Spelar roll?

EU-valet 2024 är ett ödesval för djuren. Efter maktskiftet ska tre tunga djurfrågor avgöras. Den första: Kommer den försenade djurskyddslagstiftningen vara så revolutionerande som utlovats, eller ska djurfabrikslobbyn tillåtas urvattna lagstiftningen ytterligare? Den andra: Ska EU lyssna på medborgarnas krav om att stoppa pälsdjursfarmning i hela unionen? Den tredje: Kommer EU att hålla löftet om att skrota burarna i djurfabrikerna?

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Artikel

Här kan du läsa om artiklar som publicerats i Tidningen Djurens Rätt.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Drama queen

Snart väntar sista akten av Young Royals. Bakom succéserien står Lisa Ambjörn, som såg till att sista säsongen försökte leva upp till klassiska devisen ”inga djur skadades under inspelningen”. Om du frågar henne är det dags för filmbranschen att bli grönare.

Det började med ett modest videomöte strax innan pandemin tog fart. Tillsammans med ett svenskt produktionsbolag hade Lisa Ambjörn pitchat en idé till strömningsjätten Netflix – vad skulle hända om en ung svensk prins blev kär i en kille? Innerst inne anade Lisa att idén var oemotståndlig, hon märkte hur rollfigurerna bubblade inuti henne och ville ut.

Young Royals skulle visa sig bli en prisbelönt framgångssaga med genomslagskraft långt bortom Sveriges gränser. Stjärnor är födda, huvudrollsinnehavarna Edvin Ryding och Omar Rudberg har skrapat ihop uppemot fem miljoner följare på Instagram. De mest hängivna fantasterna har järnkoll på att Lisa Ambjörn är manusets huvudförfattare, hennes inkorg är full av öppenhjärtiga meddelanden från fans.

Men snart tar resan slut, det är dags för en välbehövlig nypa frisk luft. Till skillnad från övriga medarbetare får huvudförfattaren ingen paus mellan säsongerna, så snart klippningen av säsongsfinalen varit spikad så har Lisa Ambjörn fjättrats framför ett tomt textdokument. Ända sedan det där videomötet innan pandemin visste hon hur serien skulle sluta, och har längtat efter att få knappra ihop den stora finalen. Samtidigt höll spurten på att ta kål på henne. Mitt under skrivandet av säsong tre blev hon sjukskriven en vecka. Ångesten är som värst när första versionen av manuset ska skrivas, mycket text ska krystas ut på kort tid. Inte förrän manuset knådats ytterligare några varv av Lisa Ambjörn och hennes kollegor så börjar det likna bra bullar.

– Tyvärr har industrin haft idén om det här ensamma konstnärliga geniet, en intellektuellt överlägsen person vars process är svår och mystisk. Det finns den här idén om att man skapar som bäst när allt är jobbigt och tungt. Egentligen tar man bara väldigt dåliga beslut när man inte sovit och bara ältar saker.

För att kunna vara med i det långa loppet i filmbranschen patrullerar hon gränserna noga: två koppar kaffe räcker, blott varannan dag är en bra skrivdag, korta arbetsdagar gäller.

– Jag måste kunna sova på kvällen. Man kommer ofta fram till bättre lösningar när man är utvilad, så jag är väldigt strikt.

Foto: Freja Lindberg

Det började med ett modest videomöte strax innan pandemin tog fart. Tillsammans med ett svenskt produktionsbolag hade Lisa Ambjörn pitchat en idé till strömningsjätten Netflix – vad skulle hända om en ung svensk prins blev kär i en kille? Innerst inne anade Lisa att idén var oemotståndlig, hon märkte hur rollfigurerna bubblade inuti henne och ville ut.

Young Royals skulle visa sig bli en prisbelönt framgångssaga med genomslagskraft långt bortom Sveriges gränser. Stjärnor är födda, huvudrollsinnehavarna Edvin Ryding och Omar Rudberg har skrapat ihop uppemot fem miljoner följare på Instagram. De mest hängivna fantasterna har järnkoll på att Lisa Ambjörn är manusets huvudförfattare, hennes inkorg är full av öppenhjärtiga meddelanden från fans.

Men snart tar resan slut, det är dags för en välbehövlig nypa frisk luft. Till skillnad från övriga medarbetare får huvudförfattaren ingen paus mellan säsongerna, så snart klippningen av säsongsfinalen varit spikad så har Lisa Ambjörn fjättrats framför ett tomt textdokument. Ända sedan det där videomötet innan pandemin visste hon hur serien skulle sluta, och har längtat efter att få knappra ihop den stora finalen. Samtidigt höll spurten på att ta kål på henne. Mitt under skrivandet av säsong tre blev hon sjukskriven en vecka. Ångesten är som värst när första versionen av manuset ska skrivas, mycket text ska krystas ut på kort tid. Inte förrän manuset knådats ytterligare några varv av Lisa Ambjörn och hennes kollegor så börjar det likna bra bullar.

– Tyvärr har industrin haft idén om det här ensamma konstnärliga geniet, en intellektuellt överlägsen person vars process är svår och mystisk. Det finns den här idén om att man skapar som bäst när allt är jobbigt och tungt. Egentligen tar man bara väldigt dåliga beslut när man inte sovit och bara ältar saker.

För att kunna vara med i det långa loppet i filmbranschen patrullerar hon gränserna noga: två koppar kaffe räcker, blott varannan dag är en bra skrivdag, korta arbetsdagar gäller.

– Jag måste kunna sova på kvällen. Man kommer ofta fram till bättre lösningar när man är utvilad, så jag är väldigt strikt.

Foto: Freja Lindberg

Detta är ett utdrag ur en intervju med Lisa Ambjörn. Läs hela intervjun i nr. 4/2023 av Tidningen Djurens Rätt.

Detta är ett utdrag ur en intervju med Lisa Ambjörn. Läs hela intervjun i nr. 4/2023 av Tidningen Djurens Rätt.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också ha tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också ha tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Djurens Rätt tvåfaldigt prisad i Svenska Designpriset 2023

Den 19 oktober gick prisutdelningen för Svenska Designpriset av stapeln på Moderna Museet i Stockholm. Djurens Rätts medlemstidning var inför kvällen nominerad i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning” och under prisceremonin kammade Tidningen Djurens Rätt hem utmärkelserna Peoples Choice och Silver och blev därmed dubbelt prisad.

Stöd oss

Vill du också få hem vår prisade medlemstidning?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning fyra gånger om året.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Vill du också få hem vår prisade medlemstidning?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning fyra gånger om året.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Sedan 2005 har Svenska Designpriset prisat svensk design och utveckling. Tidningen Djurens Rätt nominerades i år i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning” och under prisceremonin på Moderna Museet den 19 oktober blev tidningen tvåfaldigt prisad. Tidningen tog hem utmärkelserna Peoples Choice, som röstades fram av allmänheten, samt Silver som utsågs av juryn i Svenska Designpriset.

– Det känns fantastiskt att vår medlemstidning inte bara vinner en, utan två fina utmärkelser i Svenska Designpriset. Varje nummer av tidningen försöker spegla Djurens Rätts arbete i den tid vi befinner oss i och varje nummer är resultatet av ett gediget lagarbete, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt som fanns på plats under prisutdelningen.

Tidningen Djurens Rätt, som getts ut sedan 1902, räknas som Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och utkommer med fyra nummer per år.

– Det är en häftig känsla att en tidning som började ges ut 1902 får så fina utmärkelser 121 år senare. Ett stort, stort tack till alla Djurens Rätts medlemmar som är de som möjliggör att arbetet för djuren fortsätter framåt, avslutar Benny Andersson.

Tidningen ges ut både som papperstidning, digitalt och som taltidning till organisationens medlemmar. Även bibliotek, företag och organisationer kan prenumerera.

Läs också: Djurens Rätt är nominerad till Svenska Designpriset 2023

Linn Åkesson

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Trion som ska stoppa djurfabrikerna

Möt de tre kvinnorna i riksstyrelsen som tagit upp kampen mot djurfabrikerna.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också ha tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också ha tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Riksordförande Camilla Bergvall ser djurfabrikerna klart när hon tar på sig historieglasögonen. Hon är övertygad om att djurfabrikerna snart är ett minne blott om djurvänner vågar satsa högt.

— Målet att montera ner djurfabrikerna är ambitiöst, men vi måste vara modiga. Vi har styrkan i att de flesta människor bryr sig om djur och vill att de ska ha det bra, och att vi de senaste två decennierna har byggt en stark organisation.

Om du säger ”djurförsök” måste Sofia Kamlund bita sig i tungan för att inte hålla ett brandtal. För att demontera djurfabrikerna tror hon på proffsighet, uthållighet och att fira framgångarna.

— Låt oss fira de små vinsterna också, så vi orkar gå vidare och ta nästa fajt.

Andra vice ordförande Tina Hogevik gillar att höja blicken och drömma årtionden i förväg. För att besanna drömmen om djurfabrikernas demontering vill hon att djurvännerna riktar släggan mot strukturerna.

— Det är naturligt för oss att prata om vad som är fel i dagsläget, men det är så himla viktigt att vi också målar upp framtiden vi vill ha.

Detta är ett utdrag ur en intervju med Camilla Bergvall, Sofia Kamlund och Tina Hogevik. Läs hela intervjun i nr. 3/2023 av Tidningen Djurens Rätt.

Bildtext: Sofia Kamlund (längst till vänster), Camilla Bergvall (i mitten) och Tina Hogevik (längst till höger).

Foto: Lisa Wikstrand, Jacob Grange och Martin Stenmark

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Styrelsen

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Djurens Rätt är nominerad till Svenska Designpriset 2023

Djurens Rätts tidning, som passande nog bär samma namn som organisationen, är nominerad i kategorin bästa “Personal / Medlemstidning” i tävlingen Svenska Designpriset 2023. En jury kommer att utse första- och andrapristagare, dock har allmänheten även chansen att rösta fram sina favoritbidrag för utmärkelsen "People's Choice”. Omröstningen pågår mellan den 11-17 september.

Rösta

Rösta på Djurens Rätts medlemstidning!

Vill du se Djurens Rätt som pristagare av Svenska Designpriset 2023? Rösta via länken nedan. Kom ihåg att du måste ange din e-post och sedan verifierar din röst i mailinkorgen för att rösten ska vara giltig.

Rösta här

https://designpriset.se/rostning

Rösta

Rösta på Djurens Rätts medlemstidning!

Vill du se Djurens Rätt som pristagare av Svenska Designpriset 2023? Rösta via länken nedan. Kom ihåg att du måste ange din e-post och sedan verifierar din röst i mailinkorgen för att rösten ska vara giltig.

Rösta här

https://designpriset.se/rostning

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har skett sedan 1882 och idag är Djurens Rätt en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer. Medlemstidningen, som getts ut sedan 1902, räknas som Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd.

Sedan 2005 har Svenska Designpriset prisat svensk design och utveckling. För att en bredd av svenska designers ska kunna medverka från olika branscher så finns det i dagsläget fler än 20 olika tävlingskategorier. Tidningen Djurens Rätt har i år blivit nominerad i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning”, där tidningens design är beskriven som “glad och mjuk för att läsarna ska vilja ta del av stundtals tung läsning”.

– Det känns otroligt glädjande och motiverande att få bli nominerad till Svenska Designpriset. Varje nummer av vår tidning är summan av de många insatser som Djurens Rätt som organisation gör, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Tidningen Djurens Rätt har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och utkommer med fyra nummer per år. Tidningen ges ut både som papperstidning, digitalt och som taltidning till organisationens medlemmar. Även bibliotek, företag och organisationer kan prenumerera.

– Vårt arbete för djuren hade inte varit möjligt utan alla Djurens Rätts medlemmar och månadsgivare och det gör att nomineringen av vår medlemstidning får en extra positiv dimension, avslutar Benny Andersson.

Jurymedlemmarna kommer att rösta fram “Guldmedaljen” som vinnare, där näst bästa bidrag belönas med “Silvermedaljen”. Svenska folket har även möjlighet att rösta fram sin favorit där bidraget som får flest röster koras med utmärkelsen “People's Choice”. Omröstningen pågår mellan 11-17 september och prisutdelningen tar plats på Moderna Museet i Stockholm den 19 oktober.

Michaela Lindquist

En bild på Michaela Lindquist, pressansvarig hos Djurens Rätt

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Starkast i stan

Fotograf: Lisa Wikstrand

Sofia Kamlund är engagerad i Djurens Rätt och råkar också vara en av de starkaste i Sverige.

Stöd oss

Få hem tidningen i brevlådan!

Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Få hem tidningen i brevlådan!

Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Du äter veganskt och lyfter tungt. Vanliga fördomar om det?

— Den klassiska, att det inte går att äta veganskt och lyfta tungt. Vissa tror att det inte finns protein i växtbaserad kost, men framför allt mindre och sämre protein som man inte skulle kunna bli stark på.

Vad ska tränande veganer tänka på?

— Se till att äta tillräckligt med energi, vissa veganer kan ha lite för lite på tallriken. Köttsubstitut kan ta upp ungefär samma plats på tallriken som kött, men äter man baljväxter i ren form som proteinkälla så behöver den fylla en ännu större del av tallriken. På så vis kommer man upp i samma energi- och proteinmängd. Vitamin B12 måste alla veganer, vare sig du tränar eller inte, få i sig genom kosttillskott. Även D-vitamin på vinterhalvåret. Se också till att äta varierat för att undvika att få näringsbrist av något ämne.

Detta är ett utdrag ur en intervju med Sofia Kamlund, läs hela intervjun i nr. 2/2023 av Tidningen Djurens Rätt.

Foto: Lisa Wikstrand

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Röster för ett pälsfritt Europa

Foto: Sara Arnald

Möt Gurgîn och Julia. De är två av de 1,7 miljoner människor som medverkade i kampanjen som kan göra hela EU pälsfritt.

Möt Gurgîn och Julia. De är två av de 1,7 miljoner människor som medverkade i kampanjen som kan göra hela EU pälsfritt.

Julia Sundquist använder sin plattform med tusentals följare till att sprida djurvänliga budskap, och vill nu se att ännu fler använder sociala medier som en megafon för djuren.

– Alla följer ju inte Djurens Rätt. Kanske för att de får ångest av att se djurens verklighet – därför är det viktigt att vi blandar vårt ”vanliga” innehåll med viktiga frågor. Jag hoppas fler vill lyfta viktiga djurrättsfrågor.

Gurgîn Bakircioglu gav namninsamlingen en skjuts genom att visa sina reaktioner när han tittade på plågeri i pälsfabrikerna. Han uppmanar till medkänsla för arbetarna och att djurvänner framöver slutar omge sig med enbart likasinnade.

– Ibland måste man stanna upp och se sin samtid i ögat, för att fatta hur normaliserat det är med päls – att ha ett dött djur runt halsen och göra kläder av djur är så himla extremt.

Detta är ett utdrag ur en intervju med bland annat Julia Sundquist och Gurgîn Bakircioglu från en artikel i Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2023.

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Kärringen MOT strömmen

Foto: Sara Arnald

I somras lyssnade tre miljoner svenskar på årets sommarpratare, och Mian Lodalen valde att prata om det där som ingen riktigt vill tänka på. Den här gången ser det ut som att hon prickade rätt.

Mian Lodalen har varit med länge nu. Googlar du ”riksflata” är det träffar på Mian du får, när hon började ställa sig på barrikaderna klassades homosexualitet fortfarande som mental rubbning. I sitt sommarprat kallade hon solidariteten ”ett pansar mot förtvivlan och hopplöshet”, och uppmanade lyssnarna att organisera sig. Att kämpa tillsammans är det mest meningsfulla hon upplevt, ända sedan hon som tonåring ockuperade den gamla brandstationen i Jönköping som därmed blev efterlängtat kulturhus i stället för turistflopp.

I mars 1982 hoppade Mian in i en sketen buss med andra Djurens Rätt-aktivister och skumpade till norska Ålesund för att spela gatuteater mot klubbningen av sälar. Det slutade för övrigt med en nära döden-upplevelse – motdemonstranter hivade hinkar med vatten över dem, gruppen flydde och den stressade busschauffören backade så bakhjulen balanserade på kajens kant. Kamp lönar sig och skam den som ger sig, numera är det förbjudet att handla sälprodukter i EU. Och det var på vägen hem från Ålesund som Mian slutade äta kött.

– Det är en massa grejer jag inte kommer vara stolt över i mitt liv, men jag är jävligt glad att jag slutade äta djur. Men det är också det bästa jag gjort för mig själv. Det har skapat ett lugn, att jag i alla fall inte är en del av detta barbari. Jag sover bättre om nätterna helt enkelt.

Detta är ett utdrag ur en intervju med Mian Lodalen från en artikel i Tidningen Djurens Rätt nr. 3/2022.

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Krönika

Här kan du läsa mer om de krönikor Djurens Rätt har skrivit.

Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

”Djur är INTE underhållning”

Trolle Rhodin. Foto: Brazil Jack

För fyra år sedan blev Brazil Jack landets första djurfria cirkus. Turnéaktuella direktören Trolle Rhodin ångrar inget.

Varför slutade ni med djur?
– Den största anledningen är att jag under min uppväxt kommit djur väldigt nära, då jag alltid haft djur omkring mig. Jag är uppvuxen på cirkusen och sen när jag väl började jobba själv kände jag att vi inte kunde ge djuren det som krävdes, när vi hela tiden var ute på resande fot. Djur är inte underhållning, så det kändes inte rätt till slut. När jag sen blev allt äldre började jag inse saker som jag inte tyckte var okej. Och i samband med det fick jag andra visioner för hur cirkusen ska se ut, och det innefattade inte djur. En annan stor anledning är att publiken har helt andra krav i dag än tidigare, de vill inte längre se djur användas i underhållningssyfte.

Och ni fattade beslutet efter dialog med Djurens Rätt.
– Jag gick in på Djurens Rätts kontor i Stockholm en dag och blev väldigt vänligt bemött! Jag brukar säga ”cirkus är en konst och en kultur, inte en djuruppvisning”. Det citatet tog jag med mig när jag kontaktade Djurens Rätt och i det står vi enade. Jag la snabbt märke till att Djurens Rätt inte ville skada Brazil Jacks varumärke eller konstformen i sig. Därför valde vi då att gå ut med beskedet om att Brazil Jack blir djurfria tillsammans med Djurens Rätt. Och vi hade en
enorm succé under det första året som djurfria!

Har någon blivit sur över att ni inte har djur?
– Ingen har blivit sur, förutom förmodligen de andra cirkusarna. Vi har fått lite kritik från andra cirkusar och folk i branschen som säger att vi inte är en riktig cirkus, trots att vi nästan är en av världens äldsta turnerande cirkusar.
Men de får tycka som de vill, det intresserar inte mig. För mig är publiken viktigast och att djuren får ha det bra!

Finns det ett ökande ifrågasättande av djur som underhållning i cirkusvärlden?
– Jag tror att andra cirkusar har kvar djur för att det är mindre kostsamt att ha djur än att ha fler människor på turnén som ska ha lön. Djur kostar ju inget förutom foder, vatten och stall. Det kostar mycket mer för oss att vara djurfria, men det får vi tillbaka i form av publiken och att vi ständigt hör hejarop och kommentarer i sociala medier där folk tackar oss för att vi är djurfria.

Vad krävs för att fler ska sluta se djur som underhållning, tror du?
– Jag tror att vi i mångt och mycket redan är där. Däremot om vi tittar till Sverige så ligger vi långt efter i jämförelse med andra länder. Flera länder har infört ett förbud mot djur på cirkus. För att få slut på djur på cirkus tror jag därför att Sverige måste införa en lagstiftning där det är förbjudet att använda djur på cirkus helt och hållet.

Nu är ni tillbaka på turné efter pandemin. Vad kan besökarna förvänta sig?
– Jag vill ge publiken en riktig wow-upplevelse! Publiken ska gå härifrån och vara chockade av föreställningen.

Detta är en intervju med Trolle Rhodin från en artikel i Tidningen Djurens Rätt nr. 2/2022.

Linn Åkesson

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Cirkus

Här kan du läsa mer om arbetet mot djur på cirkus.

Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Tobias Leenaert: "De flesta bryr sig"

Foto: Jochen Decostere

Universalt populär är han inte. I många djurvänners öron är hans generösa inställning till köttätare och flexitarianer oetisk, som om han köpslog med en kvinnomisshandlare om att bara slå sin fru då och då. Tobias Leenaert förespråkar att tröskeln till vego ska bli lägre. Mycket lägre. Han menar att den höga etiska svansföringen hos renlevande djurättsaktivister bidrar till att den stora massan stöts bort, men stora massan behövs för att göra skillnad för djuren.

Detta är ett utdrag ur Josefin Strangs intervju med Tobias Leenaert från Tidningen Djurens Rätt nr. 2/2022. Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Tobias Leenaert fortsatte att sluka böcker om djurrätt, skrev sin masteruppsats om relationen mellandjur och människor, insåg den svindlandeomfattningen av djurens lidande. Ilskan växte. Hur kan människor oberört leva sina liv medan miljarder djur plågas?

– Till slut kändes det som att springa in en vägg om och om igen, när man såg att budskapet var för radikalt för mottagarna. Då började jag automatiskt justera för att hitta vad de kunde smälta, säger Tobias Leenaert.

Kritiken mot honom har kommit från de egna leden: han har mobbats i sociala medier, han har anklagats för att bara försöka tjäna pengar, kritikerna tycker att han sviker djuren när han ser positivt på satsningar för att minska köttkonsumtionen i stället för att stoppa den helt. För om djuren har rättigheter, varför skulle man uppmuntra en köttfri dag i veckan?

Tobias Leenaerts bok om metodiken är nu aktuell på svenska, "Så skapar vi en vegansk värld". I boken argumenterar han för att djurvänliga beteenden ska spridas utan predikan, konflikter och skuldbeläggande – annars blir mottagaren defensiv eftersom ingen vill anklagas för att vara en dålig människa.

– De flesta av oss håller med om att djur inte ska lida för vår mat. Folk försöker undantränga faktumet, men innerst inne vet de om det enorma lidandet. Majoriteten bryr sig om djuren.

Detta är ett utdrag ur Josefin Strangs intervju med Tobias Leenaert från Tidningen Djurens Rätt nr. 2/2022.

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Som medlem i Djurens Rätt får du fyra nummer av Tidningen Djurens Rätt i brevlådan eller inkorgen varje år.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Tidning

Senaste nyheterna