Bristande insyn på de sista minkfarmerna

Under 2023 genomfördes enbart en djurskyddskontroll på en av de 18 kvarvarande minkfarmerna i Sverige. Farmen var dessutom redan nedlagd, vilket innebar att endast tomma burar, och inga levande minkar, kontrollerades. Detta visar en kartläggning som Djurens Rätt har gjort.

När Djurens Rätt begärde att få tillgång till Länsstyrelsens underlag för djurskyddskontroller på minkfarmer under 2023, visade det sig att endast en kontroll hade genomförts. Kontrollen gjordes på en redan nedlagd farm som tidigare uppvisat kraftiga djurskyddsbrister. Länsstyrelserna ska i genomsnitt kontrollera 10 % av alla djuranläggningar i Sverige varje år, men det har bevisligen inte gjorts för minkfarmerna under 2023. Bara tomma burar kontrollerades, och inga levande djur.

– Förhållandena på Sveriges minkfarmer är oacceptabla och de har varit helt utan tillsyn under 2023. Regeringen behöver hålla sitt löfte om att samtliga minkfarmer ska läggas ned i år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Farmen som kontrollerades under 2023 var tidigare Sveriges största minkfarm, och trots att de gick i konkurs fortsatte de sin verksamhet under synnerligen bristfälliga förhållanden. Men den är alltså nu nedlagd.

Djurens Rätts kartläggning illustrerar ett bristfälligt system där kontroller på minkfarmer har uteblivit, vilket är oroande med tanke på den höga risk för djurskyddsbrott som är förknippad med industrin. Dålig lönsamhet och kommande avveckling kan dessutom förvärra farmernas skötsel av de djur som fortfarande är kvar. Under 2022 hade 100 % av de tre genomförda kontrollerna djurskyddsbrister och under 2021 genomfördes inga djurskyddskontroller alls.

– Minkar i små gallerburar hör inte hemma i ett land som vill göra anspråk på att ha världens bästa djurskydd. De uteblivna kontrollerna borde få varningsklockor att ringa hos regeringen. Nu måste det utlovade avvecklingsstödet betalas ut snarast så att samtliga farmer lägger ned innan avelssäsongen påbörjas, avslutar Camilla Bergvall.

De sista farmerna i Sverige

I september utlovade regeringen ett avvecklingsstöd och en utredning för att på sikt förbjuda samtliga pälsdjursfarmer i Sverige. Mycket tyder på att det kommer att leda till en nedläggning av de sista minkfarmerna under 2024. Det finns dessutom möjligheter att förbjuda all pälsdjursuppfödning i EU.

Fur Free Europe är ett europeiskt medborgarinitiativ som initierats av bland annat Djurens Rätt. Över 1,5 miljoner medborgare i Europa skrev under initiativet, vilket innebär att EU-kommissionen måste ta ställning till lagstiftningsförslaget. En utredning pågår i detta nu.

När Djurens Rätt begärde att få tillgång till Länsstyrelsens underlag för djurskyddskontroller på minkfarmer under 2023, visade det sig att endast en kontroll hade genomförts. Kontrollen gjordes på en redan nedlagd farm som tidigare uppvisat kraftiga djurskyddsbrister. Länsstyrelserna ska i genomsnitt kontrollera 10 % av alla djuranläggningar i Sverige varje år, men det har bevisligen inte gjorts för minkfarmerna under 2023. Bara tomma burar kontrollerades, och inga levande djur.

– Förhållandena på Sveriges minkfarmer är oacceptabla och de har varit helt utan tillsyn under 2023. Regeringen behöver hålla sitt löfte om att samtliga minkfarmer ska läggas ned i år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Farmen som kontrollerades under 2023 var tidigare Sveriges största minkfarm, och trots att de gick i konkurs fortsatte de sin verksamhet under synnerligen bristfälliga förhållanden. Men den är alltså nu nedlagd.

Djurens Rätts kartläggning illustrerar ett bristfälligt system där kontroller på minkfarmer har uteblivit, vilket är oroande med tanke på den höga risk för djurskyddsbrott som är förknippad med industrin. Dålig lönsamhet och kommande avveckling kan dessutom förvärra farmernas skötsel av de djur som fortfarande är kvar. Under 2022 hade 100 % av de tre genomförda kontrollerna djurskyddsbrister och under 2021 genomfördes inga djurskyddskontroller alls.

– Minkar i små gallerburar hör inte hemma i ett land som vill göra anspråk på att ha världens bästa djurskydd. De uteblivna kontrollerna borde få varningsklockor att ringa hos regeringen. Nu måste det utlovade avvecklingsstödet betalas ut snarast så att samtliga farmer lägger ned innan avelssäsongen påbörjas, avslutar Camilla Bergvall.

De sista farmerna i Sverige

I september utlovade regeringen ett avvecklingsstöd och en utredning för att på sikt förbjuda samtliga pälsdjursfarmer i Sverige. Mycket tyder på att det kommer att leda till en nedläggning av de sista minkfarmerna under 2024. Det finns dessutom möjligheter att förbjuda all pälsdjursuppfödning i EU.

Fur Free Europe är ett europeiskt medborgarinitiativ som initierats av bland annat Djurens Rätt. Över 1,5 miljoner medborgare i Europa skrev under initiativet, vilket innebär att EU-kommissionen måste ta ställning till lagstiftningsförslaget. En utredning pågår i detta nu.

Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för pälsdjuren!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta förbättra minkarnas situation och stoppa pälsindustrin.

Bli månadsgivare idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för pälsdjuren!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta förbättra minkarnas situation och stoppa pälsindustrin.

Bli månadsgivare idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Levande hönor bland döda – ett nytt djurskyddsbrott i äggindustrin

Ännu en gång har allvarligt lidande i djurfabrikerna avslöjats genom fruktansvärda filmer och bilder. Denna gång gäller det en äggfabrik i Vimmerby kommun där ett 30-tal levande hönor försöker ta sig fram och leta mat bland ett berg av döda hönor – som har lämnats kvar i en container. Djurens Rätt menar att det rör sig om systematiskt djurplågeri i djurfabrikerna och att politikerna nu måste agera för att montera ned dem.

− Det är fruktansvärda bilder, men jag är tyvärr inte förvånad. Vi ser återkommande liknande skandalbilder från djurfabrikerna och det går inte att kalla det som pågår för något annat än ett systematiskt djurplågeri. Det här fallet visar ännu en gång hur lite värde djuren har, särskilt när de inte längre anses lönsamma för industrin, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Hönorna i äggindustrin är avlade för att värpa ägg i en väldigt hög takt, men deras kroppar klarar inte av att göra detta i särskilt många år. Därför är det vanligt att hönorna dödas när de bara är 1,5 år gamla och inte längre anses ha något ekonomiskt värde. På de flesta svenska anläggningar gasas de ihjäl och förbränns. Men nu har det detta hanterats på ett extremt oansvarigt vis på Storebro Ägg i Vimmerby kommun, vilket först rapporterades av Dagens Vimmerby. Bland ett berg av döda hönor försöker ett 30-tal som har överlevt att hitta mat. I brist på annat har de börjat äta på de döda individer som de tidigare levde tillsammans med. Förutom lidandet som de överlevande hönorna utsattes för vid gasningen, där de kippat efter luft och gradvis blivit medvetslösa, så utsätts de nu också för svält och kyla. Vissa av dem är skadade och döende.

Djurfabriksägaren litade blint på ett externt slaktföretag, och undersökte inte själv om allt hade skett enligt plan. Både slaktföretaget och ägaren kan nu anses vara skyldiga för brott mot djurskyddslagen och djurplågeri. Men de har båda agerat inom ett trasigt system, äggindustrin, där hönor förlorar sitt värde så snart de inte längre kan lägga tillräckligt många ägg. En normal livslängd för hönor är annars runt 10 år.

− För den som inte vill stötta lidande likt det här är den enda rekommendationen vi kan ge att välja bort ägg. Vi behöver äta färre ägg, för att färre hönor ska födas upp i fabriker med förhållanden som dessa. Även politiker behöver agera för att montera ned djurfabrikerna och stärka djurskyddet, avslutar Camilla Bergvall.

− Det är fruktansvärda bilder, men jag är tyvärr inte förvånad. Vi ser återkommande liknande skandalbilder från djurfabrikerna och det går inte att kalla det som pågår för något annat än ett systematiskt djurplågeri. Det här fallet visar ännu en gång hur lite värde djuren har, särskilt när de inte längre anses lönsamma för industrin, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Hönorna i äggindustrin är avlade för att värpa ägg i en väldigt hög takt, men deras kroppar klarar inte av att göra detta i särskilt många år. Därför är det vanligt att hönorna dödas när de bara är 1,5 år gamla och inte längre anses ha något ekonomiskt värde. På de flesta svenska anläggningar gasas de ihjäl och förbränns. Men nu har det detta hanterats på ett extremt oansvarigt vis på Storebro Ägg i Vimmerby kommun, vilket först rapporterades av Dagens Vimmerby. Bland ett berg av döda hönor försöker ett 30-tal som har överlevt att hitta mat. I brist på annat har de börjat äta på de döda individer som de tidigare levde tillsammans med. Förutom lidandet som de överlevande hönorna utsattes för vid gasningen, där de kippat efter luft och gradvis blivit medvetslösa, så utsätts de nu också för svält och kyla. Vissa av dem är skadade och döende.

Djurfabriksägaren litade blint på ett externt slaktföretag, och undersökte inte själv om allt hade skett enligt plan. Både slaktföretaget och ägaren kan nu anses vara skyldiga för brott mot djurskyddslagen och djurplågeri. Men de har båda agerat inom ett trasigt system, äggindustrin, där hönor förlorar sitt värde så snart de inte längre kan lägga tillräckligt många ägg. En normal livslängd för hönor är annars runt 10 år.

− För den som inte vill stötta lidande likt det här är den enda rekommendationen vi kan ge att välja bort ägg. Vi behöver äta färre ägg, för att färre hönor ska födas upp i fabriker med förhållanden som dessa. Även politiker behöver agera för att montera ned djurfabrikerna och stärka djurskyddet, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Nytt avslöjande om misären på Kronfågels kläckeri

Djurrättsalliansen har tidigare tagit anställning på Kronfågels kläckeri, och kan nu avslöja fruktansvärda bilder på nykläckta kycklingar som börjat kannibalisera på varandra. TV4-nyheterna var först med att publicera avslöjandet. Djurens Rätt menar att detta är ännu ett tydligt bevis på att kycklingfabriker har fruktansvärda och systematiska problem i alla led, och att landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) måste agera.

– Det är fruktansvärt. Nu har vi sett lidandet inom Kronfågel i alla led, på kläckeriet, på avelsanläggningen, i den snabba tillväxten och på slakteriet. Det är ett systematiskt djurplågeri som måste stoppas, och den som är högst ansvarig är Sveriges landsbygdsminister, säger riksordförande Camilla Bergvall för Djurens Rätt.

Kycklingar kläcks i fabriksartade kläckerier i Sverige, och hanteras mer som potatisar än de kännande individer de är. På löpande band transporteras de från platsen där de kläckts och ramlar till slut ned i trånga korgar, för transport till den anläggning där de ska gödas för kycklingkött. De kycklingar som är skadade och sjuka ska omedelbart sorteras bort och avlivas, men avslöjandet från Djurrättsalliansen visar att det inte sker på Kronfågels kläckeri Swehatch AB. En halv miljon kycklingar kläcks där varje vecka, och de nykläckta turbokycklingarna börjar äta på sina levande och döda syskon, i brist på annat att äta.

Djurens Rätt arbetar för att turbokycklingar ska förbjudas, för att djurfabrikerna ska monteras ned och för att köttkonsumtionen ska minska. Du kan hjälpa till genom att:

Välja vego, ladda ner appen Välj Vego! för inspiration.
Organisera dig, bli medlem och/eller volontär i Djurens Rätt.
Kontakta politiker och fråga vad de gör för att stoppa lidandet.
Påverka din kommun/skola/företag att sluta köpa in turbokyckling och minska köttkonsumtionen.

Enligt TV4-nyheterna är det elva år sedan Swehatch hade någon djurskyddskontroll av oberoende myndighet. Länsstyrelserna menar att de inte har tillräckligt med resurser, vilket är landsbygdsministerns ansvar att se till att de har.

– Det är fruktansvärt. Nu har vi sett lidandet inom Kronfågel i alla led, på kläckeriet, på avelsanläggningen, i den snabba tillväxten och på slakteriet. Det är ett systematiskt djurplågeri som måste stoppas, och den som är högst ansvarig är Sveriges landsbygdsminister, säger riksordförande Camilla Bergvall för Djurens Rätt.

Kycklingar kläcks i fabriksartade kläckerier i Sverige, och hanteras mer som potatisar än de kännande individer de är. På löpande band transporteras de från platsen där de kläckts och ramlar till slut ned i trånga korgar, för transport till den anläggning där de ska gödas för kycklingkött. De kycklingar som är skadade och sjuka ska omedelbart sorteras bort och avlivas, men avslöjandet från Djurrättsalliansen visar att det inte sker på Kronfågels kläckeri Swehatch AB. En halv miljon kycklingar kläcks där varje vecka, och de nykläckta turbokycklingarna börjar äta på sina levande och döda syskon, i brist på annat att äta.

Djurens Rätt arbetar för att turbokycklingar ska förbjudas, för att djurfabrikerna ska monteras ned och för att köttkonsumtionen ska minska. Du kan hjälpa till genom att:

Välja vego, ladda ner appen Välj Vego! för inspiration.
Organisera dig, bli medlem och/eller volontär i Djurens Rätt.
Kontakta politiker och fråga vad de gör för att stoppa lidandet.
Påverka din kommun/skola/företag att sluta köpa in turbokyckling och minska köttkonsumtionen.

Enligt TV4-nyheterna är det elva år sedan Swehatch hade någon djurskyddskontroll av oberoende myndighet. Länsstyrelserna menar att de inte har tillräckligt med resurser, vilket är landsbygdsministerns ansvar att se till att de har.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen blir verklighet.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=KK23WN

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen blir verklighet.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=KK23WN

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Kycklingarnas fruktansvärda liv visas i SVT:s “Kycklingens pris”

SVT:s Uppdrag granskning kan med hjälp av filmmaterial från bland annat Djurrättsalliansen visa upp hur kycklingfabrikerna håller nere priset på kycklingkött – genom systematiskt djurplågeri på avelsanläggningarna. “Kycklingens pris” riktar ljuset mot de djur som av många anses vara de som har det allra sämst – kycklingarna. Djurens Rätt arbetar aktivt för att kycklingarna måste få det bättre och för att det ska ske behöver köttkonsumtionen minska.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Hjälp oss i arbetet för kycklingarna.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWUGSOME&utm_source=some&utm_medium=referral&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Hjälp oss i arbetet för kycklingarna.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWUGSOME&utm_source=some&utm_medium=referral&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

– Jag kan inte med ord beskriva hur illa kycklingarna behandlas. Det som avslöjats av Uppdrag granskning visar med skrämmande tydlighet vilken utsatt position djuren befinner sig i – de behandlas som produkter istället för som de levande varelser de är, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Programmet “Kycklingens pris” som visades den 1 november 2023 beskrivs enligt följande: "Sverige påstår sig ha världens bästa kyckling. Men bakom tillbommade fönster döljer sig en mörk sanning om svensk kycklingproduktion som ingen vill visa upp. Kyckling är den billiga, klimatsmarta och populära svenska matfågeln - men till vilket pris?"

“Kycklingens pris” fokuserar på det internationellt ägda företaget Aviagen SweChick som importerar avelsdjur från Storbritannien och föder upp mor- och farföräldrarna till 99 % av de kycklingar som slaktas i Sverige. Föräldradjuren växer lika snabbt som deras ungar, turbokycklingarna, och tvingas leva med restriktiv utfodring och hunger för att undvika allvarliga störningar i reproduktion och hälsa. Turbokycklingar växer 50 gånger sin storlek på bara 35 dagar, och hinner på den korta tiden få problem med hög dödlighet, rörelsestörningar och frätskador. Problemen ökar för föräldradjuren som måste leva till högre ålder för att hinna bli könsmogna och lägga ägg. Att leva med kronisk hunger är inte tillåtet för något djurslag i Sverige, men skulle behöva regleras tydligare för att det ska speglas i praktiken. Djurens Rätt menar att turbokycklingar behöver förbjudas.

– Djurens Rätt kräver nu att regeringen agerar och säkerställer att djurskyddslagen följs, det innebär bland annat att uppfödningen av turbokycklingar, som växer så fort att de får ont, måste förbjudas. För dig som privatperson är det enda rådet jag kan ge att välja bort kycklingarna från tallriken, avslutar Camilla Bergvall.

Uppdrag granskning visar också hemska bilder av bristande avlivning av sjuka hönor och tuppar, som är tydliga brott mot djurskyddslagen. Länsstyrelserna har påpekat bristerna utan att se en praktisk förbättring.

– Vad man gör när vi ser är en sak, och vad man gör när vi inte ser är en annan sak, sa Länsstyrelsen i Skånes enhetschef till Uppdrag granskning,

Läs mer om systematiska brister för kycklingarna i Sverige och vad Djurens Rätt gör åt det.

Det här kan du göra

Gör skillnad för djuren varje dag – bli månadsgivare i Djurens Rätt.
Välj bort djurplågeri – välj växtbaserat! Beställ inspirationsmagasinet Välj vego!. På vår sajt Välj vego hjälper vi dig att ersätta kycklingköttet.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Svar på tal till Svensk Fågel

Svensk Fågel och deras medlemsföretag har i dagarna börjat kritisera Djurens Rätts kartläggning av rapporterade djurskyddsbrister på svenska kycklingslakterier, och påstår att myndigheter inte känner till bristerna som vi hittat. Här förklarar vi vad vi har gjort, för att öka transparensen.

Stöd oss

Stöd arbetet för kycklingarna!

Djurens Rätt lyfter fram det som döljs bakom stängda dörrar. Stöd oss i vårt arbete för de djur som är flest och har det sämst.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Stöd arbetet för kycklingarna!

Djurens Rätt lyfter fram det som döljs bakom stängda dörrar. Stöd oss i vårt arbete för de djur som är flest och har det sämst.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Djurens Rätt har begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en kartläggning av alla rapporterade brister under 2022. Det är offentliga handlingar som alla medborgare har rätt att ta del av.

Svensk Fågel slår ifrån sig kritiken och som grund för detta ser det ut som att de har frågat en enskild handläggare på Livsmedelsverket. Det är inte konstigt att en tjänsteperson på Livsmedelsverket inte har 100 % insyn i vad vi sammanställt eftersom vi begärt ut kontrollrapporter från både Livsmedelsverket och länsstyrelserna och gjort en sammantagen kartläggning. Det är däremot anmärkningsvärt att Svensk Fågels försvar är att de inte förstår siffrorna, när detta rimligen inte bör vara någon överraskning för dem då detta är baserat på de offentliga handlingar som finns gällande brister och synpunkter på de slakterier som drivs av deras medlemsföretag.

Det är bekymrande att Svensk Fågel slår ifrån sig den data som finns, istället för att agera självkritiskt och agera för att driva på nödvändiga systemförändringar som krävs. Om de inte är beredda att agera på de brister som rapporteras av myndigheter, vad kan vi då förvänta oss i situationer där sådan kontroll saknas?

– Vår kartläggning handlar inte bara om siffror. Det handlar om vad kycklingar utsatts för på svenska uppfödningsanläggningar. Det är systematiska brister vi ser varje år som visar på hur mycket mer som behöver göras för att djurskyddslagen ska betyda något i praktiken. Jag är mycket besviken över bristen på handlingskraft hos kycklingföretagen, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

Om kartläggningen

I maj 2023 begärde Djurens Rätt ut samtliga kontrollrapporter som gällde kycklingar och djurskydd från Livsmedelsverket och länsstyrelserna för 2022, i de fyra län där de fyra största kycklingsslakterierna ligger – Kronfågel (Södermanland), Atria (Blekinge), Torsåsens fågelprodukter (Halland) och Guldfågeln (Kalmar). Samtidigt efterfrågades det totala antalet kontroller som Livsmedelsverket gjort på slakterierna, eftersom det inte upprättas kontrollrapporter vid varje kontroll.

Under sommaren lästes samtliga kontrollrapporter igenom, kring vilka brister som sågs och antal djur som drabbats på varje företag. Antal kontrollrapporter med brister jämfördes med det totala antalet kontroller (Livsmedelsverket + Länsstyrelsen) för varje företag. Det gav en procentuell andel brister företaget haft under 2022. Exempelvis 85 % för Kronfågels slakteri då 22 av totalt 26 kontroller visat någon typ av brist. Bristerna kan vara kopplade till slakteriet, men de flesta djurskyddsbrister som upptäckts under 2022 var på grund av problem under uppfödning och transport. Det upptäcks inte förrän kycklingarna är döda på slakteriet vilket vi anser är ett systematiskt fel.

Sammantaget är det över 300 000 kycklingar som utsatts för hantering som Livsmedelsverket eller länsstyrelserna anser kan vara brott mot djurskyddslagen och onödigt lidande. Det är utifrån de 122 kontroller vi tittat på för 2022 på de fyra anläggningarna.

Alltså har Djurens Rätt granskat antalet kontroller och hur många brister som hittats från båda myndigheterna totalt under 2022. Det är ingen myndighet som gör sådana sammanställningar och beräkningar om andel brist när det gäller kycklingslakterier, vilket är bakgrunden till att Djurens Rätt gör detta.

Aftonbladet valde att publicera granskningen den 16 oktober, och fick ta del av allt material innan publiceringen. Därefter publicerade vi våra sammanställningar på vår webbplats och i sociala medier. Metoden har tidigare beskrivits närmare i samtliga våra artiklar.

Läs mer om sammanställningen:
Ny kartläggning: Det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter

Linn Åkesson

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Allvarliga brister på Guldfågelns slakterier 2022

Bakom två av de största kycklingslakterierna i Sverige står företaget Guldfågeln. Under förra året hade slakterierna brister i djurskyddet gällande vingklämningar, allvarliga frätskador på kycklingarna och hög dödlighet i transporten till slakteriet. Kycklingar har också transporterats när de varit skadade eller sjuka. Problemen är liknande som året innan, visar Djurens Rätts nya kartläggning.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Kycklingslakterierna i Falkenberg och på Öland, som ägs av Guldfågeln AB, har under föregående år haft stora djurskyddsbrister med att kycklingar som kommer in till slakteriet klämts i transportburarna, att kycklingarna haft allvarliga frätskador under fötterna och en extremt hög dödlighet i transporter till slakteriet. Bristerna tyder på att de problem som drabbar flest individer är liknande som året innan och fortsatt främst kommer från uppfödningsanläggningen och djurtransportörerna. Problemen upptäcks inte förrän efter transport eller till och med efter att kycklingarna har dödats.

– Guldfågeln verkar fortsatt oförmögna att säkerställa att kycklingar skyddas från onödigt lidande, såsom djurskyddslagen kräver. Nu måste takten på slakterierna minska, och myndigheterna måste få bättre verktyg att kraftfullt agera mot de här bristerna som drabbar miljontals djur varje år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Upp emot 40 miljoner kycklingar transporteras till och slaktas på Guldfågelns slakterier varje år, varav minst 200 000 individer utsattes för djurskyddsbrister som innebar onödigt lidande under 2022. En kyckling var så skadad att tarmarna hängde ut, men utsattes ändå för djurtransport till slakteriet innan den upptäcktes och avlivades.

"Vid levandedjurbesiktning av fåglar från den 18 maj 2022 upptäcktes av officiell veterinär [...] en skadad kyckling/fågel i en transportbehållare. Skadan med utåt hängande tarmar var av akut karaktär. Kycklingen var blodig och i dåligt skick. När djuret hittades var det vid liv."

- Guldfågeln 18 maj 2022, Livsmedelsverket

Exempel på överträdelser mot djurskyddslagstiftningen som upptäcktes hos Guldfågeln under 2022

* Tre kycklingar har upptäckts med en vinge klämd i transporten, med stort lidande fram till slakt som följd.

* Två kycklingar har transporterats med huvudena klämda i transportburen, och dött på grund av det.

* Vid nio tillfällen upptäcktes att nästan alla kycklingar som kontrollerades hade frätskador under fötterna. Totalt lär minst 100 000 individer ha varit drabbade.

* Vid fyra tillfällen har skinnflådda kycklingar hittats, med skador in mot musklerna och i ett fall in så allvarligt att tarmarna hängde ut. Samtliga fyra kycklingar levde när de hittades, vilket innebär att de lidit av skadorna under längre tid och behövt utstå transport till slakteriet.

* Vid sex tillfällen var dödligheten efter transport onormalt hög. Kycklingarna hade frusit ihjäl eller dött av värmestress. Det handlar totalt om otaliga tusentals som också led av den olämpliga temperaturen under transport, men överlevde fram till slakt.

* Vid ett tillfälle dog kycklingar i transporten av hjärtsäcks- eller bukhinneinflammation och många av dem som överlevt “kasserades”. Transportören hade fått information innan om att kycklingarna var sjuka, men de genomförde transporten ändå.

"Vid slakt av fåglar från den 16 november 2022 observerades av officiell veterinär en hög andel fotskador i flockarna. Vid räkning av fotpoängen uppgick summan till 190,5 poäng. Fotskador ger upphov till smärta hos drabbade djur, vilket är ett djurskyddsproblem."

- Guldfågeln 16 november 2022, Livsmedelsverket

Det behöver inte se ut så här

Vid flera tillfällen under året upptäcktes att nästan alla kontrollerade kycklingar hade frätskador under fötterna. Detta uppkommer om de sitter stilla i sin egen och varandras avföring. Vid andra tillfällen har kycklingarna varit överhettade, sjuka eller nedkylda när de kommit fram till slakteriet vilket resulterat i att tusentals kycklingar dött innan de hann slaktas. Samtliga problem förvärras av att kycklingarna som slaktas är turbokycklingar, som klarar stress väldigt dåligt och har rörelsesvårigheter på grund av sin tunga kropp.

– Det är mycket som också sker i det fördolda, och visar på de många systemfel som finns i dagens kycklingfabriker. Jag hittar inga andra ord för det som sker än att det är ett systematiskt djurplågeri, och att vi måste göra allt vi kan förförändra det, avslutar Camilla Bergvall.

Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både hos producenten och under transport till slakteriet.

Guldfågeln AB skriver själva på sin hemsida: “Under kycklingarnas uppväxt sätts deras välmående i främsta rummet i hela vår värdekedja.” De har inga löften om ECC.

Om kartläggningen

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingföretagen finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som fanns under 2022. Förutom det som media har rapporterat om gällande omfattande problem på en kycklinganläggning hos Kronfågel, har samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transport och frätskador från avföring

Livsmedelsverket och länsstyrelserna uppger att de kontrollerat djurskyddet på Guldfågelns slakterier i Mörbylånga, Öland, och Falkenberg, Halland, totalt vid 65 tillfällen under förra året. På 25 stycken av kontrollerna upptäcktes brister, det vill säga vid cirka 38 % av kontrollerna. Fler kontroller på anläggningar i andra län, som levererar kycklingar till slakteriet, kan ha skett, men inte noterats i den här kartläggningen.

Tidigare brister som rapporterats om på senare tid på Guldfågelns kycklingslakterier:

Fler än hälften av alla djurskyddskontroller hos Guldfågeln hade allvarliga brister
Djurskyddsbristerna på Guldfågelns slakteri kan kvarstå

Läs också:

Ny kartläggning: Det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Ljuspunkter för djuren i årets budgetförslag och motioner

I år inkom 2757 motioner under den allmänna motionstiden som pågick mellan 12 september och 5 oktober, och i vanlig ordning är djurfrågor ett ämne som engagerar både partier i sin helhet och enskilda riksdagsledamöter. Här nedan följer ett urval av inlämnade motioner på områden som är viktiga för Djurens Rätt.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Djurförsök

I regeringens budgetproposition öronmärks inga pengar till Sveriges 3R-center som arbetar med att ersätta, minska och förfina användningen av djurförsök. Tidigare har centret tilldelats 15 miljoner årligen. Rapporter om att Jordbruksverket kommer varsla personal har redan kommit och Djurens Rätt har ett pågående upprop för att förhindra detta. Vänsterpartiet satsar i sin budgetmotion tjugo miljoner på Sveriges 3R-center. Även Miljöpartiet nämner behovet av en handlingsplan i sin budgetmotion, och även om de inte specificerar en summa så skriver de att det är angeläget att 3R-centret får fortsatt och stärkt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag. I den övergripande motionen Djurskydd av Beatrice Timgren m.fl. (SD) nämns ökat stöd till djurfri forskning.

Behovet av att anta en handlingsplan för utfasning och/eller höja anslagen för djurfri forskning nämns också i motionerna Utfasning av djurförsök av Ulrika Heindorff (M), Plan för att fasa ut djurförsöken inom forskning och utbildning av Jytte Guteland och Sofia Skönnbrink (S), Nationell handlingsplan för att nå en djurfri forskning av Magnus Manhammar (S), Utfasning av plågsamma djurförsök av Rebecka Le Moine (MP) och i Djurskydd av Beatrice Timgren m.fl. (SD).

Kycklingar

I både Utfasning av turbokycklingar av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) och Djur inom livsmedelsindustrin av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (SD) nämns utfasning av turbokycklingar. Utöver detta är personerna bakom motionerna överens om att riksdagen borde ställa sig bakom European Chicken Commitment - kriterier för kycklingvälfärd.

Magnus Manhammar (S) motionerar för ett Förbud mot avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könsbestämning i äggen. Varje år dödas omkring 5 miljoner nykläckta tuppkycklingar i Sverige, endast på grund av att de anses vara värdelösa av äggindustrin. Så behöver det inte vara. Djurens Rätt driver ett upprop mot massdödandet.

Päls

I mitten av september kom regeringens besked om att 180 miljoner kronor avsätts i budgetpropositionen till frivillig avveckling av minkfarmer. Som en konsekvens av detta lämnades inte lika många motioner in på ämnet. I motionen Pälsuppfödning och vikten av ett starkt djurskydd av Sanna Backeskog m.fl. (S) lyfts däremot en successiv avveckling och minkarnas rätt till ett gott liv.

I Miljöpartiets budgetmotion nämns att de vill se ett förbud mot minkfarmning. I Centerpartiets budgetmotion nämns däremot att de avvisar regeringens beslut om avvecklingsstöd.

Partierna som officiellt tagit ställning mot pälsdjursfarmning är Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.

Slakt

Förbjud elbedövning av slaktkycklingar och koldioxidbedövning av grisar motionerar Rebecka Le Moine m.fl. (MP) för. I motionen nämns också kamerabevakning vilket är något Djurens Rätt länge förespråkat. I Socialdemokraternas budgetmotion nämns kamerabevakning som ett bra komplement. En utredning på ämnet överlämnade sitt betänkande i början av juli i år där det föreslås bli lag.

I motionen Djurskydd av Beatrice Timgren m.fl. (SD) nämns alternativa bedövningsmetoder för grisar och inom vattenbruket. I motionen Slakt av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (SD) lyfts bland annat slutdatum för koldioxidbedövning, översyn av hur väl rådande regler vid slakttransporter efterlevs, samt utredningar av alternativa bedömningsmetoder respektive skärpta konsekvenser vid övertramp av reglerna vid slakttransport.

Fiskar

I motionen Artspecifika föreskrifter för fisk motionerar Rebecka Le Moine m.fl. (MP) för att skärpa föreskrifterna om fisk så att de innefattar berikning och är artspecifika för fiskar som föds upp och hålls av människan.

Juridik

Att utreda möjligheten att inrätta en nationell djurskyddspolis tas upp både av Richard Jomshof (SD) och av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (SD).

Miljöpartiet är enligt Djurens Rätts granskning inför valet 2022 det enda partiet som i sin helhet står bakom inrättandet av en djurskyddsmyndighet. Det nämns inte i någon av deras motioner i år, men däremot lyfter Markus Wiechel och Victoria Tiblom (SD) i motionen En moderniserad hantering av tamdjur att de vill utreda inrättandet av både en djurbalk och en djurskyddsmyndighet. I motionen Djurskydd av Beatrice Timgren m.fl. (SD) nämns både en djurbalk och en djurskyddsombudsman samt att det bör utredas hur djurens juridiska status kan stärkas.

Michael Rubbestad (SD) motionerar både för Kraftigare påföljd vid brott mot djur och för att revidera djurskyddslagen för att minska antalet avlivningar, detta i motionen Avlivning av djur enligt djurskyddslagen (2018:1192).

Växtbaserat

Olika aspekter som är viktiga för djurskydd och omställningen till växtbaserat tas upp av Magnus Manhammar (S) i motionerna Höga krav på djurskydd vid offentlig upphandling av animaliska livsmedel och Växtbaserad mat – en framtidsbransch för Sverige. Utöver dessa hittar vi En handlingsplan för växtbaserade livsmedel av Anne-Li Sjölund m.fl. (C), Förädling av proteingrödor av Emma Berginger och Emma Nohrén (MP), och Mindre men bättre kött av Rebecka Le Moine m.fl. (MP).

I Miljöpartiets budgetmotion satsas 30 miljoner på grönsaks- och trädgårdsodling respektive 50 miljoner på proteingrödor.

Betesrätt

I Miljöpartiets budgetmotion nämns att de vill öka antalet djur som får gå ute på bete och de avsätter 50 miljoner till djurvälfärdsersättning för ökat bete. Socialdemokraterna nämner i sin budgetmotion att det svenska beteskravet ska värnas.

Magnus Manhammar (S) lyfter Kornas rätt till bete och utevistelse och menar att den svenska betesrätten ska värnas och att undantaget för bete för ungtjurar bör tas bort.

Djur som underhållning

I motionen Valar och delfiner i fångenskap yrkar Rebecka Le Moine (MP) på att förbjuda djurshower med delfiner, införa ett förbud mot avel med delfiner som hålls i fångenskap, och att förbjuda hållande av delfiner och andra valar i fångenskap.

I motionen Djurskydd av Beatrice Timgren m.fl. (SD) nämns en positiv lista för djur på cirkus samt en rikstäckande översyn av djurparker. Markus Wiechel och Victoria Tiblom (SD) vill se ett Förbud mot vilda djur på cirkus och valar i fångenskap.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Ny kartläggning: Det systematiska djurplågeriet i Sveriges kycklingfabriker fortsätter

Djurens Rätt har för andra året i rad kartlagt samtliga upptäckta djurskyddsbrister hos de fyra största kycklingslakterierna i Sverige. Kartläggningen visar att kycklingar över hela landet fortsatt utsätts för vad som inte kan benämnas som annat än ett systematiskt djurplågeri. Djurens Rätt bedömer att en systemförändring krävs för att komma tillrätta med de allvarliga djurskyddsproblemen.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Vi behöver din hjälp.

Bli månadsgivare idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/mg3?kod=MNWKKART&utm_source=flera&utm_medium=flera&utm_campaign=NA&utm_id=kycklingar&utm_term=NA

Genom att begära ut kontrollrapporter från Livsmedelsverket och länsstyrelserna, i de län där de fyra största kycklingfabrikerna finns, har Djurens Rätt kartlagt de brister som fanns under 2022, likt det som gjordes för 2021. Kartläggningen visar att det vid 60 % av kontrollerna upptäcktes brister, precis som året innan, och att samtliga kycklingfabriker i Sverige haft problem med klämda vingar och huvuden, hög dödlighet i transporter och frätskador från avföring.

– Det som sker på kycklingslakterierna är ett systematiskt djurplågeri. Det är skandalöst att de får fortsätta sin verksamhet med så här stora brister i djurskyddet, utan åtgärder. Det viktigaste du som konsument kan göra för att säga nej till det här lidandet är att välja bort kycklingen från tallriken och välja vego, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Frätskador och hög dödlighet

Den vanligaste djurskyddsbristen för kycklingar under föregående året var hög andel frätskador under kycklingarnas fötter och/eller uppfläkt hud ned in till muskulaturen. Samtliga företag som Djurens Rätt granskat hade också flera fall av hudskador hos kycklingar. Det tyder på ett stort lidande då kycklingarna levt i en så pass smutsig miljö att det orsakat skador under deras fötter, men ändå transporterats till slakteri där de tvingas sitta i transportburar i flera timmar.

Vid slakt av fåglar från den 16 november 2022 observerades av officiell veterinär en hög andel fotskador i flockarna. Vid räkning av fotpoängen uppgick summan till 190,5 poäng. Fotskador ger upphov till smärta hos drabbade djur, vilket är ett djurskyddsproblem.

- Guldfågeln AB, 16 november 2022, Livsmedelsverket

Djurens Rätts kycklingexpert Anna Harenius bedömer att lidandet kycklingar utsätts för är både utbrett och väldigt plågsamt. När andra djurslag har skador på fötterna, vilket påverkar deras möjlighet att kunna gå, får de inte transporteras till slakt. Men kycklingar bedöms först efter att de dödats, genom något som kallas fotpoäng. En fotpoäng på över 100 betyder att samtliga kontrollerade kycklingar har haft någon typ av frätskada under sina fötter. Maxpoäng på 200 betyder att allvarlighetsgraden är mycket hög hos samtliga kycklingar.

– Jag är chockad och ledsen över att kartläggningen visar på samma, och i vissa fall eskalerande, problem två år i rad. Att ett såhär systematiskt och dokumenterat lidande inte lett till större förändringar är under all kritik, säger Anna Harenius, sakkunnig etolog för Djurens Rätt.

Det näst vanligaste djurskyddsproblemet under föregående år var hög dödlighet i transporten, där mer än 1 % av kycklingarna dött innan de ankom till slakteriet.

– Den här kartläggningen visar att djurskyddslagen inte uppfylls i praktiken. Det behövs stora förändringar i kycklingfabrikerna, avslutar Anna Harenius.

Brister uppdelat per kycklingfabrik 2022

* Kronfågel AB har under året främst haft problem hög dödlighet under transport och huvudklämningar under transport. Det skiljer sig från året innan då bristerna främst låg på bedövning och slakt, medan det nu skiftat till transporterna. Kronfågel har det största slakteriet i Sverige där det slaktas ungefär 55 miljoner kycklingar per år och har haft högst andel brister av alla kontrolltillfällen jämfört med de andra kycklingfabrikerna, ungefär 85 %. Det är en högre andel brister än under 2021.

* Guldfågeln AB, och företaget Torsåsens Fågelprodukter som levererar kött under varumärket Guldfågeln, har under året främst haft stora problem med hög dödlighet under transporter samt frätskador under kycklingarnas fötter. Det är liknande typ av brister som året innan, men minskad grad. Oavsett hade ungefär 38 % av kontrollerna brister. Guldfågeln slaktar näst flest kycklingar i Sverige, ungefär 40 miljoner per år.

* Atria Sverige AB som levererar kött under varumärkena Lagerbergs och Lönneberga har under året varit den kycklingfabrik med flest kycklingar som hittats vingklämda i transportburen när de kom till slakteriet. Den enda kontrollen i kartläggningen som visat bristande bedövning och en skållning av en levande kyckling har också skett i Blekinge hos Atria Sverige AB. Atria hade lägst andel brister året innan, men har nu gått om Guldfågeln med ungefär 59 % av kontrollerna som visade brister. Atria Sverige AB har det tredje största slakteriet för kycklingar i Sverige.

Vid obduktion av 10 st. självdöda slaktkycklingar hittades inga patologiska fynd som förklarar den förhöjda dödligheten. Enligt min bedömning har kycklingarna utsatts för ett onödigt lidande. Diagnos: Syrebrist.

- Kronfågel AB, 19 oktober 2022, Livsmedelsverket

Det behöver inte se ut så här

Idag accepterar myndigheterna brister där upp till 1 % av kycklingarna dör under transport, trots att det kan handla om hundratals kycklingar per transporttillfälle och hundratusentals per år. Dessutom beräknas minst 3 % av kycklingarna dö redan på gården innan transporten till slakteriet. Precis som Kronfågel själva uttalat sig om verkar det omöjligt för kycklingfabriker att nå en nollvision om skador. Den stora mängden frätskador under kycklingars fötter som upptäcks varje år tyder också på att Svensk Fågels fothälsoprogram inte fungerar.

Djurens Rätt arbetar för att höja miniminivån i kycklingindustrin genom bland annat European Chicken Commitment (ECC). ECC är ett antal kriterier för företag att implementera i sina inköpspolicys som kan förändra kycklingarnas välfärd till det bättre. Bland annat ska inte längre snabbväxande turbokycklingar få användas, vilket skulle minska dödligheten både hos producenten och under transport till slakteriet.

Parallellt med ECC-arbetet behöver konsumtionen av kycklingar minska, så att antalet djur i fabrikerna blir färre. Med dagens storskaliga uppfödning och slakt av kycklingar är det omöjligt att skydda varje individ från lidande, vilket inte är i enlighet med djurskyddslagen.

Se Djurens Rätts kycklingfilm “Världens bästa djurskydd” och läs mer om hur du kan välja bort kycklingkött på vår inspirationssajt Välj Vego.

Läs också:

Brister vid 85 % av djurskyddskontroller på Kronfågels slakteri

Linn Åkesson

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Tusentals skadade hönor – unik inblick i äggfabrikerna på Äggets dag

Under 2022 skickades minst 11 721 hönor till slakt på Håkantorp slakteri med skador i hud och muskler, som kan kopplas till ovarsam hantering. Djurens Rätt lyfter det här i samband med äggets dag och menar att den fabriksartade hanteringen är problemet samt att äggkonsumtionen måste minska.

Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för hönorna!

Djurens Rätt gör skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss att rädda fler liv och göra större skillnad genom att bli månadsgivare.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för hönorna!

Djurens Rätt gör skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss att rädda fler liv och göra större skillnad genom att bli månadsgivare.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

– Veterinärernas rapporter är fruktansvärd läsning och jag kan inte föreställa mig vilket lidande hönorna tvingats uppleva. Äggfabrikerna misslyckas återkommande med att behandla hönor som kännande individer, trots att djurskyddslagen kräver det, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Det skandalomsusade slakteriet Håkantorp slaktar hönor med den kritiserade metoden elbadsbedövning och halsstick. Slakteriet är ekologiskt certifierat och många av hönorna har haft tillgång till mer utrymme och utevistelse. Trots det är det ingen vacker syn när officiella veterinärer obducerar hönornas kroppar för att se till att köttet är säkert för livsmedel.

Hönorna i äggfabrikerna är avlade för att producera så mycket ägg som möjligt, vilket sliter ut deras kroppar. Därför skickas de ofta till slakt redan vid den låga åldern 1,5 år. Under infångning och transport finns det en stor risk att deras svaga kroppar skadas av ovarsam hantering. De bärs ofta i benen, många gånger flera i samma hand, och slängs ner i trånga transportlådor. Hanteringen sker skyndsamt eftersom tid är pengar i äggfabrikerna.

– Det går inte att göra annat än att rekommendera konsumenter att välja bort ägg. För att säkerställa ett starkt djurskydd måste antalet hönor i äggfabrikerna minska avsevärt, annars kommer den här industriella hanteringen på löpande band att fortsätta, avslutar Camilla Bergvall.

Utifrån de åtta rapporter Djurens Rätt kunnat ta del av från Livsmedelsverkets veterinärer har totalt minst 11 721 individer påträffats med skador på Håkanstorp slakteri under 2022. Vid ett tillfälle hade 65 % av hönorna kraftig underhudsinflammation som kan ha inträffat vid den ovarsamma lastningen av hönor inför transport till slakteriet.

“Vid köttbesiktning av fåglar från den 22 september 2022 upptäcktes av officiell veterinär att 2723st höns har Hud-/underhudinflammation av äldre karaktär som troligtvis har hänt hemma på gården, ut av 4169 total antal tillförda och det blir 65%. Länsstyrelsen informeras per rutin om händelserna som bedöms ha inträffat vid lastning av fåglarna hemma på gården.” - Livsmedelsverket till Länsstyrelsen i Kalmar

Minst sex miljoner svenska hönor dödas per år vid 1,5 års ålder, när de inte längre anses lönsamma för äggfabrikerna. Motsvarande antal tuppkycklingar dödas varje år.

Tidigare om Håkantorp slakteri

Hönor bryter benen i svenska transporter.
1825 hönor med allvarliga sårskador upptäckta på slakteri.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Välkommet förslag om förbud mot turbokycklingar i Norge

Förbjud turbokycklingar av rasen Ross 308. Detta framför det djuretiska rådet i Norge till den norska regeringen i en skrivelse om flera djuretiska frågor. Djurens Rätt håller med om uttalandet och uppmanar den svenska regeringen att göra detsamma.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

– Turbokycklingar är avlade för ett kort liv kantat av lidande. Underlaget från det norska djuretiska rådet bör användas även i Sverige, och jag uppmanar landsbygdsministern att förbjuda kycklingfabrikernas användning av turbokycklingar, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I en skrivelse om flera djuretiska frågor till Norges regering föreslår “Rådet for dyreetik” förbud mot turbokyckling-raser som Ross 308. Precis som i Sverige är snabbväxande turbokycklingar mycket vanliga att använda i kycklingfabrikerna, men rådet anser att det inte är etiskt rättfärdigat, eller ens förenligt med djurskyddslagstiftningen, att fortsätta med sådan typ av djurhållning.

De grunder Rådet framför sin argumentation på skulle kunna gälla i Sverige likväl som Norge, eftersom det är exakt samma ras av turbokyckling som är vanligast och mycket av avelsarbetet sker utomlands av stora internationella företag. Precis som i Norge har också Sveriges djurskyddslag skrivningar om att avel inte får medföra lidande.

Danmark har sedan innan ett förslag om att fasa ut viss användning av turbokycklingar.

Om turbokycklingar

Turbokycklingar som Ross 308 växer så snabbt att de får ont, blir sjuka och dör i förtid. Majoriteten får någon typ av rörelsestörning innan deras liv avslutas vid 35 dagars ålder. Då har de hunnit växa 50 gånger sin storlek från kläckning. Sedan 2023 rekommenderar den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ett slut på användningen av turbokycklingar.

Läs mer.

Om djuretiska råd

Rådet for dyreetik, eller Rådet för djuretik på svenska, är en norsk samling av forskare samt representanter från djurindustrin och djurskyddsorganisationer. Representanten från industrin, Norges Bondelag, håller inte med om Rådets förslag om förbud mot vissa raser. Rådet arbetar på uppdrag av Lantbruks- och matdepartementet i Norges regering.

Det närmaste Sverige kommer ett djuretiskt råd är det Vetenskapliga rådet för djurskydd, som representeras av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Även Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) finns och representeras av veterinärer och forskare på SLU. Utöver det finns det regionala djurförsöksetiska nämnder som diskuterar och godkänner enskilda ansökningar om djurförsök.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Djurskyddslag

Senaste nyheterna