Öppet brev till regeringen om förebyggande åtgärder mot smittspridning

I ett öppet brev uppmanar Djurens Rätt Sveriges ledare att vidta konkreta åtgärder för att förhindra framtida pandemier. Detta genom att arbeta i enlighet med One Health-konceptet för att stärka pandemifördraget. Sveriges landsbygdsminister har nu mottagit brevet.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till landsbygdsministern för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till landsbygdsministern för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Agera

Skriv under!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Agera

Skriv under!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

22 629 personer kräver att regeringen höjer djurskyddet under 2024

Inför julen startade Djurens Rätt en namninsamling med en uppmaning till regeringen om att stärka svenskt djurskydd under 2024. Flera viktiga djurskyddsfrågor är bara några beslut bort från att ge miljontals djur ett drägligare liv och idag har kraven, som undertecknats av fler än 20 000 personer, överlämnats till regeringen med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen.

Opinionen är stark för ett bättre djurskydd, men på många områden halkar Sverige efter andra länder i utvecklingen. Det är hög tid att få slut på plågsam bedövning vid slakt, att sluta hålla hönor och minkar i trånga burar och dags att lägga mer resurser på djurfri forskning.

– Nu när EU-kommissionen sviker sina löften kan Sverige inte invänta lagstiftning från EU-håll. Det bästa regeringen kan göra för att stärka djurskyddet är att kavla upp ärmarna och statuera gott exempel, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Åtgärder som uppropet kräver av regeringen:

Påbörja utfasningen av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar samt elbadsbedövning för fåglar
Ta fram handlingsplaner för övergången till djurfri forskning
Säkra Sveriges 3R-center med en finansiering på minst 15 miljoner
Börja betala ut medel för avveckling av minkindustrin
Förbjud burhållning av hönor

Sedan regeringen tillträdde 2022 har Djurens Rätt fått ställa om till att lägga mer tid på att förhindra försämringar och mindre tid på att arbeta för förbättringar. Höstens besked om framtiden för svensk minkfarmning var historiskt och efterlängtat, men hittills har besvikelserna varit fler. En utredning om konkurrenskraft tillsattes snabbt efter valet och pekar bland annat ut beteskravet som något som skulle kunna utgöra en börda för svenska livsmedelsproducenter. Vidare har man dragit undan mattan för Sveriges 3R-center, som arbetar med att ersätta, minska och förfina djurförsök, genom att strypa deras öronmärkta finansiering, tacklat skandaler i kycklingindustrins alla led utan att presentera åtgärder, samt lagt fram en handlingsplan för klimatet som inte adresserar köttkonsumtionen. Men nu finns chansen att styra om.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som ställt sig på djurens sida genom vårt upprop till regeringen! År 2024 kan bli året då miljoner djurs liv förbättras genom relativt enkla politiska beslut. Jag hoppas verkligen att regeringen tar den chansen, avslutar Camilla Bergvall.

Opinionen är stark för ett bättre djurskydd, men på många områden halkar Sverige efter andra länder i utvecklingen. Det är hög tid att få slut på plågsam bedövning vid slakt, att sluta hålla hönor och minkar i trånga burar och dags att lägga mer resurser på djurfri forskning.

– Nu när EU-kommissionen sviker sina löften kan Sverige inte invänta lagstiftning från EU-håll. Det bästa regeringen kan göra för att stärka djurskyddet är att kavla upp ärmarna och statuera gott exempel, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Åtgärder som uppropet kräver av regeringen:

Påbörja utfasningen av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, som koldioxidbedövning av grisar och fiskar samt elbadsbedövning för fåglar
Ta fram handlingsplaner för övergången till djurfri forskning
Säkra Sveriges 3R-center med en finansiering på minst 15 miljoner
Börja betala ut medel för avveckling av minkindustrin
Förbjud burhållning av hönor

