Hoppa till huvudinnehåll

Kritiserade jaktformer

Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik och kan skadas när de försöker bita sig ut ur fällan.

Grytjakt

En jaktform som har varit särskilt kritiserad är grytjakten. Vid grytjakt jagas djur under jord, i sina gryt, där de har sökt skydd. Vid jakt på rävar och grävlingar används hundar som skickas ner i grytet för att hämta upp djuret. Vid jakt på kanin används illrar.

Grytjakt med hund efter grävling innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för grävlingen innan den dödas, vilket strider mot lydelsen i § 23 jaktlagen (1987:259) som säger att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.

Krav på förbud mot grytjakt har rests från flera myndigheter och  organisationer, eftersom det inte anses acceptabelt ur djurskyddssynpunkt (1-3). Nära förknippat med grytjakten är grytanlagsproven – en testverksamhet som anordnas i konstgjorda gryt och på grävlingar som hålls i fångenskap för ändamålet. Jordbruksverket krävde redan 1999 att verksamheten skulle förbjudas, då man ansåg att den utsatte de grävlingar som används vid proven för stress och psykiskt lidande (3).

Godsjakt

En annan jaktform som fått utstå mycket kritik är godsjakten, dvs den jakt som bedrivs på fåglar som föds upp bara för att sättas ut och skjutas till döds. En annan benämning på den här jaktformen är "put and take". Kritiken har i första hand bestått av att det är oetiskt att föda upp och plantera ut djur bara för att de senare ska skjutas ihjäl.

Fällfångst

De flesta fällor som användes idag godkändes på 80-talet och början av 90-talet (4). Det saknas vetenskapligt underlag för dessa godkännanden, och de fällor som är godkända medför mycket lidande (5). Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik och kan skadas när de  försöker bita sig ut ur fällan.

År 2011 infördes ett tillfälligt förbud mot lodjursjakt med fälla. De allra flesta fällfångade lodjur fångades tidigare i den så kallade värmländska tunnelfällan som orsakade så allvarliga skador att den förbjöds vid lodjursjakt (6). Men fällan är fortfarande tillåten för räv- och grävlingsjakt, och lodjuren kan förstås inte veta att de inte får fångas i den. Dessutom är den förstås plågsam även för de andra djur som fångas.

Ibland används levande djur som lockbete i fällor. Det gäller främst duvor som används på ett flertal gods och större gårdar i mellan- och södra Sverige. Detta trots att det inte är förenligt med djurskyddslagen.

Licensjakt på varg

Jakt på vargar orsakar mycket lidande i form av skadeskjutningar och stressade djur. Avskjutningar i små vargflockar innebär ofta att en individ blir ensam kvar, och nyfödda valpar kan lämnas att svälta ihjäl.

Den svenska licensjakten på varg har även mötts av stark kritik från naturskyddsorganisationer eftersom arten är starkt hotad. Jakten har bedömts strida mot lagen i flera kammarättsdomar (7, 8) och kritiserats av EU-kommissionen (9), eftersom vargar är fridlysta och skyddade av EU:s art- och habitatdirektiv.

De politiska besluten om licensjakt på vargar motiveras med naturvårdsskäl som att minska inaveln av vargar, men någon sådan effekt har inte kunnat ses (10, 11). Det tycks som att licensjakten i själva verket är en eftergift mot de varghatande krafter som annars bedriver tjuvjakt på vargar (10, 12).

Troféjakt

Troféjakt betyder att djur dödas i huvudsak för att jägaren ska få en trofé av djuret. Trofén är ett jaktminne, som vanligtvis är djurets huvud, skinn eller horn. Det ordnas särskilda troféjaktsresor både i Sverige och från Sverige till andra länder (13). Även licensjakten på varg kan ses som en form av troféjakt då den som skjutit djuret får behålla vargskinnet emedan kroppen skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt för obduktion (14).

I motsats till vad som sker i naturens egna balansgång, i vilken sjuka eller svaga individer inte klarar sig, vill en troféjägare gärna ha unika och mäktiga djurdelar i sina samlingar. Bland annat har detta lett till en obalans inom djurpopulationer (15-24) och t.ex. i Sydafrika avlas vilda djur med särskilda färg- och artkombinationer för att tillmötesgå jägarnas intressen (25, 26, 27). Överlag är troféjakt ofta sammanbundet med annan affärsverksamhet på djurens bekostnad, så som turism med djur, volontärarbete med djur, avel av vilda djur, handel av djur och benhandel (27-31).

