Djurens Rätt uppmanar Världsbanken att omvärdera finansiering av djurfabriker

I ett öppet brev riktad till Världsbankschefen Ajay Banga, vädjar Djurens Rätt om att Världsbanksgruppen (World Bank) ska omvärdera sin finansiering av djurfabriker. Djurens Rätt ser Ajay Bangas engagemang för att tackla klimatkrisen som en möjlighet att göra verklig skillnad för djuren, människorna och klimatet.

Tillsammans med FN-organ arbetar Världsbanken med att ge ekonomiskt stöd och råd till länder i Globala Syd för att minska global fattigdom. När Ajay Banga blev chef för Världsbanksgruppen i maj 2023 hade han målsättningen att leda organisationen mot en mer hållbar framtid. Djurens Rätt välkomnade Världsbankens uppdaterade målsättningar, som bland annat inkluderade ett åtagande att bekämpa klimatförändringar. Detta var ett steg i rätt riktning, men mer åtgärder krävs.

Djurens Rätt är särskilt bekymrade över Internationella finansieringsbolagets (IFC) stöd till industriell djuruppfödning och produktion av djurfoder. Mellan 2017 och 2023 investerade IFC 3,5 miljarder dollar, vilket motsvarar omkring 38 miljoner svenska kronor, till expansionen av dessa verksamheter. De negativa konsekvenserna av storskaliga djurfabriker är många och allvarliga. Det rör sig om en förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelsosäkerhet, prisökningar, sjukdomar och pandemiska risker, samt djurplågeri.

– Världsbanken kan inte längre blunda för djurfabrikernas konsekvenser, utan behöver göra sitt för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist livsmedelssystem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska ta fasta på sitt uppdaterade uppdrag och justera sina investeringar inom livsmedelssektorn därefter. Det är hög tid att erkänna djurfabriker som en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Stödet behöver skiftas mot livsmedels- och jordbrukssystem som främjar biologisk mångfald och skyddar de djur som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska:

Offentligt erkänna den industriella djuruppfödningens negativa påverkan på klimatet och biologisk mångfald och omvärdera Världsbanksgruppens stöd till förmån för mer hållbara livsmedels- och jordbrukssystem
Avveckla IFC:s stöd till storskaliga djurfabriker och produktion av djurfoder

Djurens Rätt uppmanar Ajay Banga och Världsbanken att ta emot det öppna brevet och agera därefter. Det är dags för Världsbanksgruppen att ta ledningen och investera i en mer hållbar framtid.

Tillsammans med FN-organ arbetar Världsbanken med att ge ekonomiskt stöd och råd till länder i Globala Syd för att minska global fattigdom. När Ajay Banga blev chef för Världsbanksgruppen i maj 2023 hade han målsättningen att leda organisationen mot en mer hållbar framtid. Djurens Rätt välkomnade Världsbankens uppdaterade målsättningar, som bland annat inkluderade ett åtagande att bekämpa klimatförändringar. Detta var ett steg i rätt riktning, men mer åtgärder krävs.

Djurens Rätt är särskilt bekymrade över Internationella finansieringsbolagets (IFC) stöd till industriell djuruppfödning och produktion av djurfoder. Mellan 2017 och 2023 investerade IFC 3,5 miljarder dollar, vilket motsvarar omkring 38 miljoner svenska kronor, till expansionen av dessa verksamheter. De negativa konsekvenserna av storskaliga djurfabriker är många och allvarliga. Det rör sig om en förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelsosäkerhet, prisökningar, sjukdomar och pandemiska risker, samt djurplågeri.

– Världsbanken kan inte längre blunda för djurfabrikernas konsekvenser, utan behöver göra sitt för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist livsmedelssystem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska ta fasta på sitt uppdaterade uppdrag och justera sina investeringar inom livsmedelssektorn därefter. Det är hög tid att erkänna djurfabriker som en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Stödet behöver skiftas mot livsmedels- och jordbrukssystem som främjar biologisk mångfald och skyddar de djur som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska:

Offentligt erkänna den industriella djuruppfödningens negativa påverkan på klimatet och biologisk mångfald och omvärdera Världsbanksgruppens stöd till förmån för mer hållbara livsmedels- och jordbrukssystem
Avveckla IFC:s stöd till storskaliga djurfabriker och produktion av djurfoder

Djurens Rätt uppmanar Ajay Banga och Världsbanken att ta emot det öppna brevet och agera därefter. Det är dags för Världsbanksgruppen att ta ledningen och investera i en mer hållbar framtid.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätts arbete för ett pälsfritt EU fortsätter

Efter det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe blev EU-kommissionens första åtgärd att utreda pälsdjurens välfärd genom myndigheten EFSA. I fredags skickade Djurens Rätt in underlag om Sveriges minkfarmer, samt om utfasningen av chinchilla- och rävfarmer i landet. Detta för att påvisa behovet av ett heltäckande EU-förbud mot pälsdjursuppfödning.

Tidigare i år deltog Djurens Rätt på ett möte med EFSA, europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, i Bryssel. Efter mötet har myndigheten samlat in underlag från relevanta organisationer, med anledning av att 1,5 miljoner medborgare gjorde sin röst hörd för ett pälsfarmningsförbud i hela EU genom Fur Free Europe. Djurens Rätt har nu lämnat in ett gediget underlag med fokus på:

bristerna på de kvarvarande svenska minkfarmerna, och svar på varför djurskyddslagstiftningen inte kan åtgärda dessa
hur chinchillafarmerna fasades ut i Sverige 2014, på grund av EU-rekommendationer som inte följs i resten av EU
hur rävfarmerna fasades ut i Sverige under 90-talet på grund av bristande möjlighet att ge rävar plats till att bete sig naturligt.

– Sverige är ett tydligt exempel på varför djurskyddslagstiftningen inte är tillräcklig när det gäller pälsdjursuppfödning. Det är varken bra för djur eller företag att fasa ut industrin genom långsam övergång till strikta djurskyddskrav. Det behövs i stället ett heltäckande förbud som ger tydliga besked om att pälsdjursuppfödning inte hör hemma i EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En utredning av EFSA blev EU-kommissionens första åtgärd som svar på Fur Free Europe. Utredningen kan leda till ett förbud mot all pälsdjursuppfödning och förväntas bli klar senast i mars 2025.

Ungefär 7,7 miljoner djur utnyttjas fortfarande i EU för pälsproduktion. Men 20 medlemsstater har infört begränsningar eller förbud mot farmerna. Sverige räknas med där på grund av den utfasning av chinchilla- och rävfarmer som redan har genomförts, samt årets kommande kompensation för nedläggning av minkfarmer.

Krav på märkning behövs

Samtidigt som EFSA genomför sitt arbete har EU-kommissionen efterfrågat underlag om en uppdaterad textilmärkning, som bland annat kommer att gälla pälsprodukter. Djurens Rätt har skickat in underlag och uppmuntrat konsumenter att göra detsamma, för att få till en så tydlig märkning som möjligt. I dagsläget behöver inte pälsdetaljer från djur märkas upp, vilket riskerar en oavsiktlig konsumtion av djurpäls från fruktansvärda förhållanden.

Av totalt över 200 svar till EU-kommissionen har Sverige stått för 20 av dem, vilket är en stor andel för att vara ett så litet land i EU.

– Det är välkommet att många svenska konsumenter engagerat sig mot päls. En märkning får inte ersätta en strikt djurskyddslagstiftning, men så länge butiker fortsätter att sälja päls från djur så behöver märkningen vara mycket bättre än vad den är idag, avslutar Camilla Bergvall.

Tidigare i år deltog Djurens Rätt på ett möte med EFSA, europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, i Bryssel. Efter mötet har myndigheten samlat in underlag från relevanta organisationer, med anledning av att 1,5 miljoner medborgare gjorde sin röst hörd för ett pälsfarmningsförbud i hela EU genom Fur Free Europe. Djurens Rätt har nu lämnat in ett gediget underlag med fokus på:

bristerna på de kvarvarande svenska minkfarmerna, och svar på varför djurskyddslagstiftningen inte kan åtgärda dessa
hur chinchillafarmerna fasades ut i Sverige 2014, på grund av EU-rekommendationer som inte följs i resten av EU
hur rävfarmerna fasades ut i Sverige under 90-talet på grund av bristande möjlighet att ge rävar plats till att bete sig naturligt.

– Sverige är ett tydligt exempel på varför djurskyddslagstiftningen inte är tillräcklig när det gäller pälsdjursuppfödning. Det är varken bra för djur eller företag att fasa ut industrin genom långsam övergång till strikta djurskyddskrav. Det behövs i stället ett heltäckande förbud som ger tydliga besked om att pälsdjursuppfödning inte hör hemma i EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En utredning av EFSA blev EU-kommissionens första åtgärd som svar på Fur Free Europe. Utredningen kan leda till ett förbud mot all pälsdjursuppfödning och förväntas bli klar senast i mars 2025.

Ungefär 7,7 miljoner djur utnyttjas fortfarande i EU för pälsproduktion. Men 20 medlemsstater har infört begränsningar eller förbud mot farmerna. Sverige räknas med där på grund av den utfasning av chinchilla- och rävfarmer som redan har genomförts, samt årets kommande kompensation för nedläggning av minkfarmer.

Krav på märkning behövs

Samtidigt som EFSA genomför sitt arbete har EU-kommissionen efterfrågat underlag om en uppdaterad textilmärkning, som bland annat kommer att gälla pälsprodukter. Djurens Rätt har skickat in underlag och uppmuntrat konsumenter att göra detsamma, för att få till en så tydlig märkning som möjligt. I dagsläget behöver inte pälsdetaljer från djur märkas upp, vilket riskerar en oavsiktlig konsumtion av djurpäls från fruktansvärda förhållanden.

Av totalt över 200 svar till EU-kommissionen har Sverige stått för 20 av dem, vilket är en stor andel för att vara ett så litet land i EU.

– Det är välkommet att många svenska konsumenter engagerat sig mot päls. En märkning får inte ersätta en strikt djurskyddslagstiftning, men så länge butiker fortsätter att sälja päls från djur så behöver märkningen vara mycket bättre än vad den är idag, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätts uppmaning: Sverige, förenkla inte valpfabrikernas verksamhet

Djurens Rätt erfar att Sverige tillsammans med Finland och Danmark arbetar för att främja en linje inom EU som tillåter avlivning av hundar och katter utan veterinär, samt att avlivningen ska kunna ske av andra än veterinärmedicinska skäl. Djurens Rätt har därför kontaktat myndigheter och departementet med uppmaningen om att förhindra detta.

EU håller just nu på att utveckla en ny lagstiftning för hundar och katter som i grunden är bra. Men Djurens Rätt har, via källor med insyn i förhandlingsrummen, fått oroande information. Sverige verkar, tillsammans med Finland och Danmark, driva frågan om att det ska få vara fritt fram att avliva hundar och katter utan veterinär i EU, samt att det ska kunna ske utan veterinärmedicinska skäl.

– Det är självklart att det ska vara en veterinär som sköter avlivningen och att det enbart får göras av veterinärmedicinska skäl. Jag häpnar över att någon skulle kunna tycka annorlunda och att Sverige nu verkar driva den linjen är upprörande, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att Sverige har valt en problematisk linje då det, förutom att skyddet för hundar och katter allvarligt försämras, även bidrar till flera oönskade verksamheter som sker i andra europeiska länder. Här finns till exempel stora valpfabriker (puppy mills) och problem med hemlösa hundar och katter. De negativa konsekvenserna för de djuren kan bli stora om Sveriges förmodade linje blir lagstiftning i hela EU.

Att tillåta avlivning av hundar utan veterinärmedicinska skäl gör det enklare för en valpfabrik att systematiskt avliva tikar som inte längre är lönsamma. Det ger ett ekonomiskt incitament för denna typ av verksamhet att göra så. Likaså får de ett ekonomiskt incitament att både föda upp och avliva fler djur än vanligtvis om det inte krävs veterinär för avlivningen.

– I stället för att göra det lättare för valpfabrikerna i Europa så borde Sverige driva en linje där krav ställs på den som har en ekonomisk verksamhet som innefattar hundar och katter. Krav som gör det svårare för den typen av verksamhet att smita ifrån sitt djurskyddsansvar, avslutar Camilla Bergvall.

Att avliva djur kräver både kunskap och erfarenhet för att det inte ska skapa onödigt lidande, att privatpersoner skulle kunna få tillåtelse att på egen hand genomföra detta är därför oroväckande. Djurens Rätts bestämda åsikt är därför att det ska vara ett krav att det är en veterinär som sköter avlivningen. Förhoppningen är, efter den kontakt och tydliga uppmaning som nu har skett med ansvariga myndigheter, att Sverige tydligt ska driva en linje där avlivning av hundar och katter ska ske av veterinär, samt att avlivning enbart får göras av veterinärmedicinska skäl.

EU håller just nu på att utveckla en ny lagstiftning för hundar och katter som i grunden är bra. Men Djurens Rätt har, via källor med insyn i förhandlingsrummen, fått oroande information. Sverige verkar, tillsammans med Finland och Danmark, driva frågan om att det ska få vara fritt fram att avliva hundar och katter utan veterinär i EU, samt att det ska kunna ske utan veterinärmedicinska skäl.

– Det är självklart att det ska vara en veterinär som sköter avlivningen och att det enbart får göras av veterinärmedicinska skäl. Jag häpnar över att någon skulle kunna tycka annorlunda och att Sverige nu verkar driva den linjen är upprörande, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att Sverige har valt en problematisk linje då det, förutom att skyddet för hundar och katter allvarligt försämras, även bidrar till flera oönskade verksamheter som sker i andra europeiska länder. Här finns till exempel stora valpfabriker (puppy mills) och problem med hemlösa hundar och katter. De negativa konsekvenserna för de djuren kan bli stora om Sveriges förmodade linje blir lagstiftning i hela EU.

Att tillåta avlivning av hundar utan veterinärmedicinska skäl gör det enklare för en valpfabrik att systematiskt avliva tikar som inte längre är lönsamma. Det ger ett ekonomiskt incitament för denna typ av verksamhet att göra så. Likaså får de ett ekonomiskt incitament att både föda upp och avliva fler djur än vanligtvis om det inte krävs veterinär för avlivningen.

– I stället för att göra det lättare för valpfabrikerna i Europa så borde Sverige driva en linje där krav ställs på den som har en ekonomisk verksamhet som innefattar hundar och katter. Krav som gör det svårare för den typen av verksamhet att smita ifrån sitt djurskyddsansvar, avslutar Camilla Bergvall.

Att avliva djur kräver både kunskap och erfarenhet för att det inte ska skapa onödigt lidande, att privatpersoner skulle kunna få tillåtelse att på egen hand genomföra detta är därför oroväckande. Djurens Rätts bestämda åsikt är därför att det ska vara ett krav att det är en veterinär som sköter avlivningen. Förhoppningen är, efter den kontakt och tydliga uppmaning som nu har skett med ansvariga myndigheter, att Sverige tydligt ska driva en linje där avlivning av hundar och katter ska ske av veterinär, samt att avlivning enbart får göras av veterinärmedicinska skäl.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Sebastian Wiklund

Familjedjur

Djur som lever med människor ska behandlas som älskade familjemedlemmar utifrån djurens behov. Djurens Rätt uppmanar alla som funderar på att dela sitt hem med djur att vända sig till omplaceringshem för hemlösa individer.

Hundar

Här kan du läsa om Djurens Rätts arbete för hundarna.

Katter

Här kan du läsa om Djurens Rätts arbete för katterna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurens Rätt starkt kritiska till EU-förslag om djurtransporter

Djurens Rätt uppmanar i ett remissvar EU-kommissionen att skärpa förslaget om en ny djurtranportlagstiftning. Med nuvarande förslag är risken överhängande att det enorma lidande som miljontals djur utsätts för varje år kommer att fortsätta.

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag på nya djurtransportregler. Djurens Rätt var en av många kritiska aktörer, både till det bristfälliga förslaget och till att kommissionen utelämnade, utan besked om tidsplan, förslag på nya regler för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning.

– Djurtransportförslaget är en stor besvikelse. EU-kommissionen har i det här fallet varken tagit hänsyn till vetenskapen eller lyssnat på medborgarna som tycker att de plågsamma djurtransporterna måste få ett slut. Djurens Rätts arbete för djuren och för att stoppa det enorma lidandet på vägar och fartyg som pågår varje dag, fortsätter så länge det behövs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har lämnat in synpunkter på förslaget till nya djurtransportregler och har betonat att följande måste införas i de nya reglerna:

En maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (de djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor.
Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas. En ny rapport har visat att nästan alla EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga för transport av djur.
Ett förbud mot att transportera ej avvanda (unga djur som diar eller utfodras med mjölk) djur. Kalvar som är yngre än 12 veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.
Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 % eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.
Bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag.
Bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material, är ett av målen för den nya lagstiftningen. Det är viktigt att det målet tas på allvar och omsätts i praktiken. Det behövs handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt, för att kunna realisera en sådan övergång.

Djurens Rätt uppmanar även EU-kommissionen att snarast publicera en tydlig tidsplan för när ny djurskyddslagstiftning för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning, kommer presenteras.

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag på nya djurtransportregler. Djurens Rätt var en av många kritiska aktörer, både till det bristfälliga förslaget och till att kommissionen utelämnade, utan besked om tidsplan, förslag på nya regler för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning.

– Djurtransportförslaget är en stor besvikelse. EU-kommissionen har i det här fallet varken tagit hänsyn till vetenskapen eller lyssnat på medborgarna som tycker att de plågsamma djurtransporterna måste få ett slut. Djurens Rätts arbete för djuren och för att stoppa det enorma lidandet på vägar och fartyg som pågår varje dag, fortsätter så länge det behövs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har lämnat in synpunkter på förslaget till nya djurtransportregler och har betonat att följande måste införas i de nya reglerna:

En maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (de djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor.
Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas. En ny rapport har visat att nästan alla EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga för transport av djur.
Ett förbud mot att transportera ej avvanda (unga djur som diar eller utfodras med mjölk) djur. Kalvar som är yngre än 12 veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.
Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 % eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.
Bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag.
Bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material, är ett av målen för den nya lagstiftningen. Det är viktigt att det målet tas på allvar och omsätts i praktiken. Det behövs handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt, för att kunna realisera en sådan övergång.

Djurens Rätt uppmanar även EU-kommissionen att snarast publicera en tydlig tidsplan för när ny djurskyddslagstiftning för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning, kommer presenteras.

Gör skillnad

För ett slut på plågsamma djurtransporter!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurtransporterna ska upphöra. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Gör skillnad

För ett slut på plågsamma djurtransporter!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurtransporterna ska upphöra. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Sverige kan tänka sig turbokyckling-förbud på EU-nivå – men frånsäger sig nationellt ansvar

Efter senaste tidens uppmärksammade fall om lidande inom kycklingindustrin har Sverige nu svarat på en skrivelse från EU-kommissionen. I svaret framhålls att det finns problem med aveln av turbokycklingar, men att EU bör lösa dem. Djurens Rätt är positiva till att Sverige erkänner de systematiska problemen i kycklingindustrin, men kritiska till att Sverige inte vill göra mer på nationell nivå.

I januari skickade EU-kommissionen frågor till alla medlemsstater om hur djurskyddslagstiftnigen implementerats när det gäller avel för onaturligt snabb tillväxt hos kycklingar. Att kommissionen ställer frågan till alla medlemsstater grundar sig i diskussioner om huruvida avel av turbokycklingar är lagligt, något som inte hade skett utan Djurens Rätts globala arbete. Djurens Rätt har nu tagit del av Sveriges svar, genom landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och kan meddela att det finns hopp om förändring. Men Sveriges myndigheter frånsäger sig ansvar om att lösa problemen på nationell nivå.

– Att Sverige erkänner att det finns problem med den plågsamma aveln av turbokycklingar är väldigt positivt, men det är under all kritik att peka på någon annan för att lösa dem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I svaret till kommissionen uppmanar Sverige EU att agera för en bättre djurskyddslagstiftning med anledningen av att aveln av turbokycklingar är global. Vissa länder bör göra nationella insatser, men inte Sverige, står det i skrivelsen med hänvisning till att mer avelsarbete sker i andra länder. Detta trots att det i Sverige pågår avel av föräldradjur genom import av så kallade “grandparents” – någonting som uppmärksammades av Uppdrag granskning i höstas. Danmark har dessutom gått före och börjat fasa ut turbokycklingarna genom statlig upphandling.

– Regeringen kan, om de vill, arbeta för att främja högre välfärd för kycklingarna även på nationell nivå. Men trots upprepade djurskyddsskandaler har vi inte sett någon handlingskraft, till skillnad från i andra EU-länder. Sverige bör agera för att fasa ut turbokycklingarna nationellt, och inte bara peka på att EU ska fixa problemet. Att göra som Danmark är det minsta vi kan begära, avslutar Camilla Bergvall.

Enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) måste tillväxttakten för kycklingar minska. Ett lagstiftningspaket baserat på ny kunskap om djurens behov förväntades under hösten 2023, men har skjutits upp. Det är därför viktigt att Djurens Rätt fortsätter arbeta för att fler djurvänliga parlamentariker väljs in vid EU-valet i juni, och att pressen hålls uppe om att det som lovats för djuren ska presenteras.

I januari skickade EU-kommissionen frågor till alla medlemsstater om hur djurskyddslagstiftnigen implementerats när det gäller avel för onaturligt snabb tillväxt hos kycklingar. Att kommissionen ställer frågan till alla medlemsstater grundar sig i diskussioner om huruvida avel av turbokycklingar är lagligt, något som inte hade skett utan Djurens Rätts globala arbete. Djurens Rätt har nu tagit del av Sveriges svar, genom landsbygds- och infrastrukturdepartementet, och kan meddela att det finns hopp om förändring. Men Sveriges myndigheter frånsäger sig ansvar om att lösa problemen på nationell nivå.

– Att Sverige erkänner att det finns problem med den plågsamma aveln av turbokycklingar är väldigt positivt, men det är under all kritik att peka på någon annan för att lösa dem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

I svaret till kommissionen uppmanar Sverige EU att agera för en bättre djurskyddslagstiftning med anledningen av att aveln av turbokycklingar är global. Vissa länder bör göra nationella insatser, men inte Sverige, står det i skrivelsen med hänvisning till att mer avelsarbete sker i andra länder. Detta trots att det i Sverige pågår avel av föräldradjur genom import av så kallade “grandparents” – någonting som uppmärksammades av Uppdrag granskning i höstas. Danmark har dessutom gått före och börjat fasa ut turbokycklingarna genom statlig upphandling.

– Regeringen kan, om de vill, arbeta för att främja högre välfärd för kycklingarna även på nationell nivå. Men trots upprepade djurskyddsskandaler har vi inte sett någon handlingskraft, till skillnad från i andra EU-länder. Sverige bör agera för att fasa ut turbokycklingarna nationellt, och inte bara peka på att EU ska fixa problemet. Att göra som Danmark är det minsta vi kan begära, avslutar Camilla Bergvall.

Enligt den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) måste tillväxttakten för kycklingar minska. Ett lagstiftningspaket baserat på ny kunskap om djurens behov förväntades under hösten 2023, men har skjutits upp. Det är därför viktigt att Djurens Rätt fortsätter arbeta för att fler djurvänliga parlamentariker väljs in vid EU-valet i juni, och att pressen hålls uppe om att det som lovats för djuren ska presenteras.

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Uppmana regeringen om att det är dags att anta ett förbud mot turbokycklingar!

Skriv under här

https://djurensratt.se/agera/f%C3%B6rbjud-turbokycklingar

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Uppmana regeringen om att det är dags att anta ett förbud mot turbokycklingar!

Skriv under här

https://djurensratt.se/agera/f%C3%B6rbjud-turbokycklingar

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Kycklingar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för kycklingarna.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU-beslut ska minska djurfabrikers miljöpåverkan

Europaparlamentet har nyligen röstat igenom en uppdatering av industriutsläppsdirektivet som påverkar djurfabriker. Med en stor majoritet bakom beslutet kommer nu fler djurfabriker med grisar och fjäderfä att klassas som riskabla för miljön. Djurens Rätt hade dock velat se att fabriker med nötdjur också skulle inkluderas, eftersom dessa djurfabriker har mycket stora utsläpp. En sådan inkludering kan ske efter år 2026, när lagstiftningen ska revideras igen.

Djurfabriker bidrar till stora utsläpp av metangas och förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas. EU-kommissionen lade fram ett ambitiöst förslag under 2023, som i somras vattnades ur rejält av parlamentets omröstning. Till slut blev det en kompromiss och industriutsläppsdirektivet kan träda i kraft inom kort. Ministerrådet måste också ställa sig bakom förslaget innan lagen skrivs in, men därefter får medlemsstaterna 22 månader på sig att uppfylla de nya kraven.

Förut omfattades enbart de allra största djurfabrikerna, men nu kommer fler djurfabriker att täckas av lagstiftningen eftersom gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Resultatet i omröstningen blev en kompromiss, eftersom det fanns krafter som inte ville uppdatera lagstiftningen över huvud taget.

− Det är välkommet att ambitionen för en hållbarare värld lever vidare. Det är viktigt att djurfabrikerna som bidrar till stora utsläpp regleras hårdare, och vi förväntar oss att även anläggningar med nötdjur inkluderas framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Målet med lagstiftningen är att skydda medborgare från farliga utsläpp från industriell verksamhet, som djurfabriker. Uppdateringen blir därmed både något som kan minska utsläppen, och storskaligheten i djurfabriker.
Debatten runt direktivet har belyst hur EU har fått allt fler djurfabriker under de senaste åren, vilket har haft fruktansvärda effekter på djurvälfärd och miljö.

Mer om lagstiftningen

Det färdiga direktivet kommer att ställa krav på alla djurfabriker som har mer än 350 djurenheter grisar och 280 djurenheter fjäderfä. Första förslaget från EU-kommissionen låg på enbart 150 djurenheter, samt en inkludering av nötdjur. Idag ligger nivån på hela 750 djurenheter. Se mer i tabellen om hur många djur det innebär.

Djurfabriker bidrar till stora utsläpp av metangas och förorenar också vatten, luft och jord genom ammoniak och utsläpp av lustgas. EU-kommissionen lade fram ett ambitiöst förslag under 2023, som i somras vattnades ur rejält av parlamentets omröstning. Till slut blev det en kompromiss och industriutsläppsdirektivet kan träda i kraft inom kort. Ministerrådet måste också ställa sig bakom förslaget innan lagen skrivs in, men därefter får medlemsstaterna 22 månader på sig att uppfylla de nya kraven.

Förut omfattades enbart de allra största djurfabrikerna, men nu kommer fler djurfabriker att täckas av lagstiftningen eftersom gränsen för vad som är industriell djurhållning sänks. Resultatet i omröstningen blev en kompromiss, eftersom det fanns krafter som inte ville uppdatera lagstiftningen över huvud taget.

− Det är välkommet att ambitionen för en hållbarare värld lever vidare. Det är viktigt att djurfabrikerna som bidrar till stora utsläpp regleras hårdare, och vi förväntar oss att även anläggningar med nötdjur inkluderas framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Målet med lagstiftningen är att skydda medborgare från farliga utsläpp från industriell verksamhet, som djurfabriker. Uppdateringen blir därmed både något som kan minska utsläppen, och storskaligheten i djurfabriker.
Debatten runt direktivet har belyst hur EU har fått allt fler djurfabriker under de senaste åren, vilket har haft fruktansvärda effekter på djurvälfärd och miljö.

Mer om lagstiftningen

Det färdiga direktivet kommer att ställa krav på alla djurfabriker som har mer än 350 djurenheter grisar och 280 djurenheter fjäderfä. Första förslaget från EU-kommissionen låg på enbart 150 djurenheter, samt en inkludering av nötdjur. Idag ligger nivån på hela 750 djurenheter. Se mer i tabellen om hur många djur det innebär.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Ett pälsfritt Europa: EU-besök på pälsdjursfarmer i Finland

Representanter för EU-kommissionen kommer att besöka finska pälsdjursfarmer mellan den 8 och 15 mars. Det är en del av utredningen för ett förbud mot pälsdjursfarmning efter det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe. Djurens Rätt kritiserar tidpunkten för besöken, och att besöken är föranmälda, men välkomnar att utredningen fortgår.

Just nu hålls det bara avelsdjur på farmerna efter slakten för päls i vintras. Djurens Rätts främsta anledning till att kritisera tidpunkten för EU-kommissionens besök är att det inte kommer att vara samma trängsel på farmerna som när årets valpar har fötts i maj. Besöken är också föranmälda, vilket ger farmerna incitament att avliva eventuella sjuka och skadade djur i förtid.

− Det är välkommet att arbetet för att utreda ett förbud fortgår, men att välja att besöka pälsdjursfarmer när det enbart är avelsdjur på plats riskerar att skapa en något förskönad bild av en djupt problematisk och oetisk industri, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

EU-kommissionens besök på pälsdjursfarmerna kommer att belysa djurens välfärd som en del av utredningen efter det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe. Djurens Rätt var med och initierade namninsamlingen som syftar att förbjuda pälsdjursuppfödning och handel med pälsprodukter. Men besöken är också till för att samla in information om smittorisker och kontroll då finska minkar och rävar har drabbats av fågelinfluensa. EU-kommissionen önskar att samla in information om farmernas smittskydd mot både fågelinfluensa och SARS-CoV-2.

Finland har för närvarande en av de största pälsindustrierna bland EU-länder. Under 2023 spreds fågelinfluensa på minst 71 av de kvarvarande 400 farmerna. Typiska burar på farmer i EU har en golvarea som enbart motsvarar fyra A4-papper och det finns ingen möjlighet för djuren att bete sig naturligt i burarna. Minkar är dessutom ensamlevande i det vilda, och skulle välja bort en miljö med hög trängsel av andra individer om de hade haft möjligheten.

− Över 1,5 miljoner EU-medborgare höjde sin röst för pälsdjuren genom Fur Free Europe. Nu är det dags att EU-kommissionen levererar. Jag hoppas att besöket ger dem större insikt i hur angeläget ett förbud mot pälsdjursuppfödning och handel med pälsar är, avslutar Camilla Bergvall.

I Sverige är farmerna på väg att avvecklas under 2024, efter decennier av Djurens Rätts ihärdiga arbete.

Just nu hålls det bara avelsdjur på farmerna efter slakten för päls i vintras. Djurens Rätts främsta anledning till att kritisera tidpunkten för EU-kommissionens besök är att det inte kommer att vara samma trängsel på farmerna som när årets valpar har fötts i maj. Besöken är också föranmälda, vilket ger farmerna incitament att avliva eventuella sjuka och skadade djur i förtid.

− Det är välkommet att arbetet för att utreda ett förbud fortgår, men att välja att besöka pälsdjursfarmer när det enbart är avelsdjur på plats riskerar att skapa en något förskönad bild av en djupt problematisk och oetisk industri, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

EU-kommissionens besök på pälsdjursfarmerna kommer att belysa djurens välfärd som en del av utredningen efter det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe. Djurens Rätt var med och initierade namninsamlingen som syftar att förbjuda pälsdjursuppfödning och handel med pälsprodukter. Men besöken är också till för att samla in information om smittorisker och kontroll då finska minkar och rävar har drabbats av fågelinfluensa. EU-kommissionen önskar att samla in information om farmernas smittskydd mot både fågelinfluensa och SARS-CoV-2.

Finland har för närvarande en av de största pälsindustrierna bland EU-länder. Under 2023 spreds fågelinfluensa på minst 71 av de kvarvarande 400 farmerna. Typiska burar på farmer i EU har en golvarea som enbart motsvarar fyra A4-papper och det finns ingen möjlighet för djuren att bete sig naturligt i burarna. Minkar är dessutom ensamlevande i det vilda, och skulle välja bort en miljö med hög trängsel av andra individer om de hade haft möjligheten.

− Över 1,5 miljoner EU-medborgare höjde sin röst för pälsdjuren genom Fur Free Europe. Nu är det dags att EU-kommissionen levererar. Jag hoppas att besöket ger dem större insikt i hur angeläget ett förbud mot pälsdjursuppfödning och handel med pälsar är, avslutar Camilla Bergvall.

I Sverige är farmerna på väg att avvecklas under 2024, efter decennier av Djurens Rätts ihärdiga arbete.

Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för pälsdjuren!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta förbättra minkarnas situation och stoppa pälsindustrin.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss i arbetet för pälsdjuren!

Djurens Rätt arbetar för de djur som är flest och har det sämst. Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta förbättra minkarnas situation och stoppa pälsindustrin.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Spelar roll?

EU-valet 2024 är ett ödesval för djuren. Efter maktskiftet ska tre tunga djurfrågor avgöras. Den första: Kommer den försenade djurskyddslagstiftningen vara så revolutionerande som utlovats, eller ska djurfabrikslobbyn tillåtas urvattna lagstiftningen ytterligare? Den andra: Ska EU lyssna på medborgarnas krav om att stoppa pälsdjursfarmning i hela unionen? Den tredje: Kommer EU att hålla löftet om att skrota burarna i djurfabrikerna?

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Artikel

Här kan du läsa om artiklar som publicerats i Tidningen Djurens Rätt.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt på möte med EU-kommissionär om Fur Free Europe

Den 9 februari deltog Djurens Rätt under ett möte med EU-kommissionär Stella Kyriakides för att bli uppdaterade om processen för Fur Free Europe och för att få en chans att ställa frågor. Mötet ägde rum två månader efter att EU-kommissionen presenterat sitt svar på det framgångsrika medborgarinitiativet.

Så sent som den 22 januari deltog Djurens Rätt i ett möte med EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och den 9 februari hade Stella Kyriakides, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet samt ansvarig för djurskyddsfrågor, bjudit in representanter från djurskyddsrörelsen för att samtala om vägen framåt. Matilda Antti, politiskt sakkunnig, representerade Djurens Rätt under mötet i Bryssel.

– Jag är nöjd med mötet. Det märks att Kyriakides personligen bryr sig om djurskyddsfrågor, många gånger mer än vad hennes mandat tillåter, och det var tydligt att hon tog mötet på allvar eftersom ett dussin medarbetare gjorde henne sällskap. Det är viktigt att vi i den här processen tar alla chanser vi får till att påminna högt uppsatta politiker om våra många argument till varför ett förbud mot pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter på den inre marknaden är rätt väg framåt, säger Matilda Antti.

Medborgarinitiativet Fur Free Europe blev en succé med 1,5 miljoner insamlade underskrifter under knappt tio månader. Som svar valde kommissionen att som ett första steg låta EFSA ta fram ett vetenskapligt yttrande. Kommissionen ska därefter, med det vetenskapliga yttrandet i ryggen, ta ställning till ett förbud mot pälsdjursfarmning och ett förbud mot handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad, vilket är åtgärderna som initiativet efterfrågar.

EFSA ska redovisa sitt vetenskapliga yttrande senast mars 2025, varpå EU-kommissionen senast mars 2026 kommer att ha lämnat besked om initiativets efterfrågade åtgärder.

Så sent som den 22 januari deltog Djurens Rätt i ett möte med EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, och den 9 februari hade Stella Kyriakides, kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet samt ansvarig för djurskyddsfrågor, bjudit in representanter från djurskyddsrörelsen för att samtala om vägen framåt. Matilda Antti, politiskt sakkunnig, representerade Djurens Rätt under mötet i Bryssel.

– Jag är nöjd med mötet. Det märks att Kyriakides personligen bryr sig om djurskyddsfrågor, många gånger mer än vad hennes mandat tillåter, och det var tydligt att hon tog mötet på allvar eftersom ett dussin medarbetare gjorde henne sällskap. Det är viktigt att vi i den här processen tar alla chanser vi får till att påminna högt uppsatta politiker om våra många argument till varför ett förbud mot pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter på den inre marknaden är rätt väg framåt, säger Matilda Antti.

Medborgarinitiativet Fur Free Europe blev en succé med 1,5 miljoner insamlade underskrifter under knappt tio månader. Som svar valde kommissionen att som ett första steg låta EFSA ta fram ett vetenskapligt yttrande. Kommissionen ska därefter, med det vetenskapliga yttrandet i ryggen, ta ställning till ett förbud mot pälsdjursfarmning och ett förbud mot handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad, vilket är åtgärderna som initiativet efterfrågar.

EFSA ska redovisa sitt vetenskapliga yttrande senast mars 2025, varpå EU-kommissionen senast mars 2026 kommer att ha lämnat besked om initiativets efterfrågade åtgärder.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Tillhör du de 8 av 10 svenskar som vill se ett slut på pälsdjursfarmning? Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Tillhör du de 8 av 10 svenskar som vill se ett slut på pälsdjursfarmning? Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

EU-kommissionen slopar växtbaserade kostrekommendationer för klimatet

Den 6 februari släppte EU-kommissionen information om EU:s klimatmål för 2040. I motsats till vad läckta dokument hade antytt inför publiceringen slopade de i sista sekund det som såg lovande ut – att betona rollen av ett kostskifte samt specifika mål för utsläpp från jordbruk.

EU-kommissionen har nu påbörjat sin kommunikation gällande processen att fastställa mellanliggande klimatmål för 2040, vilket är halvvägs till målet om klimatneutralitet inom EU år 2050.

- Det är väldigt tråkigt att se att det inte längre finns samma ambitioner som i det läckta materialet. Kopplingen mellan det vi äter och utsläpp av växthusgaser är tydligt belagt i forskning sedan många år tillbaka. Att kommissionen medvetet ignorerar detta är svårt att förstå, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En av punkterna som tagits bort är att minska icke-koldioxid-utsläpp från jordbruken med 30 procent. Betydelsen av livsstilsförändringar, främst gällande vår kost, för att få ned utsläppen har också tagits bort. Anledningen till detta tycks vara de protester som jordbrukare genomfört runtom i Europa den senaste tiden, vilket lett till en del politiska kompromisser.

- Jordbruks- och livsmedelssektorerna har stor potential att möjliggöra kostomläggningar, minska utsläpp och förbättra hälsan för både djur och människor. Vi ser dessutom en stor vilja hos konsumenter att ändra sitt sätt att äta och göra sin del för klimatet. Kommissionen behöver nu ta sitt ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska vara enkelt att leva hållbart, avslutar Camilla Bergvall.

EU-kommissionen har nu påbörjat sin kommunikation gällande processen att fastställa mellanliggande klimatmål för 2040, vilket är halvvägs till målet om klimatneutralitet inom EU år 2050.

- Det är väldigt tråkigt att se att det inte längre finns samma ambitioner som i det läckta materialet. Kopplingen mellan det vi äter och utsläpp av växthusgaser är tydligt belagt i forskning sedan många år tillbaka. Att kommissionen medvetet ignorerar detta är svårt att förstå, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En av punkterna som tagits bort är att minska icke-koldioxid-utsläpp från jordbruken med 30 procent. Betydelsen av livsstilsförändringar, främst gällande vår kost, för att få ned utsläppen har också tagits bort. Anledningen till detta tycks vara de protester som jordbrukare genomfört runtom i Europa den senaste tiden, vilket lett till en del politiska kompromisser.

- Jordbruks- och livsmedelssektorerna har stor potential att möjliggöra kostomläggningar, minska utsläpp och förbättra hälsan för både djur och människor. Vi ser dessutom en stor vilja hos konsumenter att ändra sitt sätt att äta och göra sin del för klimatet. Kommissionen behöver nu ta sitt ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för att det ska vara enkelt att leva hållbart, avslutar Camilla Bergvall.

STÖD OSS

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare!

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard?kod=MNWMENY

STÖD OSS

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare!

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard?kod=MNWMENY

EU

Senaste nyheterna