Sedan regeringen tillträdde 2022 har Djurens Rätt fått ställa om till att lägga mer tid på att förhindra försämringar och mindre tid på att arbeta för förbättringar. Höstens besked om framtiden för svensk minkfarmning var historiskt och efterlängtat, men hittills har besvikelserna varit fler. En utredning om konkurrenskraft tillsattes snabbt efter valet och pekar bland annat ut beteskravet som något som skulle kunna utgöra en börda för svenska livsmedelsproducenter. Vidare har man dragit undan mattan för Sveriges 3R-center, som arbetar med att ersätta, minska och förfina djurförsök, genom att strypa deras öronmärkta finansiering, tacklat skandaler i kycklingindustrins alla led utan att presentera åtgärder, samt lagt fram en handlingsplan för klimatet som inte adresserar köttkonsumtionen. Men nu finns chansen att styra om.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som ställt sig på djurens sida genom vårt upprop till regeringen! År 2024 kan bli året då miljoner djurs liv förbättras genom relativt enkla politiska beslut. Jag hoppas verkligen att regeringen tar den chansen, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Matilda Antti

Kampanj

Djurens Rätt arbetar för att förändra livet för de djur som är flest och har det sämst. Med slagkraftiga kampanjer engagerar vi allmänheten, belyser problem inom djurhållningen, presenterar lösningar och åstadkommer konkret förändring för djuren.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Djurfri forskning

Här kan du läsa mer om arbete för att främja djurfri forskning.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Namninsamling: Regeringen, svik inte försöksdjuren!

Sveriges 3R-center har funnits sedan 2017 och spelat en viktig roll i arbetet med de tre R:en - att ersätta (replace), minska (reduce) och förfina (refine) djurförsök. För detta syfte har centret fungerat som en samlande arena för kunskap och drivkraft, men öronmärkta satsningar på detta skrotas i regeringens framlagda budgetproposition. Djurens Rätt svarar upp på detta genom en ny namninsamling.

Namninsamling

Skriv under för försöksdjuren!

Skriv under vår namninsamling för att uppmana regeringen med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen att steppa upp för försöksdjuren!

Skriv under idag

https://interact.djurensratt.se/agera/regeringen-svik-inte-forsoksdjuren

Namninsamling

Skriv under för försöksdjuren!

Skriv under vår namninsamling för att uppmana regeringen med landsbygdsminister Peter Kullgren i spetsen att steppa upp för försöksdjuren!

Skriv under idag

https://interact.djurensratt.se/agera/regeringen-svik-inte-forsoksdjuren

Vid en första anblick var budgetpropositionen fri från orosmoln gällande arbetet mot djurförsök. Ett stycke med rubriken “Fortsatt arbete med att ersätta, begränsa och förfina användningen av försöksdjur” ger känslan av att arbetet kommer att fortsätta som tidigare. Men nu visar det sig att så inte är fallet.

– Detta är ett oerhört svek mot både försöksdjuren och det svenska folket som vill se en övergång till djurfri forskning snarast möjligt. Vi uppmanar regeringen att prioritera en fortsatt satsning på Sveriges 3R-center, där finansieringen håller samma eller högre nivå som tidigare, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Med regeringens budget ser 3R-centret, som funnits sedan 2017, ut att bli utan finansiering. Tidigare har centret tilldelats 15 miljoner årligen och har i dagsläget flera anställda och fungerar som en etablerad kontaktpunkt för 3R-frågor i Sverige. En strypt finansiering skulle innebära flera steg bakåt i arbetet för ökad djurvälfärd och för att färre djur ska användas i försök.

– Djurens Rätt grundades 1882 som en reaktion på just djurförsöken. I över 140 år har vi arbetat för att djur inte ska behöva plågas, lida och dö för vetenskapliga syften. Under den tiden har både Sverige och EU fattat beslut om att både begränsa och fasa ut djurförsök så fort som möjligt. Att regeringen år 2023 väljer att strypa satsningarna på Sveriges 3R-center, som under senare år spelat en viktig roll för Sveriges arbete med att ersätta, minska och förfina djurförsök, rimmar inte väl, avslutar Camilla Bergvall.

Uppdatering

Den 16 oktober kom nyheten att Jordbruksverket har anmält varsel för 39 tjänster. Detta riktar sig mot två delar av verksamheten varav Sveriges 3R-center är en av dessa. Motiveringen är obefintlig finansiering.

Matilda Antti

Agera

Djurens Rätt strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Med slagkraftiga kampanjer engagerar vi allmänheten, belyser problem inom djurhållningen, presenterar lösningar och åstadkommer konkret förändring för djuren. Gör skillnad och agera för djuren du också.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurfri forskning

Här kan du läsa mer om arbete för att främja djurfri forskning.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Namninsamling

Djurens Rätt arbetar för att förändra livet för de djur som är flest och har det sämst. Att bedriva namninsamlingar är ett viktigt sätt för organisationen att bedriva opinion och belysa hur allmänheten stället sig i specifika sakfrågor.

Landsbygdsministern i debatt om djurparker och djurskyddsmyndighet

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) och Rebecka Le Moine (MP) under fredagens debatt. Foto: Riksdagen

I fredags stod interpellationsdebatter på schemat i riksdagen. Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald och djurrätt från Miljöpartiet, hade ett flertal djurrelaterade frågor med sig till landsbygdsminister Peter Kullgren - bland annat kopplade till djurvälfärd i djurparker och om att tillsätta en djurskyddsmyndighet.

Debatt om djurparker

Under sina anföranden på temat djurvälfärd i djurparker ställde Rebecka Le Moine frågor om vad ministern tänker göra för att stärka djurvälfärden i djurparkerna samt vad som ska göras för att öka tillsynen och kvaliteten på de de kontroller som görs.

Debatten återkom flertalet gånger till att landsbygdsministern känner sig trygg med de lagar och regler som finns. Rebecka Le Moine sa att det kan hon på pappret också göra, men tryckte på att tillsynen över och kvaliteten hos de kontroller som görs måste öka. På frågan vad ministern menar att vi behöver göra för att uppnå detta blev svaret ännu en hyllning till Sveriges starka djurskyddslagstiftning och ett konstaterande att djurparker redan är föremål för kontroller och reglering.

– Att politiker gömmer sig bakom djurskyddslagen och det faktum att det finns system för kontroller är ingenting nytt. Ett djur som lever instängd i en djurpark som kontrolleras var tionde år, bryr sig inte om vad lagar och regler säger. Det viktiga är hur de efterlevs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Läs mer om interpellationsdebatten om djurparker här.

Debatt om djurskyddsmyndighet

Debatten om en djurskyddsmyndighet följde i samma spår. Rebecka Le Moine argumenterade för behovet av en myndighet som tar ett helhetsgrepp runt djurens intressen, och även här svarade landsbygdsministern med lovord om det svenska djurskyddet och drog slutsatsen att det inte finns anledning att frångå det nuvarande systemet.

Ett utdrag från ett av Rebecka Le Moines anföranden sätter fingret på att djurskyddslagstiftningen bara har ett värde när den efterlevs:

Vi kan säkert hålla med varandra om att Sveriges djurskyddslag är bra, men jag menar att implementeringen och tillsynen brister.

Herr talman! Ett exempel på detta är minkfarmerna. Det står i djurskyddslagen att djur ska ha rätt till sina naturliga beteenden. Men minkar är rovdjur, och i deras naturliga beteenden ingår att simma. Det kan de inte göra när de sitter instängda i burar på livstid. Dagens minkfarmer uppfyller därför inte rimliga krav på att främja djurs naturliga beteende. Ändå fortsätter de, och det är för att pengarna vinner. Det finns profit att göra. Minkarnas liv ligger under Jordbruksverket, som styrs av regleringen med de fina orden. Men dessa ord måste genomsyra verkligheten.

Jag undrar vad Peter Kullgren tänker vidta för åtgärder för att stärka djurvälfärden, inte på papperet utan i verkligheten.

Några sådana åtgärder verkar inte vara aktuella, att döma av svaren från landsbygdsministern. Det finns i dagsläget 344 myndigheter under regeringen och det är Jordbruksverket som ansvarar för både djurfrågor och jordbruksfrågor.

– Djurens Rätt anser att Sverige borde ha en djurskyddsmyndighet som tar ett helhetsgrepp kring djurfrågor. En sådan myndighet skulle vara ett naturligt steg för att tydliggöra var ansvaret för djuren ligger och för att säkerställa att djuren inte systematiskt underordnas ekonomiska intressen på det sätt vi ser idag, avslutar Camilla Bergvall.

Läs mer om interpellationsdebatten om en djurskyddsmyndighet här.

En interpellation i riksdagssammanhang är en fråga som ställs av en ledamot riktad till ett statsråd som i sin tur får två veckor på sig att förbereda ett svar. Detta svar presenteras under en interpellationsdebatt mellan de två parterna. Dessvärre gav fredagens interpellationsdebatt inga besked om åtgärder för att stärka djurskyddet.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Stöd Djurens Rätts politiska påverkansarbete.

Bli månadsgivare idag!

Inför EU-möte: Stå upp för en ambitiös djurtransportlagstiftning Peter Kullgren

Den 30 januari samlas ministrar från EU:s medlemsländer i jordbruks- och fiskerådet. Sverige är sedan 1 januari ordförandeland och leder därmed mötet. Något Djurens Rätt ser som oroväckande är att en punkt om transport av levande djur letat sig in på agendan, och har med anledning av det tillsammans med andra svenska organisationer skickat en skrivelse till landsbygdsminister Peter Kullgren.

På EU-nivå är det mycket som händer inom djurpolitiken. Inte minst pågår en översyn av djurskyddslagstiftningen där EU-kommissionen under andra halvan av 2023 ska presentera en rad lagförslag. En del i denna översyn rör djurtransporter där en av flera förhoppningar är att lagförslaget som läggs fram kommer innehålla ett förbud mot transport av levande djur till länder utanför EU. Det är ett nödvändigt steg att ta för att beakta den senaste vetenskapen och för att vara i linje med EU:s gröna giv och strategin Från jord till bord.

Men på initiativ av länderna Portugal, Spanien, Italien, Lettland, Litauen, Rumänien och Frankrike väcks nu frågan i ministerrådet om att fortsatt tillåta export av levande djur till länder utanför EU. Detta riskerar att underminera tidigare ambitiösa ställningstaganden såsom en rådsslutsats från 2021 och ett positionspapper från 2022.

Djurens Rätt är besvikna och oroade över att se frågan lyftas och hoppas att Sverige genom landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommer stå upp för välfärden hos de miljarder djur som varje år transporteras inom och utanför EU:s gränser. Därför skickar Djurens Rätt tillsammans med andra organisationer nu en skrivelse där vi vädjar om att landsbygdsministern under mötet ska lyfta en rad argument och nyckelfrågor som inte får glömmas bort i diskussionen om transport med levande djur.

Det är omöjligt att säkerställa tillämpning av EU-lagstiftningen utanför EU:s gränser, och fruktansvärda scenarion kommer fortsätta utspela sig så länge transporterna tillåts. Här är några uppmärksammade exempel på händelser från de senaste åren:

Fartygen Karim Allah och Elbeik där 2 600 nötkreatur dog eller avlivades efter att ha varit fast till sjöss i över tre månader.
Stoppet i Suezkanalen som omfattade 16 fartyg med djurtransporter och som orsakade att tusentals får dog.
Fartyget Queen Hind som kapsejsade i november 2019 nära hamnen i Midia i Rumänien vilket ledde till att fler än 14 000 får drunknade.

Europeiska medborgare har under årtionden krävt att exporten ska upphöra, bland annat genom kampanjer som Stop the Trucks och No Animal Left Behind. Kampanjen Stop the Trucks samlade fler än en miljon namnunderskrifter för ett slut på de långa, plågsamma djurtransporterna, varav 140 000 namn kom från Sverige.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Stöd Djurens Rätts politiska påverkansarbete.

Bli månadsgivare idag!

Landsbygdsministern duckar svar om djurskyddskontroller

Foto: Riksdagen

I tisdags ägde en interpellationsdebatt på temat djurskyddskontroller rum mellan Sofia Skönnbrink, riksdagsledamot från Socialdemokraterna, och Peter Kullgren, landsbygdsminister. Djurskyddskontroller är en viktig och högst aktuell fråga, inte minst i ljuset av de överträdelser av djurskyddslagen som uppdagades under november angående en kycklingfabrik som levererar till Kronfågel, som Djurens Rätt polisanmälde.

En interpellation i riksdagssammanhang är en fråga som ställs av en ledamot riktad till ett statsråd som i sin tur får två veckor på sig att förbereda ett svar. Detta svar presenteras under en interpellationsdebatt mellan de två parterna.

Interpellationen som lämnades in av Sofia Skönnbrink (S) inleddes med: “För ett par veckor sedan fick vi ta del av upprörande foton och videoklipp från en svensk kycklinggård med bilder på kycklingar som inte längre kunde röra sig normalt för att deras kroppar hade blivit för tunga för dem att bära. Den svenska djurskyddslagstiftningen är tydlig: Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.”

Vidare tryckte hon på att ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka och åtgärda bristande djurhållning är länsstyrelsernas djurskyddskontroller, och att vi inte kan garantera efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen utan fungerande sådana. Hon betonade att den kontroll som vi behöver se mer av är den planerade, riskbaserade och regelbundna så kallade normalkontrollen, som är utpekad som huvuduppdraget för den svenska djurskyddskontrollverksamheten. Hon uttryckte en oro över att dessa minskar.

Frågorna som ställdes till landsbygdsminister Peter Kullgren var följande:

Hur ser ministern på risken att förtroendet för svensk djurhållning och livsmedelsproduktion minskar om djurskyddskontrollerna inte fungerar på ett ändamålsenligt sätt?
Planerar ministern att vidta några åtgärder för att öka antalet regelbundna, riskbaserade djurskyddskontroller, och i så fall, vilka?

Peter Kullgren tog tillfället i akt och lovordade det svenska djurskyddet flertalet gånger under sina anföranden, och han ser inte någon anledning att vidta särskilda åtgärder för att öka antalet djurskyddskontroller. Nyckeln är enligt landsbygdsministern att ha tillit för de kontrollmyndigheter vi har. Djurens Rätt är kritiska till den slutsatsen.

– Det kan inte råda några tvivel, varken hos allmänheten eller landsbygdsministern, att det finns stora brister i systemet när endast 13 av Kronfågels 39 anläggningar har haft tillsyn de senaste tre åren. Att säga att det bästa vi kan göra är att ha tillit för de kontrollmyndigheter vi har, och ducka för allt som tyder på att mer resurser behövs, är att medvetet blunda för det systematiska djurplågeriet som pågår i svenska djurfabriker i detta nu, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Vidare tar Peter Kullgren under sina anföranden bland annat upp att dessa frågor inte behöver politisk konflikt, att de allra flesta bönder behandlar sina djur oerhört väl, och att brister i djurskyddet ofta handlar om personliga livskriser.

– Med all respekt för personliga livskriser av olika slag så är det inte det som är roten till problemet. Grundproblemet till att djur behandlas dåligt är samhällets syn på djur. Det är därför vi systematiskt föder upp turbokycklingar, en ras som växer från 40 gram till 2 kilo under sina fem veckor i livet, och det är därför minkar fortfarande lever hela sina liv i gallerburar på svenska minkfarmer. Att tillsynen av djurskyddet fungerar är det minsta vi kan begära av ett system som tjänar pengar på djurs lidande, avslutar Camilla Bergvall.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Stöd Djurens Rätts politiska påverkansarbete.

Bli medlem!

Stort europeiskt stöd för ett förbud mot burarna i Sverige

Foto: Shutterstock

Djurens Rätt har idag skickat in ett gemensamt öppet brev till landsbygdsministern. Tillsammans med 15 andra europeiska djurrätts- och djurskyddsorganisationer uppmanar vi till ett förbud mot burarna i Sveriges äggindustri.

Ett gemensamt öppet brev har idag överlämnats till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), med uppmaningen att den svenska regeringen ska förbjuda burarna i äggindustrin i linje med End the Cage Age, EU-medborgarinitiativet som nådde stor framgång under 2021.

Djurens Rätt är initiativtagare till brevet och har fått stöd från 15 andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer från hela Europa. Organisationerna kommer från bland annat Bulgarien, Tyskland, Finland, Polen, Spanien och Storbritannien. Dessutom har paraplyorganisationen Eurogroup for Animals skrivit under, som arbetar inom hela EU.

– Vi är mycket tacksamma över stödet från organisationer över hela Europa. Tillsammans kräver vi att de trånga gallerburarna i Sverige ska upphöra. Att hålla djur i små burar där de inte ens kan sträcka på vingarna, kan aldrig vara förenligt med ett gott djurskydd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Det är allt färre hönor som hålls i burar i Sverige efter en massiv kraftansträngning från Djurens Rätt. Genom våra samtal med företag tillsammans med vår konsumentupplysning om att bojkotta burägg har antalet hönor i bur minskat kraftigt. Men fortfarande hålls ungefär 300 000 hönor kvar i de svenska burarna, och det ser ut som att utfasningstakten saktar ned. De sista buräggen kommer vara svårt för konsumenter att välja bort eftersom de göms i färdigprodukter och vid tillverkning av läkemedel. Därför krävs ett politiskt initiativ för att de sista burarna ska försvinna.

Sverige hamnar efter i hönornas skydd

Flera andra länder har redan tagit beslut om förbud mot burarna i äggindustrin. Länder som helt förbjudit burarna är Luxemburg, Schweiz och Österrike, medan Tyskland, Slovakien och Tjeckien har, liksom Danmark, infört en utfasningsperiod. Frankrike har förbjudit byggnation av nya äggfabriker med burar.

– Om Sverige vill leva upp till att ha en världsledande djurskyddslagstiftning måste våra politiker agera skyndsamt för att förbjuda de sista burarna. Vi kan inte säga att vi har världens bästa djurskydd om det är så att EU tvingar oss att förbättra vårt djurskydd, fortsätter Camilla Bergvall.

Brevet till landsbygdsministern innehåller två alternativ för regeringen, som Djurens Rätt anser har störst möjlighet att lyckas inom kort tid:

Inför ett förtydligande i djurskyddsförordningen att burar inte är tillåtna.
Ge Jordbruksverket i uppdrag att uppdatera den djurslagsspecifika lagstiftningen om fjäderfä för att förtydliga att burar inte är tillåtna.

Läs brevet till landsbygdsministern här.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt behöver ditt stöd för att fortsätta sätta press på politikerna att förändra lagstiftningen och pengarna som påverkar djuren, samt inspirera fler att göra djurvänliga val.

Bli givare till Djurens Rätt idag

Han blir ansvarig för djurpolitiken

Foto: Kristdemokraterna

Kristdemokraternas förre partisekreterare tillika landsbygdspolitiska talesperson Peter Kullgren blir ny landsbygdsminister i Ulf Kristerssons regering. Han tillträder således som chef för landsbygds- och infrastrukturdepartementet där djurskyddsfrågor ingår som ansvarsområde.

Djurens Rätt har länge arbetat för att Sverige ska få en djurskyddsminister i regeringen med tillhörande djurskyddsmyndighet. Dagen efter valet överlämnades fler än 35 000 underskrifter till Ulf Kristersson med uppmaningen att inrätta en djurskyddsminister i den kommande regeringen, men någon sådan sågs inte skymten av under dagens regeringsförklaring.

Landsbygdsministern är ansvarig för Jordbruksverket som har ett tudelat uppdrag - att dels jobba med djurskydd, dels säkerställa ekonomisk lönsamhet för svenska företag. Detta har visat sig vara svårt att kombinera då det förstnämnda ständigt underordnas det senare.

– Med uppdraget som landsbygdsminister kommer en fantastisk möjlighet att förbättra livet för miljontals djur om den politiska viljan finns. Jag hoppas att Peter Kullgren är beredd att jobba för ett stärkt djurskydd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Nedan listas 10 politiska prioriteringar som Djurens Rätt uppmanar landsbygdsminister Peter Kullgren att slå ett öga på. Läs mer om dessa här.

Alla hönor ska vara frigående
Avveckla pälsdjursfarmningen
Fasa ut koldioxidbedövningen av grisar inför slakt och ta fram effektivare bedövningsmetoder
Gör Sverige till en ledande nation i utvecklingen av djurfria forskningsmetoder
Ta fram en nationell handlingsplan för utfasning av djurförsök
Ersätt koldioxidbedövningen vid slakt av fiskar med bättre bedövningsmetoder
Halvera köttkonsumtionen inom offentlig sektor till 2030
Likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat som för animaliska produkter
Minska storskaligheten på Sveriges djurfabriker genom att införa tak på antal individer
Prioritera djurskyddet högre och tydliggör var ansvaret ligger, genom att tillsätta en djurskyddsminister och djurskyddsmyndighet

Som Djurens Rätt rapporterade efter att majoritetspartierna i förra veckan presenterade sitt samarbetsavtal, finns i texten inte några konkreta förbättringar för djuren. Inriktningen på politiken verkar vara att anpassa Sverige till EU vilket i vissa fall skulle kunna innebära försämringar för djuren.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurskyddsminister

Här kan du läsa mer om det som rör arbetet för att inrätta en djurskyddsminister.

Landsbygdsminister

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges landsbygdsminister.

Ditt stöd möjliggör Djurens Rätts politiska påverkansarbete för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

Bli månadsgivare idag!

Sverige har fått en ny landsbygdsminister

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Sverige har fått en ny landsbygdsminister, tidigare riksdagsledamot Anna-Caren Sätherberg (S). Djurens Rätt listar de tre mest brådskande åtgärderna som Sätherberg behöver ta tag i.

Med åtta månader kvar till kommande riksdagsval har Anna-Caren Sätherberg blivit utsedd till Sveriges landsbygdsminister av statsminister Magdalena Andersson. Sätherberg har tidigare varit oppositionsråd i Åre och riksdagsledamot med tunga uppdrag i bland annat näringsutskottet. Nu får Sätherberg ta över ansvaret för djurskyddsfrågorna som är ett av landsbygdsministerns ansvarsområden.

– Utmaningarna inom svenskt djurskydd är många och behöver ett modigt ledarskap. Det gäller inte minst den oetiska och riskfyllda situationen på svenska minkfarmer. Jag är glad att Sverige återigen har en ansvarig minister på plats och hoppas att Sätherberg är beredd att jobba för ett stärkt djurskydd, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Till landsbygdsministerns ansvarsområden hör näringsfrågor, landsbygdsfrågor och djurskyddsfrågor. Landsbygdsministern är ansvarig för jordbruksverket som också har ett tudelat uppdrag, både för djurskydd och för att säkerställa ekonomisk lönsamhet för svenska företag.

– Jag hade helst sett att Magdalena Andersson utsett en djurskyddsminister, det hade minskat risken för att djurskyddsfrågorna hamnar i skymundan när de ställs mot ekonomiska intressen. En sådan ministerpost bör också kombineras med en särskild djurskyddsmyndighet, säger Camilla Bergvall.

Sedan en vecka tillbaka har Djurens Rätt ett upprop för att statsministern bör utse en djurskyddsminister. Uppropet har hittills samlat nära 3 000 underskrifter. Djurens Rätt har under veckan skickat brev både till den nyvalda statsministern Magdalena Andersson och till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg. I brevet lyfts särskilt tre frågor fram som viktiga att ta tag i omgående för den tillträdande regeringen, även listade nedan.

1. Avveckla pälsdjursfarmningen

Omkring 500 000 minkar hålls i burar inom den svenska pälsdjursindustrin där de saknar möjlighet till naturligt beteende. Nära 8 av 10 svenskar vill att minkfarmerna förbjuds (Novus 2021). Under pandemin har uppfödningen stoppats tillfälligt på grund av smittoriskerna, men uppfödningen blir återigen tillåten i vår trots att risker kvarstår. Djurens Rätt anser att regeringen bör sätta ett slutdatum då minkfarmerna ska ha fasats ut, precis som 18 andra länder i Europa redan har gjort.

2. Satsa på växtbaserat i Livsmedelsstrategin

I Sverige finns många innovativa lantbrukare och företagare som står redo att expandera och möta efterfrågan när den globala marknaden för växtbaserad mat och dryck nu växer. Det är en mycket positiv utveckling för klimat, miljö, hälsa och djurvälfärd. Djurens Rätt ser att Sverige behöver mål för ökad produktion av växtbaserad mat under genomförandet av Livsmedelsstrategin och i kommande strategidokument inom området.

3. Höj anslagen för forskning om alternativ till djurförsök

Djurfria forskningsmetoder har potential att vara effektivare, mer tillförlitliga och billigare än djurförsök. Dessutom öppnar den nya tekniken en väg bort från plågsamma försök som görs på djur. Sverige har god potential att göra Sverige ledande inom Life Science och bör investerar i djurfria forskningsmetoder. Anslagen för forskning som rör alternativa metoder bör höjas från dagens öronmärkta 15 miljoner kronor till minst 150 miljoner kronor.

Landsbygdsminister

Senaste nyheterna