Hoppa till huvudinnehåll

Djurrätt som ett nytt rättsområde

Djurrätt är ett nytt rättsområde i utveckling. Rättsområdet omfattar generellt allt från forskning och lagstiftning till förvaltningsverksamhet och domstolspraxis. "Djurrättsforskning" å sin sida omfattar rent rättsteoretiska spörsmål, men behandlar också lagstiftningsfrågor eller analyserar förvaltnings- och rättspraxis. "Djurrätt" är begreppsligt bedömt vidare än begreppet "djurrättsforskning". Djurrättsforskning kan riktas mot alla djurrättens delområden.

Ett allmänt behov av att skydda djur och intresset för djurens välbefinnande har ökat markant sedan medlet av 1900-talet.1 Det har särskilt inom Europa lett till att även mängden djurskyddslagstiftning ökat. Trots den omfattande mängden befattningar som på ett direkt eller indirekt sätt berör skyddet av djur, överensstämmer de allmänna uppfattningarna om djur2 eller vilken status djuren har eller borde ha i vårt rättssystem, inte helt med lagstiftningens bokstav. Den tolkning och tillämpning som realiseras genom förvaltningsmyndigheternas och domstolarnas verksamhet är inte heller alltid enig med djurskyddslagens syfte. Bland annat har djurens rättsliga position ifrågasatts inom juridiken kraftigare än tidigare. Ju mer människan använder djur ställs vi även inför olika rättsliga spörsmål. Detta har å sin sida lett till att djurrätt som ett nytt rättsområde håller på att utformas.

I Europa ordnas det enskilda kurser i djurrätt3 och i Spanien samt i USA kan ämnet studeras på magisternivå.4 I Norden publicerades den första läroboken i djurrätt Inledning till djurskyddslagstiftningen i Finland år 2014.5 Tidskriften Global Journal of Animal Law (www.gjal.abo.fi) – som var den första europeiska internet baserade (open access) tidskriften på området djurrätt – etablerades år 2012 vid Åbo Akademi (ÅA) i Finalnd. Tillsvidare har djurrätten inte en professur och är således inte heller ett självständigt rättsvetenskapligt läroämne vid något av de europeiska universiteten. Även om rättsområdet internationellt bedömt är ett rättsområde i stark utveckling.6

Djurrättens och djurrättsforskningens särdrag

Ett av djurrättsforskningens centrala särdrag är att den söker nya motiveringar och lösningar på rätts(vetenskap)liga spörsmål som berör djurs rättsliga status och de rättsliga skyldigheterna samt rättigheterna som människan har gentemot dels de djur som lever i och av naturen (s.k. vilda djur), dels de domesticerade djur som är i människans ägo och beroende av människans vård.

Djurrättsforskning kan omfatta rent rättsteoretiska spörsmål, men behandlar också lagstiftningsfrågor eller analyserar förvaltnings- och rättspraxis. Den kan även omfatta samhälleliga frågor som berör djur eller förhållandet mellan människan och övriga djur, men givetvis i sådana fall från ett (djur)rättsligt perspektiv.

Kännetecknande för djurrättsforskning är att den är mångrättsvetenskaplig7 i det avseendet att den har inslag från en eller flera andra rättsområden, som t.ex. rättsfilosofi, förvaltningsrätt, miljörätt eller straffrätt, men skiljer sig från rättsområdena genom en strävan att göra avstamp från en enbart människocentrerad argumentation och fokus. Den kännetecknas vanligtvis även av tvärvetenskaplighet i den bemärkelsen att alla de rättsliga spörsmålen som den ställs inför inte kan lösas utan kunskap från övriga vetenskapsområden (även om vissa frågor kan vara ”rent” rättsvetenskapliga till sin karaktär). Exempel på vetenskapsområden som djurrätten vanligtvis söker stöd av är naturvetenskap, filosofi och samhällsvetenskap samt forskningsämnen som till exempel djuretik, ekonomi, djurvälfärds- och beteendeforskning.

Generellt kan man sammanfatta djurrättsforskningen till fem särdrag:

  1. det centrala är djurets intresse och skydd samt/eller djurs rättsliga status,
  2. den söker andra än enbart människocentrerade lösningar på rättsliga spörsmål,
  3. den är mångrättsvetenskaplig,
  4. den är tvärvetenskaplig,
  5. de grundläggande frågeställningarna är av globalt intresse.

Forskningen kan formas av alla de ovannämnda elementen eller endast några av dem.

Metodologiskt har djurrättsforskningen hittills kännetecknats av rättsdogmatisk och/eller empirisk forskning. Den empiriska forskningen har varit både kvalitativ och kvantitativ.8 Djurrättsforskning har förutom analyser av gällande lagstiftning och jurisdiktion omfattat komparativa metoder.9 Dessutom har den befintliga forskningen behandlat mera grundläggande rättsfilosofiska frågeställningar om t.ex. djurs rättssubjektivitet och rättsliga status.10

Djurrätt å sin sida omfattar mera generellt allt från forskning och lagstiftning till förvaltningsverksamhet och domstolspraxis. Djurrätt är begreppsligt bedömt sålunda vidare än djurrättsforskning, även om djurrättsforskning i praktiken kan riktas mot alla djurrättens delområden. Djurrätten omfattar:

  • olika områden inom rättsvetenskapen med anknytning till djur,

  • lagstiftning och reglering som på ett direkt eller indirekt11 sätt gäller djur – både de lege lata (hur rätten är) och de lege ferenda (vad rätten borde vara) bedömningar,

  • själva jurisdiktionen (både myndigheternas förvaltningsverksamhet och domstolspraxis) och olika jurisdiktionsområden som berör djur (tolkning och tillämpning av gällande lagstiftning).

Djurrätt kan med andra ord ses som beskrivande för all den verksamhet som på ett eller annat sätt behandlar eller på ett rättsligt sätt berör djur, medan djurrättsforskning är den rättsvetenskapliga dimensionen av djurrätten.

 

 

Källor

  1. Den senaste undersökningen gjord inom EU, Attitudes of Europeans towards Animal Welfare, visade bland annat att majoriteten av européerna anser att det är mycket viktigt att skydda produktionsdjurs välbefinnande. Special Eurobarometer 442. Attitudes of Europeans towards Animal Welfare: http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/PublicOpinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/SPECIAL/surveyKy/2096.
  2. Se närmare Special Eurobarometer 442. Attitudes of Europeans towards Animal Welfare: http://ec.europa.eu/COMMFrontOffice/PublicOpinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/SPECIAL/surveyKy/2096.
  3. Se bifogad karta över de universitet i Europa och i Kazakstan som ordnar kurser i djurrätt: https://www.google.com/maps/d/edit?mid=zRXeiw2SKdGA.kchWXo1dBYV0
  4. I Europa, vid Universidad de Autónoma Barcelona, kan man studera djurrätt i magisterprogrammet: Master in Law & Society: http://www.uab.es/servlet/Satellite/postgraduate/master-in-animal-law-and-society/basic-details-1217916968009.html/param1-2826_en/param2-2012 och i USA Animal Law LL.M. Degree vid Lewis & Clark Law School i Portland, Oregon Center for Animal Law: http://law.lclark.edu/centers/animal_law_studies/curriculum/LLM. Därtill ordnas det ca 150 kurser i ämnet Animal Law per år vid olika universitet i USA (Tischler, J., 2012, s. 36).
  5. Wahlberg, B., Åbo: Lag & Bok.
  6. Internationella samarbetsgrupper är t.ex. Eurogroup of Animal Law Studies EGALS: http://egals.university/ och Global Animal Law Project GAL: https://www.globalanimallaw.org/ samt European Enforcement Network of Animal Welfare Lawyers and Commissioners: http://lawyersforanimalprotection.eu/
  7. Begreppet ”mångrättsvetenskaplig” (monioikeustieteinen) har introducerats av Anne Kumpula i boken EU:n ympäristöoikeuden perusteet (EU-miljörättens grunder), s. 3.
  8. Se t.ex. Koskela-Laine, T. (2012), Wahlberg, B. (2010).
  9. Till exempel Sankoff, P. et al. (2009, 2013, 2015), Bilschitz, D. (2012), Gerritsen, V. (2013), Goldfeder, M. (2013), Buhl, A. C. (2013), Blattner, C. E. (2014), Whittaker, A. (2014), Lis, A. & Pietrzykowski, T. (2015), Abate, R. S. (2015).
  10. Till exempel Francione, G. (2008), Favre, D. (2010), Mills, B.M. & Wise, S.M. (2015).
  11. Till exempel livsmedels-, miljö- och strafflagstiftning.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem