt.⁽¹⁰⁾ Fällan är fortfarande tillåten för räv- och grävlingsjakt.

Fällor riskerar även att drabba djur som inte var avsedda att fångas. Exempelvis hittades en björn som fastnat i en liten bäverfälla och ett lodjur som fastnat i en rävfälla under 2019. Båda behövde avlivas av skadorna.⁽¹¹⁾

Licensjakt på varg

Den svenska licensjakten på varg har mötts av stark kritik från naturskyddsorganisationer eftersom arten är starkt hotad. Jakten har bedömts strida mot lagen i flera kammarättsdomar^{(12, 13)} och kritiserats av EU-kommissionen, eftersom vargar är fridlysta och skyddade av EU:s art- och habitatdirektiv.⁽¹⁴⁾

De politiska besluten om licensjakt på vargar motiveras med naturvårdsskäl som att minska inaveln av vargar och att minska risken att boskap dödas, samt rädsla för människors säkerhet, men jakt är inte en effektiv metod.⁽¹⁵⁾ Alla vargar som sköts 2017, 2018 och 2021 hade överlag en bra hälsa och hade enbart maginnehåll från byten av vilda djur när det kontrollerades.⁽¹⁶⁾ 

Det tycks som att licensjakten i själva verket är en eftergift mot de varghatande krafter som annars bedriver tjuvjakt på vargar. Ett hat som tycks yttra sig i en ökning av den illegala jakten, när licensjakt inte bedrivs.⁽¹⁷⁾

Troféjakt

Troféjakt betyder att djur dödas i huvudsak för att jägaren ska få en trofé av djuret. Trofén är ett jaktminne, som vanligtvis är djurets huvud, skinn eller horn. Det ordnas särskilda troféjaktsresor både i Sverige och från Sverige till andra länder.⁽¹⁸⁾

I motsats till vad som sker i naturens egna balansgång, i vilken sjuka eller svaga individer inte klarar sig, vill en troféjägare gärna ha unika och mäktiga djurdelar i sina samlingar. Det har bland annat lett till en obalans inom djurpopulationer.^(19−21)

I vissa länder avlas till och med vilda djur med särskilda färg- och artkombinationer för att tillmötesgå jägarnas intressen.^{(22, 23)} Överlag är troféjakt även ofta sammanbundet med annan affärsverksamhet på djurens bekostnad, så som turism med djur, volontärarbete med djur, avel av vilda djur, handel av djur och handel med deras skelettdelar.^(24−26)

Mer att tänka på kring volontärarbete med vilda djur.

Säljakt

Den säljakt som bedrivits i framförallt Kanada har kritiserats hårt under många år, på grund av brutala metoder och stor andel skadeskjutningar. Sedan 2009 är handel med sälprodukter förbjudet inom EU. Undantag görs för produkter från jakt som bedrivs av ursprungsbefolkningar samt från småskalig jakt som har till syfte att "skydda hållbart utnyttjande av marina resurser" (för att skydda fiske – en typ av säljakt som bedrivs i Sverige).⁽²⁷⁾ Eftersom ungefär en tredjedel av Kanadas sälskinn exporterades till EU före förbudet utgjorde EU en mycket viktig del av marknaden för sälprodukter. 

Under 2020 beslutades det om licensjakt för gråsäl i Sverige, för att fler sälar ska kunna skjutas, och jakten har utökats sedan dess.⁽²⁸⁾ Säljakten i Sverige kritiseras av bland andra Djurens Rätt, eftersom jakten innebär stora risker för skadeskjutningar och sker på arter som inte har en hållbar bevarandestatus.