Mer om att volontärarbeta med djur hittar du här

Källor

  1. Sveriges Veterinärförbund (2004) Yttrande över Grytanlagsprov och grytjakt, dnr Jo2004/468. 13 oktober 2004.
  2. Svenska Naturskyddsföreningen (2000) Statens jordbruksverks skrivelse om grytanlagsprov. 11 januari 2000.
  3. Jordbruksverket (1999) Grytanlagsprov/grytjakt. Skrivelse regeringskansliet den 16 juni 1999. Dnr 34-1678/99.
  4. Naturvårdsverket. Förteckning över godkända fångstredskap.
  5. Iossa, G., Soulsbury, C. D., & Harris, S. (2007). Mammal trapping: a review of animal welfare standards of killing and restraining traps. Animal Welfare 16(3), 335-352.
  6. Schneider, M (2011). Fällfångst av lodjur under licensjakt 2010 – sammanställning och översiktlig utvärdering. Rapport till Naturvårdsverket.
  7. Kammarrätten fastslår: Beslutet om vargjakt var olaglig. Sveriges Radio, 14 november 2014.
  8. Olika vargbeslut i kammarrätterna. Sveriges Television, 30 december 2015.
  9. Sverige uppmanas att följa naturvårdslagstiftningen och skydda utrotningshotade vargar. Pressmeddelande från EU-kommissionen, 27 januari 2011.
  10. Inavel hos få av de skjutna vargarna. Dagens Nyheter, 12 januari 2010.
  11. Ovetenskaplig vargjakt. Forskning och Framsteg, 13 januari 2010.
  12. Ministrar oense om svensk vargpolitik. Sveriges Radio, 30 oktober 2014.
  13. Se t.ex. Trofejakt AB: www.trofejakt.se.
  14. Stort engagemang kring licensjakten, Filipstads Tidning, 10 januari 2017. Vargjakten återupptas i Dalarna, Södermanlands Nyheter, 9 januari 2017.
  15. Like it or not, intense trophy hunting causes evolution of small horns in mountain sheep (2016).
  16. Trophy hunting stunting the horns of Bighorn sheep, study finds (2016).
  17. Wennerström, L. & Ryman, N. &Tison, J-L. & Hasslow, A. & Dalén, L. & Laikre, L. Genetic landscape with sharp discontinuities shaped by complex demographic history in moose (Alces alces). Journal of Mammalogy 2015:97(1):1-13. 
  18. Allendorf, F.W. & Hard, J.J. (2009). Human-induced evolution caused by unnatural selection through harvest  of wild animals. PNAS, 106.
  19. Hunters Make Bigger Deer Populations, Smaller Deer (2009)
  20. How hunting is driving ‘evolution in reverse’. Researchers see 'evolution in reverse' as hunters kill off prized animals with the biggest antlers and pelts (2009)
  21. Antler Size of Alaskan Moose Alces alces gigas: Effects of Population Density, Hunter Harvest and Use of Guides (2007)
  22. Ram cull dents gene pool Sheep horns downsized by hunters' taste for trophies (2003)
  23. Björn, populationsutveckling i Sverige
  24. Järv, populationsutveckling i Sverige
  25. Michler, I. (2011). Where Have All The Ethics Gone? Africa Geographic, September 2011:26.
  26. Domestic Hell. Africa Geographic, November 2011:28. 
  27. Trophy Free EU Group: www.trophyfree.eu/sv
  28. Economists at Large. (2013). The $200 million question: How much does trophy hunting really contribute to African communities? A report for the African Lion Coalition, Melbourne, Australia.
  29. Hunter, L. T., White, P., Henschel, P., Frank, L., Burton, C., Loveridge, A., et al. (2012). Walking with lions: why there is no role for captive-origin lions Panthera leo in species restoration. Fauna & Flora International, 47.
  30. Merwe, S. J. (2016). Statement on captive-bred lion hunting and associated activities. African Lion Working Group.
  31. UICN/PACO. (2009). La grande chasse en Afrique de lPOuest: quelle contribution à la conservation ? (Big Game Hunting in West Africa. What is its contribution to conservation?). Gland, Switzerland; Cambridge, United Kingdom: IUCN.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem