Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Vanliga frågor

Här svarar vi på vanliga frågor kring hemlösa katter och TNR-M.

Har katter stor inverkan på faunan?

Katter är jägare vilket innebär att de kommer att döda andra djur när de har möjlighet att göra det. Det här innebär att hemlösa och förvildade katter har en inverkan på faunan, men om den kan anses som stor är svårt att säga. Flera studier har påvisat att de byten katten tar ofta har en sämre hälsa än de som dör av till exempel att krocka med fönsterrutor.(1, 2) Enligt Fitzgerald(3) är det främst nyintroducering av katter på öar där det tidigare inte funnits rovdjur som problemen på faunan och ekosystemen blir störst. Troligen påverkar människorna faunan mer på nya platser än katterna som de eventuellt tar med sig.

Om katter tas bort från ett ekosystem där de tidigare funnits under en längre tid påverkas troligen ekosystemet mer än om de skulle få vara kvar och skötas om inom till exempel TNR-M. Till exempel kan en utrotning av katter där de tidigare befann sig öka mängden råttor som i sin tur dödar fler fåglar och ägg än vad katterna som fanns där innan gjorde.(4)

Katter inom TNR-M matas av människor vilket innebär att de får i sig den mesta av energin genom den maten istället för genom bytesdjur. Vid analys av hemlösa och förvildade katters maginnehåll var också en stor del av innehållet bevisligen från sådant som inte härstammade från bytesdjur.(5) Eftersom katter ibland dödar djur utan att äta upp dem finns det dock ändå en risk att de påverkar faunan. Forskning har däremot fastställt att äldre katter jagar mindre(6) vilket skulle innebära att kastrerade kattpopulationer skulle minska sin jakt naturligt med åren eftersom ingen föryngring kan ske.

Är kastrering bra eller dåligt för katten?

Efter kastrering börjar de flesta katter äta mer samtidigt som de blir lugnare och går därför upp i vikt.(7) Det kan vara positivt för förvildade katter eftersom ett fettlager kan göra att de lättare kan hålla värmen. Kastrerade katter anses ofta också vara vänligare både mot människor och andra katter samt överlag mer hälsosamma än okastrerade katter.(7) I en studie var 54 % av förvildade katter i en population underviktiga innan kastrering jämfört med 14 % efteråt.(7) Dock ökade istället övervikten vilket kan ha en negativ påverkan på katternas hälsa om de inte får motion.

Framförallt är den största fördelen med kastrering att oönskade kattungar inte föds. Troligen dör över 50 % av vildfödda kattungar innan de når vuxen ålder vilket är ett stort djurvälfärdsproblem.(8)

En annan fördel med kastrering har med adoption att göra. Genom kastrering blir ofta katterna vänligare och lugnare vilket gör dem lättare att socialisera.(8) Det påverkar troligen hur pass lätt det är för katterna att bli adopterade av människor.

Klarar katterna sig på vintern?

Katter som får anpassa sig till kyla får tjockare och längre päls samt ökar sin metabolism.(9) Det gör att de kan äta mer för att väga upp för den extra energi de förlorar av att hålla värmen.(9) Om de utsätts för kyla utvecklar de även ett fettlager som innehåller fler blodkärl och mitokondrier vilka ökar värmeproduktionen under huden.(10)

Kastrerade katter har generellt mer underhudsfett än okastrerade vilket gör att de troligen klarar av kyla bättre.(11) Om de dessutom får mer foder under den kalla årstiden, har tillgång till en isolerad koja och har möjlighet att kunna sova tillsammans med andra katter minskar deras värmeförlust.(12) Allt det här är standard för katter inom TNR-M. Faktiska erfarenheter från TNR-M projekt även i nordliga klimat har visat att katterna klarar sig bra under vintern.

Vore det inte bäst för förvildade katter att avlivas?

