Regeringen ignorerar djurfabrikernas klimatpåverkan

I december presenterades regeringens handlingsplan för klimatet som med ett 70-tal åtgärder ska staka ut vägen till att nå nettonollutsläpp senast år 2045. Trots att den presenterades ett fåtal dagar innan julafton lät kritiken inte vänta på sig och den 17 januari väntas en misstroendeomröstning mot klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Djurens Rätt instämmer i kritiken då regeringen inte ens vågar nämna ordet köttkonsumtion eller ännu mindre problematisera hur djurfabriker påverkar klimatet.

Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp. Mer än 80 procent av jordbruksmark i världen används till djurhållning även om det bara motsvarar 18 procent av vårt kaloriintag.

– Givet att regeringens landsbygdsminister Peter Kullgren tidigare gick emot de nordiska näringsrekommendationerna och hävdade att vi tvärtom ska äta mer kött, så var förväntningarna inte skyhöga kring att köttkonsumtionens klimatpåverkan skulle vara en central del av handlingsplanen. Men att se att minskad köttkonsumtion även ignoreras helt av Sveriges klimat- och miljöminister, som i sin tidigare roll som ordförande för Liberala Ungdomsförbundet förespråkade åtgärder såsom köttskatt, är djupt beklagligt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I handlingsplanen nämns jordbruk och animalieproduktion på flertalet ställen, men köttkonsumtion problematiseras ingenstans. I stället läggs fokus på hur gödsel ska hanteras, hur fodertillsatser kan minska utsläpp från djurens matsmältning, och på att matsvinnet av kött bör minska. “Klimatpåverkan kopplad till djurhållning är svår att mäta och åtgärda” skriver man, och viftar därmed bort den största utsläppsboven inom jordbrukssektorn som står för en fjärdedel av de globala utsläppen.

Förutom att djurfabriker är oförsvarbara när det kommer till djurskydd, förkastliga när det kommer till dess klimatpåverkan, och utgör en solklar grogrund för nästa pandemi, så kostar det även svenska skattebetalare hundratals miljoner varje år.

– Djurfabriker måste få en naturlig plats i diskussioner om klimatförändringar. Många politiker säger att de inte vill lägga sig i vad folk äter och hur de lever sina liv, men pumpar samtidigt in miljontals kronor i subventioner till djurfabrikerna. Faktum är att politiken idag möjliggör billigt kött till konsumenter. Att påstå att man inte lägger sig i vad som står på folks matbord är i bästa fall okunskap och i värsta fall ren lögn, avslutar Camilla Bergvall.

Djurens Rätt överlämnade under våren 2023 en skrivelse till regeringen med inspel kring prioriterade åtgärder. Där lyftes bland annat att växtbaserad produktion måste främjas, investeringar i den växtbaserade sektorn uppmuntras, och regelverk uppdateras för att inte missgynna växtbaserade produkter.

Kött är den livsmedelsgrupp med störst negativ klimatpåverkan. Tillsammans med mejeriprodukter orsakar produktionen av kött mer än hälften av jordbrukets totala mängd växthusgasutsläpp. Mer än 80 procent av jordbruksmark i världen används till djurhållning även om det bara motsvarar 18 procent av vårt kaloriintag.

– Givet att regeringens landsbygdsminister Peter Kullgren tidigare gick emot de nordiska näringsrekommendationerna och hävdade att vi tvärtom ska äta mer kött, så var förväntningarna inte skyhöga kring att köttkonsumtionens klimatpåverkan skulle vara en central del av handlingsplanen. Men att se att minskad köttkonsumtion även ignoreras helt av Sveriges klimat- och miljöminister, som i sin tidigare roll som ordförande för Liberala Ungdomsförbundet förespråkade åtgärder såsom köttskatt, är djupt beklagligt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I handlingsplanen nämns jordbruk och animalieproduktion på flertalet ställen, men köttkonsumtion problematiseras ingenstans. I stället läggs fokus på hur gödsel ska hanteras, hur fodertillsatser kan minska utsläpp från djurens matsmältning, och på att matsvinnet av kött bör minska. “Klimatpåverkan kopplad till djurhållning är svår att mäta och åtgärda” skriver man, och viftar därmed bort den största utsläppsboven inom jordbrukssektorn som står för en fjärdedel av de globala utsläppen.

Förutom att djurfabriker är oförsvarbara när det kommer till djurskydd, förkastliga när det kommer till dess klimatpåverkan, och utgör en solklar grogrund för nästa pandemi, så kostar det även svenska skattebetalare hundratals miljoner varje år.

– Djurfabriker måste få en naturlig plats i diskussioner om klimatförändringar. Många politiker säger att de inte vill lägga sig i vad folk äter och hur de lever sina liv, men pumpar samtidigt in miljontals kronor i subventioner till djurfabrikerna. Faktum är att politiken idag möjliggör billigt kött till konsumenter. Att påstå att man inte lägger sig i vad som står på folks matbord är i bästa fall okunskap och i värsta fall ren lögn, avslutar Camilla Bergvall.

Djurens Rätt överlämnade under våren 2023 en skrivelse till regeringen med inspel kring prioriterade åtgärder. Där lyftes bland annat att växtbaserad produktion måste främjas, investeringar i den växtbaserade sektorn uppmuntras, och regelverk uppdateras för att inte missgynna växtbaserade produkter.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Att företag som producerar växtbaserade livsmedel får äntra marknaden på lika villkor som djurfabrikerna borde vara en självklarhet, men är tyvärr inte det idag. En majoritet av svenska medborgare vill se rättvisa konkurrensvillkor för den växtbaserade sektorn. Håller du med?

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Att företag som producerar växtbaserade livsmedel får äntra marknaden på lika villkor som djurfabrikerna borde vara en självklarhet, men är tyvärr inte det idag. En majoritet av svenska medborgare vill se rättvisa konkurrensvillkor för den växtbaserade sektorn. Håller du med?

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Ris och ros till Europaparlamentets proteinstrategi

Europaparlamentet har antagit en proteinstrategi som bland annat förespråkar mer växtbaserade proteinalternativ för humankonsumtion. Men den innehåller även förslag som oroar.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Den svenska europaparlamentarikern Emma Wiesner (C) har författat en proteinstrategi som Europaparlamentet röstade om den 19 oktober. Strategin som lades fram gick igenom i sin helhet och innebär bland annat att EU erkänner att produktionen av växtbaserat protein för mänsklig konsumtion behöver öka.

– Det här är ett viktigt steg i rätt riktning. Jag hoppas att strategin framöver utvecklas så att den även innefattar en målsättning om bättre djurvälfärd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Anledningen till att rapporten författats är dels klimatutmaningen, dels livsmedelssäkerheten genom att EU säkerställer unionens proteinproduktion och gör sig mindre beroende av import. I strategin läggs tyvärr mycket energi på att öka produktionen av djurfoder, vilket är djurfabrikernas bränsle.

Djurens Rätt välkomnar den nya strategin men hade gärna sett mer ambitiösa förslag, något som vi under processen kommunicerat till de svenska Europaparlamentarikerna. Följande har varit Djurens Rätts utgångspunkter:

Fokus ska vara på humankonsumtion, inte på foder.
Ökad djurvälfärd ska vara ett uttalat mål med strategin.
Det krävs mer medel för forskning och utveckling för att ta fram fler nya proteinkällor.
Strategin ska stödja konsumenter att ställa om till växtbaserade proteiner.
Insekter ska inte vara ett alternativ till andra animaliska proteiner.

Europaparlamentets antagna proteinstrategi kommer nu att lämnas vidare till kommissionen för vidare hantering och Djurens Rätt fortsätter att följa utvecklingen.

Sebastian Wiklund

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Djurvälfärd och vego naturliga delar när miljöbästa kommuner koras

Den 3 oktober 2023 gratulerades Lund som vinnare när resultatet av Aktuell Hållbarhets kommunrankning ”Miljöbästa kommun” presenterades. Rankningen som genomförs för 15:e året inkluderar djurvälfärd och växtbaserad mat som viktiga hållbarhetsdimensioner, utifrån Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun.

För tredje året bidrar Djurens Rätt till resultatet genom att Djurvänlig kommun är poänggrundande i Aktuell Hållbarhets rankning ”Miljöbästa kommun”. Dagens vinnare Lund kom på plats 19 i Djurvänlig kommun 2023. Lunds kommun ligger längre fram än genomsnittet exempelvis genom att ha flera vegetariska dagar per vecka i skolan.

- Jag vill gratulera Lund och alla andra kommuner som hamnar högt på listan till deras framgångsrika arbete. Det är glädjande att fler och fler lyfter kopplingarna mellan djurvälfärd och övriga hållbarhetsdimensioner och jag vill ge en eloge till Aktuell Hållbarhet som synliggör det i sin ranking, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Många av de kommuner som hamnar i högt i Aktuell Hållbarhets rankning har starka resultat även i Djurvänlig kommun. Bland topp-tio-placeringarna i dagens presentation återfinns till exempel de tidigare vinnarna av Djurvänlig kommun Södertälje och Malmö.

Om Miljöbästa kommun

Rankningen ”Miljöbästa kommun” baseras på en enkät som kommunerna besvarat samt på aktuella data från andra källor, bland annat statistik från Djurens Rätt, Vattenmyndigheten, SCB, Kolada och Avfall Sverige. Här kan du ta del av 2023 års lista över Sveriges miljöbästa kommuner.

Om Djurvänlig kommun

Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor - både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning. Läs mer om Djurvänlig kommun här.

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Hiss och diss till burgarkedjorna

Månadens företagsspaning

Varje månad uppmärksammar Djurens Rätt företag som gör det bra respektive dåligt för djuren. I april är det två hamburgerkedjor som hamnar i strålkastarljuset för sina ageranden för de djur som är flest och har det sämst, kycklingarna.

Hiss

Månadens hiss går till restaurangkedjan Babas Burger som både storsatsar på sitt växtbaserade utbud och ställer högre välfärdskrav för kycklingarna.

De har nyligen utvecklat en veganmeny som baseras på två produkter från The Vegetarian Butcher och skapat fem nya smarriga vegoburgare.

Utöver att satsa på mer vego så jobbar de även med European Chicken Commitment (ECC). Det innebär att de ställer krav på kycklingindustrin genom att säga nej till turbokycklingar och ja till mer utevistelse. Heja Babas Burger!

Diss

Månadens diss vill vi däremot skicka till Max Burgers som både satsar på att erbjuda fler kycklingrätter till sina kunder och hamnar efter i välfärdsarbetet för djuren. De arbetar visserligen med delar av ECC men har ännu inte tagit med det viktiga kriteriet om utevistelse för kycklingar. De använder sig av ekologiska ägg som innebär att hörnorna får vara ute, varför inte jobba för att ge kycklingar samma möjlighet?

Att stortsatsa på kyckling är inte rätt väg att gå. Istället behövs mer vego och mindre kött från alla djur. Här behöver de inkludera de som är flest och som har det allra sämst - kycklingarna.

Djurens Rätt har länge försökt få klarhet i vad som hindrar Max Burgers att låta fler kycklingar vistas utomhus, när möjlighet finns, men utan framgång. Bättring Max Burgers!

Linn Bleckert

linn.bleckert@djurensratt.se

08-555 914 05

Företag

Företag inom livsmedelsbranschen har ett stort ansvar gentemot alla de djur som föds upp i djurfabrikerna, detta då de flesta är stora inköpare av animaliska produkter. För att få till en reell förändring för djuren behöver företagen ställa konkreta krav genom tydliga djurvälfärdspolicies.

ECC

Här kan du läsa mer om det som rör European Chicken Commitment (ECC).

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Djurens Rätt i Vinnova-projekt om nytt matsystem

Djurens Rätts Cecilia Mille på workshop med projektet. Foto: Sebastian Wiklund

Djurens Rätt är en av de aktörer som antagits till projektet “Ett nytt recept för matsystemet”, en långsiktig insats för att förstå och möta de system- och policyutmaningar som hindrar innovation och omställning på matområdet.

Det är Sveriges innovationsmyndighet Vinnova som samlar målmedvetna och kreativa aktörer som vill bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Insatsen ska bidra till att nyckelaktörer tillsammans bygger kapacitet och förutsättningar för innovation och hållbarhet i den svenska livsmedelskedjan.

Fem spetsområden med potential att radikalt förbättra matsystemet har inledningsvis identifierats. Djurens Rätt deltar med två medarbetare från sin samhällspolitiska enhet i temat Proteinskiftet. Temat fokuserar på skiftet till mer växtbaserad mat och utbudet på den svenska marknaden. Deltagande organisationer i temat är Axfoundation, Azote AB, Djurens Rätt, Hasta Eco AB, Jävligt Gott/Chou Chou, KTH, Millow AB, RISE, Sveriges konsumenter och WWF.

- Det är ett viktigt och spännande arbete att vara med och skapa lösningar för framtidens matsystem. Djurens Rätt har mycket att bidra med genom att vi redan tidigt såg att framtiden är växtbaserad. Vi sitter på ganska unika kunskaper om hinder och möjligheter på vägen dit, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt och en av deltagarna i insatsen.

Under 2022 och 2023 ska deltagarna identifiera gemensamma mål och bygga kapacitet att tillsammans bidra till ett hållbart och konkurrenskraftigt matsystem. Ambitionen är att ge aktörerna möjlighet att experimentera och testa nya banbrytande lösningar. Vinnova bedömer att detta ska skapa förutsättningar för att under hösten 2023 kunna söka finansiering för långsiktiga innovationsmiljöer.

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Stöd Djurens Rätts arbete för en framtid utan djurfabriker. Din hjälp behövs!

STÖTTA VÅRT ARBETE

KFC Sweden is going for 50 % plant based by 2030

Many chicken lives will be saved when KFC Sweden invests in plant based. Photo: Shutterstock

The chicken giant Kentucky Fried Chicken‘s (KFC) operations in Sweden is taking great strides towards a greener and more animal-friendly future. After talks with Sweden’s leading animal welfare organization, Djurens Rätt, the company has decided to set ambitious, greener goals, which means that 50 % of the proteins the company sells in 2030 will be plant based.

Djurens Rätt is working for a steep reduction of meat consumption in Sweden, to reduce it by more than 50 % by 2030. An important part of being able to achieve this is to get more food companies to switch from using animal proteins to plant based ones and to set clear goals for this transformation.

Djurens Rätt is therefore pleased to be able to share the news that KFC Sweden has promised to switch to 50 % plant based proteins by 2030. In other words, the company will switch from chicken meat to green alternatives. The transformation that KFC Sweden is planning would save the lives of around 500 000 chickens annually. Since KFC intends to expand to 50 restaurants in Sweden in the future, the decision will lead to a reduction of at least 1,7 million chickens per year, compared with the current sales levels.

– It is incredible to see a company of this size, whose main product has been chicken meat for decades, is making a significant move towards plant based. This is an important progression for millions of farm animals, says Nathalie Söderström, Corporate Relations Manager at Djurens Rätt.

The launch begins with a lacto-ovo vegetarian product that will be released in June, but the plan is that vegan options will be available in the near future.

As Djurens Rätt previously reported, KFC has also chosen to work with the European Chicken Commitment, which is a list of welfare criterias for chickens that Djurens Rätt wants to see as a minimum level. The criterias mean, among other things, that companies say no to fast growing chicken breeds and say yes to at least 20 % free range.

Linn Åkesson

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Djurens Rätt is working for a steep reduction of meat consumption in Sweden - to reduce it by more than 50 % by 2030. Help us along the way!

Support our work

KFC Sverige satsar på 50 % vego till år 2030

Många kycklingliv kommer att besparas när KFC Sverige satsar på vego. Foto: Shutterstock

Kycklingjätten Kentucky Fried Chicken (KFC) Sverige tar stora kliv mot en grönare och mer djurvänlig framtid. Företaget har efter samtal med Djurens Rätt bestämt sig för att sätta tydliga vegomål vilket innebär att 50 % av proteinerna företaget säljer år 2030 kommer att vara vego.

Djurens Rätt har ett ambitiöst mål om att köttkonsumtionen ska halveras i Sverige till år 2030. En viktig del för att kunna nå dit är att få fler företag att ställa om från animaliskt protein till vegetariskt samt att sätta tydliga mål om just detta.

Med bakgrund av detta är Djurens Rätt därför glada över att kunna dela nyheten om att KFC Sverige kommer att ställa om till 50 % vegetariska protein till år 2030. Företaget kommer med andra ord att skifta från kycklingkött till gröna alternativ. Omställningen som KFC Sverige planerar skulle bespara livet på omkring 500 000 kycklingar årligen. Ser vi till att KFC avser att expandera till 50 restauranger i Sverige framöver, så leder beslutet till en minskning med minst 1,7 miljoner kycklingar per år, jämfört med dagens nivåer.

– Det är otroligt att se ett företag i den storleken, vars huvudprodukt har varit kyckling i decennier nu göra en förflyttning från vitt kött till vego. Det här är ett viktigt steg för djuren, säger Nathalie Söderström, ansvarig för företagsrelationer hos Djurens Rätt.

Lanseringen inleds med en lakto-ovo vegetarisk produkt som släpps i juni, men planen är att veganska alternativ ska finnas tillgängliga inom en snar framtid.

Som Djurens Rätt tidigare rapporterat har KFC även valt att arbeta med European Chicken Commitment, vilket är ett antal välfärdskriterier för kycklingar, som Djurens Rätt vill se som ny miniminivå. Kriterierna innebär bland annat att företag säger nej till turbokycklingar och ja till minst 20 % utevistelse.

Linn Åkesson

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

För att djuren ska få det bättre måste köttkonsumtionen halveras senast 2030. Detta innebär att djurfabrikerna monteras ned och att samhället i stort behöver välja mer vego.

Stötta Djurens Rätts arbete

Svenska folket vill se mer rättvist stöd till växtbaserad mat

Foto: Shutterstock

Idag går en stor del av det statliga stödet för livsmedelsproduktionen till animalieindustrin. Men om svenska folket fick bestämma skulle det förändras, det visar resultatet av en ny opinionsundersökning från Novus beställd av Djurens Rätt.

Drygt sex av tio anser att livsmedel av växtbaserat ursprung borde kunna få lika mycket skattefinansierat stöd som livsmedel av animaliskt ursprung. Av de svarande som studerar eller är bosatta i Sydsverige är stödet över 70 procent. Sympatisörer till partier som ligger till vänster på den politiska skalan (S, V och MP) uttrycker ett starkare stöd än befolkningen i stort. Men i svensk politik har det hittills funnits en stor försiktighet kring åtgärder eller ens samtal kring att minska köttkonsumtionen. De flesta riksdagspartierna håller sig till att det bara är importen av kött som behöver minska, och att maten ska vara ett personligt val.

– Att ge skattefinansierat stöd till djurfabrikerna är i högsta grad att påverka vad folk äter och motsatsen till vad som behövs för att skapa ett hållbart och robust livsmedelssystem som värnar djurvälfärd, folkhälsa och klimat. Vi ser nu att befolkningen går före politiken i den här frågan, och jag hoppas att det blir en fråga som lyfts i samband med valet i höst, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ett huvudsyfte med stöd och subventioner är att skydda inhemsk produktion mot konkurrens från importerade varor. Men en annan effekt blir att produkter som konkurrerar med den ”skyddade” råvaran (som växtbaserade motsvarigheter till kött eller mjölk gör) också missgynnas. Ett viktigt styrdokument för Sveriges politik på livsmedelsområdet är den Nationella Livsmedelsstrategin, som gäller fram till 2030. Här finns en stor del av förklaringen till att växtbaserad livsmedelsframställning missgynnas jämfört med animalieindustrin.

Stor del av subventionerna går till djurfabrikerna

De ekonomiska stöden till lantbruket kommer till största del via EU, och är kopplade till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Under de närmaste åren kommer medlemsländerna få större frihet att fördela stöden. Men redan i dag kan medlemsländerna styra runt 13 procent av stöden mot en viss produktionsgren. Sverige har valt att rikta den miljard kronor som detta motsvarar till komjölks- och nötköttsproduktion.

När det gäller produktstöd, som är direkta subventioner för att producera en viss produkt, går den absoluta majoriteten av pengarna till animalieindustrin – en miljard kronor årligen jämfört med bara sex miljoner till vegetabiliesektorn.

Fiske och vattenbruk utgör den största stödgruppen vid sidan av jordbruket. Fiskuppfödning är en verksamhet som det storsatsas på just nu. Sverige planerar att stötta fiske och vattenbruk med ungefär två miljarder kronor fram till 2027.

Under våren har regeringen fått ta emot skarp kritik från EU-kommissionen. För att ta del av EU:s jordbruksstöd måste medlemsländerna uppge en strategisk plan för jordbruket för åren 2023–2027, som är i linje med EU:s klimatmål. EU-kommissionen menar att Sveriges plan inte uppfyller kraven, bland annat för att regeringen inte visar hur utsläpp från animalieproduktion ska minskas.

– Sverige ligger efter EU när det gäller omställningen av livsmedelssystemet, och det är inte konstigt att EU-kommissionen kritiserar Sveriges plan om ökad köttproduktion. Jag hoppas nu att våra svenska folkvalda politiker tar den här frågan på allvar, avslutar Camilla Bergvall.

Med anledning av de kostnadsökningar som inte minst Rysslands invasion av Ukraina inneburit för lantbrukets insatsvaror, så har regeringen och Centerpartiet beslutat om flera krispaket som hittills omfattar minst 3 miljarder och som framför allt ger bidragspengar direkt till de mest intensiva djurfabrikerna. Sedan tidigare har Djurens Rätt lyft fram att detta inte är en långsiktigt hållbar lösning, då animalieproduktion i grunden är alltför resurskrävande - och problematiskt sett ur ett djuretiskt perspektiv. Djurens Rätt vill se omställningsstöd till en mer hållbar och krissäkrad livsmedelsproduktion, som tar hänsyn till såväl djur, klimat och folkhälsa. Detta skulle också göra att Sverige är med och bidrar till de gemensamma EU-målen.

Fler exempel på stöd som går till djurfabrikerna:

Subventionering av kontrollavgifter för slakterierna: Tidigare brott mot regelverket är inget hinder att få fortsatt stöd. 75-100 miljoner kronor per år.
Skolmjölksstöd: 80 miljoner kronor betalades ut under 2020 till skolor och förskolor för att servera komjölk till barnen, en förutsättning för att få stödet är att skolorna marknadsför att de får stöd.
Marknadsföringskampanjer för livsmedel: Ungefär 600 miljoner kronor till att främja kött, ägg och mejeriprodukter. Grisköttbranschens kampanj ”Gilla gris" har som mål att få ungdomar i Sverige och Danmark att äta mer griskött, med en budget på 27 miljoner kronor från EU:s skattebetalare.

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Djurens Rätt gör genom politiskt påverkansarbete skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi behöver ditt stöd.

Bli månadsgivare idag

Djurens Rätt lanserar boken “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt”

Nu i april har boken “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt” exklusivt släppts till försäljning i Djurens Rätts webbshop. Boken är skriven av Tobias Leenaert och bokens förord är skrivna av Peter Singer och Djurens Rätts generalsekreterare Benny Andersson.

När bokförlaget Trinambai hörde av sig till Djurens Rätt fanns det en bok på generalsekreterare Benny Anderssons önskelista över djurrättslitteratur som bör översättas till svenska. Nämligen “How to Create a Vegan World - a pragmatic approach” av Tobias Leenaert.

Nu har önskan blivit verklighet och “Så skapar vi en vegansk värld - ett pragmatiskt förhållningssätt” finns nu att köpa exklusivt i Djurens Rätts webbshop. Genom att översätta boken till svenska tillgängliggörs bokens budskap till en bredare publik här i Sverige.

– Det boken förmedlar är i många avseenden något vi i Djurens Rätt kan känna igen oss i. Att vi måste se till effekten först och främst, hur vi gör skillnad för de som är flest och har det sämst. Att ha en tydlig moralisk kompass, samtidigt som vi kan vara pragmatiska när det krävs och att vara tydliga med att det inte nödvändigtvis är allt eller inget i alla lägen, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har under processens gång hjälpt Trinambai med tankar kring en del formuleringar från engelska till svenska, men också gått in ekonomiskt för att säkra utgivningen. Benny Andersson har även skrivit förord till den svenska utgåvan.

– Boken har ett viktigt budskap i en tid när vi mer än någonsin måste ställa om från ett samhälle som bygger på djurfabriker och slentrianmässig animaliekonsumtion, till en värld där djur respekteras som kännande individer. Vi behöver skapa en vegansk värld. För att ta oss dit behöver vi inspiration och verktyg för att i ett första skede halvera köttkonsumtionen till 2030, avslutar Benny Andersson.

Boken “Så skapar vi en vegansk värld” hittar du i Djurens Rätts webbshop och inom kort även hos de svenska bokhandlarna.

Linn Åkesson

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Som medlem i Djurens Rätt har du alltid 15 % rabatt i vår shop.

Köp boken

Här tipsar vi om våra godisfavoriter

Genrebild från Shutterstock. Redigerad av Djurens Rätt.

Godis hör påsken till och som tur är finns det massor av gott godis att smaska på som är snällare mot både djur och klimat. Godis som inte innehåller till exempel: gelatin, grädde, smör eller mjölk. Du hittar veganskt godis i de flesta mataffärer och oftast är det tydligt märkt att det är veganskt och är enkla att hitta.

Vad är gelatin?
Gelatin är biprodukter från köttindustrin av t.ex. ben och hud och är ofta från gris, men ibland även från kor. Gelatin finns i många vanliga godissorter. Men goda nyheter: utbudet av veganskt godis, det vill säga godis som inte innehåller något animaliskt, har exploderat de senaste åren och sötsugna kan välja & vraka bland massa härligt godis att lägga i påskägget!

Bättre alternativ från äpple och tång
Det finns flera vegetabiliska alternativ till förtjockningsmedel, stabiliserings och geleringsmedel och benämns som E 407 eller E 407a på innehållsförteckningen. De vegetabiliska gelämnena är ofta av pektin, bland annat från äpplen eller karragenan (tång) och är bra och djurvänliga alternativ!

Palmolja
Välj godis, mat och produkter som har märkningen Roundtable on Sustainable Palm Oil (RSPO) för certifierad palmolja och palmfett. Det är en märkning för företag som försäkrar att palmoljan inte bidrar till avskogning, expansion på torvmarker, exploatering av arbetskraft samt användning av eld för röjning.

Tips på veganska godisfavoriter:

🍬 1. Tuttifrutti rings

🍬 2. Salta katten

🍬 3. Tuttifrutti original

🍬 4. Hallon/lakritsskalle

🍬 4. Mini mentos jordgubb

🍬 5. Sura colanappar

🍬 6. Banana Bubs mini

🍬 7. Cool passion ananasskalle

🍬 8. Sockrade jordgubbar

Åsa Björk

asa.bjork@djurensratt.se

Vego

Djurens Rätt arbetar för att omställningen till mer växtbaserad mat ska påskyndas. Detta genom att inspirera och möjliggöra för konsumenter och företag att välja vego och genom att sätta press på politiken.

Växtbaserat

Här kan du läsa mer om sådant som rör Djurens Rätts arbete för att främja växtbaserat.

Välj Vego

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts inspirationssajt Välj Vego!

Som medlem i Rädda Djuren-klubben får unga djurvänner, upp till 13 år, lära sig mer om djur och deras livsmiljö på ett pedagogiskt, roligt och lärorikt vis. Ett medlemskap i Rädda Djuren-klubben ger, förutom massor av kul djurfakta, bra saker att veta om djur och om hur de mår, alla nya medlemmar en välkomstpremie. Samt klubbens tidning Klubbnytt 5 gånger om året som är till bredden fylld av reportage, pyssel och knep & knåp. Medlemsavgiften på 100 kr gör skillnad för djuren och gäller för hela 2022!

Ge bort ett medlemskap i påskägget!

Växtbaserat

Senaste nyheterna