Det här är Sveriges djurvänligaste kommun 2024

Djurens Rätt presenterar idag den årliga rankingen Djurvänlig kommun för sjätte året i rad. På årets tio-i-topplista finns alla kommuntyper representerade – stora som små. Nytt för i år är att mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling. Eskilstuna kommun hamnar högst upp på listan och utses därmed som vinnare i årets ranking.

Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun är baserad på en enkätundersökning om de djurvänliga val som Sveriges kommuner har implementerat. Alla kommuner får chansen att svara och visa på de val som har gjorts gällande kommunala verksamheter och inköp, med ett stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor. Satsningar på växtbaserad mat och höga djurskyddskrav vid upphandling och inköp av animaliska produkter väger tyngst, vilket resulterar i högre placering på listan. I år har 66 procent av Sveriges kommuner svarat på hela eller större delen av undersökningen och maxpoängen har varit 182 poäng.

Mer än var fjärde kommun kommer att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling

De omfattande djurskyddsproblemen i kycklingfabrikerna engagerar kommunerna. Mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar i nästa upphandling, med hjälp av ett nytt kriterium som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Därtill uppger sjutton procent av de svarande kommunerna att de har minskat serveringen av kycklingkött, vilket är fler än året innan.

Liksom föregående år har nära 70 procent av de svarande genomfört åtgärder som resulterat i minskat mängd kött och ökad servering av växtbaserad mat. Att öka antalet vegetariska dagar, då varken kött eller fisk serveras, är en populär åtgärd som har genomförts i 34 procent av kommunerna som har svarat. Runt 20 procent har flera vegetariska dagar varje vecka, jämfört med runt 15 procent förra året.

Det har skett en tydlig ökning av andelen kommuner som alltid serverar veganskt till barn och elever som efterfrågar det. Det rör sig om en ökning på ungefär 10 procentenheter, vilket innebär att runt 70 procent av de svarande kommunerna nu har detta på plats. Branschföreningen Kost & Närings nya rekommendationer om att som huvudregel erbjuda vegansk mat till alla individer som önskar det tros ha bidragit till ökningen. Mer än var femte svarande kommun har också ökat andelen helt växtbaserade rätter på den ordinarie menyn.

– Det är otroligt glädjande att se att Sveriges kommuner fortsätter att satsa på vego. Att fler dessutom sätter ner foten mot det systematiska lidandet i kycklingfabrikerna är ett viktigt steg i rätt riktning som kommer att göra skillnad för väldigt många djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Eskilstuna – Sveriges mest djurvänliga kommun 2024

Vinnare av Djurvänlig kommun 2024 är Eskilstuna kommun, med 144 poäng av 182 möjliga. Årets vinnarkommun har därmed klättrat många steg från förra årets placering på plats 35, och det är också första gången som Eskilstuna landat bland de tio bästa kommunerna.

Det senaste året har kommunen satsat på mer växtbaserad mat genom minskad servering av kött inklusive kycklingkött. Fler vegetariska dagar har införts och vinnarkommunen har också höjt nivån på de djurskyddskrav som ställs vid upphandling.

– För Eskilstuna är hållbarhets- och miljöarbete ett stort fokus sedan länge. Förra året antogs en ny riktlinje för måltidsservice inom Eskilstuna kommun vilket har medfört att vi kunnat ta flera strategiska beslut som har bidragit till där vi är idag. Vi har bland annat sett över våra kravställningar i upphandlingar samt gått in i nya inköpsavtal vilket skapar förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp och tänka långsiktigt i frågan, säger Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Andrapristagaren Burlövs kommun vann rankingen 2023 och har dessförinnan funnits med på topplistan både under 2020 och 2021. På en tredjeplats hittar vi Härryda kommun, som är ny på topplistan och som har återhämtat sig starkt efter att ha lämnat ofullständiga svar under några år – något som medförde en mycket blygsam placering på plats 221 förra året.

Utöver Burlöv är även Knivsta, Tierp och Järfälla återvändare på topplistan med flera tidigare topplaceringar i ryggen. I övrigt har det dock rört på sig ovanligt mycket på tio-i-topp, där Mälardalen utgör det starkaste fästet. Samtliga kommuntyper finns representerade i toppen, även om mindre städer och landsbygdskommuner är färre till antalet än större städer och storstadsnära kommuner.

När det kommer till Sveriges storstäder, har Stockholm under det senaste året avancerat från plats 114 till plats 53, medan Göteborg har förlorat sin tidigare position från plats 8 till plats 24. Malmö, som har vunnit ett tidigare år, fanns förra året på plats 61 och finns i år på plats 65.

Sveriges mest djurvänliga kommuner 2024

1. Eskilstuna
2. Burlöv
3. Härryda
4. Karlstad och Kristianstad (delad placering)
6. Knivsta
7. Tierp
8. Gotland och Järfälla (delad placering)
10. Håbo

Den fullständiga listan hittas här.

Tunn plånbok drabbar djurskyddskrav vid upphandling

När kommunerna upphandlar animalieprodukter kan de, på olika nivåer, ställa vissa djurskyddskrav som rör uppfödning, transport och slakt. Den oroväckande sänkningen av nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animalieprodukter som sågs i förra årets resultat har tyvärr fortsatt nedåt. Av kommentarerna framgår att det höga kostnadsläget ligger bakom detta.

Djurskydd i samband med högtider

Hela 96 procent av kommunerna anger att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier. År 2020 var andelen kommuner som avstod från fyrverkerier mindre än 25 procent. Den kraftiga ökningen, som skett på bara några få år, håller alltså i sig även efter pandemin. Runt 90 procent av kommunerna avstår från påskfjädrar.

Fakta om Djurvänlig kommun

Undersökningen genomfördes under perioden november 2023 till mars 2024.
Kartläggningen genomförs för sjätte året i rad.
192 av landets 290 kommuner har svarat på hela eller större delen av årets undersökning.
Kommunerna ombads svara på två enkäter inkluderat en kostenkät och en övrig enkät.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor men också vilka djurskyddskrav som ställs vid upphandlingar. Kostenkäten väger då tyngst i rankingen eftersom de frågorna påverkar flest djur och i störst utsträckning. Den övriga enkäten kompletterar med frågor som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Svaren poängsätts och kommunerna rangordnas på listan utifrån hur djurvänliga de är.

För pressförfrågningar om rankningen, kontakta Djurens Rätts pressjour på press@djurensratt.se eller via telefon 070-649 20 41 (ej sms).

Foto: Anna-Karin Nordstrand. Från vänster: Charlotte Mörn, enhetschef på park- och naturenheten, Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor Djurens Rätt, Linnea Lindhe, hållbarhetsutvecklare på upphandlingsenheten, Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun är baserad på en enkätundersökning om de djurvänliga val som Sveriges kommuner har implementerat. Alla kommuner får chansen att svara och visa på de val som har gjorts gällande kommunala verksamheter och inköp, med ett stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor. Satsningar på växtbaserad mat och höga djurskyddskrav vid upphandling och inköp av animaliska produkter väger tyngst, vilket resulterar i högre placering på listan. I år har 66 procent av Sveriges kommuner svarat på hela eller större delen av undersökningen och maxpoängen har varit 182 poäng.

Mer än var fjärde kommun kommer att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling

De omfattande djurskyddsproblemen i kycklingfabrikerna engagerar kommunerna. Mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar i nästa upphandling, med hjälp av ett nytt kriterium som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Därtill uppger sjutton procent av de svarande kommunerna att de har minskat serveringen av kycklingkött, vilket är fler än året innan.

Liksom föregående år har nära 70 procent av de svarande genomfört åtgärder som resulterat i minskat mängd kött och ökad servering av växtbaserad mat. Att öka antalet vegetariska dagar, då varken kött eller fisk serveras, är en populär åtgärd som har genomförts i 34 procent av kommunerna som har svarat. Runt 20 procent har flera vegetariska dagar varje vecka, jämfört med runt 15 procent förra året.

Det har skett en tydlig ökning av andelen kommuner som alltid serverar veganskt till barn och elever som efterfrågar det. Det rör sig om en ökning på ungefär 10 procentenheter, vilket innebär att runt 70 procent av de svarande kommunerna nu har detta på plats. Branschföreningen Kost & Närings nya rekommendationer om att som huvudregel erbjuda vegansk mat till alla individer som önskar det tros ha bidragit till ökningen. Mer än var femte svarande kommun har också ökat andelen helt växtbaserade rätter på den ordinarie menyn.

– Det är otroligt glädjande att se att Sveriges kommuner fortsätter att satsa på vego. Att fler dessutom sätter ner foten mot det systematiska lidandet i kycklingfabrikerna är ett viktigt steg i rätt riktning som kommer att göra skillnad för väldigt många djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Eskilstuna – Sveriges mest djurvänliga kommun 2024

Vinnare av Djurvänlig kommun 2024 är Eskilstuna kommun, med 144 poäng av 182 möjliga. Årets vinnarkommun har därmed klättrat många steg från förra årets placering på plats 35, och det är också första gången som Eskilstuna landat bland de tio bästa kommunerna.

Det senaste året har kommunen satsat på mer växtbaserad mat genom minskad servering av kött inklusive kycklingkött. Fler vegetariska dagar har införts och vinnarkommunen har också höjt nivån på de djurskyddskrav som ställs vid upphandling.

– För Eskilstuna är hållbarhets- och miljöarbete ett stort fokus sedan länge. Förra året antogs en ny riktlinje för måltidsservice inom Eskilstuna kommun vilket har medfört att vi kunnat ta flera strategiska beslut som har bidragit till där vi är idag. Vi har bland annat sett över våra kravställningar i upphandlingar samt gått in i nya inköpsavtal vilket skapar förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp och tänka långsiktigt i frågan, säger Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Andrapristagaren Burlövs kommun vann rankingen 2023 och har dessförinnan funnits med på topplistan både under 2020 och 2021. På en tredjeplats hittar vi Härryda kommun, som är ny på topplistan och som har återhämtat sig starkt efter att ha lämnat ofullständiga svar under några år – något som medförde en mycket blygsam placering på plats 221 förra året.

Utöver Burlöv är även Knivsta, Tierp och Järfälla återvändare på topplistan med flera tidigare topplaceringar i ryggen. I övrigt har det dock rört på sig ovanligt mycket på tio-i-topp, där Mälardalen utgör det starkaste fästet. Samtliga kommuntyper finns representerade i toppen, även om mindre städer och landsbygdskommuner är färre till antalet än större städer och storstadsnära kommuner.

När det kommer till Sveriges storstäder, har Stockholm under det senaste året avancerat från plats 114 till plats 53, medan Göteborg har förlorat sin tidigare position från plats 8 till plats 24. Malmö, som har vunnit ett tidigare år, fanns förra året på plats 61 och finns i år på plats 65.

Sveriges mest djurvänliga kommuner 2024

1. Eskilstuna
2. Burlöv
3. Härryda
4. Karlstad och Kristianstad (delad placering)
6. Knivsta
7. Tierp
8. Gotland och Järfälla (delad placering)
10. Håbo

Den fullständiga listan hittas här.

Tunn plånbok drabbar djurskyddskrav vid upphandling

När kommunerna upphandlar animalieprodukter kan de, på olika nivåer, ställa vissa djurskyddskrav som rör uppfödning, transport och slakt. Den oroväckande sänkningen av nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animalieprodukter som sågs i förra årets resultat har tyvärr fortsatt nedåt. Av kommentarerna framgår att det höga kostnadsläget ligger bakom detta.

Djurskydd i samband med högtider

Hela 96 procent av kommunerna anger att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier. År 2020 var andelen kommuner som avstod från fyrverkerier mindre än 25 procent. Den kraftiga ökningen, som skett på bara några få år, håller alltså i sig även efter pandemin. Runt 90 procent av kommunerna avstår från påskfjädrar.

Fakta om Djurvänlig kommun

Undersökningen genomfördes under perioden november 2023 till mars 2024.
Kartläggningen genomförs för sjätte året i rad.
192 av landets 290 kommuner har svarat på hela eller större delen av årets undersökning.
Kommunerna ombads svara på två enkäter inkluderat en kostenkät och en övrig enkät.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor men också vilka djurskyddskrav som ställs vid upphandlingar. Kostenkäten väger då tyngst i rankingen eftersom de frågorna påverkar flest djur och i störst utsträckning. Den övriga enkäten kompletterar med frågor som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Svaren poängsätts och kommunerna rangordnas på listan utifrån hur djurvänliga de är.

För pressförfrågningar om rankningen, kontakta Djurens Rätts pressjour på press@djurensratt.se eller via telefon 070-649 20 41 (ej sms).

Foto: Anna-Karin Nordstrand. Från vänster: Charlotte Mörn, enhetschef på park- och naturenheten, Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor Djurens Rätt, Linnea Lindhe, hållbarhetsutvecklare på upphandlingsenheten, Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Djurvänlig kommun 2024

Ta del av hela rankingen!

På följande sida kan du ta del av undersökningen för Djurvänlig kommun 2024 i dess helhet.

Ta del av resultatet

Djurvänlig kommun 2024

Djurvänlig kommun 2024

Ta del av hela rankingen!

På följande sida kan du ta del av undersökningen för Djurvänlig kommun 2024 i dess helhet.

Ta del av resultatet

Djurvänlig kommun 2024

Nanna Thydén

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Öppet brev till regeringen om förebyggande åtgärder mot smittspridning

I ett öppet brev uppmanar Djurens Rätt Sveriges ledare att vidta konkreta åtgärder för att förhindra framtida pandemier. Detta genom att arbeta i enlighet med One Health-konceptet för att stärka pandemifördraget. Socialdepartementet har nu mottagit brevet.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till Socialdepartementet för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till Socialdepartementet för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Agera

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Agera

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Internationellt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts internationella arbete.

Djurens Rätt uppmanar regeringen att införa kamerabevakning på slakterier

Frågan om kamerabevakning på slakterier har genomgått en utredning och förslag på ny lagstiftning har presenterats. I ett remissyttrande uppmanar Djurens Rätt regeringen att skyndsamt införa krav på kamerabevakning på slakterier.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Nästan alla av EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga

Av de 64 djurtransportfartyg som har tillstånd att korsa europeiska vatten, uppfyller endast sex av dem internationella säkerhetsstandarder. Färjor och lastfartyg som har fått sina säkerhetstillstånd återkallade används ofta för att transportera levande djur, vilket innebär att de flesta djurtransportfartyg i EU är flera decennier gamla och mycket osäkra att använda.

Animal Welfare Foundation har, tillsammans med den franska miljöorganisationen Robin Des Bois, publicerat en omfattande rapport och tillhörande film om det verkliga skicket för de fartyg som genomför EU:s djurtransporter. Slutsatsen är att brådskande åtgärder måste vidtas för att stoppa användningen av dem.

Rapporten visar också att nästan hälften av de djurtransportfartyg som har godkänts i EU hade svart flagg, något som visar att dessa fartyg utgör en hög risk för sjötrafiken, djuren, besättningen och miljön. Av 17 fartyg som pekades ut som mycket farliga för tre år sedan, är 15 av dem fortfarande i drift.

- Mardrömstransporterna som djur utsätts för har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren och den här rapporten visar att läget är allvarligt. Siffrorna talar sitt tydliga språk och blir ytterligare starka argument till varför vi behöver ett förbud mot export av levande djur utanför EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Av de 64 fartyg för djurtransporter som för närvarande är godkända för användning i EU var endast fyra fartyg ursprungligen byggda för att transportera djur. Eftersom de flesta fartyg är i så pass dåligt skick är det inte förvånande att det har inträffat en rad katastrofer under sjötransporter av levande djur under de senaste åren, som i fallet med Karim Allah och Elbaik.

I december 2023 presenterade EU-kommissionen ett lagstiftningspaket för djurtransporter, vilket vardet enda som presenterades av fyra utlovade lagstiftningspaket inom översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Kommissionens åtgärder på djurtransportområdet var svaga. Visserligen ska åtgärder tas mot fartyg med svart flagg, men ett förbud mot transport av levande djur utanför EU inkluderades inte. Djurens Rätt menar att detta är en bortslarvad möjlighet att gå till botten med ett av EU:s värsta djurskyddsproblem. Läs mer här.

- Lagförslaget som ligger på bordet är en skam med tanke på det lidande som djuren utsätts för. Jag uppmanar alla beslutsfattare att se filmen och våga möta djurens blickar, för att sedan agera och säkerställa ett mer ambitiöst lagförslag för att få stopp på de plågsamma och riskabla djurtransporterna, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Tillhör du de 83 procent av EU-medborgare som vill ha begränsade transporttider för djurtransporter?

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Animal Welfare Foundation har, tillsammans med den franska miljöorganisationen Robin Des Bois, publicerat en omfattande rapport och tillhörande film om det verkliga skicket för de fartyg som genomför EU:s djurtransporter. Slutsatsen är att brådskande åtgärder måste vidtas för att stoppa användningen av dem.

Rapporten visar också att nästan hälften av de djurtransportfartyg som har godkänts i EU hade svart flagg, något som visar att dessa fartyg utgör en hög risk för sjötrafiken, djuren, besättningen och miljön. Av 17 fartyg som pekades ut som mycket farliga för tre år sedan, är 15 av dem fortfarande i drift.

- Mardrömstransporterna som djur utsätts för har väckt stor uppmärksamhet de senaste åren och den här rapporten visar att läget är allvarligt. Siffrorna talar sitt tydliga språk och blir ytterligare starka argument till varför vi behöver ett förbud mot export av levande djur utanför EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Av de 64 fartyg för djurtransporter som för närvarande är godkända för användning i EU var endast fyra fartyg ursprungligen byggda för att transportera djur. Eftersom de flesta fartyg är i så pass dåligt skick är det inte förvånande att det har inträffat en rad katastrofer under sjötransporter av levande djur under de senaste åren, som i fallet med Karim Allah och Elbaik.

I december 2023 presenterade EU-kommissionen ett lagstiftningspaket för djurtransporter, vilket vardet enda som presenterades av fyra utlovade lagstiftningspaket inom översynen av EU:s djurskyddslagstiftning. Kommissionens åtgärder på djurtransportområdet var svaga. Visserligen ska åtgärder tas mot fartyg med svart flagg, men ett förbud mot transport av levande djur utanför EU inkluderades inte. Djurens Rätt menar att detta är en bortslarvad möjlighet att gå till botten med ett av EU:s värsta djurskyddsproblem. Läs mer här.

- Lagförslaget som ligger på bordet är en skam med tanke på det lidande som djuren utsätts för. Jag uppmanar alla beslutsfattare att se filmen och våga möta djurens blickar, för att sedan agera och säkerställa ett mer ambitiöst lagförslag för att få stopp på de plågsamma och riskabla djurtransporterna, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Tillhör du de 83 procent av EU-medborgare som vill ha begränsade transporttider för djurtransporter?

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Ljuspunkter från riksdagens årliga djurskyddsdebatt

Varje vår behandlar riksdagens miljö- och jordbruksutskott de inkomna motioner som rör djurskydd, för att därefter inta kammaren för en debatt på samma tema. Den 4 april var det dags igen, och även om motioner sällan tar sig vidare så vittnar debatten om vilka vindar som blåser. Årets upplaga bjöd på både ljuspunkter och orosmoln.

Engagemanget för djurfrågor är stort hos flertalet ledamöter och likt tidigare år fanns det i motionerna en uppsjö av viktiga yrkanden som hade kunnat innebära fantastiska och nödvändiga förbättringar för djuren. Läs mer om de inlämnade motionerna här.

Tyvärr är det så att motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid sällan får bifall i riksdagen, utan blir i hög grad symboliska ställningstaganden. Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av riksdagens och miljö- och jordbruksutskottets platser, och det är därför inte heller förvånande att utskottet föreslog att avslå i princip alla motioner. Det var också det som blev resultatet vid omröstningen i riksdagen samma eftermiddag.

– Det är frustrerande att år efter år se hur så många bra förslag kastas i papperskorgen när de hade kunnat innebära fantastiska förbättringar för djuren. Men mycket kan hända på ett år. Vid förra årets debatt var inte slutet på svensk minkfarmning inom räckhåll, men det är det nu. Jag hoppas att vi på samma sätt vid nästa års debatt kan prata om hur hönor i bur och uppfödning av turbokycklingar snart är historia, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bland de drygt 160 behandlade motionerna fanns däremot ett ämne som utskottet slöt upp bakom i år, något som resulterade i en uppmaning till regeringen om att reglerna för småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas, något som utskottet menar skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket.

Något som togs upp återkommande i debatten, utöver Djurens Rätts prioriterade frågor såsom utfasning av turbokycklingar, förbud mot hönor i burar, arbetet mot djurförsök och inrättandet av en djurskyddsmyndighet, var utredningen om konkurrenskraft för livsmedelsproducenter som tillsattes av regeringen i början av förra året. Senast den 30 juni ska utredningen presentera sina slutsatser, vilket potentiellt kan påverka betesrätten för korna i mjölkindustrin negativt.

– Det levereras gott om lovord när partierna får tala fritt om sin djurpolitik, men mellan raderna likställs höjda djurskyddskrav med konkurrensnackdelar och administrativa bördor. Det är oroande. Med försenad lagstiftning på EU-nivå är det viktigare än någonsin att Sverige inte sätter sig i baksätet, vi måste vara ett föredöme, avslutar Camilla Bergvall.

Läs om utskottets betänkande och se debatten här.

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen ett ekonomiskt stöd till minkföretagare som frivilligt avvecklade sin verksamhet. Det gav möjligheten för de få minkföretag som finns kvar i Sverige att avveckla verksamheten på ett planerat och ordnat sätt. Beslutet ligger rätt i tiden. Minkuppfödning för pälsproduktion är förenat med flera utmaningar, inte minst ur smittskyddssynpunkt.

Helena Storckenfeldt

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Detta duger inte. Denna utdragna process måste påskyndas så att visionen om en förbättrad och moderniserad djurskyddslagstiftning i EU kan bli verklighet. Då behöver regeringen och landsbygdsministern göra mer än bara skicka ett brev till EU-kommissionen. Nu är det dags att vi står upp för djuren, våra svenska lantbrukare och alla de EU-medborgare som har varit med och drivit på för en förändring.

Sofia Skönnbrink

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi kristdemokrater tycker att EU är för detaljerat i många frågor, men i den här frågan borde EU verkligen göra mycket mer för att länder ska använda mindre antibiotika. På det sättet motverkar man det allvarliga hot som finns. Som sagt: Här kan Sverige vara en ledstjärna.

Magnus Oscarsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Jag säger inte att vi ska försvaga våra djurskyddslagar. Däremot behöver vi arbeta internationellt och på europeisk nivå för att höja djurskyddsstandarden. Det pågick ett arbete inom EU, men det blev inte mycket av det. Det blev lagar och regler för transporter, vilket är bra, men mycket mer finns att göra. Nu har vi ett EU-val framför oss, och det innebär att det finns nya chanser att förbättra livsvillkoren för djuren ute i EU - och även att stärka den svenska konkurrenskraften.

Beatrice Timgren

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Människan har i alla tider hållit djur för matens, ullens och skinnets skull. Med detta följer ett ansvar för djurens välfärd. Att ta ställning för en avveckling av minknäringen handlar inte om att vara emot djurhållning; det handlar om djurskydd. Det betyder att en del djurhållning helt enkelt måste avvecklas för djurens skull, och så kommer nu att ske.

Elin Nilsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi i Vänsterpartiet anser att rådande missförhållanden inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. De brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Kajsa Fredholm

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill införa ett totalförbud mot rutinmässig svanskupering av grisar och ett totalförbud mot näbbtrimning av kycklingar inom EU. Det är dags för EU att anpassa sig till den svenska lagstiftningen och sluta stympa dessa djur.

Stina Larsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi måste tänka om. Kanske är det inte via mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och fler och större djurindustrier som vi löser hungern. Vi behöver jobba med naturen i stället för emot den, och i detta ingår delar som regenerativt jordbruk, att öka och gynna det småskaliga, lokalproducerade och ekologiska samt att göra ett proteinskifte där växtbaserat kan få bli norm.

Rebecka Le Moine

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Engagemanget för djurfrågor är stort hos flertalet ledamöter och likt tidigare år fanns det i motionerna en uppsjö av viktiga yrkanden som hade kunnat innebära fantastiska och nödvändiga förbättringar för djuren. Läs mer om de inlämnade motionerna här.

Tyvärr är det så att motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid sällan får bifall i riksdagen, utan blir i hög grad symboliska ställningstaganden. Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av riksdagens och miljö- och jordbruksutskottets platser, och det är därför inte heller förvånande att utskottet föreslog att avslå i princip alla motioner. Det var också det som blev resultatet vid omröstningen i riksdagen samma eftermiddag.

– Det är frustrerande att år efter år se hur så många bra förslag kastas i papperskorgen när de hade kunnat innebära fantastiska förbättringar för djuren. Men mycket kan hända på ett år. Vid förra årets debatt var inte slutet på svensk minkfarmning inom räckhåll, men det är det nu. Jag hoppas att vi på samma sätt vid nästa års debatt kan prata om hur hönor i bur och uppfödning av turbokycklingar snart är historia, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bland de drygt 160 behandlade motionerna fanns däremot ett ämne som utskottet slöt upp bakom i år, något som resulterade i en uppmaning till regeringen om att reglerna för småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas, något som utskottet menar skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket.

Något som togs upp återkommande i debatten, utöver Djurens Rätts prioriterade frågor såsom utfasning av turbokycklingar, förbud mot hönor i burar, arbetet mot djurförsök och inrättandet av en djurskyddsmyndighet, var utredningen om konkurrenskraft för livsmedelsproducenter som tillsattes av regeringen i början av förra året. Senast den 30 juni ska utredningen presentera sina slutsatser, vilket potentiellt kan påverka betesrätten för korna i mjölkindustrin negativt.

– Det levereras gott om lovord när partierna får tala fritt om sin djurpolitik, men mellan raderna likställs höjda djurskyddskrav med konkurrensnackdelar och administrativa bördor. Det är oroande. Med försenad lagstiftning på EU-nivå är det viktigare än någonsin att Sverige inte sätter sig i baksätet, vi måste vara ett föredöme, avslutar Camilla Bergvall.

Läs om utskottets betänkande och se debatten här.

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen ett ekonomiskt stöd till minkföretagare som frivilligt avvecklade sin verksamhet. Det gav möjligheten för de få minkföretag som finns kvar i Sverige att avveckla verksamheten på ett planerat och ordnat sätt. Beslutet ligger rätt i tiden. Minkuppfödning för pälsproduktion är förenat med flera utmaningar, inte minst ur smittskyddssynpunkt.

Helena Storckenfeldt

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Detta duger inte. Denna utdragna process måste påskyndas så att visionen om en förbättrad och moderniserad djurskyddslagstiftning i EU kan bli verklighet. Då behöver regeringen och landsbygdsministern göra mer än bara skicka ett brev till EU-kommissionen. Nu är det dags att vi står upp för djuren, våra svenska lantbrukare och alla de EU-medborgare som har varit med och drivit på för en förändring.

Sofia Skönnbrink

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi kristdemokrater tycker att EU är för detaljerat i många frågor, men i den här frågan borde EU verkligen göra mycket mer för att länder ska använda mindre antibiotika. På det sättet motverkar man det allvarliga hot som finns. Som sagt: Här kan Sverige vara en ledstjärna.

Magnus Oscarsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Jag säger inte att vi ska försvaga våra djurskyddslagar. Däremot behöver vi arbeta internationellt och på europeisk nivå för att höja djurskyddsstandarden. Det pågick ett arbete inom EU, men det blev inte mycket av det. Det blev lagar och regler för transporter, vilket är bra, men mycket mer finns att göra. Nu har vi ett EU-val framför oss, och det innebär att det finns nya chanser att förbättra livsvillkoren för djuren ute i EU - och även att stärka den svenska konkurrenskraften.

Beatrice Timgren

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Människan har i alla tider hållit djur för matens, ullens och skinnets skull. Med detta följer ett ansvar för djurens välfärd. Att ta ställning för en avveckling av minknäringen handlar inte om att vara emot djurhållning; det handlar om djurskydd. Det betyder att en del djurhållning helt enkelt måste avvecklas för djurens skull, och så kommer nu att ske.

Elin Nilsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi i Vänsterpartiet anser att rådande missförhållanden inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. De brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Kajsa Fredholm

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill införa ett totalförbud mot rutinmässig svanskupering av grisar och ett totalförbud mot näbbtrimning av kycklingar inom EU. Det är dags för EU att anpassa sig till den svenska lagstiftningen och sluta stympa dessa djur.

Stina Larsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi måste tänka om. Kanske är det inte via mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och fler och större djurindustrier som vi löser hungern. Vi behöver jobba med naturen i stället för emot den, och i detta ingår delar som regenerativt jordbruk, att öka och gynna det småskaliga, lokalproducerade och ekologiska samt att göra ett proteinskifte där växtbaserat kan få bli norm.

Rebecka Le Moine

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Lansering Djurvänlig kommun 2024

För sjätte året i rad släpper Djurens Rätt rankingen Djurvänlig kommun. Följ vår lansering den 18 april där du får veta rankingresultatet före alla andra. Lyssna också på ett samtal med Linda Bjarle, livsmedelscontroller i Helsingborgs stad, om upphandlingens betydelse för djurvälfärd hos kycklingar.

När

18 april kl. 14.00-14.50

Hur

Digitalt via Teams. En länk skickas ut till anmälda samma dag som lanseringen äger rum.

När

18 april kl. 14.00-14.50

Hur

Digitalt via Teams. En länk skickas ut till anmälda samma dag som lanseringen äger rum.

Medverkande

Moderator: Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt
Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. Anna ger en bakgrund om djurvälfärd hos kycklingar.
Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för Djurvänlig kommun. Cecilia presenterar årets resultat.
Linda Bjarle, livsmedelscontroller på Inköpsenheten i Helsingborgs stad och ansvarig för stadsövergripande livsmedelsupphandlingar. Linda är med i Fokusgrupp upphandling inom Kost & Näring, som är Sveriges största branschförening för personer som leder landets offentliga måltidsverksamheter.

Om Djurvänlig kommun

Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val kommunerna har gjort, som gjorts årligen sedan 2019. Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor – både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning.

Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.

Medverkande

Moderator: Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt
Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt. Anna ger en bakgrund om djurvälfärd hos kycklingar.
Cecilia Mille, sakkunnig inom hållbarhetsfrågor hos Djurens Rätt och ansvarig för Djurvänlig kommun. Cecilia presenterar årets resultat.
Linda Bjarle, livsmedelscontroller på Inköpsenheten i Helsingborgs stad och ansvarig för stadsövergripande livsmedelsupphandlingar. Linda är med i Fokusgrupp upphandling inom Kost & Näring, som är Sveriges största branschförening för personer som leder landets offentliga måltidsverksamheter.

Om Djurvänlig kommun

Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val kommunerna har gjort, som gjorts årligen sedan 2019. Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor – både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning.

Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.

Anmälan är stängd

Resultatet av Djurvänlig kommun 2024 är nu offentligt.

Anmälan är stängd

Resultatet av Djurvänlig kommun 2024 är nu offentligt.

Nanna Thydén

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Webbinarium

Fjäderfria kommuner 2024 – här är hela listan

Djurens Rätts årliga kartläggning inför påsken visar att 282 av Sveriges 290 kommuner väljer påskpynt utan fjädrar i år. Det innebär att 97 procent av kommunerna tar plats på “Fjäderfria listan” 2024.

De färgglada fjädrarna som pyntas på flera håll under påsken kommer från fåglar. Oftast handlar det om kalkoner som har fötts upp i köttindustrin i USA under mycket problematiska förhållanden. Fjädrar i påskriset kan tyckas vara en liten fråga, men det har stor betydelse då kommuner köper in dem i stora volymer. Därför gör de kommuner som väljer bort fjädrarna en stor skillnad för djurens välbefinnande.

Inför årets påskhelg väljer nästan alla kommuner bort fjädrarna från kommunens offentliga miljöer och använder sig i stället av fjäderfria material eller inget pynt alls. Att 282 av Sveriges kommuner uppger att de inte har köpt in påskfjädrar i år gör en stor skillnad för varje enskild individ.

– Det är glädjande att nästan alla kommuner nu valt bort påskfjädrarna i pyntet. I stället för fjädrar från plågade fåglar går det att använda sig av djurvänligt material och påskpynt, något som bidrar till ett minskat lidande för djuren, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Fjäderfria listan är en del av Djurens Rätts undersökning Djurvänlig kommun, där samtliga av Sveriges kommuner har fått möjligheten att svara på frågor som berör maten i kommunerna, djurskyddskrav vid upphandling, och skydd av djur kring högtider som påsk och valborg. Hela resultatet av Djurvänlig kommun 2024 blir officiellt 18 april.

Fjäderfria kommuner 2024

Ale
Alingsås
Alvesta
Aneby
Arboga
Arjeplog
Arvidsjaur
Arvika
Askersund
Avesta
Bengtsfors
Berg
Bjurholm
Bjuv
Boden
Bollebygd
Bollnäs
Borgholm
Borlänge
Borås
Botkyrka
Boxholm
Bromölla
Bräcke
Burlöv
Båstad
Dals-Ed
Danderyd
Degerfors
Dorotea
Eda
Ekerö
Eksjö
Emmaboda
Enköping
Eskilstuna
Eslöv
Essunga
Fagersta
Falkenberg
Falköping
Falun
Filipstad
Finspång
Flen
Forshaga
Gagnef
Gislaved
Gnesta
Gnosjö
Gotland
Grums
Grästorp
Gullspång
Gällivare
Gävle
Göteborg
Götene
Habo
Hagfors
Hallsberg
Hallstahammar
Halmstad
Hammarö
Haninge
Haparanda
Hedemora
Helsingborg
Herrljunga
Hjo
Huddinge
Hudiksvall
Hultsfred
Hylte
Håbo
Hällefors
Härjedalen
Härnösand
Härryda
Hässleholm
Höganäs
Högsby
Hörby
Höör
Jokkmokk
Järfälla
Jönköping
Kalix
Kalmar
Karlsborg
Karlshamn
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
Kil
Kinda
Kiruna
Klippan
Knivsta
Kramfors
Kristianstad
Kristinehamn
Krokom
Kumla
Kungsbacka
Kungsör
Kungälv
Kävlinge
Laholm
Landskrona
Laxå
Lekeberg
Leksand
Lerum
Lessebo
Lidingö
Lidköping
Lilla Edet
Lindesberg
Linköping
Ljungby
Ljusdal
Ljusnarsberg
Lomma
Ludvika
Luleå
Lund
Lycksele
Lysekil
Malmö
Malung-Sälen
Malå
Mark
Markaryd
Mellerud
Mjölby
Mora
Motala
Mullsjö
Munkfors
Mölndal
Mönsterås
Mörbylånga
Nacka
Nora
Norberg
Nordanstig
Nordmaling
Norrköping
Norrtälje
Norsjö
Nybro
Nykvarn
Nyköping
Nynäshamn
Nässjö
Ockelbo
Olofström
Orsa
Orust
Osby
Oskarshamn
Ovanåker
Oxelösund
Pajala
Partille
Perstorp
Piteå
Ragunda
Robertsfors
Ronneby
Rättvik
Sala
Salem
Sandviken
Sigtuna
Simrishamn
Sjöbo
Skara
Skellefteå
Skinnskatteberg
Skurup
Skövde
Smedjebacken
Sollefteå
Sollentuna
Solna
Sorsele
Sotenäs
Staffanstorp
Stenungsund
Stockholm
Storfors
Storuman
Strängnäs
Strömstad
Strömsund
Sundbyberg
Sundsvall
Sunne
Surahammar
Svalöv
Svedala
Svenljunga
Säffle
Säter
Sävsjö
Söderköping
Södertälje
Sölvesborg
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tierp
Timrå
Tingsryd
Tjörn
Tomelilla
Torsby
Torsås
Tranemo
Tranås
Trelleborg
Trollhättan
Trosa
Tyresö
Täby
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Umeå
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Uppsala
Uppvidinge
Vadstena
Vaggeryd
Valdemarsvik
Vallentuna
Vansbro
Vara
Varberg
Vaxholm
Vellinge
Vetlanda
Vilhelmina
Vimmerby
Vindeln
Vingåker
Vårgårda
Vänersborg
Vännäs
Värmdö
Värnamo
Västervik
Västerås
Växjö
Ydre
Ystad
Åmål
Ånge
Åre
Årjäng
Åsele
Åstorp
Åtvidaberg
Älmhult
Älvdalen
Älvkarleby
Älvsbyn
Ängelholm
Öckerö
Ödeshög
Örkelljunga
Örnsköldsvik
Östersund
Österåker
Östhammar
Östra Göinge
Överkalix
Övertorneå

Kommuner som inte har svarat om de är fjäderfria eller ej

Färgelanda
Heby
Hofors

Listan kan komma att uppdateras fram till påsk.

De färgglada fjädrarna som pyntas på flera håll under påsken kommer från fåglar. Oftast handlar det om kalkoner som har fötts upp i köttindustrin i USA under mycket problematiska förhållanden. Fjädrar i påskriset kan tyckas vara en liten fråga, men det har stor betydelse då kommuner köper in dem i stora volymer. Därför gör de kommuner som väljer bort fjädrarna en stor skillnad för djurens välbefinnande.

Inför årets påskhelg väljer nästan alla kommuner bort fjädrarna från kommunens offentliga miljöer och använder sig i stället av fjäderfria material eller inget pynt alls. Att 282 av Sveriges kommuner uppger att de inte har köpt in påskfjädrar i år gör en stor skillnad för varje enskild individ.

– Det är glädjande att nästan alla kommuner nu valt bort påskfjädrarna i pyntet. I stället för fjädrar från plågade fåglar går det att använda sig av djurvänligt material och påskpynt, något som bidrar till ett minskat lidande för djuren, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Fjäderfria listan är en del av Djurens Rätts undersökning Djurvänlig kommun, där samtliga av Sveriges kommuner har fått möjligheten att svara på frågor som berör maten i kommunerna, djurskyddskrav vid upphandling, och skydd av djur kring högtider som påsk och valborg. Hela resultatet av Djurvänlig kommun 2024 blir officiellt 18 april.

Fjäderfria kommuner 2024

Ale
Alingsås
Alvesta
Aneby
Arboga
Arjeplog
Arvidsjaur
Arvika
Askersund
Avesta
Bengtsfors
Berg
Bjurholm
Bjuv
Boden
Bollebygd
Bollnäs
Borgholm
Borlänge
Borås
Botkyrka
Boxholm
Bromölla
Bräcke
Burlöv
Båstad
Dals-Ed
Danderyd
Degerfors
Dorotea
Eda
Ekerö
Eksjö
Emmaboda
Enköping
Eskilstuna
Eslöv
Essunga
Fagersta
Falkenberg
Falköping
Falun
Filipstad
Finspång
Flen
Forshaga
Gagnef
Gislaved
Gnesta
Gnosjö
Gotland
Grums
Grästorp
Gullspång
Gällivare
Gävle
Göteborg
Götene
Habo
Hagfors
Hallsberg
Hallstahammar
Halmstad
Hammarö
Haninge
Haparanda
Hedemora
Helsingborg
Herrljunga
Hjo
Huddinge
Hudiksvall
Hultsfred
Hylte
Håbo
Hällefors
Härjedalen
Härnösand
Härryda
Hässleholm
Höganäs
Högsby
Hörby
Höör
Jokkmokk
Järfälla
Jönköping
Kalix
Kalmar
Karlsborg
Karlshamn
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
Kil
Kinda
Kiruna
Klippan
Knivsta
Kramfors
Kristianstad
Kristinehamn
Krokom
Kumla
Kungsbacka
Kungsör
Kungälv
Kävlinge
Laholm
Landskrona
Laxå
Lekeberg
Leksand
Lerum
Lessebo
Lidingö
Lidköping
Lilla Edet
Lindesberg
Linköping
Ljungby
Ljusdal
Ljusnarsberg
Lomma
Ludvika
Luleå
Lund
Lycksele
Lysekil
Malmö
Malung-Sälen
Malå
Mark
Markaryd
Mellerud
Mjölby
Mora
Motala
Mullsjö
Munkfors
Mölndal
Mönsterås
Mörbylånga
Nacka
Nora
Norberg
Nordanstig
Nordmaling
Norrköping
Norrtälje
Norsjö
Nybro
Nykvarn
Nyköping
Nynäshamn
Nässjö
Ockelbo
Olofström
Orsa
Orust
Osby
Oskarshamn
Ovanåker
Oxelösund
Pajala
Partille
Perstorp
Piteå
Ragunda
Robertsfors
Ronneby
Rättvik
Sala
Salem
Sandviken
Sigtuna
Simrishamn
Sjöbo
Skara
Skellefteå
Skinnskatteberg
Skurup
Skövde
Smedjebacken
Sollefteå
Sollentuna
Solna
Sorsele
Sotenäs
Staffanstorp
Stenungsund
Stockholm
Storfors
Storuman
Strängnäs
Strömstad
Strömsund
Sundbyberg
Sundsvall
Sunne
Surahammar
Svalöv
Svedala
Svenljunga
Säffle
Säter
Sävsjö
Söderköping
Södertälje
Sölvesborg
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tierp
Timrå
Tingsryd
Tjörn
Tomelilla
Torsby
Torsås
Tranemo
Tranås
Trelleborg
Trollhättan
Trosa
Tyresö
Täby
Töreboda
Uddevalla
Ulricehamn
Umeå
Upplands Väsby
Upplands-Bro
Uppsala
Uppvidinge
Vadstena
Vaggeryd
Valdemarsvik
Vallentuna
Vansbro
Vara
Varberg
Vaxholm
Vellinge
Vetlanda
Vilhelmina
Vimmerby
Vindeln
Vingåker
Vårgårda
Vänersborg
Vännäs
Värmdö
Värnamo
Västervik
Västerås
Växjö
Ydre
Ystad
Åmål
Ånge
Åre
Årjäng
Åsele
Åstorp
Åtvidaberg
Älmhult
Älvdalen
Älvkarleby
Älvsbyn
Ängelholm
Öckerö
Ödeshög
Örkelljunga
Örnsköldsvik
Östersund
Österåker
Östhammar
Östra Göinge
Överkalix
Övertorneå

Kommuner som inte har svarat om de är fjäderfria eller ej

Färgelanda
Heby
Hofors

Listan kan komma att uppdateras fram till påsk.

Nanna Thydén

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Positiv nyhet: 31 initiativ för högre djurvälfärd i Danmark

Efter en bred överenskommelse mellan den danska regeringen och övriga partier inleds nu ett nytt kapitel för landets djurskydd. Genom 31 initiativ ska djurskyddet tas till nästa nivå för en bredd av djurarter, både för djur i djurfabriker och för familjedjur. Bland annat tas stora steg för att förbättra situationen för hönor och kycklingar.

Avtalet är landets första i sitt slag och bygger på krav från politiska partier, företag och djurskyddsorganisationer. Utöver att förbättra livet för hönor och kycklingar syftar initiativen bland annat till att öka antalet frigående suggor, gradvis avskaffa uppbindningen av nötkreatur, arbeta mot extrem avel av familjedjur, och att stärka den danska djurskyddsmärkningen av livsmedel. Avtalet kan läsas i sin helhet här.

– Nyheten om Danmarks avtal för djurvälfärd är mycket glädjande och kommer att ge miljoner djur ett bättre liv. Det rör sig både om en bred uppslutning politiskt och en bred inkludering av djurarter, och min förhoppning är att Sverige kan inspireras av både processen och innehållet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ljuspunkter för hönor och kycklingar

Hönor

Under hösten 2022 kom nyheten att inga hönor ska hållas i burar i Danmark från år 2035. I avtalet beskrivs hur burarna innebär stora djurskyddsutmaningar där hönorna inte ges möjlighet att leva ut sina naturliga beteenden såsom att sträcka ut vingarna. För att skynda på omställningen har man i avtalet enats om att undersöka möjligheten att inrätta ett frivilligt stödsystem där den som vill avveckla sin verksamhet erbjuds stöd i sin strävan. För detta avsätts 2,5 miljoner DKK årligen under 2025 och 2026.

Ett annat initiativ inom avtalet avser att introducera screening för bröstbensfrakturer, något som orsakar stark smärta och drabbar en stor andel av hönor i äggfabriker. Syftet med screeningen är att kartlägga omfattningen av bröstbensfrakturer och ge ett bättre underlag för eventuella uppföljande insatser för att motverka bröstbensfrakturer.

Turbokycklingar

Som Djurens Rätt rapporterade sommaren 2023 så skulle en del av det danska avtalet innebära att turbokycklingar fasas ut från den statliga upphandlingen. Detta då kycklingarna växer i en takt som leder till lidande. Eftersom djurskyddsproblemen med turbokycklingarna är omfattande är det även avtalets ambition att verka för ett förbud mot turbokycklingar på EU-nivå.

Utöver detta ska man satsa på marknadsföringsinsatser för att främja medvetenheten om mer hälsosamma kycklingraser, samt tillsätta en arbetsgrupp för att belysa förhållandena inom landets kycklingindustri.

Tuppkycklingar

Alternativ till massdödande av tuppkycklingar ska undersökas. I Danmark avlivas årligen ca. 4,5 miljoner tuppkycklingar strax efter kläckningen, detta eftersom tuppar inte kan lägga ägg och således ses som en restprodukt inom äggindustrin. Motsvarande siffra för Sverige är 5 miljoner. Parterna bakom avtalet är överens om att inleda en undersökning av möjligheten att fasa ut denna praxis. Undersökningen kommer titta närmare på andra länders alternativa åtgärder och analysera möjligheten att introducera dessa i Danmark.

– Kycklingarna och hönorna är de landlevande djur som är flest till antal och som har det sämst. Dessa initiativ utgör stora steg i rätt riktning för att de ska behandlas som kännande individer med rätt till sina egna liv, avslutar Camilla Bergvall.

Avtalet är landets första i sitt slag och bygger på krav från politiska partier, företag och djurskyddsorganisationer. Utöver att förbättra livet för hönor och kycklingar syftar initiativen bland annat till att öka antalet frigående suggor, gradvis avskaffa uppbindningen av nötkreatur, arbeta mot extrem avel av familjedjur, och att stärka den danska djurskyddsmärkningen av livsmedel. Avtalet kan läsas i sin helhet här.

– Nyheten om Danmarks avtal för djurvälfärd är mycket glädjande och kommer att ge miljoner djur ett bättre liv. Det rör sig både om en bred uppslutning politiskt och en bred inkludering av djurarter, och min förhoppning är att Sverige kan inspireras av både processen och innehållet, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ljuspunkter för hönor och kycklingar

Hönor

Under hösten 2022 kom nyheten att inga hönor ska hållas i burar i Danmark från år 2035. I avtalet beskrivs hur burarna innebär stora djurskyddsutmaningar där hönorna inte ges möjlighet att leva ut sina naturliga beteenden såsom att sträcka ut vingarna. För att skynda på omställningen har man i avtalet enats om att undersöka möjligheten att inrätta ett frivilligt stödsystem där den som vill avveckla sin verksamhet erbjuds stöd i sin strävan. För detta avsätts 2,5 miljoner DKK årligen under 2025 och 2026.

Ett annat initiativ inom avtalet avser att introducera screening för bröstbensfrakturer, något som orsakar stark smärta och drabbar en stor andel av hönor i äggfabriker. Syftet med screeningen är att kartlägga omfattningen av bröstbensfrakturer och ge ett bättre underlag för eventuella uppföljande insatser för att motverka bröstbensfrakturer.

Turbokycklingar

Som Djurens Rätt rapporterade sommaren 2023 så skulle en del av det danska avtalet innebära att turbokycklingar fasas ut från den statliga upphandlingen. Detta då kycklingarna växer i en takt som leder till lidande. Eftersom djurskyddsproblemen med turbokycklingarna är omfattande är det även avtalets ambition att verka för ett förbud mot turbokycklingar på EU-nivå.

Utöver detta ska man satsa på marknadsföringsinsatser för att främja medvetenheten om mer hälsosamma kycklingraser, samt tillsätta en arbetsgrupp för att belysa förhållandena inom landets kycklingindustri.

Tuppkycklingar

Alternativ till massdödande av tuppkycklingar ska undersökas. I Danmark avlivas årligen ca. 4,5 miljoner tuppkycklingar strax efter kläckningen, detta eftersom tuppar inte kan lägga ägg och således ses som en restprodukt inom äggindustrin. Motsvarande siffra för Sverige är 5 miljoner. Parterna bakom avtalet är överens om att inleda en undersökning av möjligheten att fasa ut denna praxis. Undersökningen kommer titta närmare på andra länders alternativa åtgärder och analysera möjligheten att introducera dessa i Danmark.

– Kycklingarna och hönorna är de landlevande djur som är flest till antal och som har det sämst. Dessa initiativ utgör stora steg i rätt riktning för att de ska behandlas som kännande individer med rätt till sina egna liv, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurens Rätt på möte med EU-kommissionär om Fur Free Europe

Den 9 februari deltog Djurens Rätt under ett möte med EU-kommissionär Stella Kyriakides för att bli uppdaterade om processen för Fur Free Europe och för att få en chans att ställa frågor. Mötet ägde rum två månader efter att EU-kommissionen presenterat sitt svar på det framgångsrika medborgarinitiativet.

Så sent som den 22 januari deltog Djurens Rätt i ett möte med EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och den 9 februari hade Stella Kyriakides, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet samt ansvarig för djurskyddsfrågor, bjudit in representanter från djurskyddsrörelsen för att samtala om vägen framåt. Matilda Antti, politiskt sakkunnig, representerade Djurens Rätt under mötet i Bryssel.

– Jag är nöjd med mötet. Det märks att Kyriakides personligen bryr sig om djurskyddsfrågor, många gånger mer än vad hennes mandat tillåter, och det var tydligt att hon tog mötet på allvar eftersom ett dussin medarbetare gjorde henne sällskap. Det är viktigt att vi i den här processen tar alla chanser vi får till att påminna högt uppsatta politiker om våra många argument till varför ett förbud mot pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter på den inre marknaden är rätt väg framåt, säger Matilda Antti.

Medborgarinitiativet Fur Free Europe blev en succé med 1,5 miljoner insamlade underskrifter under knappt tio månader. Som svar valde kommissionen att som ett första steg låta EFSA ta fram ett vetenskapligt yttrande. Kommissionen ska därefter, med det vetenskapliga yttrandet i ryggen, ta ställning till ett förbud mot pälsdjursfarmning och ett förbud mot handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad, vilket är åtgärderna som initiativet efterfrågar.

EFSA ska redovisa sitt vetenskapliga yttrande senast mars 2025, varpå EU-kommissionen senast mars 2026 kommer att ha lämnat besked om initiativets efterfrågade åtgärder.

Så sent som den 22 januari deltog Djurens Rätt i ett möte med EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och den 9 februari hade Stella Kyriakides, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet samt ansvarig för djurskyddsfrågor, bjudit in representanter från djurskyddsrörelsen för att samtala om vägen framåt. Matilda Antti, politiskt sakkunnig, representerade Djurens Rätt under mötet i Bryssel.

– Jag är nöjd med mötet. Det märks att Kyriakides personligen bryr sig om djurskyddsfrågor, många gånger mer än vad hennes mandat tillåter, och det var tydligt att hon tog mötet på allvar eftersom ett dussin medarbetare gjorde henne sällskap. Det är viktigt att vi i den här processen tar alla chanser vi får till att påminna högt uppsatta politiker om våra många argument till varför ett förbud mot pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter på den inre marknaden är rätt väg framåt, säger Matilda Antti.

Medborgarinitiativet Fur Free Europe blev en succé med 1,5 miljoner insamlade underskrifter under knappt tio månader. Som svar valde kommissionen att som ett första steg låta EFSA ta fram ett vetenskapligt yttrande. Kommissionen ska därefter, med det vetenskapliga yttrandet i ryggen, ta ställning till ett förbud mot pälsdjursfarmning och ett förbud mot handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad, vilket är åtgärderna som initiativet efterfrågar.

EFSA ska redovisa sitt vetenskapliga yttrande senast mars 2025, varpå EU-kommissionen senast mars 2026 kommer att ha lämnat besked om initiativets efterfrågade åtgärder.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Tillhör du de 8 av 10 svenskar som vill se ett slut på pälsdjursfarmning? Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Tillhör du de 8 av 10 svenskar som vill se ett slut på pälsdjursfarmning? Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

EU-kommissionen slopar växtbaserade kostrekommendationer för klimatet

Den 6 februari släppte EU-kommissionen information om EU:s klimatmål för 2040. I motsats till vad läckta dokument hade antytt inför publiceringen slopade de i sista sekund det som såg lovande ut – att betona rollen av ett kostskifte samt specifika mål för utsläpp från jordbruk.

EU-kommissionen har nu påbörjat sin kommunikation gällande processen att fastställa mellanliggande klimatmål för 2040, vilket är halvvägs till målet om klimatneutralitet inom EU år 2050.

- Det är väldigt tråkigt att se att det inte längre finns samma ambitioner som i det läckta materialet. Kopplingen mellan det vi äter och utsläpp av växthusgaser är tydligt belagt i forskning sedan många år tillbaka. Att kommissionen medvetet ignorerar detta är svårt att förstå, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En av punkterna som tagits bort är att minska icke-koldioxid-utsläpp från jordbruken med 30 procent. Betydelsen av livsstilsförändringar, främst gällande vår kost, för att få ned utsläppen har också tagits bort. Anledningen till detta tycks vara de protester som jordbrukare genomfört runtom i Europa den senaste tiden, vilket lett till en del politiska kompromisser.

- Jordbruks- och livsmedelssektorerna har stor potential att möjliggöra kostomläggningar, minska utsläpp och förbättra hälsan för både djur och människor. Vi ser dessutom en stor vilja hos konsumenter att ändra sitt sätt att äta och göra sin del för klimatet. Kommissionen behöver nu ta sitt ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska vara enkelt att leva hållbart, avslutar Camilla Bergvall.

EU-kommissionen har nu påbörjat sin kommunikation gällande processen att fastställa mellanliggande klimatmål för 2040, vilket är halvvägs till målet om klimatneutralitet inom EU år 2050.

- Det är väldigt tråkigt att se att det inte längre finns samma ambitioner som i det läckta materialet. Kopplingen mellan det vi äter och utsläpp av växthusgaser är tydligt belagt i forskning sedan många år tillbaka. Att kommissionen medvetet ignorerar detta är svårt att förstå, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En av punkterna som tagits bort är att minska icke-koldioxid-utsläpp från jordbruken med 30 procent. Betydelsen av livsstilsförändringar, främst gällande vår kost, för att få ned utsläppen har också tagits bort. Anledningen till detta tycks vara de protester som jordbrukare genomfört runtom i Europa den senaste tiden, vilket lett till en del politiska kompromisser.

- Jordbruks- och livsmedelssektorerna har stor potential att möjliggöra kostomläggningar, minska utsläpp och förbättra hälsan för både djur och människor. Vi ser dessutom en stor vilja hos konsumenter att ändra sitt sätt att äta och göra sin del för klimatet. Kommissionen behöver nu ta sitt ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska vara enkelt att leva hållbart, avslutar Camilla Bergvall.

STÖD OSS

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare!

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard?kod=MNWMENY

STÖD OSS

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare!

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard?kod=MNWMENY

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Politik

Senaste nyheterna