Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Kritiserade jaktformer

Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik och kan skadas när de försöker bita sig ut ur fällan.

Grytjakt

En jaktform som har varit särskilt kritiserad är grytjakten. Vid grytjakt jagas djur under jord, i sina gryt, där de har sökt skydd. Vid jakt på rävar och grävlingar används hundar som skickas ner i grytet för att hämta upp djuret. Vid jakt på kanin används illrar(1).

Grytanlagsprov är en testverksamhet som anordnas i konstgjorda gryt med grävlingar som hålls i fångenskap enbart för att träna hundarna för grytjakt(2)Grytanlagsprov med hund efter grävling innebär ett psykiskt och fysiskt lidande för grävlingen(3). Det här strider egentligen mot lydelsen i § 27 i jaktlagen som säger att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande(4).

Kritik mot grytjakt och grytanlagsprov har rests från flera utredningar och organisationer eftersom det inte anses speciellt acceptabelt ur djurskyddssynpunkt(2, 5). I förslaget på ny djurskyddslag finns det utrymme för att förbjuda den verksamheten i framtiden(6).

Godsjakt

En annan jaktform som fått utstå mycket kritik är godsjakten, d.v.s. den jakt som bedrivs på fåglar som föds upp bara för att sättas ut och skjutas till döds(7). En annan benämning på den här jaktformen är "put and take". Kritiken har i första hand bestått av att det är oetiskt att föda upp och plantera ut djur bara för att de senare ska skjutas ihjäl(7).

De flesta fåglar som släpps ut överlever inte, men de som överlever riskerar att förändra populationen i det vilda till exempelvis mindre rädsla för människor(8).

Fällfångst

De flesta fällor som används i Sverige idag godkändes på 1980-talet och början av 1990-talet(9). Det saknas vetenskapligt underlag för dessa godkännanden, och de fällor som är godkända medför ofta mycket lidande(10). Fällfångade och instängda djur drabbas lätt av panik och kan skadas när de försöker bita sig ut ur fällan(10). De fällor som orsakar svårast lidande för djuren är saxfällorna(10). Dessa slår igen om djurets ben och skadar utan att döda. Jakt med saxfällor är förbjudet inom EU, liksom handel med skinn från saxfångade djur. Men metoden används fortfarande i en del andra länder(10).

År 2011 infördes ett tillfälligt förbud i Sverige mot lodjursjakt med fälla. De allra flesta fällfångade lodjur fångades tidigare i den så kallade värmländska tunnelfällan som orsakade så allvarliga skador att den förbjöds vid lodjursjakt(11). Dock är fällan fortfarande tillåten för räv- och grävlingsjakt(9).

Licensjakt på varg

Den svenska licensjakten på varg har mötts av stark kritik från naturskyddsorganisationer eftersom arten är starkt hotad. Jakten har bedömts strida mot lagen i flera kammarättsdomar(12, 13) och kritiserats av EU-kommissionen, eftersom vargar är fridlysta och skyddade av EU:s art- och habitatdirektiv(14).

De politiska besluten om licensjakt på vargar motiveras med naturvårdsskäl som att minska inaveln av vargar och att minska risken att boskap dödas, men jakt är inte en effektiv metod(15). Alla vargar som sköts 2017 och 2018 hade överlag en bra hälsa samt hade enbart maginnehåll från vilda djur när det kontrollerades(16). Det tycks som att licensjakten i själva verket är en eftergift mot de varghatande krafter som annars bedriver tjuvjakt på vargar(17).

Troféjakt

Troféjakt betyder att djur dödas i huvudsak för att jägaren ska få en trofé av djuret. Trofén är ett jaktminne, som vanligtvis är djurets huvud, skinn eller horn. Det ordnas särskilda troféjaktsresor både i Sverige och från Sverige till andra länder(18).

I motsats till vad som sker i naturens egna balansgång, i vilken sjuka eller svaga individer inte klarar sig, vill en troféjägare gärna ha unika och mäktiga djurdelar i sina samlingar. Bl.a. har detta lett till en obalans inom djurpopulationer(19-21).

I Sydafrika avlas till och med vilda djur med särskilda färg- och artkombinationer för att tillmötesgå jägarnas intressen(22, 23). Överlag är troféjakt även ofta sammanbundet med annan affärsverksamhet på djurens bekostnad, så som turism med djur, volontärarbete med djur, avel av vilda djur, handel av djur och handel med deras bendelar(24-26).

Mer att tänka på kring volontärarbete med djur.

Säljakt

Den säljakt som bedrivits i framförallt Kanada har kritiserats hårt under många år, på grund av brutala metoder och stor andel skadeskjutningar. Sedan 2009 är handel med sälprodukter förbjudet inom EU. Undantag görs för produkter från jakt som bedrivs av ursprungsbefolkningar samt från småskalig jakt som har till syfte att "skydda hållbart utnyttjande av marina resurser" (i princip för att skydda fiske; en typ av jakt som bedrivs bland annat i Sverige)(27). Eftersom ungefär en tredjedel av Kanadas sälskinn exporterades till EU före förbudet utgjorde EU en mycket viktig del av marknaden för sälprodukter. 

Källor

  1. Grytjakt.se. Jaktmetoder. Sidan besökt 2018-10-30.
  2. Ny djurskyddslag SOU 2011:75. Betänkande av utredaren i Översyn av djurskyddslagstiftningens utformning och innehåll.
  3. Karlsson L. (2003) Människovana grävlingar som testdjur för grythundar. En studie om hur grävlingars beteende och fysiologi påverkas av hundars aggressivitet. Magisterexamen Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
  4. Jaktlag (1987:259).
  5. Sveriges Veterinärförbund (2004) Yttrande över Grytanlagsprov och grytjakt, dnr Jo2004/468.
  6. Sveriges Riksdag. Ny djurskyddslag. Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2017/18:MJU24. 
  7. Godsjakt på uppfödda fåglar. Motion 2014/15:684.
  8. Elmberg J. m.fl. (2016) Farmed European mallards are genetically different and cause introgression in the wild population following releases. The 7th North American Duck Symposium (NADS7), Annapolis, Maryland, 1-5 February 2016.
  9. Naturvårdsverket. Fångstredskap som får användas i Sverige. Sidan besökt 2018-10-30.
  10. Iossa G., Soulsbury C. D. & Harris S. (2007) Mammal trapping: a review of animal welfare standards of killing and restraining traps. Animal Welfare 16(3): 335-352.
  11. Schneider M. (2011) Fällfångst av lodjur under licensjakt 2010 – sammanställning och översiktlig utvärdering. Rapport till Naturvårdsverket.
  12. Sveriges Radio (2014) Kammarrätten fastslår: Beslutet om vargjakt var olaglig. Sidan besökt 2018-10-30.
  13. Sveriges television (2015) Olika vargbeslut i kammarrätterna. Sidan besökt 2018-10-30.
  14. EU-kommissionen (2011) Sverige uppmanas att följa naturvårdslagstiftningen och skydda utrotningshotade vargar. Pressmeddelande. Sidan besökt 2018-10-30.
  15. van Eeden L. M. m.fl. (2018) Carnivore conservation needs evidence-based livestock protection. PLoS biology 16(9): e2005577.
  16. SVA (2017) Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55. SVA (2018) Licensjakt på varg 2018. Rapport 47/2018.
  17. Sveriges Radio (2014) Ministrar oense om svensk vargpolitik. Sidan besökt 2018-10-30.
  18. Troféjakt AB. Sidan besökt 2018-10-30.
  19. Pigeon G. m.fl. (2016) Intense selective hunting leads to artificial evolution in horn size. Evolutionary Applications 9(4): 521-530.
  20. Wennerström L. m.fl. (2015) Genetic landscape with sharp discontinuities shaped by complex demographic history in moose (Alces alces). Journal of Mammalogy 97(1): 1-13.
  21. Allendorf F. W. & Hard J. J. (2009) Human-induced evolution caused by unnatural selection through harvest of wild animals. Proceedeings of the National Academy of Sciences 106: 9987-9994.
  22. Michler I. (2011) Where Have All The Ethics Gone? Africa Geographic, September 2011:26.
  23. Michler I. (2011). Domestic Hell. Africa Geographic, November 2011:28.
  24. Economists at Large (2013) The $200 million question: How much does trophy hunting really contribute to African communities? A report for the African Lion Coalition, Melbourne, Australia.
  25. Hunter L. T. m.fl. (2013) Walking with lions: why there is no role for captive-origin lions Panthera leo in species restoration. Oryx 47(1): 19-24.
  26. Merwe S. J. (2016) Statement on captive-bred lion hunting and associated activities. African Lion Working Group.
  27. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem