Djurens Rätt tvåfaldigt prisad i Svenska Designpriset 2023

Den 19 oktober gick prisutdelningen för Svenska Designpriset av stapeln på Moderna Museet i Stockholm. Djurens Rätts medlemstidning var inför kvällen nominerad i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning” och under prisceremonin kammade Tidningen Djurens Rätt hem utmärkelserna Peoples Choice och Silver och blev därmed dubbelt prisad.

Stöd oss

Vill du också få hem vår prisade medlemstidning?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning fyra gånger om året.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Vill du också få hem vår prisade medlemstidning?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning fyra gånger om året.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Sedan 2005 har Svenska Designpriset prisat svensk design och utveckling. Tidningen Djurens Rätt nominerades i år i kategorin “Redaktionellt - Personal / Medlemstidning” och under prisceremonin på Moderna Museet den 19 oktober blev tidningen tvåfaldigt prisad. Tidningen tog hem utmärkelserna Peoples Choice, som röstades fram av allmänheten, samt Silver som utsågs av juryn i Svenska Designpriset.

– Det känns fantastiskt att vår medlemstidning inte bara vinner en, utan två fina utmärkelser i Svenska Designpriset. Varje nummer av tidningen försöker spegla Djurens Rätts arbete i den tid vi befinner oss i och varje nummer är resultatet av ett gediget lagarbete, säger Benny Andersson, generalsekreterare för Djurens Rätt som fanns på plats under prisutdelningen.

Tidningen Djurens Rätt, som getts ut sedan 1902, räknas som Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och utkommer med fyra nummer per år.

– Det är en häftig känsla att en tidning som började ges ut 1902 får så fina utmärkelser 121 år senare. Ett stort, stort tack till alla Djurens Rätts medlemmar som är de som möjliggör att arbetet för djuren fortsätter framåt, avslutar Benny Andersson.

Tidningen ges ut både som papperstidning, digitalt och som taltidning till organisationens medlemmar. Även bibliotek, företag och organisationer kan prenumerera.

Läs också: Djurens Rätt är nominerad till Svenska Designpriset 2023

Linn Åkesson

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Djurens Rätt fyller 140 år

Foto: Djurens Rätts arkiv

Sedan den 7 oktober 1882 har Djurens Rätt arbetat enträget för de djur som är flest och har det sämst. Under dessa 140 år av hård kamp har vi, tillsammans med våra medlemmar, gjort mycket för djuren. Här är några av de framgångar som vi har åstadkommit tillsammans genom åren.

1882 bildas Djurens Rätt på Stockholms slott under namnet Nordiska samfundet till bekämpande af det vetenskapliga djurplågeriet.

1944 får Sverige sin första djurskyddslag. Beslutet innebär att djuren för första gången har rättigheter.

1979 införs en ny lag kring djurförsök. Privatägda eller hemlösa sällskapsdjur får inte längre säljas till djurförsök.

1988 får djur rätt till sina naturliga beteenden. Djurskyddslagen uppdateras och kor får rätt till att komma ut på bete under sommaren.

1993 stoppas importen av vildfångade apor till djurförsök i Sverige. Från och med 1998 ska alla djurförsök godkännas av en djurförsöksetisk nämnd.

2001 avvecklas rävfarmning i Sverige. Nu hoppas vi att vi även kan få ett slut på minkfarmningen genom initiativet Fur Free Europe.

2013 förbjuder EU djurtestad kosmetika efter 30 års arbete av Djurens Rätt och andra organisationer.

2016 finns det inte längre elefanter på svenska cirkusar. Djurens Rätt lämnar 155 000 namnunderskrifter till regeringen för ett förbud.

2021 blir alla livsmedelskedjor buräggsfria. Kampanjen End the Cage Age går i mål och EU beslutar att fasa ut alla burar i EU.

2022 tas brott mot djur på större allvar. Brottet grovt djurplågeri införs i brottsbalken och kameraövervakning på slakterier utreds.

Vill du veta mer?

Malin Ensgård

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Det är tack vare våra medlemmar som detta är möjligt. Hjälp oss att fortsätta skapa förändring för djuren.

Bli månadsgivare idag!

JUBILEUMSAVSNITT - Vad har Djurens Rätt åstadkommit på 140 år?

Nytt avsnitt av Djurens Rätts podcast På djurens sida ute nu!

I veckans avsnitt firar vi Djurens Rätts 140-årsjubileum! Djurens Rätts kommunikationschef, Linn Åkesson, går igenom organisationens anrika historia tillsammans med riksordförande Camilla Bergvall och generalsekreterare Benny Andersson. Hur har engagemanget för djuren förändrats genom åren? Vilka är de absolut största framgångarna? Och kommer Djurens Rätt finnas i 140 år till? Detta och mycket mer behandlas i veckans jubileumsavsnitt av På djurens sida!

Vill stötta Djurens Rätts arbete? Bli medlem idag.

Lyssna på veckans avsnitt i din närmaste poddapp eller i spelaren nedan:

Linn Åkesson

Podcast

I podden På djurens sida! djupdyker vi i frågor kopplade till djurrätt, djurskydd och vego. Med hjälp av Djurens Rätts experter och inbjudna gäster tar vi oss an aktuella frågor och viktiga händelser för djuren.

På djurens sida!

Här kan du läsa mer om det som rör podcasten På djurens sida!

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Du har väl inte missat att prenumerera på vår podcast? Då missar du aldrig när ett nytt avsnitt släpps i din poddapp!

Lyssna och prenumerera på vår podcast

Djurens Rätts verksamhetsberättelse för 2021

Djurens Rätts arbete genomsyras av visionen: ”För en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv". I vår verksamhetsberättelse för 2021 ser vi tillbaka på ett år av de mest framgångsrika åren på mycket länge. Där många av de frågor som Djurens Rätt drivit i flera år tillslut gav effekt. Här nedan sammanfattar vi en del av framgångarna.

Historiskt beslut i EU-parlamentet

Två stora händelser under 2021 blev startskottet för att utfasning av djurförsöken började tas på allvar. För det första fick Sveriges 3R-center i uppdrag att kartlägga konkreta åtgärder för att minska djurförsöken så långt som möjligt, något Djurens Rätt föreslagit. För det andra enades EU-parlamentet om att det behövs en handlingsplan för utfasning av djurförsöken. Det här var året då frågan om strategier för utfasning av djurförsöken slutade vara ett avlägset mål som ingen varit ansvarig för att uppnå och året då politikerna började äga frågan.

Djurens Rätt har arbetat hårt för förändring när det gäller djurförsök, bland annat med kampanjen Act4LabAnimals där vi uppmanat EU:s ledare att göra mer för att nå målet om att ersätta alla försök på levande djur i EU. Omkring 58 000 personer skrev under Djurens Rätts namninsamling i Sverige och över 150 forskare ställde sig bakom våra förslag. I september fattade sedan EU-parlamentet äntligen ett beslut om att ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för utfasning av djurförsöken.

Andelen hönor i bur fortsätter minska

Djurens Rätt har under lång tid framgångsrikt arbetat för att hönor ska slippa leva i burar genom att få konsumenter och företag att välja bort burarna. År 2008, när Djurens Rätt inledde sin företagspåverkan hölls mer än två miljoner hönor i den svenska äggindustrin i burar. I slutet av 2021 ligger siffran på 304 500 hönor. En minskning med ungefär 223 000 hönor jämfört med 2020. Andelen hönor i bur är nu nere på 3,5 %. Motsvarande siffra 2008 låg på 39,4 %.

Alla svenska livsmedelskedjor är buräggsfria

Under årens lopp har kedja efter kedja tagit ställning för hönorna och till slut stod ICA ensam kvar. År 2020 inledde därför Djurens Rätt en riktad konsumentupplysningskampanj om att kedjan behövde agera för de hönor som fortfarande sitter i burar. I april 2021 kom beskedet från ICA att de avråder sina handlare från att köpa in ägg från hönor i burar. Trots att ICA:s avrådan inte kan likställas med en tydlig företagspolicy, så är bedömningen att det utifrån marknaden i stort blir svårt för enskilda ICA-handlare att köpa in burägg i framtiden. Tretton års arbete avslutades därmed och alla svenska livsmedelskedjor är nu fria från burägg!

Burförbud på gång i hela EU

Under året har Djurens Rätt arbetat intensivt med medborgarinitiativet End the Cage Age, ett initiativ som Djurens Rätt samlat nära 50 000 underskrifter till från Sverige. I juni 2021 nåddes en historisk milstolpe när EU-kommissionen meddelade att de går vidare med initiativet utifrån målet att samtliga burar inom livsmedelsindustrin ska fasas ut i hela EU. Detta föregicks bland annat av att Djurens Rätt skickade en skrivelse till Sveriges kommissionär samt till relevanta tjänstemän, tillsammans med en lång rad andra insatser under våren.

Sveriges kommuner reagerar mot Kronfågel

I samband med Aftonbladets granskning av Kronfågels kycklingfabrik i maj fick många upp ögonen för de missförhållanden som sker i djurfabrikerna. Djurens Rätt har under flera år arbetat konsekvent med att lyfta kycklingarnas situation och 2021 är inget undantag. I samband med att skandalen blossade upp kontaktade Djurens Rätt kostcheferna i landets större kommuner för att informera dem om händelserna och be dem bojkotta produkter från Kronfågel, vilket samtliga kommuner som kontaktades beslutade att göra. Djurens Rätts samtal till kommunerna satte bollen i rullning och gjorde så att många kommuner fattade motsvarande beslut; enligt Aftonbladet var det totalt 90 kommuner som stoppade inköpen från Kronfågel.

Djurens Rätt får många företag att sluta med turbokycklingar

Under 2021 släpptes tre företagsrapporter där företag rankas efter deras arbete för djuren med fokus på kycklingar och European Chicken Commitment (ECC). I januari 2021 släpptes Djurens Rätts första företagsrapport som granskade matkasseföretag på den svenska marknaden. Rapporten konstaterade att flera av matkassarna arbetade med ECC, men att marknadsledande Linas Matkasse dessvärre inte gjorde det. Djurens Rätt inledde en konsumentupplysningskampanj i början av 2021 för att få Linas Matkasse att anta ECC. Engagemanget var stort och fler än 12 000 personer skrev under Djurens Rätts upprop. Efter att Djurens Rätt informerat allmänheten om Linas Matkasses brist på ansvarstagande valde företaget under våren att även de börja arbeta utifrån ECC-kriterierna. 107 dagar av intensiv konsumentupplysning var till ända.

Djurens Rätt har genom effektivt påverkansarbete bidragit till att fler än 100 nya företag valt att jobba med ECC under 2021. Totalt har nu nästan 300 företag valt att arbeta med kriterierna vilket kommer förbättra livet för miljontals kycklingar världen över. Bara i Sverige har företagen som arbetar med ECC ökat med över 40 % under året som gått, och siffran tickar stadigt uppåt. ECC är på god väg att bli branschens nya miniminivå.

För mer detaljerad information om Djurens Rätts arbete:
Läs Djurens Rätts verksamhetsberättelse för 2021 här.

Linn Åkesson

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

När vi tillsammans vågar tro på att en annan värld är möjlig, då skapar vi förändring på riktigt. Vår vision är att djur ska respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv och för varje dag tar vi stora kliv närmare en sådan värld.

Bli månadsgivare i Djurens Rätt

Camillas krönika: Hon varnade om djurfabrikerna för 100 år sedan

Djurfabrikerna har inte alltid funnits. Det är viktigt att komma ihåg när de idag känns som en absurd men normal del av vår livsmedelsproduktion. En som såg djurfabrikerna växa fram och varnade för dess konsekvenser var Nanny Palmkvist. Men istället för att bli lyssnad på blev hon motarbetad och stämplad som galen.

Nanny Palmkvist föddes år 1862 i en ganska vanlig bondefamilj i södra Sverige. Hennes pappa var mjölnare och jobbade sig snart upp till att hantera en egen kvarn, vid en stor gård utanför Landskrona. På just den gården var man tidig med att industrialisera mjölkproduktionen. De gick från att ha ett fåtal kor till 300 på bara några år och maskiner började användas i processen. Innan industrialiseringen sågs färsk komjölk främst som en råvara att ge till små barn och sjuka, men blev med maskinernas hjälp det en bredare produkt. Nanny såg med andra ord mjölkindustrins industrialisering på nära håll. Redan som ung valde hon dessutom att bli vegetarian efter att ha sett en höna nackas.

Nanny utbildade sig till lärarinna och jobbade i närmare trettio år i den svenska folkskolan. Här hade hon mycket tankar om hur undervisningen behövde utvecklas. Hon föreslog samundervisning oavsett ekonomiska resurser och kön, ville att skolan skulle separeras från kyrkan och att undervisningen skulle ske nära naturen. Men hon hade också synpunkter på hemkunskapen, främst för att den innehöll så mycket animaliska produkter.

“Jag fruktar att sysslandet med dödade djur, djur, som barnen i ett annat sammanhang funnit vackra, djur som barnen lärt sig hålla av, styckandet av deras kroppar i filéter, bogar, stekar, kalops o.s.v. vill verka vid så unga år icke endast vidrigt utan i hög grad störande, förråande på barnasinnet och barnets uppfattning, samt motverka en etisk uppfostran.”

Även idag diskuteras den kognitiva dissonans som det innebär att å ena sidan lära barn att älska djur och å andra sidan lära dem att äta dem. Kiosker med korv med bröd ställs påpassligt bredvid inhägnader med grisar på djurparker. Behöver jag skriva att Nanny inte fick något gehör för sina synpunkter 80 år innan vegovågen forsade in över Sverige?

Efter att Nanny gått i pension från läraryrket köpte hon en gård utanför Helsingborg där hon ville bygga upp en ny form av samhälle, som skulle leva i samklang med naturen. Hon skaffade snart också en ko som hon döpte till Kusse Musse och som fick dela vardagen med henne och hennes fosterdotter Maj på gården som hon kallade Högatoft. Kusse Musse står aldrig uppbunden eller är inlåst, utan strövar lika fritt som människorna runt i bygden:

“Det var min avsikt att göra praktiska försök för en naturligare behandling av husdjuren på Högatoft”.

Redan tjugo år tidigare, 1905, var Nanny med och startat upp en lokal djurskyddsförening i Helsingborg. Hon menade att det ingår i samhällets uppgifter att sprida kunskaper om “djurens lika rätt med människan till frihet och liv”. Hon ansåg dessutom att “husdjursskötseln av idag är den svåraste art av djurplågeri såsom fullständigt i strid med djurets naturliga levnadssätt”. Detta ville hon förändra och utforskade flera alternativa sätt på sin gård.

Men det är inte helt enkelt. Grannarna i bygden är inte överförtjusta i idén om en helt frigående ko. Ibland besöker Kusse Musse deras beteshagar och grannarna börjar kräva ersättning för nertrampad klöver och “ett hopp in i en havreåker”. Småsint, kan tyckas, men de uppskattar inte Nannys nya idéer om djurhållning och vegetarisk mat. Hon ses som en galen tant från stan med tokiga idéer.

Men Nannys idéer var väl genomtänkta. Hennes erfarenheter från uppväxten hade präglat henne starkt och hon hävdade bestämt att mjölk från djur som stått bundna sju månader om året omöjligt kan vara bra att dricka. Hon menade även att den onaturliga uppdrivning av mjölkproduktionen, som nästan rent industriellt bedrevs i Skåne, var skadlig för både djur och människor:

“En ko kan ge en 10–15 liter om dygnet. Om man med allehanda konstlade medel driver upp det till 20–30 liter per dygn så måste detta innebära ett djurplågeri och denna mjölk borde icke få användas till människoföda.”

Hon vände sig också emot att kalvarna togs ifrån korna vid födseln för att mjölken skulle kunna gå till människor istället och kallar det oförsvarbart. Ett förfarande som fortfarande är praxis i mjölkindustrin idag. Hon skräder inte med orden, det gjorde hon sällan:

“Här salubjudes denna ruttna mjölk från fängslade djur. Det är ej endast mord. Det är något mer.”

Hon föreslog istället att människor borde äta mer grönsaker, potatis tre gånger om dagen, men också andra rotfrukter, baljväxter, grönsaker och frukt:

“Människan är och förblir dock växtätare. Och förbrytelser mot naturen straffar sig.”

Förbrytelser mot naturen straffar sig, skrev Nanny och jag kan inte låta bli att tänka på det senaste två årens pandemi. Ledande experter menar att en av de största epidemiologiska riskfaktorerna är just den industriella uppfödningen av djur. Men ändå låter vi det fortsätta. Nanny Palmkvist såg djurfabrikerna växa fram och varnade, men blev klassad som galen. Nu vet vi att hon hade rätt och det är lätt att vara efterklok. Men djurfabrikerna har inte alltid funnits och behöver därmed inte heller fortsätta finnas. Nu är det dags att agera därefter. Det är dags att montera ner djurfabrikerna, vi kan inte vänta i hundra år till.

Källa: Att arbeta för en idé är att leva - en biografi om Nanny Palmkvist (2020)

Camilla Bergvall

camilla.bergvall@djurensratt.se

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Krönika

Här kan du läsa mer om de krönikor Djurens Rätt har skrivit.

Djurens Rätt fyller 139 år

Idag fyller Djurens Rätt 139 år! Här är ett par av framgångarna för djuren sedan dess.

Ett par av de framgångar Djurens Rätt har varit med och åstadkommit under de senaste 139 åren - se fler framgångar här.

Peter Nilsson

peter.nilsson@djurensratt.se

08-555 914 17

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren och inspirera fler att göra djurvänliga val som att välja veganskt eller icke djurtestat.

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Historia

Senaste nyheterna