Mer än var fjärde kommun uppger att de kommer att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling

För sjätte året i rad har Djurens Rätt genomfört rankningen Djurvänlig kommun. Nytt för i år är att mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling.

Kommuner i Sverige är alltmer oroade över de omfattande djurskyddsproblemen inom kycklingfabrikerna. I Djurens Rätts årliga rankning av djurvänliga kommuner svarade över en fjärdedel att de kommer att använda möjligheten att fasa ut turbokycklingar i nästa upphandling, med hjälp av ett nytt kriterium som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Dessutom uppgav 17 procent av de svarande kommunerna att de har minskat serveringen av kycklingkött, vilket överstiger siffrorna från föregående år. Djurens Rätt ser stor potential för det nya kriteriet att bidra till förbättrad djurvälfärd och välkomnar det växande engagemanget från kommunernas sida i sådana initiativ.

– Efter de senaste årens avslöjanden om systematiskt lidande i alla produktionsled i kycklingfabrikerna är det väldigt glädjande att kommunerna nu sätter ner foten. Det sänder en tydlig signal till både industrin och politiker nationellt om att turbokycklingarna behöver fasas ut, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Liknande föregående år har nästan 70 procent av de svarande kommunerna infört åtgärder som leder till en minskning av köttkonsumtionen och en ökning av utbudet av vegetariska alternativ. Att öka antalet vegetariska dagar, då varken kött eller fisk serveras, är en populär åtgärd. Ungefär 20 procent har nu flera vegetariska dagar varje vecka, vilket visar på en ökning från cirka 15 procent som rapporterades förra året.

Enligt Djurens Rätts rankning har det också skett en tydlig ökning av andelen svenska kommuner som konsekvent erbjuder veganska alternativ till barn och elever som efterfrågar det. Denna ökning tillskrivs till stor del de nya rekommendationerna från branschföreningen Kost & Näring – som föreslår att vegansk mat bör erbjudas som ett standardalternativ till alla som önskar det. Dessutom har över en femtedel av de deltagande kommunerna ökat andelen helt växtbaserade rätter på sina ordinarie menyer.

Detta är viktiga beslut som kommer att rädda många liv, samtidigt som det bidrar till arbetet för att fasa ut turbokycklingar. Djurens Rätts ihärdiga arbete för att främja antagandet av European Chicken Commitment (ECC) har, med andra ord, gett resultat – och viktiga delar av ECC nu har införts i Upphandlingsmyndighetens nya kriterier.

Om Djurvänlig kommun

Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun är baserad på en enkätundersökning om de djurvänliga val som Sveriges kommuner har implementerat. Alla kommuner får chansen att svara och visa på de val som har gjorts gällande kommunala verksamheter och inköp, med ett stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor. Satsningar på växtbaserad mat och höga djurskyddskrav vid upphandling och inköp av animaliska produkter väger tyngst, vilket resulterar i högre placering på listan. Årets undersökning genomfördes mellan november 2023 och mars 2024, och 66 procent av Sveriges kommuner svarade på hela eller större delen av undersökningen.

Kommuner i Sverige är alltmer oroade över de omfattande djurskyddsproblemen inom kycklingfabrikerna. I Djurens Rätts årliga rankning av djurvänliga kommuner svarade över en fjärdedel att de kommer att använda möjligheten att fasa ut turbokycklingar i nästa upphandling, med hjälp av ett nytt kriterium som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Dessutom uppgav 17 procent av de svarande kommunerna att de har minskat serveringen av kycklingkött, vilket överstiger siffrorna från föregående år. Djurens Rätt ser stor potential för det nya kriteriet att bidra till förbättrad djurvälfärd och välkomnar det växande engagemanget från kommunernas sida i sådana initiativ.

– Efter de senaste årens avslöjanden om systematiskt lidande i alla produktionsled i kycklingfabrikerna är det väldigt glädjande att kommunerna nu sätter ner foten. Det sänder en tydlig signal till både industrin och politiker nationellt om att turbokycklingarna behöver fasas ut, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Liknande föregående år har nästan 70 procent av de svarande kommunerna infört åtgärder som leder till en minskning av köttkonsumtionen och en ökning av utbudet av vegetariska alternativ. Att öka antalet vegetariska dagar, då varken kött eller fisk serveras, är en populär åtgärd. Ungefär 20 procent har nu flera vegetariska dagar varje vecka, vilket visar på en ökning från cirka 15 procent som rapporterades förra året.

Enligt Djurens Rätts rankning har det också skett en tydlig ökning av andelen svenska kommuner som konsekvent erbjuder veganska alternativ till barn och elever som efterfrågar det. Denna ökning tillskrivs till stor del de nya rekommendationerna från branschföreningen Kost & Näring – som föreslår att vegansk mat bör erbjudas som ett standardalternativ till alla som önskar det. Dessutom har över en femtedel av de deltagande kommunerna ökat andelen helt växtbaserade rätter på sina ordinarie menyer.

Detta är viktiga beslut som kommer att rädda många liv, samtidigt som det bidrar till arbetet för att fasa ut turbokycklingar. Djurens Rätts ihärdiga arbete för att främja antagandet av European Chicken Commitment (ECC) har, med andra ord, gett resultat – och viktiga delar av ECC nu har införts i Upphandlingsmyndighetens nya kriterier.

Om Djurvänlig kommun

Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun är baserad på en enkätundersökning om de djurvänliga val som Sveriges kommuner har implementerat. Alla kommuner får chansen att svara och visa på de val som har gjorts gällande kommunala verksamheter och inköp, med ett stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor. Satsningar på växtbaserad mat och höga djurskyddskrav vid upphandling och inköp av animaliska produkter väger tyngst, vilket resulterar i högre placering på listan. Årets undersökning genomfördes mellan november 2023 och mars 2024, och 66 procent av Sveriges kommuner svarade på hela eller större delen av undersökningen.

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurfabrikerna ska monteras ned. Hjälp oss i arbetet!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Nanna Thydén

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätt uppmanar Världsbanken att omvärdera finansiering av djurfabriker

I ett öppet brev riktad till Världsbankschefen Ajay Banga, vädjar Djurens Rätt om att Världsbanksgruppen (World Bank) ska omvärdera sin finansiering av djurfabriker. Djurens Rätt ser Ajay Bangas engagemang för att tackla klimatkrisen som en möjlighet att göra verklig skillnad för djuren, människorna och klimatet.

Tillsammans med FN-organ arbetar Världsbanken med att ge ekonomiskt stöd och råd till länder i Globala Syd för att minska global fattigdom. När Ajay Banga blev chef för Världsbanksgruppen i maj 2023 hade han målsättningen att leda organisationen mot en mer hållbar framtid. Djurens Rätt välkomnade Världsbankens uppdaterade målsättningar, som bland annat inkluderade ett åtagande att bekämpa klimatförändringar. Detta var ett steg i rätt riktning, men mer åtgärder krävs.

Djurens Rätt är särskilt bekymrade över Internationella finansieringsbolagets (IFC) stöd till industriell djuruppfödning och produktion av djurfoder. Mellan 2017 och 2023 investerade IFC 3,5 miljarder dollar, vilket motsvarar omkring 38 miljoner svenska kronor, till expansionen av dessa verksamheter. De negativa konsekvenserna av storskaliga djurfabriker är många och allvarliga. Det rör sig om en förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelsosäkerhet, prisökningar, sjukdomar och pandemiska risker, samt djurplågeri.

– Världsbanken kan inte längre blunda för djurfabrikernas konsekvenser, utan behöver göra sitt för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist livsmedelssystem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska ta fasta på sitt uppdaterade uppdrag och justera sina investeringar inom livsmedelssektorn därefter. Det är hög tid att erkänna djurfabriker som en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Stödet behöver skiftas mot livsmedels- och jordbrukssystem som främjar biologisk mångfald och skyddar de djur som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska:

Offentligt erkänna den industriella djuruppfödningens negativa påverkan på klimatet och biologisk mångfald och omvärdera Världsbanksgruppens stöd till förmån för mer hållbara livsmedels- och jordbrukssystem
Avveckla IFC:s stöd till storskaliga djurfabriker och produktion av djurfoder

Djurens Rätt uppmanar Ajay Banga och Världsbanken att ta emot det öppna brevet och agera därefter. Det är dags för Världsbanksgruppen att ta ledningen och investera i en mer hållbar framtid.

Tillsammans med FN-organ arbetar Världsbanken med att ge ekonomiskt stöd och råd till länder i Globala Syd för att minska global fattigdom. När Ajay Banga blev chef för Världsbanksgruppen i maj 2023 hade han målsättningen att leda organisationen mot en mer hållbar framtid. Djurens Rätt välkomnade Världsbankens uppdaterade målsättningar, som bland annat inkluderade ett åtagande att bekämpa klimatförändringar. Detta var ett steg i rätt riktning, men mer åtgärder krävs.

Djurens Rätt är särskilt bekymrade över Internationella finansieringsbolagets (IFC) stöd till industriell djuruppfödning och produktion av djurfoder. Mellan 2017 och 2023 investerade IFC 3,5 miljarder dollar, vilket motsvarar omkring 38 miljoner svenska kronor, till expansionen av dessa verksamheter. De negativa konsekvenserna av storskaliga djurfabriker är många och allvarliga. Det rör sig om en förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar, livsmedelsosäkerhet, prisökningar, sjukdomar och pandemiska risker, samt djurplågeri.

– Världsbanken kan inte längre blunda för djurfabrikernas konsekvenser, utan behöver göra sitt för att vi ska kunna skapa ett hållbart och rättvist livsmedelssystem, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska ta fasta på sitt uppdaterade uppdrag och justera sina investeringar inom livsmedelssektorn därefter. Det är hög tid att erkänna djurfabriker som en av de främsta orsakerna till klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald. Stödet behöver skiftas mot livsmedels- och jordbrukssystem som främjar biologisk mångfald och skyddar de djur som är flest och har det sämst.

Djurens Rätt vill att Världsbanken ska:

Offentligt erkänna den industriella djuruppfödningens negativa påverkan på klimatet och biologisk mångfald och omvärdera Världsbanksgruppens stöd till förmån för mer hållbara livsmedels- och jordbrukssystem
Avveckla IFC:s stöd till storskaliga djurfabriker och produktion av djurfoder

Djurens Rätt uppmanar Ajay Banga och Världsbanken att ta emot det öppna brevet och agera därefter. Det är dags för Världsbanksgruppen att ta ledningen och investera i en mer hållbar framtid.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Djurens Rätts arbete för ett pälsfritt EU fortsätter

Efter det framgångsrika medborgarinitiativet Fur Free Europe blev EU-kommissionens första åtgärd att utreda pälsdjurens välfärd genom myndigheten EFSA. I fredags skickade Djurens Rätt in underlag om Sveriges minkfarmer, samt om utfasningen av chinchilla- och rävfarmer i landet. Detta för att påvisa behovet av ett heltäckande EU-förbud mot pälsdjursuppfödning.

Tidigare i år deltog Djurens Rätt på ett möte med EFSA, europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, i Bryssel. Efter mötet har myndigheten samlat in underlag från relevanta organisationer, med anledning av att 1,5 miljoner medborgare gjorde sin röst hörd för ett pälsfarmningsförbud i hela EU genom Fur Free Europe. Djurens Rätt har nu lämnat in ett gediget underlag med fokus på:

bristerna på de kvarvarande svenska minkfarmerna, och svar på varför djurskyddslagstiftningen inte kan åtgärda dessa
hur chinchillafarmerna fasades ut i Sverige 2014, på grund av EU-rekommendationer som inte följs i resten av EU
hur rävfarmerna fasades ut i Sverige under 90-talet på grund av bristande möjlighet att ge rävar plats till att bete sig naturligt.

– Sverige är ett tydligt exempel på varför djurskyddslagstiftningen inte är tillräcklig när det gäller pälsdjursuppfödning. Det är varken bra för djur eller företag att fasa ut industrin genom långsam övergång till strikta djurskyddskrav. Det behövs i stället ett heltäckande förbud som ger tydliga besked om att pälsdjursuppfödning inte hör hemma i EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En utredning av EFSA blev EU-kommissionens första åtgärd som svar på Fur Free Europe. Utredningen kan leda till ett förbud mot all pälsdjursuppfödning och förväntas bli klar senast i mars 2025.

Ungefär 7,7 miljoner djur utnyttjas fortfarande i EU för pälsproduktion. Men 20 medlemsstater har infört begränsningar eller förbud mot farmerna. Sverige räknas med där på grund av den utfasning av chinchilla- och rävfarmer som redan har genomförts, samt årets kommande kompensation för nedläggning av minkfarmer.

Krav på märkning behövs

Samtidigt som EFSA genomför sitt arbete har EU-kommissionen efterfrågat underlag om en uppdaterad textilmärkning, som bland annat kommer att gälla pälsprodukter. Djurens Rätt har skickat in underlag och uppmuntrat konsumenter att göra detsamma, för att få till en så tydlig märkning som möjligt. I dagsläget behöver inte pälsdetaljer från djur märkas upp, vilket riskerar en oavsiktlig konsumtion av djurpäls från fruktansvärda förhållanden.

Av totalt över 200 svar till EU-kommissionen har Sverige stått för 20 av dem, vilket är en stor andel för att vara ett så litet land i EU.

– Det är välkommet att många svenska konsumenter engagerat sig mot päls. En märkning får inte ersätta en strikt djurskyddslagstiftning, men så länge butiker fortsätter att sälja päls från djur så behöver märkningen vara mycket bättre än vad den är idag, avslutar Camilla Bergvall.

Tidigare i år deltog Djurens Rätt på ett möte med EFSA, europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, i Bryssel. Efter mötet har myndigheten samlat in underlag från relevanta organisationer, med anledning av att 1,5 miljoner medborgare gjorde sin röst hörd för ett pälsfarmningsförbud i hela EU genom Fur Free Europe. Djurens Rätt har nu lämnat in ett gediget underlag med fokus på:

bristerna på de kvarvarande svenska minkfarmerna, och svar på varför djurskyddslagstiftningen inte kan åtgärda dessa
hur chinchillafarmerna fasades ut i Sverige 2014, på grund av EU-rekommendationer som inte följs i resten av EU
hur rävfarmerna fasades ut i Sverige under 90-talet på grund av bristande möjlighet att ge rävar plats till att bete sig naturligt.

– Sverige är ett tydligt exempel på varför djurskyddslagstiftningen inte är tillräcklig när det gäller pälsdjursuppfödning. Det är varken bra för djur eller företag att fasa ut industrin genom långsam övergång till strikta djurskyddskrav. Det behövs i stället ett heltäckande förbud som ger tydliga besked om att pälsdjursuppfödning inte hör hemma i EU, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En utredning av EFSA blev EU-kommissionens första åtgärd som svar på Fur Free Europe. Utredningen kan leda till ett förbud mot all pälsdjursuppfödning och förväntas bli klar senast i mars 2025.

Ungefär 7,7 miljoner djur utnyttjas fortfarande i EU för pälsproduktion. Men 20 medlemsstater har infört begränsningar eller förbud mot farmerna. Sverige räknas med där på grund av den utfasning av chinchilla- och rävfarmer som redan har genomförts, samt årets kommande kompensation för nedläggning av minkfarmer.

Krav på märkning behövs

Samtidigt som EFSA genomför sitt arbete har EU-kommissionen efterfrågat underlag om en uppdaterad textilmärkning, som bland annat kommer att gälla pälsprodukter. Djurens Rätt har skickat in underlag och uppmuntrat konsumenter att göra detsamma, för att få till en så tydlig märkning som möjligt. I dagsläget behöver inte pälsdetaljer från djur märkas upp, vilket riskerar en oavsiktlig konsumtion av djurpäls från fruktansvärda förhållanden.

Av totalt över 200 svar till EU-kommissionen har Sverige stått för 20 av dem, vilket är en stor andel för att vara ett så litet land i EU.

– Det är välkommet att många svenska konsumenter engagerat sig mot päls. En märkning får inte ersätta en strikt djurskyddslagstiftning, men så länge butiker fortsätter att sälja päls från djur så behöver märkningen vara mycket bättre än vad den är idag, avslutar Camilla Bergvall.

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

82. Varför finns djurförsök fortfarande?

Nytt avsnitt av Djurens Rätts podcast På djurens sida ute nu!

Inför försöksdjurens dag som äger rum den 24 april, passar vi på att fokusera på djuren som utsätts för plågsamma djurförsök. Anna Harenius, sakkunnig etolog, är med och besvarar frågor som: Var sker djurförsöken och vilka djur används i djurförsök?Vi passar även på att presentera vår Tradera-kampanj till förmån för försöksdjuren med exklusiva objekt och upplevelser från kända djurvänner.

Relaterande länkar:

Skriv under och uppmana SAS att sluta främja djurförsök.
Spana in och buda på exklusiva objekt och upplevelser som auktioneras ut hos Tradera här.
Vill du bli en del av Djurens Rätts sommarturné? Bli outreachvolontär.

Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare.
Kontakt: podcast@djurensratt.se

Avsnittet spelades in i NBV:s poddstudio.

Inför försöksdjurens dag som äger rum den 24 april, passar vi på att fokusera på djuren som utsätts för plågsamma djurförsök. Anna Harenius, sakkunnig etolog, är med och besvarar frågor som: Var sker djurförsöken och vilka djur används i djurförsök?Vi passar även på att presentera vår Tradera-kampanj till förmån för försöksdjuren med exklusiva objekt och upplevelser från kända djurvänner.

Relaterande länkar:

Skriv under och uppmana SAS att sluta främja djurförsök.
Spana in och buda på exklusiva objekt och upplevelser som auktioneras ut hos Tradera här.
Vill du bli en del av Djurens Rätts sommarturné? Bli outreachvolontär.

Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare.
Kontakt: podcast@djurensratt.se

Avsnittet spelades in i NBV:s poddstudio.

Avsnitt 82

82. Varför finns djurförsök fortfarande?

Avsnitt 82

82. Varför finns djurförsök fortfarande?

Följ oss

Podden finns hos din poddapp!

Du har väl inte missat att prenumerera på vår podcast? Då missar du aldrig när ett nytt avsnitt släpps i din poddapp!

Följ oss på Spotify

https://open.spotify.com/show/3eAJqmPybKCBEjAl0HhqBD

Följ oss

Podden finns hos din poddapp!

Du har väl inte missat att prenumerera på vår podcast? Då missar du aldrig när ett nytt avsnitt släpps i din poddapp!

Följ oss på Spotify

https://open.spotify.com/show/3eAJqmPybKCBEjAl0HhqBD

Thea Fahlberg

Podcast

I podden På djurens sida! djupdyker vi i frågor kopplade till djurrätt, djurskydd och vego. Med hjälp av Djurens Rätts experter och inbjudna gäster tar vi oss an aktuella frågor och viktiga händelser för djuren.

Djurfri forskning

Här kan du läsa mer om arbete för att främja djurfri forskning.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Det här är Sveriges djurvänligaste kommun 2024

Djurens Rätt presenterar idag den årliga rankingen Djurvänlig kommun för sjätte året i rad. På årets tio-i-topplista finns alla kommuntyper representerade – stora som små. Nytt för i år är att mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling. Eskilstuna kommun hamnar högst upp på listan och utses därmed som vinnare i årets ranking.

Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun är baserad på en enkätundersökning om de djurvänliga val som Sveriges kommuner har implementerat. Alla kommuner får chansen att svara och visa på de val som har gjorts gällande kommunala verksamheter och inköp, med ett stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor. Satsningar på växtbaserad mat och höga djurskyddskrav vid upphandling och inköp av animaliska produkter väger tyngst, vilket resulterar i högre placering på listan. I år har 66 procent av Sveriges kommuner svarat på hela eller större delen av undersökningen och maxpoängen har varit 182 poäng.

Mer än var fjärde kommun kommer att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling

De omfattande djurskyddsproblemen i kycklingfabrikerna engagerar kommunerna. Mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar i nästa upphandling, med hjälp av ett nytt kriterium som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Därtill uppger sjutton procent av de svarande kommunerna att de har minskat serveringen av kycklingkött, vilket är fler än året innan.

Liksom föregående år har nära 70 procent av de svarande genomfört åtgärder som resulterat i minskat mängd kött och ökad servering av växtbaserad mat. Att öka antalet vegetariska dagar, då varken kött eller fisk serveras, är en populär åtgärd som har genomförts i 34 procent av kommunerna som har svarat. Runt 20 procent har flera vegetariska dagar varje vecka, jämfört med runt 15 procent förra året.

Det har skett en tydlig ökning av andelen kommuner som alltid serverar veganskt till barn och elever som efterfrågar det. Det rör sig om en ökning på ungefär 10 procentenheter, vilket innebär att runt 70 procent av de svarande kommunerna nu har detta på plats. Branschföreningen Kost & Närings nya rekommendationer om att som huvudregel erbjuda vegansk mat till alla individer som önskar det tros ha bidragit till ökningen. Mer än var femte svarande kommun har också ökat andelen helt växtbaserade rätter på den ordinarie menyn.

– Det är otroligt glädjande att se att Sveriges kommuner fortsätter att satsa på vego. Att fler dessutom sätter ner foten mot det systematiska lidandet i kycklingfabrikerna är ett viktigt steg i rätt riktning som kommer att göra skillnad för väldigt många djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Eskilstuna – Sveriges mest djurvänliga kommun 2024

Vinnare av Djurvänlig kommun 2024 är Eskilstuna kommun, med 144 poäng av 182 möjliga. Årets vinnarkommun har därmed klättrat många steg från förra årets placering på plats 35, och det är också första gången som Eskilstuna landat bland de tio bästa kommunerna.

Det senaste året har kommunen satsat på mer växtbaserad mat genom minskad servering av kött inklusive kycklingkött. Fler vegetariska dagar har införts och vinnarkommunen har också höjt nivån på de djurskyddskrav som ställs vid upphandling.

– För Eskilstuna är hållbarhets- och miljöarbete ett stort fokus sedan länge. Förra året antogs en ny riktlinje för måltidsservice inom Eskilstuna kommun vilket har medfört att vi kunnat ta flera strategiska beslut som har bidragit till där vi är idag. Vi har bland annat sett över våra kravställningar i upphandlingar samt gått in i nya inköpsavtal vilket skapar förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp och tänka långsiktigt i frågan, säger Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Andrapristagaren Burlövs kommun vann rankingen 2023 och har dessförinnan funnits med på topplistan både under 2020 och 2021. På en tredjeplats hittar vi Härryda kommun, som är ny på topplistan och som har återhämtat sig starkt efter att ha lämnat ofullständiga svar under några år – något som medförde en mycket blygsam placering på plats 221 förra året.

Utöver Burlöv är även Knivsta, Tierp och Järfälla återvändare på topplistan med flera tidigare topplaceringar i ryggen. I övrigt har det dock rört på sig ovanligt mycket på tio-i-topp, där Mälardalen utgör det starkaste fästet. Samtliga kommuntyper finns representerade i toppen, även om mindre städer och landsbygdskommuner är färre till antalet än större städer och storstadsnära kommuner.

När det kommer till Sveriges storstäder, har Stockholm under det senaste året avancerat från plats 114 till plats 53, medan Göteborg har förlorat sin tidigare position från plats 8 till plats 24. Malmö, som har vunnit ett tidigare år, fanns förra året på plats 61 och finns i år på plats 65.

Sveriges mest djurvänliga kommuner 2024

1. Eskilstuna
2. Burlöv
3. Härryda
4. Karlstad och Kristianstad (delad placering)
6. Knivsta
7. Tierp
8. Gotland och Järfälla (delad placering)
10. Håbo

Den fullständiga listan hittas här.

Tunn plånbok drabbar djurskyddskrav vid upphandling

När kommunerna upphandlar animalieprodukter kan de, på olika nivåer, ställa vissa djurskyddskrav som rör uppfödning, transport och slakt. Den oroväckande sänkningen av nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animalieprodukter som sågs i förra årets resultat har tyvärr fortsatt nedåt. Av kommentarerna framgår att det höga kostnadsläget ligger bakom detta.

Djurskydd i samband med högtider

Hela 96 procent av kommunerna anger att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier. År 2020 var andelen kommuner som avstod från fyrverkerier mindre än 25 procent. Den kraftiga ökningen, som skett på bara några få år, håller alltså i sig även efter pandemin. Runt 90 procent av kommunerna avstår från påskfjädrar.

Fakta om Djurvänlig kommun

Undersökningen genomfördes under perioden november 2023 till mars 2024.
Kartläggningen genomförs för sjätte året i rad.
192 av landets 290 kommuner har svarat på hela eller större delen av årets undersökning.
Kommunerna ombads svara på två enkäter inkluderat en kostenkät och en övrig enkät.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor men också vilka djurskyddskrav som ställs vid upphandlingar. Kostenkäten väger då tyngst i rankingen eftersom de frågorna påverkar flest djur och i störst utsträckning. Den övriga enkäten kompletterar med frågor som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Svaren poängsätts och kommunerna rangordnas på listan utifrån hur djurvänliga de är.

För pressförfrågningar om rankningen, kontakta Djurens Rätts pressjour på press@djurensratt.se eller via telefon 070-649 20 41 (ej sms).

Foto: Anna-Karin Nordstrand. Från vänster: Charlotte Mörn, enhetschef på park- och naturenheten, Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor Djurens Rätt, Linnea Lindhe, hållbarhetsutvecklare på upphandlingsenheten, Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Djurens Rätts ranking Djurvänlig kommun är baserad på en enkätundersökning om de djurvänliga val som Sveriges kommuner har implementerat. Alla kommuner får chansen att svara och visa på de val som har gjorts gällande kommunala verksamheter och inköp, med ett stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor. Satsningar på växtbaserad mat och höga djurskyddskrav vid upphandling och inköp av animaliska produkter väger tyngst, vilket resulterar i högre placering på listan. I år har 66 procent av Sveriges kommuner svarat på hela eller större delen av undersökningen och maxpoängen har varit 182 poäng.

Mer än var fjärde kommun kommer att välja bort turbokycklingar vid nästa upphandling

De omfattande djurskyddsproblemen i kycklingfabrikerna engagerar kommunerna. Mer än var fjärde kommun svarar att de kommer att använda möjligheten att välja bort turbokycklingar i nästa upphandling, med hjälp av ett nytt kriterium som Upphandlingsmyndigheten har tagit fram. Därtill uppger sjutton procent av de svarande kommunerna att de har minskat serveringen av kycklingkött, vilket är fler än året innan.

Liksom föregående år har nära 70 procent av de svarande genomfört åtgärder som resulterat i minskat mängd kött och ökad servering av växtbaserad mat. Att öka antalet vegetariska dagar, då varken kött eller fisk serveras, är en populär åtgärd som har genomförts i 34 procent av kommunerna som har svarat. Runt 20 procent har flera vegetariska dagar varje vecka, jämfört med runt 15 procent förra året.

Det har skett en tydlig ökning av andelen kommuner som alltid serverar veganskt till barn och elever som efterfrågar det. Det rör sig om en ökning på ungefär 10 procentenheter, vilket innebär att runt 70 procent av de svarande kommunerna nu har detta på plats. Branschföreningen Kost & Närings nya rekommendationer om att som huvudregel erbjuda vegansk mat till alla individer som önskar det tros ha bidragit till ökningen. Mer än var femte svarande kommun har också ökat andelen helt växtbaserade rätter på den ordinarie menyn.

– Det är otroligt glädjande att se att Sveriges kommuner fortsätter att satsa på vego. Att fler dessutom sätter ner foten mot det systematiska lidandet i kycklingfabrikerna är ett viktigt steg i rätt riktning som kommer att göra skillnad för väldigt många djur, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Eskilstuna – Sveriges mest djurvänliga kommun 2024

Vinnare av Djurvänlig kommun 2024 är Eskilstuna kommun, med 144 poäng av 182 möjliga. Årets vinnarkommun har därmed klättrat många steg från förra årets placering på plats 35, och det är också första gången som Eskilstuna landat bland de tio bästa kommunerna.

Det senaste året har kommunen satsat på mer växtbaserad mat genom minskad servering av kött inklusive kycklingkött. Fler vegetariska dagar har införts och vinnarkommunen har också höjt nivån på de djurskyddskrav som ställs vid upphandling.

– För Eskilstuna är hållbarhets- och miljöarbete ett stort fokus sedan länge. Förra året antogs en ny riktlinje för måltidsservice inom Eskilstuna kommun vilket har medfört att vi kunnat ta flera strategiska beslut som har bidragit till där vi är idag. Vi har bland annat sett över våra kravställningar i upphandlingar samt gått in i nya inköpsavtal vilket skapar förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp och tänka långsiktigt i frågan, säger Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Andrapristagaren Burlövs kommun vann rankingen 2023 och har dessförinnan funnits med på topplistan både under 2020 och 2021. På en tredjeplats hittar vi Härryda kommun, som är ny på topplistan och som har återhämtat sig starkt efter att ha lämnat ofullständiga svar under några år – något som medförde en mycket blygsam placering på plats 221 förra året.

Utöver Burlöv är även Knivsta, Tierp och Järfälla återvändare på topplistan med flera tidigare topplaceringar i ryggen. I övrigt har det dock rört på sig ovanligt mycket på tio-i-topp, där Mälardalen utgör det starkaste fästet. Samtliga kommuntyper finns representerade i toppen, även om mindre städer och landsbygdskommuner är färre till antalet än större städer och storstadsnära kommuner.

När det kommer till Sveriges storstäder, har Stockholm under det senaste året avancerat från plats 114 till plats 53, medan Göteborg har förlorat sin tidigare position från plats 8 till plats 24. Malmö, som har vunnit ett tidigare år, fanns förra året på plats 61 och finns i år på plats 65.

Sveriges mest djurvänliga kommuner 2024

1. Eskilstuna
2. Burlöv
3. Härryda
4. Karlstad och Kristianstad (delad placering)
6. Knivsta
7. Tierp
8. Gotland och Järfälla (delad placering)
10. Håbo

Den fullständiga listan hittas här.

Tunn plånbok drabbar djurskyddskrav vid upphandling

När kommunerna upphandlar animalieprodukter kan de, på olika nivåer, ställa vissa djurskyddskrav som rör uppfödning, transport och slakt. Den oroväckande sänkningen av nivån på de djurskyddskrav som kommunerna ställer vid upphandling av animalieprodukter som sågs i förra årets resultat har tyvärr fortsatt nedåt. Av kommentarerna framgår att det höga kostnadsläget ligger bakom detta.

Djurskydd i samband med högtider

Hela 96 procent av kommunerna anger att de avstår från kommunalt arrangerade fyrverkerier. År 2020 var andelen kommuner som avstod från fyrverkerier mindre än 25 procent. Den kraftiga ökningen, som skett på bara några få år, håller alltså i sig även efter pandemin. Runt 90 procent av kommunerna avstår från påskfjädrar.

Fakta om Djurvänlig kommun

Undersökningen genomfördes under perioden november 2023 till mars 2024.
Kartläggningen genomförs för sjätte året i rad.
192 av landets 290 kommuner har svarat på hela eller större delen av årets undersökning.
Kommunerna ombads svara på två enkäter inkluderat en kostenkät och en övrig enkät.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor men också vilka djurskyddskrav som ställs vid upphandlingar. Kostenkäten väger då tyngst i rankingen eftersom de frågorna påverkar flest djur och i störst utsträckning. Den övriga enkäten kompletterar med frågor som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Svaren poängsätts och kommunerna rangordnas på listan utifrån hur djurvänliga de är.

För pressförfrågningar om rankningen, kontakta Djurens Rätts pressjour på press@djurensratt.se eller via telefon 070-649 20 41 (ej sms).

Foto: Anna-Karin Nordstrand. Från vänster: Charlotte Mörn, enhetschef på park- och naturenheten, Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor Djurens Rätt, Linnea Lindhe, hållbarhetsutvecklare på upphandlingsenheten, Björn Eriksson, måltidschef för Eskilstuna kommun.

Djurvänlig kommun 2024

Ta del av hela rankingen!

På följande sida kan du ta del av undersökningen för Djurvänlig kommun 2024 i dess helhet.

Ta del av resultatet

Djurvänlig kommun 2024

Ta del av hela rankingen!

På följande sida kan du ta del av undersökningen för Djurvänlig kommun 2024 i dess helhet.

Ta del av resultatet

Djurvänlig kommun 2024

Nanna Thydén

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Öppet brev till regeringen om förebyggande åtgärder mot smittspridning

I ett öppet brev uppmanar Djurens Rätt Sveriges ledare att vidta konkreta åtgärder för att förhindra framtida pandemier. Detta genom att arbeta i enlighet med One Health-konceptet för att stärka pandemifördraget. Socialdepartementet har nu mottagit brevet.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till Socialdepartementet för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Ebola, HIV och COVID-19 är bara några av de sjukdomar som troligen har sitt ursprung från djur. Ytterligare 1,7 miljoner för närvarande "okända" virus tros finnas hos däggdjur och fåglar, varav upp till 827 000 kan smitta människor. Dessa siffor visar tydligt att Sverige, och andra länder, måste agera snabbt för att minska risken för smittspridning av nya sorters sjukdomar. Detta är avgörande för att förebygga och hantera potentiella pandemier i framtiden.

Ett pandemifördrag tas just nu fram av världens länder via Världshälsoorganisationen, med syfte att förebygga pandemier och stärka världen inför framtida pandemier. I ett öppet brev skriver Djurens Rätt att pandemifördraget måste ta lika mycket hänsyn till såväl förebyggande åtgärder, som beredskap och responsåtgärder. Brevet har skrivits med anledning av en oro över att vissa medlemsländer inom WHO har föreslagit att de förebyggande åtgärderna bör försvagas eller till och med tas bort från pandemifördraget. En sådan åtgärd skulle kunna öka risken för sjukdom bland både människor och djur i samband med nya smittoutbrott.

– Makthavare måste på global nivå ta större ansvar för att förebygga smittspridning, både för djurs och människors skull. Självklart måste vi ha ett starkt internationellt pandemifördrag som framhäver detta, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt uppmanar ledare världen över att arbeta i enlighet med One Health-konceptet, som handlar om det nära sambandet mellan hälsan hos människor, djur och natur. Att utgå från One Health inkluderar exempelvis utbildning, att förbättra människors och djurs hälsa, att stärka engagemanget i samhället och att öka finansiering till pandemiförebyggande åtgärder. Pandemiförebyggande insatser som fokuserar på frågan om varför pandemier uppkommer från första början är den mest kostnadseffektiva strategin, och kostar en bråkdel av vad det annars hade kostat i beredskap och respons. Samtidigt innebär det en minskning av förekomsten av dödsfall, sjukdom och ekonomiskt kaos som uppstår till följd av pandemier.

– För att undvika en framtida pandemi måste vi ta tag i en av de grundläggande orsakerna till att djur blir sjuka i stor omfattning och att smitta sprids till människor, nämligen de storskaliga djurfabrikerna. Djurfabriker är ideala miljöer för smittspridning med många djur i trånga utrymmen. Ett starkt djurskydd är med andra ord en viktig del av att förebygga smittspridning, avslutar Camilla Bergvall.

Därför har Djurens Rätt skickat ett öppet brev till Socialdepartementet för att uppmana de svenska ledarna att fortsätta bistå med sitt tydliga och starka ledarskap under förhandlingarna. Det är viktigt att avtalets språk och formuleringar fortsätter att vara skarpt för att minska riskerna för en till pandemi.

Djurens Rätt har tidigare skickat skrivelser till regeringen om krav på smittförebyggande åtgärder.

Agera

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Agera

Hjälp oss montera ned djurfabrikerna!

Uppmana våra världsledare att förändra världens matproduktion och fasa ut djurfabrikerna. För djurens, människornas och planetens skull.

Skriv under här

https://djurensratt.end.it/sv/sign/

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Miljö

Här kan du läsa mer om våra frågor kopplat till miljö.

Internationellt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts internationella arbete.

Djurens Rätts uppmaning: Sverige, förenkla inte valpfabrikernas verksamhet

Djurens Rätt erfar att Sverige tillsammans med Finland och Danmark arbetar för att främja en linje inom EU som tillåter avlivning av hundar och katter utan veterinär, samt att avlivningen ska kunna ske av andra än veterinärmedicinska skäl. Djurens Rätt har därför kontaktat myndigheter och departementet med uppmaningen om att förhindra detta.

EU håller just nu på att utveckla en ny lagstiftning för hundar och katter som i grunden är bra. Men Djurens Rätt har, via källor med insyn i förhandlingsrummen, fått oroande information. Sverige verkar, tillsammans med Finland och Danmark, driva frågan om att det ska få vara fritt fram att avliva hundar och katter utan veterinär i EU, samt att det ska kunna ske utan veterinärmedicinska skäl.

– Det är självklart att det ska vara en veterinär som sköter avlivningen och att det enbart får göras av veterinärmedicinska skäl. Jag häpnar över att någon skulle kunna tycka annorlunda och att Sverige nu verkar driva den linjen är upprörande, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att Sverige har valt en problematisk linje då det, förutom att skyddet för hundar och katter allvarligt försämras, även bidrar till flera oönskade verksamheter som sker i andra europeiska länder. Här finns till exempel stora valpfabriker (puppy mills) och problem med hemlösa hundar och katter. De negativa konsekvenserna för de djuren kan bli stora om Sveriges förmodade linje blir lagstiftning i hela EU.

Att tillåta avlivning av hundar utan veterinärmedicinska skäl gör det enklare för en valpfabrik att systematiskt avliva tikar som inte längre är lönsamma. Det ger ett ekonomiskt incitament för denna typ av verksamhet att göra så. Likaså får de ett ekonomiskt incitament att både föda upp och avliva fler djur än vanligtvis om det inte krävs veterinär för avlivningen.

– I stället för att göra det lättare för valpfabrikerna i Europa så borde Sverige driva en linje där krav ställs på den som har en ekonomisk verksamhet som innefattar hundar och katter. Krav som gör det svårare för den typen av verksamhet att smita ifrån sitt djurskyddsansvar, avslutar Camilla Bergvall.

Att avliva djur kräver både kunskap och erfarenhet för att det inte ska skapa onödigt lidande, att privatpersoner skulle kunna få tillåtelse att på egen hand genomföra detta är därför oroväckande. Djurens Rätts bestämda åsikt är därför att det ska vara ett krav att det är en veterinär som sköter avlivningen. Förhoppningen är, efter den kontakt och tydliga uppmaning som nu har skett med ansvariga myndigheter, att Sverige tydligt ska driva en linje där avlivning av hundar och katter ska ske av veterinär, samt att avlivning enbart får göras av veterinärmedicinska skäl.

EU håller just nu på att utveckla en ny lagstiftning för hundar och katter som i grunden är bra. Men Djurens Rätt har, via källor med insyn i förhandlingsrummen, fått oroande information. Sverige verkar, tillsammans med Finland och Danmark, driva frågan om att det ska få vara fritt fram att avliva hundar och katter utan veterinär i EU, samt att det ska kunna ske utan veterinärmedicinska skäl.

– Det är självklart att det ska vara en veterinär som sköter avlivningen och att det enbart får göras av veterinärmedicinska skäl. Jag häpnar över att någon skulle kunna tycka annorlunda och att Sverige nu verkar driva den linjen är upprörande, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att Sverige har valt en problematisk linje då det, förutom att skyddet för hundar och katter allvarligt försämras, även bidrar till flera oönskade verksamheter som sker i andra europeiska länder. Här finns till exempel stora valpfabriker (puppy mills) och problem med hemlösa hundar och katter. De negativa konsekvenserna för de djuren kan bli stora om Sveriges förmodade linje blir lagstiftning i hela EU.

Att tillåta avlivning av hundar utan veterinärmedicinska skäl gör det enklare för en valpfabrik att systematiskt avliva tikar som inte längre är lönsamma. Det ger ett ekonomiskt incitament för denna typ av verksamhet att göra så. Likaså får de ett ekonomiskt incitament att både föda upp och avliva fler djur än vanligtvis om det inte krävs veterinär för avlivningen.

– I stället för att göra det lättare för valpfabrikerna i Europa så borde Sverige driva en linje där krav ställs på den som har en ekonomisk verksamhet som innefattar hundar och katter. Krav som gör det svårare för den typen av verksamhet att smita ifrån sitt djurskyddsansvar, avslutar Camilla Bergvall.

Att avliva djur kräver både kunskap och erfarenhet för att det inte ska skapa onödigt lidande, att privatpersoner skulle kunna få tillåtelse att på egen hand genomföra detta är därför oroväckande. Djurens Rätts bestämda åsikt är därför att det ska vara ett krav att det är en veterinär som sköter avlivningen. Förhoppningen är, efter den kontakt och tydliga uppmaning som nu har skett med ansvariga myndigheter, att Sverige tydligt ska driva en linje där avlivning av hundar och katter ska ske av veterinär, samt att avlivning enbart får göras av veterinärmedicinska skäl.

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stötta vårt politiska påverkansarbete!

Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen och stärka kraven på djurfabriker.

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Sebastian Wiklund

Familjedjur

Djur som lever med människor ska behandlas som älskade familjemedlemmar utifrån djurens behov. Djurens Rätt uppmanar alla som funderar på att dela sitt hem med djur att vända sig till omplaceringshem för hemlösa individer.

Hundar

Här kan du läsa om Djurens Rätts arbete för hundarna.

Katter

Här kan du läsa om Djurens Rätts arbete för katterna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurens Rätt starkt kritiska till EU-förslag om djurtransporter

Djurens Rätt uppmanar i ett remissvar EU-kommissionen att skärpa förslaget om en ny djurtranportlagstiftning. Med nuvarande förslag är risken överhängande att det enorma lidande som miljontals djur utsätts för varje år kommer att fortsätta.

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag på nya djurtransportregler. Djurens Rätt var en av många kritiska aktörer, både till det bristfälliga förslaget och till att kommissionen utelämnade, utan besked om tidsplan, förslag på nya regler för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning.

– Djurtransportförslaget är en stor besvikelse. EU-kommissionen har i det här fallet varken tagit hänsyn till vetenskapen eller lyssnat på medborgarna som tycker att de plågsamma djurtransporterna måste få ett slut. Djurens Rätts arbete för djuren och för att stoppa det enorma lidandet på vägar och fartyg som pågår varje dag, fortsätter så länge det behövs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har lämnat in synpunkter på förslaget till nya djurtransportregler och har betonat att följande måste införas i de nya reglerna:

En maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (de djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor.
Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas. En ny rapport har visat att nästan alla EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga för transport av djur.
Ett förbud mot att transportera ej avvanda (unga djur som diar eller utfodras med mjölk) djur. Kalvar som är yngre än 12 veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.
Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 % eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.
Bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag.
Bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material, är ett av målen för den nya lagstiftningen. Det är viktigt att det målet tas på allvar och omsätts i praktiken. Det behövs handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt, för att kunna realisera en sådan övergång.

Djurens Rätt uppmanar även EU-kommissionen att snarast publicera en tydlig tidsplan för när ny djurskyddslagstiftning för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning, kommer presenteras.

I december förra året presenterade EU-kommissionen ett förslag på nya djurtransportregler. Djurens Rätt var en av många kritiska aktörer, både till det bristfälliga förslaget och till att kommissionen utelämnade, utan besked om tidsplan, förslag på nya regler för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning.

– Djurtransportförslaget är en stor besvikelse. EU-kommissionen har i det här fallet varken tagit hänsyn till vetenskapen eller lyssnat på medborgarna som tycker att de plågsamma djurtransporterna måste få ett slut. Djurens Rätts arbete för djuren och för att stoppa det enorma lidandet på vägar och fartyg som pågår varje dag, fortsätter så länge det behövs, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt har lämnat in synpunkter på förslaget till nya djurtransportregler och har betonat att följande måste införas i de nya reglerna:

En maximal transporttid på åtta timmar, oavsett om transporten är till slakt eller för annat syfte. Det behövs även en maximal transporttid på fyra timmar för fåglar och kaniner samt så kallade uttjänta djur (de djur som transporteras till slakt efter att de inte längre anses lönsamma i produktionen) såsom hönor, suggor och kor.
Ett förbud mot export av levande djur till länder utanför EU. Sjötransporterna är förenade med mycket stora djurvälfärdsrisker, vilket omfattande katastrofer har visat gång på gång. Om sjötransporter fortsatt ska tillåtas, vilket Djurens Rätt inte anser att de ska, måste krav som bidrar till minskade risker införas. En ny rapport har visat att nästan alla EU:s djurtransportfartyg bedöms vara odugliga för transport av djur.
Ett förbud mot att transportera ej avvanda (unga djur som diar eller utfodras med mjölk) djur. Kalvar som är yngre än 12 veckor ska inte få transporteras. Det nuvarande förslaget innebär att ej avvanda djur ska få transporteras om det finns utfodringssystem i fordonet.
Ett förbud mot att transportera dräktiga djur där 40 % eller mer av den förväntade dräktighetsperioden har passerat. Enligt det nuvarande förslaget ska dräktiga djur få transporteras ända fram till att 80 procent av den förväntade dräktighetstiden har passerat.
Bestämmelser om temperatur och luftfuktighet i transportfordonet, vilket saknas i nuvarande förslag.
Bestämmelser som leder till att djurtransporter begränsas. Att transport av levande djur ersätts med transport av kött och genetiskt material, är ett av målen för den nya lagstiftningen. Det är viktigt att det målet tas på allvar och omsätts i praktiken. Det behövs handlingsplaner, på EU-nivå och nationellt, för att kunna realisera en sådan övergång.

Djurens Rätt uppmanar även EU-kommissionen att snarast publicera en tydlig tidsplan för när ny djurskyddslagstiftning för hållning av djur, slakt och djurskyddsmärkning, kommer presenteras.

Gör skillnad

För ett slut på plågsamma djurtransporter!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurtransporterna ska upphöra. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Gör skillnad

För ett slut på plågsamma djurtransporter!

Djurens Rätt arbetar för att de plågsamma djurtransporterna ska upphöra. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Djurtransporter

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete mot de plågsamma djurtransporterna.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurens Rätt uppmanar regeringen att införa kamerabevakning på slakterier

Frågan om kamerabevakning på slakterier har genomgått en utredning och förslag på ny lagstiftning har presenterats. I ett remissyttrande uppmanar Djurens Rätt regeringen att skyndsamt införa krav på kamerabevakning på slakterier.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

För två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om kamerabevakning på slakterier. Utredaren fick i uppdrag att utreda hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet på slakterier. I juni 2023 presenterades utredningens slutsatser. Nu har utredningen skickats på remiss, till bland annat Djurens Rätt.

– Jag förväntar mig att regeringen nu skyndsamt agerar och inför krav på kamerabevakning på slakterier. Utredningen presenterar bra förslag på hur lagstiftningen kan utformas. Allt som kan måste göras för att minska riskerna och det enorma lidandet som djur utsätts för i samband med slakt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Djurens Rätt anser att frågan om djurskydd vid slakt behöver få högre prioritet och har drivit frågan om krav på obligatorisk kamerabevakning. Därför har vi också lämnat in synpunkter och underlag under utredningens gång, samt svarat på remissen om utredningens förslag. Djurens Rätt ser positivt på merparten av de förslag som presenteras och förväntar sig att regeringen nu agerar skyndsamt och inför ett krav på kamerabevakning på slakterier, i linje med utredningens förslag och Djurens Rätts tillägg.

Exempel på frågor där Djurens Rätt är eniga med utredningen:

Att kamerabevakning kan utgöra ett verktyg för att stärka djurskyddet på slakterier. Det är mycket bra att utredningen slår fast att kamerabevakning inte bör ersätta några fysiska kontroller på slakterierna. Kamerabevakning ska vara ett komplement.
Att krav på kamerabevakning bör gälla samtliga slakterier, alla de djurslag som slaktas på anläggningarna, samtliga områden på slakteriet där levande djur hålls och hanteras och avse all tid som det finns levande djur.

Djurens Rätts ytterligare förslag:

Kravet på kamerabevakning bör också omfatta krav på ljudupptagning. Utredningen menar att så inte ska vara fallet, trots att den erkänner att det finns fördelar med ljudupptagning ur ett djurskyddsperspektiv. Ljud kan vara av stor vikt i bedömningen av ett djurs välfärd.
Slakt av fiskar behöver också omfattas av ett krav på kameraövervakning. I Sverige föds det upp och slaktas uppskattningsvis 5 till 10 miljoner fiskar om året. Att inte inkludera slakt av ett så stort antal djur i kravet på kamerabevakning är oacceptabelt och skulle spegla en förlegad syn på fiskar som något annat än de levande, kännande djur som de är.
Det är viktigt att det ställs krav på att det inspelade materialet faktiskt används. Djurens Rätt menar att det måste ställas krav på att slakteriföretagen, Livsmedelsverket och länsstyrelsen analyserar och använder sig av det inspelade materialet. Det räcker inte med krav på hur det inspelade materialet får användas, och av vem.
Djurens Rätt föreslår att bevarandetiden (den tid som det inspelade materialet sparas) ska vara minst 6 månader, och att 12 månader ska gälla för större slakterier. Det räcker inte med två månader som utredningen föreslår. Risken med en så kort tid är att det inspelade materialet som kan bli betydelsefullt i kontroll och beslut om sanktioner inte längre finns tillgängligt när det väl behövs.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren!

Genom politiskt påverkansarbete gör vi skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet!

Bli månadsgivare

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Linda Björklund

linda.bjorklund@djurensratt.se

0225-128 60

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Regering

Här kan du läsa mer om det som rör djurpolitik och Sveriges regering.

Slakt

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete som rör slakt.

Ljuspunkter från riksdagens årliga djurskyddsdebatt

Varje vår behandlar riksdagens miljö- och jordbruksutskott de inkomna motioner som rör djurskydd, för att därefter inta kammaren för en debatt på samma tema. Den 4 april var det dags igen, och även om motioner sällan tar sig vidare så vittnar debatten om vilka vindar som blåser. Årets upplaga bjöd på både ljuspunkter och orosmoln.

Engagemanget för djurfrågor är stort hos flertalet ledamöter och likt tidigare år fanns det i motionerna en uppsjö av viktiga yrkanden som hade kunnat innebära fantastiska och nödvändiga förbättringar för djuren. Läs mer om de inlämnade motionerna här.

Tyvärr är det så att motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid sällan får bifall i riksdagen, utan blir i hög grad symboliska ställningstaganden. Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av riksdagens och miljö- och jordbruksutskottets platser, och det är därför inte heller förvånande att utskottet föreslog att avslå i princip alla motioner. Det var också det som blev resultatet vid omröstningen i riksdagen samma eftermiddag.

– Det är frustrerande att år efter år se hur så många bra förslag kastas i papperskorgen när de hade kunnat innebära fantastiska förbättringar för djuren. Men mycket kan hända på ett år. Vid förra årets debatt var inte slutet på svensk minkfarmning inom räckhåll, men det är det nu. Jag hoppas att vi på samma sätt vid nästa års debatt kan prata om hur hönor i bur och uppfödning av turbokycklingar snart är historia, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bland de drygt 160 behandlade motionerna fanns däremot ett ämne som utskottet slöt upp bakom i år, något som resulterade i en uppmaning till regeringen om att reglerna för småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas, något som utskottet menar skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket.

Något som togs upp återkommande i debatten, utöver Djurens Rätts prioriterade frågor såsom utfasning av turbokycklingar, förbud mot hönor i burar, arbetet mot djurförsök och inrättandet av en djurskyddsmyndighet, var utredningen om konkurrenskraft för livsmedelsproducenter som tillsattes av regeringen i början av förra året. Senast den 30 juni ska utredningen presentera sina slutsatser, vilket potentiellt kan påverka betesrätten för korna i mjölkindustrin negativt.

– Det levereras gott om lovord när partierna får tala fritt om sin djurpolitik, men mellan raderna likställs höjda djurskyddskrav med konkurrensnackdelar och administrativa bördor. Det är oroande. Med försenad lagstiftning på EU-nivå är det viktigare än någonsin att Sverige inte sätter sig i baksätet, vi måste vara ett föredöme, avslutar Camilla Bergvall.

Läs om utskottets betänkande och se debatten här.

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen ett ekonomiskt stöd till minkföretagare som frivilligt avvecklade sin verksamhet. Det gav möjligheten för de få minkföretag som finns kvar i Sverige att avveckla verksamheten på ett planerat och ordnat sätt. Beslutet ligger rätt i tiden. Minkuppfödning för pälsproduktion är förenat med flera utmaningar, inte minst ur smittskyddssynpunkt.

Helena Storckenfeldt

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Detta duger inte. Denna utdragna process måste påskyndas så att visionen om en förbättrad och moderniserad djurskyddslagstiftning i EU kan bli verklighet. Då behöver regeringen och landsbygdsministern göra mer än bara skicka ett brev till EU-kommissionen. Nu är det dags att vi står upp för djuren, våra svenska lantbrukare och alla de EU-medborgare som har varit med och drivit på för en förändring.

Sofia Skönnbrink

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi kristdemokrater tycker att EU är för detaljerat i många frågor, men i den här frågan borde EU verkligen göra mycket mer för att länder ska använda mindre antibiotika. På det sättet motverkar man det allvarliga hot som finns. Som sagt: Här kan Sverige vara en ledstjärna.

Magnus Oscarsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Jag säger inte att vi ska försvaga våra djurskyddslagar. Däremot behöver vi arbeta internationellt och på europeisk nivå för att höja djurskyddsstandarden. Det pågick ett arbete inom EU, men det blev inte mycket av det. Det blev lagar och regler för transporter, vilket är bra, men mycket mer finns att göra. Nu har vi ett EU-val framför oss, och det innebär att det finns nya chanser att förbättra livsvillkoren för djuren ute i EU - och även att stärka den svenska konkurrenskraften.

Beatrice Timgren

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Människan har i alla tider hållit djur för matens, ullens och skinnets skull. Med detta följer ett ansvar för djurens välfärd. Att ta ställning för en avveckling av minknäringen handlar inte om att vara emot djurhållning; det handlar om djurskydd. Det betyder att en del djurhållning helt enkelt måste avvecklas för djurens skull, och så kommer nu att ske.

Elin Nilsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi i Vänsterpartiet anser att rådande missförhållanden inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. De brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Kajsa Fredholm

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill införa ett totalförbud mot rutinmässig svanskupering av grisar och ett totalförbud mot näbbtrimning av kycklingar inom EU. Det är dags för EU att anpassa sig till den svenska lagstiftningen och sluta stympa dessa djur.

Stina Larsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi måste tänka om. Kanske är det inte via mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och fler och större djurindustrier som vi löser hungern. Vi behöver jobba med naturen i stället för emot den, och i detta ingår delar som regenerativt jordbruk, att öka och gynna det småskaliga, lokalproducerade och ekologiska samt att göra ett proteinskifte där växtbaserat kan få bli norm.

Rebecka Le Moine

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Engagemanget för djurfrågor är stort hos flertalet ledamöter och likt tidigare år fanns det i motionerna en uppsjö av viktiga yrkanden som hade kunnat innebära fantastiska och nödvändiga förbättringar för djuren. Läs mer om de inlämnade motionerna här.

Tyvärr är det så att motioner som lämnas in under höstens allmänna motionstid sällan får bifall i riksdagen, utan blir i hög grad symboliska ställningstaganden. Regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna sitter på en majoritet av riksdagens och miljö- och jordbruksutskottets platser, och det är därför inte heller förvånande att utskottet föreslog att avslå i princip alla motioner. Det var också det som blev resultatet vid omröstningen i riksdagen samma eftermiddag.

– Det är frustrerande att år efter år se hur så många bra förslag kastas i papperskorgen när de hade kunnat innebära fantastiska förbättringar för djuren. Men mycket kan hända på ett år. Vid förra årets debatt var inte slutet på svensk minkfarmning inom räckhåll, men det är det nu. Jag hoppas att vi på samma sätt vid nästa års debatt kan prata om hur hönor i bur och uppfödning av turbokycklingar snart är historia, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Bland de drygt 160 behandlade motionerna fanns däremot ett ämne som utskottet slöt upp bakom i år, något som resulterade i en uppmaning till regeringen om att reglerna för småskalig och gårdsnära slakt bör förenklas, något som utskottet menar skulle motverka långa transporter av djur till slakt, samt bidra till att stödja det lokala och småskaliga jordbruket.

Något som togs upp återkommande i debatten, utöver Djurens Rätts prioriterade frågor såsom utfasning av turbokycklingar, förbud mot hönor i burar, arbetet mot djurförsök och inrättandet av en djurskyddsmyndighet, var utredningen om konkurrenskraft för livsmedelsproducenter som tillsattes av regeringen i början av förra året. Senast den 30 juni ska utredningen presentera sina slutsatser, vilket potentiellt kan påverka betesrätten för korna i mjölkindustrin negativt.

– Det levereras gott om lovord när partierna får tala fritt om sin djurpolitik, men mellan raderna likställs höjda djurskyddskrav med konkurrensnackdelar och administrativa bördor. Det är oroande. Med försenad lagstiftning på EU-nivå är det viktigare än någonsin att Sverige inte sätter sig i baksätet, vi måste vara ett föredöme, avslutar Camilla Bergvall.

Läs om utskottets betänkande och se debatten här.

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen ett ekonomiskt stöd till minkföretagare som frivilligt avvecklade sin verksamhet. Det gav möjligheten för de få minkföretag som finns kvar i Sverige att avveckla verksamheten på ett planerat och ordnat sätt. Beslutet ligger rätt i tiden. Minkuppfödning för pälsproduktion är förenat med flera utmaningar, inte minst ur smittskyddssynpunkt.

Helena Storckenfeldt

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Detta duger inte. Denna utdragna process måste påskyndas så att visionen om en förbättrad och moderniserad djurskyddslagstiftning i EU kan bli verklighet. Då behöver regeringen och landsbygdsministern göra mer än bara skicka ett brev till EU-kommissionen. Nu är det dags att vi står upp för djuren, våra svenska lantbrukare och alla de EU-medborgare som har varit med och drivit på för en förändring.

Sofia Skönnbrink

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi kristdemokrater tycker att EU är för detaljerat i många frågor, men i den här frågan borde EU verkligen göra mycket mer för att länder ska använda mindre antibiotika. På det sättet motverkar man det allvarliga hot som finns. Som sagt: Här kan Sverige vara en ledstjärna.

Magnus Oscarsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Jag säger inte att vi ska försvaga våra djurskyddslagar. Däremot behöver vi arbeta internationellt och på europeisk nivå för att höja djurskyddsstandarden. Det pågick ett arbete inom EU, men det blev inte mycket av det. Det blev lagar och regler för transporter, vilket är bra, men mycket mer finns att göra. Nu har vi ett EU-val framför oss, och det innebär att det finns nya chanser att förbättra livsvillkoren för djuren ute i EU - och även att stärka den svenska konkurrenskraften.

Beatrice Timgren

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Människan har i alla tider hållit djur för matens, ullens och skinnets skull. Med detta följer ett ansvar för djurens välfärd. Att ta ställning för en avveckling av minknäringen handlar inte om att vara emot djurhållning; det handlar om djurskydd. Det betyder att en del djurhållning helt enkelt måste avvecklas för djurens skull, och så kommer nu att ske.

Elin Nilsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi i Vänsterpartiet anser att rådande missförhållanden inom svensk kycklingindustri måste åtgärdas så snart som möjligt. De brister som har uppmärksammats i djurvälfärden tyder på att problemet är strukturellt. Det räcker alltså inte att ansvariga chefer på avslöjade företag avgår.

Kajsa Fredholm

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Fru talman! Jag och Centerpartiet vill införa ett totalförbud mot rutinmässig svanskupering av grisar och ett totalförbud mot näbbtrimning av kycklingar inom EU. Det är dags för EU att anpassa sig till den svenska lagstiftningen och sluta stympa dessa djur.

Stina Larsson

Citat från riksdagsledamöternas anföranden:

Vi måste tänka om. Kanske är det inte via mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och fler och större djurindustrier som vi löser hungern. Vi behöver jobba med naturen i stället för emot den, och i detta ingår delar som regenerativt jordbruk, att öka och gynna det småskaliga, lokalproducerade och ekologiska samt att göra ett proteinskifte där växtbaserat kan få bli norm.

Rebecka Le Moine

Stöd oss

Stöd vårt politiska påverkansarbete!

Djurens Rätt arbetar för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet för att återspegla djurens rättigheter i lagstiftningen.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Djurpolitik

Senaste nyheterna