Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Djurskyddsförbättringar bortom kostområdet

En del av Djurvänlig kommun rör beslut och praxis bland kommunerna gällande användning av påskfjädrar, åtgärder för att skydda smådjur i samband med valborgsmässobrasor och begränsningar av användandet av fyrverkerier.

Djurens Rätts publiceringar av listor i samband med påsk och nyår har fått stor medial uppmärksamhet, och dessa var upprinnelsen till Djurvänlig kommun-konceptet.

Djurskyddsproblem bakom påskfjädrarna

De färgglada fjädrar som ofta ses i påskris kommer vanligtvis från kalkoner som fötts upp i USA eller Asien. Färgningen av fjädrarna sker oftast i Asien. Djuren hålls på ett sätt som inte skulle vara tillåtet i Sverige. Djurskyddsproblem omfattar exempelvis hård avel och näbb- och tåklippning.

Runt 90 % av kommunerna avstår enligt Djurens Rätts undersökning från påskfjädrar, och i den stora majoriteten av dessa är det en fråga som hanteras av förvaltningen snarare än på politisk nivå.

Mer om problemen i kalkonindustrin

Fjäderplockning och kannibalism förekommer i kalkonuppfödning. Det onaturliga sättet som kalkonerna hålls på bidrar till att dessa beteenden utvecklas. Fjäderplockning och kannibalism orsakar mycket lidande hos de djur som utsätts. Smärtsamma ingrepp som näbb- och tåklippning förekommer för att minska skadornas omfattning. Majoriteten av alla kalkoner får ingen möjlighet till utevistelse alls.

Kalkoner har avlats till att bli så stora som möjligt, och blir idag mer än dubbelt så tunga som sin vilda anfader. Denna enorma storleksförändring har inneburit att de inte längre kan utföra flera av sina naturliga beteenden, som att flyga upp på pinnar och att putsa sig. De kan inte heller para sig naturligt utan måste insemineras artificiellt. Fotskador är mycket vanligt hos kalkoner. En stor del av djuren lider av smärtsamma bölder under fötterna. Detta beror på infektioner som de får av att gå runt i sin egen avföring.

Tips från kommuner på påskpynt utan fjädrar
Färgglada tygremsor, tyll, konstgjorda fjädrar, pynt tillverkat och placerat av kommunens dagliga verksamheter, större och färre dekorationer i plåt (utskurna tuppar och hönor) samt penseer eller andra blommor.

Fyrverkerier skrämmer och skadar djur

Varje år skräms och skadas djur av fyrverkerier. Hundar, katter och andra familjedjur skräms ibland så illa att de aldrig återhämtar sig. Vilda djur kan chockas, fly i panik eller gömma sig i dödsångest.

Omkring hälften av kommunerna i undersökningen svarar att de har infört lokala begränsningar för fyrverkerier, utöver det som finns i nationell lagstiftning. Det rör sig oftast om att kommunen avstår från eget fyrverkeri i kommunal regi, eller att privatpersoners användning av fyrverkerier tidsbegränsas och exempelvis endast tillåts timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten.

Privatpersoners användning av fyrverkerier i samband med nyårsfirande förekommer ibland flera dagar innan och efter själva nyårsnatten och riskerar därmed att orsaka utdraget lidande för djur. Det finns många exempel på hur andra kommuner begränsat detta lidande genom att kräva polistillstånd för användningen av fyrverkerier förutom just runt själva tolvslaget på nyårsnatten.

Tips från kommuner på nyårsarrangemang
En del kommuner som avstår från eget fyrverkeri ordnar istället en ljusshow, en konsert, en ljusvandring eller något annat festligt arrangemang på nyårsnatten. Djurens Rätt avråder från att ersätta fyrverkerier med svävande lyktor, då de i vissa fall innehåller ståltråd som kan skada djur om de blir liggande i naturen.

Utvecklingen kring fyrverkerier i Sverige

  • 2002: smällare förbjuds.
  • 2009: de största fyrverkeripjäserna (s.k. fyratumsbomber) får inte längre säljas till privatpersoner.
  • 2014: tyngre raketpjäser förbjuds.
  • 2019: de vanligaste raketerna, de med styrpinne, får inte längre användas utan tillstånd. Det blir också förbjudet för försäljare att sälja dessa pjäser till personer utan tillstånd.

En opinionsundersökning från Novus (2018) visar att det folkliga stödet för att begränsa fyrverkerier är starkt. Drygt nio av tio svenskar tror att fyrverkerier påverkar djur negativt och sju av tio anser att det bör finnas ett förbud mot fyrverkerier eftersom de kan skrämma och skada djur. det ligger helt i linje med vad Djurens Rätt har argumenterat och arbetat för under lång tid.

Valborgsbrasor

Varje vår dödas eller brännskadas många djur under Valborgsmässoafton. Högarna med risk, kvistar, löv och annat utgör perfekta boplatser för små djur som igelkottar, kaniner, harpaltar, småfåglar och katter. Många igelkottar har ännu inte vaknat och de går en plågsam död till mötes om majbrasan tänds på utan att först ha kontrollerats. Igelkottar är långsamma, nattaktiva djur och de söker sig gärna ner i hålor och gömmer sig. Det gör att de inte tar sig ut, eller brännskadas svårt, när deras hem eller gömställe tänds på. Knappt hälften av kommunerna i undersökningen svarar att de har infört rutiner för att förhindra att smådjur bränns i valborgsbrasor.

Tips som skyddar smådjur från brasan
Försäkra er om att inga djur bosatt sig i rishögen. Även om riset till majbrasan samlats ihop nyligen måste rishögen kontrolleras. Ett bra sätt är att dagen innan, eller helst samma dag, flytta rishögen en bit bort och söka igenom den innan elden tänds på. Är majbrasan stor kan det gå att använda en lång planka och häva upp brasan.
Informera föreningar och andra som anordnar majbrasor om vikten av att söka igenom majbrasan. Alla känner inte till problematiken kring att djur bosätter sig i brasan. Ni kan hjälpa till genom att sprida kunskapen.
Informera via kommunens hemsida och sociala medier om hur allmänheten kan undvika att igelkottar och andra djur dödas och brännskadas i majbrasor.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem