Hoppa till huvudinnehåll

Djuren och rättvisan

Djurens Rätt anser att den underliggande juridiska strukturen bör uppdateras. Djurskyddslagen med förordning och föreskrifter såväl övriga lagar ska omfatta alla djuren, även de vilda.
I domstolsförhandlingar saknas det personer som kan företräda djuren. Bland annat detta vill Djurens Rätt få en ändring på.

Djur betraktas som objekt

I juridisk bemärkelse betraktas djur som objekt och som människans egendom. Detta reflekteras inte minst av att djur som upphittas omfattas av hittegodslagen1 och ägofredslagen2.

Även om djur juridiskt ses som objekt och människans egendom har man i EU-lagstiftningen erkänt djur som kännande varelser.3 Vissa länder har också explicit uttryckt genom nationell lagstiftning att djur inte är objekt eller ting.4 Detta betyder dock inte att djur i juridisk bemärkelse skulle anses vara rättspersoner så som människor och t.ex. bolag.

I Sverige omfattas alla djur som föds upp av människor av den svenska djurskyddslagen5, men skyddsnivån är relativ i förhållande till människans intressen och djurs förmåga att förnimma smärta eller uppleva lidande. Vilda djur omfattas inte av djurskyddslagen.

Djurens Rätt anser att den underliggande juridiska strukturen bör uppdateras. Djurskyddslagen med förordning och föreskrifter såväl övriga lagar ska omfatta alla djuren, även de vilda. Samtliga djurrelaterade lagar bör samlas i en djurbalk, liknande miljölagstiftningen.

Ingen företräder djuren

Det finns tre olika processer vid domstol i vilka ärenden som berör djur kan behandlas: förvaltningsprocess, straffprocess och civilprocess. Förvaltningsprocessen behandlar hur myndighetsbeslut kommer till och kanske framför allt hur ändringar kan sökas i ett myndighetsbeslut. Straffprocessen riktar sig mot enskilda (dvs. såväl fysiska som juridiska personer) och bedömer om en handling är straffbar eller inte. I civilprocessen behandlas privaträttsliga tvistemål mellan enskilda. Dessa kan givetvis också inbegripa djur.

Ett myndighetsbeslut får överklagas till en besvärsinstans eller förvaltningsdomstol av den som beslutet angår om det har gått hen emot och om överklagandet är möjligt med stöd av lag.6 Endast sökande, klagande eller annan part kan överklaga ett myndighetsbeslut till en förvaltningsdomstol.

I och med att djur inte är rättspersoner kan de varken vara sökande, klagande eller part i ett förvaltningsärende eller förvaltningsprocessärende enligt gällande rätt. När det t.ex. gäller försöksdjur så har ansökande forskare möjlighet att överklaga de beslut om att få använda djur i försök som drabbar forskarna negativt.7 Någon motsvarande möjlighet finns inte för de beslut som drabbar djuren negativt.

Även i allmänna domstolsförhandlingar saknas det personer som kan företräda djuren. Djur har inte rätt till s.k. målsägarbiträden, d.v.s. advokater som finns på plats i domstolen för att föra deras talan och bevaka deras intressen. Så är fallet t.ex. då det gäller barn. Djur kan inte heller få del av medel ur brottsofferfonden, det vill säga pengar som kan gå till rehabiliteringen av dem och till att de ska få leva goda liv. Detta är ytterligare ett tecken på att djur har en svagare rättslig position i förhållande till rättspersoner.

Samhällets låga värdering av djur bidrar även till att straff för exempelvis djurplågeribrott generellt är milda. De flesta djurmål handläggs idag av allmänna åklagare, d.v.s. åklagare som har i uppdrag att allmänt handlägga ärenden som rör brott. Inom miljöområdet finns det specialutbildade åklagare, s.k. miljöåklagare, som handlägger miljöbrottsfrågor.8 Många gånger är de brott som sker mot djur så komplicerade att de bäst handläggs av åklagare som har specialutbildning på området. Ett system med sådana åklagare skulle också föra med sig att frågor som rör brott mot djur uppvärderades i samhället. 

Under de senaste åren har man etablerat s.k. djurskyddspoliser i flera Nordiska länder och så även i Sverige. En av arbetsuppgifterna som djurskyddspolisen har är att utreda brott (utföra förundersökning) och att säkerställa en rättssäker handläggning av ärenden.Detta är en bra utveckling för både djuren och människor. Djurens Rätt önskar att inrättandet av djurskyddspolisenheter utvecklas i hela landet.

Källor

  1. Lag (1938:121) om hittegods. Sidan besökt 2016-08-17.
  2. Lag (1933:269) om ägofred. Sidan besökt 2016-08-17.
  3. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (konsoliderad version 2016). Artikel 13. EGT C 202 (2016). Därtill har Frankrike, Tjeckoslovakien och Colombien uttryckt detta i sin nationella djurskyddslagstiftning. Global Animal Law GAL-projektets hemsida. https://www.globalanimallaw.org/database/national/index.html.
  4. Se lagstiftningen i Schweitz, Österrike, Holland, Spanien, Tyskland och Canada (Quebec). Global Animal Law GAL-projektets hemsida. https://www.globalanimallaw.org/database/national/index.html.
  5. Djurskyddslag (1988:534)
  6. Jordbruksutskottets betänkande 1997/98:JoU12 Ändringar i djurskyddslagen m.m. Sidan besökt 2016-08-17.
  7. Förvaltningslag (1986:223).
  8. Åklagarmyndigheten. Sidan besökt 2016-08-17.
  9. Se närmare Djurskyddspolisen i Stockholms län: pdf och webbplats

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem