Djurens Rätt uppmanar regeringen att införa kamerabevakning på slakterier

Frågan om kamerabevakning på slakterier har genomgått en utredning och förslag på ny lagstiftning har presenterats. I ett remissyttrande uppmanar Djurens Rätt regeringen att skyndsamt införa krav på kamerabevakning på slakterier.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Positivt besked: Kamerabevakning på slakterier föreslås bli lag

Under fredagen den 2 juni kom nyheten att utredningen om kamerabevakning på slakterier publicerat sitt betänkande. Utredarens förslag på ny lagstiftning är ett starkt sådant, där förbättrat djurskydd står i centrum. Utredningen tillsattes av den tidigare regeringen, och Djurens Rätt vill nu se att den nuvarande regeringen ror utredningens rekommendation i hamn.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Djurens Rätt har länge arbetat för att djurskydd vid slakt ska få högre prioritet och föreslagit kamerabevakning som en viktig åtgärd. Men medan kamerabevakning är viktigt så har Djurens Rätt varit noggranna med att framhålla vikten av att det inte kan ersätta fysisk kontroll av de officiella veterinärerna och länsstyrelsens djurskyddsinspektörer. Att utredningen delar denna bild är mycket positivt.

– De återkommande skandalerna på slakterierna måste få ett slut, och det här är ett stort steg i rätt riktning. Att utredningens betänkande på många punkter är i linje med Djurens Rätts arbete är mycket välkommet. Jag hoppas att den föreslagna lagen kommer på plats så snart som möjligt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En sammanfattning av ljuspunkter från betänkandet:

✓ En potentiell fördel med kamerabevakning är att det kan ge en positiv inverkan på slakteripersonalens beteende vid djurhanteringen.
✓ Den absolut viktigaste kontrollen av djurskyddet på slakterier är den som sker genom fysisk kontroll på plats. Kamerabevakning bör inte ersätta några fysiska kontroller utan ses som ett komplement.
✓ Bildupptagningar kan vara värdefulla som underlag i det preventiva utvecklingsarbetet med djurskyddet samt vid upptäckt av misstänkta djurskyddsbrister.
✓ Om krav på kamerabevakning införs är utgångspunkten att det bör gälla samtliga slakterier.
✓ Det finns ingen anledning att undanta något djurslag från kravet på kameraövervakning.
✓ Ett krav på kamerabevakning bör omfatta samtliga områden på slakteriet där levande djur hanteras och avse all tid som där finns levande djur.
✓ Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.

När det kommer till frågor om bevakning aktualiseras frågan om integritet, vilket utredningen också lyfter. Samtidigt som sådan hänsyn behöver tas måste rörliga bilder av tillräckligt god kvalitet genereras för att kamerabevakning ska vara värdefull. Däremot föreslås ljudupptagning inte bli en del av den nya lagen, vilket skulle ha flera fördelar ur djurskyddsperspektiv. Jordbruksverkets expert i utredningen anmälde här en avvikande mening och ansåg att ljudupptagning ska få ske, vilket Djurens Rätt också håller med om.

– Djur uttrycker mycket känslor via kroppsspråk som kan fångas på bild men också genom att till exempel skrika när de utsätts för smärta. Därför hade vi gärna sett att ljudupptagning var en del av lagstiftningen för att den ska göra så stor skillnad för djuren som möjligt, avslutar Camilla Bergvall.

Vidare föreslås att det bör vara slakterierna själva som köper in, installerar, underhåller och ansvarar för driften, men att de bör kompenseras så långt det är möjligt för nya utgifter. Lagen skulle enligt utredningens förslag inte ta plats i djurskyddslagen utan i en egen lag.

Läs mer: Positivt besked: Kamerabevakning på slakterier ska utredas

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Vilka partier satsar på djuren i vårbudgeten?

Den 17 april presenterade regeringen sin vårbudgetproposition som innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Syftet är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen som behandlas varje höst. Som svar på regeringens vårbudgetproposition presenterar övriga partier därefter vårbudgetmotioner med sina prioriteringar, där de sista i raden lades fram under förra veckan.

Stöd oss

Stötta arbetet för djuren

Genom politiskt påverkansarbete gör Djurens Rätt skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta arbetet för djuren

Genom politiskt påverkansarbete gör Djurens Rätt skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

I regeringens vårbudget är det sparsmakat med djurrelaterade satsningar. Ett område som däremot kommer få ökade anslag att röra sig med, sett utifrån höstens budgetproposition, är Bekämpning av smittsamma djursjukdomar där det skjuts till 70,5 miljoner kronor. Detta motiveras av djursjukdomsutbrott under 2022 där utbetalningar av ersättning behöver ske under detta år. Men givet de smittoutbrott av salmonella som det rapporterades om så sent som under januari och februari i år, där 165 000 respektive 160 000 hönor fick sätta livet till, så lär det knappast sluta läcka pengar till ändamålet. Djurens Rätt anser att det förebyggande arbetet måste prioriteras, och i rapporten Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker listas viktiga steg i den riktningen.

En annan satsning är att 16 miljoner kronor skjuts till för att täcka upp för Jordbruksverkets kostnader kring kattregistret. Sedan 1 januari 2023 gäller krav på obligatorisk märkning och registrering av katter, något Djurens Rätt länge arbetade för. Den ekonomiska satsningen är inte så spännande i sig, utan introduceras eftersom det saknas ett bemyndigande för att disponera de avgifter som samlats in från kattägare vid registrering.

Snålt med satsningar på djuren i partiernas vårbudgetmotioner

I de vårbudgetmotioner som presenterats från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet lyser satsningar på djuren med sin frånvaro.

Ett parti som däremot väger upp avsaknaden är Miljöpartiet som återkommande refererar till djuren i motionen. Ett stycke under avsnittet Alla djur har ett egenvärde och ska bemötas med respekt, sammanfattar det väl:

“Med nyttjandet av djur följer ett moraliskt ansvar. Fortfarande är djurhållningen, särskilt då det gäller s.k. livsmedelsproducerande djur, en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov, där priset för djuren ofta blir mycket högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi vill förbjuda minkfarmer och utöka arbetet med djurfria forskningsmetoder. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, t.ex. nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut.”

Till avvecklingen av minkfarmer föreslår Miljöpartiet att 40 miljoner avsätts under 2023, och menar att stödet exempelvis kan gå till att ställa om verksamheten till annan inriktning, och till omskolning till annat yrke.

Djurens Rätt håller med om att minkfarmningen måste avvecklas i Sverige och vill se ett slutdatum för när utfasningen ska vara färdig. Sveriges 20-tal minkfarmer fick under coronapandemin 60 miljoner kronor i stöd – pengar som hade kunnat användas för avveckling och omställning. Det är både smartare, säkrare och billigare att avveckla minkfarmerna nu istället för att ge stödpengar igen vid framtida smittspridningar.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Flera frågetecken och oro när regeringen tillsätter utredning om djurskydd

Foto: Shutterstock

Under fredagen meddelade landsbygdsminister Peter Kullgren under en pressträff att regeringen tagit beslut om att tillsätta en utredning om en stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd. Beslutet bygger på en överenskommelse i Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Under pressträffen delade landsbygdsministern scen med Elisabeth Nilsson som blivit utsedd till särskild utredare för utredningen som kommer starta 1 april 2023 och vars resultat kommer redovisas senast 30 juni 2024.

Utredarens uppgifter kommer inkludera att:

Analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU.
Jämföra svenska djurskyddskrav för olika djurslag med EU:s djurskyddskrav och med nationella djurskyddskrav.
Analysera om de svenska djurskyddskraven påverkar svenska producenters konkurrenskraft i förhållande till producenter i andra medlemsstater.
Föreslå regelförenklingar och åtgärder för att balansera förutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter, samt att föreslå åtgärder för hur djurskyddsnivån kan höjas inom EU och globalt.

– Det är vaga formuleringar när det gäller djurskyddet och risken finns att djuren får betala för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget. Det skulle vara väldigt olyckligt när Sverige har flera viktiga djurskyddsproblem att åtgärda, exempelvis uppfödandet av turbokycklingar och förekomsten av minkfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande hos Djurens Rätt.

Sedan några år tillbaka pågår en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning där EU-kommissionen i skrivande stund finslipar formuleringar för de lagförslag som de kommer presentera under andra halvan av 2023. Ett samråd har gjort det tydligt att engagemanget från medborgare och organisationer är högt, och enligt underlag som tagits fram och redovisats finns det ett stort glapp mellan forskningen och den nuvarande lagstiftningen. De nya lagförslagen väntas därför vara ambitiösa och knyter an till djurskyddsmärkning, djurtransporter, slakt och artspecifika bestämmelser.

– Givet det stora maskineriet som dragits igång med en översyn av djurskyddslagstiftning på EU-nivå är det svårt att förstå både tajmingen och syftet med den delen av utredningen. Att partierna bakom Tidöavtalet säger sig vilja förbättra djurskyddet på EU-nivå och globalt känns i detta sammanhang som en skenmanöver för att täcka upp för eventuella försämringar på hemmaplan, avslutar Camilla Bergvall.

Läs mer om utredningsuppdraget här.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Stöd Djurens Rätts politiska påverkansarbete.

Bli månadsgivare idag!

Regeringen föreslår minskad budget för djurens smittskydd

Kommer det finnas resurser för att förhindra smitta hos hönsen? Foto: Shutterstock

I regeringens förslag på budget finns minskningar i resurser på smittskyddsområdet 2023. Något som både kan påverka djurliv och den framtida folkhälsan negativt. Djurens Rätt är kritiska och menar att satsningar måste till för att förebygga smittsamma sjukdomar, som zoonoser.

Under 2021 användes över 480 miljoner kronor för att bekämpa smittsamma sjukdomar hos djur i Sverige, och för att kompensera de lantbrukare som drabbats ekonomiskt. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, föreslår i sin budget att 133 miljoner kronor ska räcka per år, de kommande tre åren. Samtidigt menar de att smittskydd är ett viktigt område. Djurens Rätt är kritiska till att coronapandemin ännu inte lett till några tydliga satsningar från politiskt håll för att förebygga smittrisker hos djuren.*

– Att inte införa några satsningar på smittskyddsområdet för djur är oansvarigt efter allt vi gått igenom under pandemin som hade sin grund i dålig djurhållning. Mer behöver göras för att djuren ska få det bättre, och för att smittskydd ska tas på större allvar, säger Camilla Bergvall, riksordförande Djurens Rätt.

Jordbruksverket och Statens Veterinärmedicinska Anstalt har under 2022 svarat på ett uppdrag om smittsamma djursjukdomar till föregående regering, där behov av mer resurser tas upp för att kunna förebygga sjukdomar som också kan drabba människor, så kallade zoonoser. Djurens Rätt presenterade en skuggrapport under februari, med egna förslag på mer långtgående lösningar. Dessvärre verkar inga av varken myndigheternas eller Djurens Rätts förslag bli verklighet, med tanke på den budgetminskning regeringen nu föreslår.

– Som det ser ut idag behandlas smittoutbrott med massavlivningar, som ur etisk synpunkt är helt förkastliga. Om fler djur hade det bättre, och om antalet djur per anläggning var färre, så skulle vi både skona djurliv och ge bättre förutsättningar för den framtida folkhälsan, fortsätter Camilla Bergvall.

Dagen efter att regeringens förslag på budget presenterades kom ett pressmeddelande från Jordbruksverket som påminde om deras förslag på åtgärder och vad som händer om vi inte kan förebygga sjukdomar hos djur.

Inga extra resurser för förebyggande åtgärder

Regeringen nämner i sitt budgetförslag att Sverige har ett gott djurhälsoläge, men att ökade kostnader för fågelinfluensa, och de sällskapsdjur som följt med ukrainare som flytt från krig, har ökat behovet av resurser till myndigheterna under 2022. Det verkar inte speglas i slutsatserna för behoven kommande år. Detta trots att det kan bli den värsta vintern någonsin med fågelinfluensa-utbrott, eftersom smittan funnits kvar under den varma årstiden. Samtidigt har andra förebyggande åtgärder, som myndigheterna och Djurens Rätt föreslagit, ännu inte implementerats. Regeringen har meddelat till Djurens Rätt att anslagen kan utökas vid stora smittoutbrott för att kompensera lantbrukare, men ger inga extra resurser för förebyggande åtgärder.

Även djurskyddsområdet får skralt med finansiering i regeringens förslag på budget. Under pandemin har de fysiska djurskyddskontrollerna blivit lidande, men det läggs inte några förslag på mer resurser på sådant för att komma ikapp förlorad tid.

* Oppositionspartiet Socialdemokraterna nämner inte smittskydd alls i sin budgetmotion. Budgetmotioner är dock traditionellt inte lika uttömmande på detaljer som den sittande regeringens förslag på budget.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Djurens Rätt behöver ditt stöd för att fortsätta sätta press på politikerna att förändra lagstiftningen och pengarna som påverkar djuren, samt inspirera fler att göra djurvänliga val.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Inga konkreta förbättringar för djuren från majoritetspartierna

KD har tidigare lyft att de vill ta bort betesrätten för kor. Foto: Shutterstock

SD, M, KD och L har nu lagt fram det samarbetsavtal (Tidöavtalet) som ska ligga till grund för mandatperioden. I avtalet är förbättringsförslag för djuren nästintill obefintliga.

Sverige har stora behov av att förbättra djurvälfärden och Djurens Rätt har lyft tio förslag på förbättringar. Att avveckla minkindustrin, ta fram en handlingsplan för omställning till djurfria forskningsmetoder och att göra det förbjudet att hålla hönor i burar är exempel på viktiga punkter. Dessa tre exempel är frågor som olika partier i majoriteten före valet sagt sig vilja verka för. Men om djurpolitik i Tidöavtalet hittar vi endast ett stycke.

Djurvälfärdsutredning:
"En översyn ska genomföras om möjligheterna att på ett sätt som är förenligt med den gemensamma jordbrukspolitiken i EU balansera konkurrensförutsättningarna för svenska livsmedelsproducenter med bibehållna högt ställda svenska djurhållningskrav. Syftet ska vara att stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden.”

– Det ges inga löften om konkreta förbättringar för de djur som föds upp i svenska djurfabriker. Tvärtom öppnar formuleringar i avtalet för att Sverige skulle kunna sänka sina djurskyddskrav, vilket är oroande. Det skulle i så fall kunna handla om att ta bort betesrätten för kor, något KD tidigare uttryckt att de vill se över, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Vidare lyfts i stycket att regeringen samtidigt ämnar ”förbättra den globala djurvälfärden”.

– Det är populärt bland politiker att tala om att djurvälfärd ska förbättras någon annanstans och att det egna landets djurvälfärd är bäst på alla plan. Det är en retorik som vi hör från många regerande partier även i andra länder, men faktum är att Sverige halkar efter i flera viktiga frågor. Nu behövs konkreta åtgärder för att stärka djurskyddet, säger Camilla Bergvall.

Med tiden kommer den gemensamma djurpolitiken från SD, M, KD och L att klarna. Det finns stora behov av att förbättra djurvälfärden i Sverige. Djurens Rätt fortsätter att följa utvecklingen och kommer att driva på för att politiken ska arbeta med de tio punkter vi har identifierat som särskilt prioriterade.

Sebastian Wiklund

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Med politiskt påverkansarbete gör Djurens Rätt skillnad globalt för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i vårt arbete.

Bli månadsgivare idag

Valresultatet är här - vad betyder det för djuren?

Foto: shutterstock

En lång valrörelse är över och resultatet från valdagen är här. Trots att 4 av 10 svenskar väger in djurskyddsfrågor i val av parti, har frågorna knappast fått ta plats i debatten. Även fast frågorna engagerar och har tydliga skiljelinjer inkluderades de varken i tv-sända debatter eller valkompasser. Men vad innebär valresultatet?

Med 176 mandat mot 173 är det partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna som utropats till riksdagsvalets segrare. Med moderatledaren Ulf Kristersson i spetsen påbörjas nu arbetet för att sätta ihop en regering - något som kommer vara på plats tidigast veckan av riksdagens tillträde den 26 september.

Den blivande statsministern har ett gyllene läge att redan på första jobbdagen göra en stor och viktig insats för djuren. I måndags överlämnade Djurens Rätt inte mindre än 35 198 underskrifter med uppmaningen att inrätta en djurskyddsminister i den framtida regeringen. En djurskyddsminister med tillhörande djurskyddsmyndighet skulle vara ett självklart och naturligt steg för att tydliggöra var ansvaret för djuren ligger och för att säkerställa att djuren får en röst i politiken. Med dagens system där landsbygdsministern och Jordbruksverket ansvarar, underordnas djurens bästa ständigt ekonomiska intressen. Andra länder har inrättat en djurskyddsminister med lyckade resultat, och Sverige med “världens bästa djurskydd” borde inte vara sämre.

Djurens Rätt är en politiskt obunden organisation men det är ingen hemlighet att riksdagspartiernas djurpolitik i varierande grad ligger i linje med Djurens Rätts prioriterade frågor. Detta visade Djurens Rätts partigranskning som släpptes i juni. Om en djurskyddsminister inte skulle inrättas i den nya regeringen, är en förhoppning att landsbygdsministerposten tilldelas en person som är inställd på att kavla upp ärmarna och genomföra förbättringar för djuren under de kommande fyra åren, och inte bara har branschens bästa i åtanke.

Drömscenariot är att de 10 politiska prioriteringar som Djurens Rätt lyfter fram ska vara avbockade när denna mandatperioden är över. Vissa frågor är inte politiskt färgade och har goda förutsättningar att bli verklighet oavsett styre - exempelvis frågor kopplade till att fasa ut djurförsöken. Andra frågor har inte mandaten på sin sida men skulle kunna bli en stötesten i förhandlingar - frågan om att avveckla pälsdjursfarmer till exempel. En allmän oro från Djurens Rätts sida är däremot att endast ett av de utropade segrande partierna har för avsikt att minska köttkonsumtionen samt står bakom jämlika villkor mellan animaliska och växtbaserade livsmedel.

En sak är säker. Oavsett politiska förutsättningar återstår mycket att göra. Genom målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete fortsätter Djurens Rätt att arbeta för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Matilda Antti

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurskyddsminister

Här kan du läsa mer om det som rör arbetet för att inrätta en djurskyddsminister.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Vill du se förbättringar för djuren under den kommande mandatperioden? Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Bli månadsgivare idag!

Myndigheterna måste ta hårdare tag vid brott mot djur

Levande hönor tvingades leva bland döda hönor på anläggningen i Grums. Foto: Länsstyrelsen i Värmland

Den 1 juni rapporterade Djurens Rätt att organisationen gjort en polisanmälan mot en äggproducent i Grums efter att tusentals djur utsatts för extremt lidande under flera års tid. Detta är bara en i raden av alla de rapporter som kommer om djurfabriker som utsätter djur för systematiskt djurplågeri. Nu vill Djurens Rätt att myndigheterna tar sitt ansvar och tar krafttag mot djurhållare som begår brott mot djur. Det får vara nog nu.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Brott mot djur måste tas på allvar! Hjälp Djurens Rätt i arbetet för en hårdare djurskyddslagstiftning.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Brott mot djur måste tas på allvar! Hjälp Djurens Rätt i arbetet för en hårdare djurskyddslagstiftning.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Att djur utsätts för ett systematiskt lidande i djurfabrikerna runt om i Sverige rapporteras det återkommande om. Förra veckan meddelade Djurens Rätt att organisationen polisanmält den anläggning i Grums i Värmland som hållit 3 000 hönor och 16 nötdjur under fruktansvärda förhållanden under flera år utan att myndigheter gått in och stängt ner verksamheten.

Vid en kontroll påträffades svårt sjuka och skadade djur, bland annat en höna som var mager och hade djupa sår som de andra hönorna hackade på. Döda hönor låg utspridda i ströbäddarna och de levande hönorna hade lagt ägg ovanpå en död höna.

– När får det vara nog? Tusentals djur har levt i den här djurfabriken under flera år, där de har svultit ihjäl, lidit och dött under fruktansvärda förhållanden. Det är ofattbart att myndigheterna inte stängt ner djurfabriken. Hur kan djurhållare få bryta mot djurskyddslagen återkommande utan att får några konkreta, verkningsfulla påföljder?, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

När ingen ansvarig myndighet ser till djurens bästa och stänger ner den här typen av djurfabriker, går därför Djurens Rätt in och anmäler djurfabriker som bryter mot djurskyddslagen. Djurens Rätts polisanmälan mot anläggningen i Grums omfattar 21 möjliga brott mot djurskyddslagen.

– Djurens Rätt kräver att myndigheterna ska verka för djurens bästa. Om djurhållare inte klarar av att hålla djur på ett sätt utan lidande ska verksamheten inte få fortsätta och därmed stängas ner. Det är det allra minsta vi kan begära i ett land som säger sig ha världens bästa djurskydd, fortsätter Camilla Bergvall.

Ett annat exempel är det skandalomsusade slakteriet Håkanstorp i Vara, där det rapporteras återkommande om hur hönor dör på de mest brutala sätten, som till exempel av syrebrist i de plågsamma djurtransporterna. Trots det får slakteriet fortsätta verksamheten år efter år. Djurens Rätt vill se att myndigheterna sätter ner foten och stänger ner verksamheter som utsätter djur för djurplågeri.

– Djurskyddslagen är helt klar på den här punkten. Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Om kontrollmyndigheter upplever att de inte har befogenhet att stänga ned verksamheter som bryter mot lagen då behöver tydliga föreskrifter för detta tas fram, avslutar Camilla Bergvall.

Läs också:

Djurens Rätt polisanmäler äggproducent i Grums för brott mot djurskyddslagen
Djurens Rätt anmäler köttproducent för djurskyddsbrott
Djurens Rätt polisanmäler olaglig försöksdjursuppfödning

Linn Åkesson

Brott mot djur

Djurens Rätt arbetar enträget för att rättsväsendet ska ta brott mot djur på allvar. Ett steg i det arbetet är att dels belysa problemen men också att polisanmäla när brott mot djur begås

Djurskyddslag

Här kan du läsa mer om det som rör Sveriges djurskyddslag.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Brott mot djur måste tas på allvar! Hjälp Djurens Rätt i arbetet för en hårdare djurskyddslagstiftning.

Bli månadsgivare i Djurens Rätt

Inga skarpa förslag i Jordbruksverkets utredning – minkfarmerna fortsatt högriskverksamhet

Foto: Shutterstock

Jordbruksverket har idag presenterat ett regeringsuppdrag om smittrisker i Sveriges djurhållning. Enligt Djurens Rätt kommer inte förslagen att göra den skillnaden som krävs, men kan vara ett litet steg på rätt väg för att i framtiden minska antalet minkfarmer och andra djurfabriker. Politiken kan fortfarande agera med kraftigare åtgärder än de myndigheterna lyfter fram.

I samband med att avelsförbudet på minkfarmer 2021 presenterades fick Jordbruksverket ett regeringsuppdrag om att utreda smittrisker i Sveriges djurhållning och komma med förslag på åtgärder. Regeringen förtydligade i mars 2021 att det skulle vara prioriterat att utreda minkfarmernas risker och åtgärder för att förhindra dessa. Idag den 28 februari publicerades regeringsuppdraget, men förslagen på åtgärder är få. Djurens Rätt önskar att Sverige skulle gå längre genom att exempelvis avveckla minkfarmerna en gång för alla.

Jordbruksverket presenterar sju åtgärder där fjäderfä, gris och mink pekas ut som de djurhållningar med störst risker. Exempelvis föreslås att krav på smittskyddsåtgärder ska införas i förprövningen av byggande av nya anläggningar. Men det förslaget och övriga förslag gör inte något åt situationen just nu, där minkfarmer kommer börja avla fram nya minkar redan under kommande vecka, enligt Djurens Rätt.

– Vi hade önskat förslag om ett tydligt förbud mot minkfarmer, eller åtminstone fortsatt avelsförbud. Minkfarmer är en onödig verksamhet full av lidande som har risker inom både smittskydd och djurhälsa, särskilt i relation till coronapandemin. Förslaget om förprövning med smittskydd i åtanke ger dock möjlighet att begränsa byggandet av nya djurfabriker och minkfarmer, vilket är ett litet steg i rätt riktning, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Den 8 februari presenterade Djurens Rätt en egen rapport om smittspridning med fokus på djurfabriker, och med förslag på åtgärder som både ser till framtida hållbarhet inom djurvälfärd och folkhälsa. Rapporten lanserades under ett webbinarium med ett efterföljande panelsamtal om politikens roll för arbetet framöver.

– Djurens bästa måste tas till hänsyn i arbetet för att minska smittrisker i samhället. De åtgärder som skulle göra störst skillnad för att minska riskerna i Sverige är att avveckla minkfarmerna samt att halvera köttkonsumtionen. Politisk handlingskraft krävs fortfarande och jag uppmanar politikerna att agera kraftfullt utifrån både myndigheternas förslag och Djurens Rätts rapport, avslutar Camilla Bergvall.

Djurens Rätts förslag i korthet:

Återinför avelsförbud på minkfarmer och sätt ett slutdatum för att hålla minkar i bur.
Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter* inte längre får hållas på samma gård, för att minska antalet företag med storskalig djurhållning.
Inför avståndskrav mellan gårdar som har samma djurarter för att minska riskerna för smittspridning dem emellan.
Inför ett slutdatum för när djur inte längre får transporteras i mer än fyra timmar, för att minska spridning av smitta över landet.
Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.
Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.
Ge ökade anslag till djurfri forskning och ta fram en handlingsplan för att minska antalet djur som används i djurförsök.

* En djurenhet är exempelvis en ko, 10 minkhonor eller 100 höns i enlighet med Miljöprövningsförordning (2013:251). Idag krävs redan anmälan om verksamhet av miljöskäl om mer än 100 djurenheter hålls på en gård (exempelvis 100 kor, 1000 minkhonor eller 10 000 höns).

Läs Djurens Rätts rapport “Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker – och förbättra djurvälfärden”

Djurens Rätt har under utredningens arbete haft kontinuerlig kontakt med myndigheterna för att delge underlag om riskerna med den typen av djurhållning som finns i Sverige idag.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Minkar hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för.

Stötta vårt arbete för djuren

Regeringen ger extra bidragsmiljoner till gris- och fjäderfä-industrin

Foto: Shutterstock

Med anledning av den senaste tidens ökade kostnader på insatsvaror för jordbruket föreslår regeringen ett stödpaket på 1 miljard kronor till lantbrukare och växthusföretag, varav nästan 300 miljoner går till gris- och fjäderfä-industrin. Djurens Rätt är kritiska och menar att krav på hållbarare livsmedelsproduktion behövs.

Enligt den socialdemokratiska regeringen har gris- och fjäderfä-industrin samt växthusföretagen drabbats särskilt hårt av kostnadsökningar. Därför avser regeringen att skjuta till 300 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2022 för ett tillfälligt ekonomiskt stöd riktat till dessa sektorer. Att just gris- och fjäderfä-sektorerna får extra stöd, 260 av de 300 miljonerna, beror på ökade kostnader på bland annat el och foder, och att de i mindre utsträckning än andra jordbruksverksamheter gynnas av sänkt dieselskatt.

– Jag blir väldigt oroad över att regeringen inte agerar mer kraftfullt mot lidandet i djurfabrikerna, utan tvärtom ger miljonstöd så att de ska kunna fortsätta som vanligt. Det vore rimligare med ett omställningsstöd för en hållbarare livsmedelsproduktion, för såväl djur, klimat och folkhälsa, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Problem med subventioner av animalieindustrin

Djurens Rätt är starkt kritiska till att regeringen pumpar in pengar i en ohållbar animalieproduktion, och ser stora brister i uppfödningen av just grisar och fjäderfän. Inte bara på grund av den fabriksartade hanteringen av levande djur utan också för de plågsamma bedövningsmetoder vid slakt som fortfarande tillåts. Dessa innefattar koldioxidbedövning vid slakt av grisar och bedövning med elektricitet i vattenbad av hönor och kycklingar, en metod som även innefattar att de levande hängs upp och ned i benen.

Ännu har inga krav angetts på att verksamheten ska följa djurskyddslagen, eller krav om framtida hållbarhet, för att stödet ska kunna betalas ut. Det innebär att exempelvis Kronfågel-producenter kan få miljonstöd, trots att Kronfågel upprepade gånger brustit allvarligt i sin hantering av kycklingarna.

Hållbar mat och hög djurvälfärd bör vara de centrala målen för all Sveriges livsmedelspolitik. Djurens Rätt anser att livsmedelssystemet måste frångå de traditionella subventionerna och istället stimulera innovation i utvecklingen av växtbaserade produkter, inklusive alternativa proteiner. Investeringar inom den senare sektorn behöver uppmuntras tydligare för att gynna utveckling och innovation av nya produkter.

Centerpartiet och branschorganisationen LRF har, förutom regeringen, varit drivande i frågan om ekonomiskt stöd till lantbrukarna.

Läs mer

Regering

Senaste nyheterna