TNR-M är både effektivare och billigare än systematisk avlivning.(13) Av kastrering blir många katter lugnare och kan lättare adopteras bort och om de inte kan adopteras bort får de ändå leva vidare under kontrollerade förhållanden där inte fler kattungar föds.(14) En studie har visat att TNR ger en positivare syn på katthem för att färre katter behöver avlivas vilket troligen ökar chansen att vända sig dit när de vill ha en ny familjemedlem.(13)

Det är svårt att se till att alla katter avlivas i en population vilket innebär att några ändå kommer att finnas kvar om det är gynnsamma förhållanden.(14) Det leder till fler kattungar och fler utomstående katter som flyttar in i behov efter platser där det finns mat och skydd. Genom att använda sig av TNR-M får katterna finnas kvar utan att de förökar sig och blir fler samtidigt som flera kan adopteras bort. En studie över lång tid visade mycket bättre effekt av att bli av med katter på området genom TNR än genom andra försök samtidigt som det ansågs vara mer humant.(14)

Enligt Göteborgs Katthjälp finns det bevis för att TNR-M kan anses vara en human metod där förvildade katter som skulle vara omöjliga att socialisera inomhus ändå får leva ut sina liv.(15) De får en ordnad tillvaro i sitt gamla revir istället för att sättas på ett katthem där de förmodligen inte skulle må bra.(15)

TNR-M betyder inte att katter hålls vid liv till varje pris. De katter som vid infångandet upptäcks vara allvarligt sjuka eller skadade avlivas för att de ska slippa utdraget lidande.

Källor

  1. Møller A.P. & Erritzøe J. (2000) Predation against birds with low immunocompetence. Oecologia 122(4): 500–504.
  2. Baker P.J. et al. (2008) Cats about town: is predation by free-ranging pet cats Felis catus likely to affect urban bird populations? Ibis 150: 86-99.
  3. Fitzgerald B. M. (1988) Diet of domestic cats and their impact on prey populations. I: The Domestic Cat: The biology of its behaviour, red. Turner & Bateson. Cambridge University Press: Cambridge, U.K.; New York. p. 123-147.
  4. Fan M., Kuang Y. & Feng Z. (2005) Cats Protecting Birds Revisited. Bulletin of Mathematical Biology 67: 1081-1106.
  5. Meckstroth A.M., Miles A.K. & Chandra S. (2007) Diets of introduced predators using stable isotopes and stomach contents. Journal of Wildlife Management 71: 2387–2392.
  6. Barratt D. G. (1998). Predation by house cats, Felis catus (L.), in Canberra, Australia. II. Factors affecting the amount of prey caught and estimates of the impact on wildlife. Wildlife Research 25: 475-87.
  7. Scott K.C., Levy J.K., Gorman S.P. & Neidhart S.M.N. (2002) Body condition of feral cats and the effect of neutering. Journal of Applied Animal Welfare Science 5(3): 203-213.
  8. Levy J.K., Gale D.W. & Gale L.A. (2003) Evaluation of the effect of a long-term trap-neuter-return and adoption program on a free-roaming cat population. Journal of the American Veterinary Medical Association 222(1): 42-46. 
  9. Hensel H. & Banet M. (1982) Adaptive changes in cats after long-term exposure to various temperatures. Journal of Applied Physiology 52(4): 1008-1012.
  10. Loncaae D., Bedrica L., Mayer J., Cannon B., Nedergaard J., Afzeiius B. & Svajger A. (1986) The Effect of Intermittent Cold Treatment on the Adipose Tissue of the Cat - Apparent Transformation from White to Brown Adipose Tissue. Journal of Ultrastructure and Molecular Structure Research 97: 119-129.
  11. Scott K.C., Levy J.K., Gorman S.P. & Neidhart S.M.N. (2002) Body condition of feral cats and the effect of neutering. Journal of Applied Animal Welfare Science 5(3): 203-213.
  12. Göteborgs katthjälp. Hur katter anpassar sig till kallt klimat. http://v3.goteborgskatthjalp.com/index.php/foervildade-katter-tnr/tnr-mer/artiklar/161-mer-tnr/tnr-mer-artiklar/626-hur-katter-anpassar-sig-till-kallt-klimat Sidan besökt 2018-01-11.
  13. Hughes K.L., Slater M.R. & Haller L. (2002) The effects of implementing a feral cat spay/neuter program in a Florida county animal control service. Journal of Applied Animal Welfare Science 5(4): 285-298.
  14. Levy J.K., Gale D.W. & Gale L.A. (2003) Evaluation of the effect of a long-term trap-neuter-return and adoption program on a free-roaming cat population. Journal of the American Veterinary Medical Association 222(1): 42-46. 
  15. Göteborgs Katthjälp. Kort om Trap-Neuter-Return. http://v3.goteborgskatthjalp.com/index.php/foervildade-katter-tnr/tnr/239-tnr-info Sidan besökt 2018-01-11.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem