Trion som ska stoppa djurfabrikerna

Möt de tre kvinnorna i riksstyrelsen som tagit upp kampen mot djurfabrikerna.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också ha tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också ha tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Riksordförande Camilla Bergvall ser djurfabrikerna klart när hon tar på sig historieglasögonen. Hon är övertygad om att djurfabrikerna snart är ett minne blott om djurvänner vågar satsa högt.

— Målet att montera ner djurfabrikerna är ambitiöst, men vi måste vara modiga. Vi har styrkan i att de flesta människor bryr sig om djur och vill att de ska ha det bra, och att vi de senaste två decennierna har byggt en stark organisation.

Om du säger ”djurförsök” måste Sofia Kamlund bita sig i tungan för att inte hålla ett brandtal. För att demontera djurfabrikerna tror hon på proffsighet, uthållighet och att fira framgångarna.

— Låt oss fira de små vinsterna också, så vi orkar gå vidare och ta nästa fajt.

Andra vice ordförande Tina Hogevik gillar att höja blicken och drömma årtionden i förväg. För att besanna drömmen om djurfabrikernas demontering vill hon att djurvännerna riktar släggan mot strukturerna.

— Det är naturligt för oss att prata om vad som är fel i dagsläget, men det är så himla viktigt att vi också målar upp framtiden vi vill ha.

Detta är ett utdrag ur en intervju med Camilla Bergvall, Sofia Kamlund och Tina Hogevik. Läs hela intervjun i nr. 3/2023 av Tidningen Djurens Rätt.

Bildtext: Sofia Kamlund (längst till vänster), Camilla Bergvall (i mitten) och Tina Hogevik (längst till höger).

Foto: Lisa Wikstrand, Jacob Grange och Martin Stenmark

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Styrelsen

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Camilla Bergvall omvald till ordförande för Djurens Rätt

Lördagen den 27 maj gick Djurens Rätts riksstämma av stapeln där Camilla Bergvall enhälligt valdes till riksordförande ännu en mandatperiod. Sofia Kamlund och Tina Hogevik fick även de fortsatt förtroende i sina roller som vice riksordförande i Djurens Rätts styrelse.

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren

Djurens Rätt gör sedan 1882 skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Stöd arbetet för djuren

Djurens Rätt gör sedan 1882 skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Hjälp oss i arbetet.

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Under Djurens Rätts riksstämma i helgen gavs Camilla Bergvall fortsatt förtroende som riksordförande i ytterligare två år för organisationen. Redan 2019 valdes Camilla Bergvall till förtroendeuppdraget efter att ha varit engagerad i Djurens Rätt sedan 2009. Hennes engagemang har genom åren särskilt kretsat kring att avveckla pälsindustrin i såväl Sverige som Europa.

– Jag är väldigt glad och tacksam över att ännu en gång få förtroendet att leda Djurens Rätts viktiga arbete. Nu ser jag fram emot att, tillsammans med organisationen, styrelsen och alla medlemmar runtom i landet, fortsätta arbetet för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv, säger Camilla Bergvall om sitt omval som riksordförande för Djurens Rätt.

De senaste åren har organisationen flyttat fram positionerna för djurs rättigheter, inte minst genom flera lyckade kampanjer som exempelvis de europeiska medborgarinitiativen Save Cruelty Free Cosmetics och Fur Free Europe.

– De kommande åren hoppas jag att vi, tack vare stödet från Djurens Rätts 50 000 medlemmar, ska kunna glädjas åt flera viktiga framgångar för de djur som är flest och har det sämst, avslutar Camilla Bergvall.

Fakta om Camilla Bergvall

Ålder: 33 år
Bor: Malmö, uppväxt i Helsingborg
Familj: frun Alice och katterna Saki och Pelle
Utbildning: Kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap
Gör: Riksordförande för Djurens Rätt, samt är författare och kommunikatör
Fritidsintressen: Läser böcker, promenerar i skogen och provar gärna spännande vegansk mat
Hjärtefrågor: Att pälsindustrin ska förpassas till historieböckerna och att djurfabrikerna ska monteras ned en gång för alla
Tidigare roller i Djurens Rätt: Har varit lokalt engagerad i Helsingborg-Höganäs och i Lund. Var vice riksordförande 2013-2015 samt sammankallande för Djurens Rätts arbetsgrupp för pälsfrågor i åtta år.

Djurens Rätts riksstyrelse

Riksordförande
Camilla Bergvall, Malmö

Ledamöter
Sofia Kamlund, Helsingborg
Tina Hogevik, Stockholm
Nithin Ramesh, Göteborg
Maiya Tebäck, Lund
Hanna Engstedt, Stockholm
Tommy Ringlöw, London/Umeå
Ida Ahlström, Växjö
Sophie Gripenberg, Stockholm

Suppleanter
Andreas Nordvall, Göteborg
Viola Holst, Stockholm
Isobel Niesel, Skövde

Linn Åkesson

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Styrelsen

Camillas årskrönika 2022

Camilla Bergvall summerar 2022 för djuren.

Året närmar sig nu sitt slut och jag vill rikta mitt varmaste tack till dig som gjort Djurens Rätts arbete för djuren möjligt. Utan våra medlemmar skulle vi inte finnas. Du är viktig för att vi ska vara en stark röst för alla de djur som är flest och har det sämst.

Det har varit ett år av internationell turbulens. Tidigt i våras blev Rysslands invasion av Ukraina ett faktum och utan att blinka började civilsamhället organisera sig för att ge både människor och djur det skydd och den hjälp som behövdes. Djurens Rätt startade en insamling som snabbt nådde upp i hundratusentals kronor som förmedlades till behövande verksamheter som fokuserade på att hjälpa djuren. Jag är otroligt glad att vi bidragit med vad vi kunnat och framförallt är jag imponerad över det arbete som eldsjälar utför på plats i och kring Ukraina utfört för att hjälpa några av de mest försvarslösa i ett hänsynslöst krig.

Arbetet för djuren har fortsatt med förnyad energi även på hemmaplan. Genom att kartlägga de fyra största kycklingfabrikerna i Sverige kunde vi visa att det pågår ett systematiskt djurplågeri. På hela 60 % av de 300 genomförda kontrollerna upptäcktes brister och då finns det samtidigt ett väsentligt mörkertal. Vi har under året också polisanmält ett 50-tal brott mot djur och nu behöver rättsväsendet visa att de tar djurskyddslagen på allvar.

Under våren sändes vår animerade kortfilm om turbokycklingarnas liv och död både som bioreklam och som annons på olika digitala plattformar, vilket väckte stor uppmärksamhet. Filmen vann flera prestigefulla priser och fick positiv respons från miljontals biobesökare. Denna satsning hade inte varit möjlig utan alla djurvänner som bidrog till vår insamling. Det är verkligen tillsammans vi gör skillnad.

Företagen har fortsatt visa framfötterna för ett starkare djurskydd genom att börja arbeta med European Chicken Commitment. Dessutom har vår företagsdialog lett till att två stora restaurangkedjor antagit mål om en halverad köttkonsumtion och att en ny livsmedelskedja tar täten som Sveriges vegovänligaste.

I maj lanserade Djurens Rätt, tillsammans med våra systerorganisationer i Europa, medborgarinitiativet Fur Free Europe som ska se till att vi får ett slut på pälsdjursfarmning och pälsförsäljning i hela Europa. Under tiden har minkfarmerna i Sverige minskat till drygt 20 stycken, vilket innebär att väldigt många färre djur behöver sätta livet till. Under 2023 arbetar vi vidare med att förpassa päls till historieböckerna.

Under årets första halva fattades två viktiga beslut i riksdagen efter decennier av arbete från Djurens Rätt. Det ena innebär att grovt djurplågeribrott nu införs i brottsbalken och det andra att det blir lag på ID-märkning och registrering av katter. Resten av det politiska året präglades av valet, där vi granskade både vad riksdagspartierna gjort och vad de vill göra framöver. Tyvärr fick djuren ingen större plats i valrörelsen och det blev till slut inte heller någon djurskyddsminister i regeringen, trots att över 35 000 skrev under vår kampanj. Däremot öppnades många dörrar för att skapa ett partiöverskridande djurskyddsnätverk som ska ge djuren en röst i politiken framöver.

Det här året har varit turbulent och präglats av kriget i Ukraina och dess globala konsekvenser. Men det har också varit ett år där Djurens Rätt tydligt satt ner foten mot djurplågeriet i djurfabrikerna. Nu är det upp till rättsväsendet att agera och visa att den lagskärpning riksdagen röstade igenom i våras inte bara är tomma ord. Djurens Rätts arbete är möjligt för att vi är många som vill se förändring. Ju fler vi är, ju starkare röst för djuren.

Camilla Bergvall

camilla.bergvall@djurensratt.se

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Stötta Djurens Rätts arbete så att vi kan åstadkomma fler förändringar för djuren under 2023.

Bli medlem

Camillas krönika: Vi får inte tystna

Camilla Bergvall. Foto: Jacob Grange

Ännu fler skandalbilder från svenska kycklingfabriker. Ännu fler bortförklaringar från lobbyorganisationer. Att djurplågeriet i djurfabrikerna är systematiskt har aldrig varit tydligare. 60 % av de ofta föranmälda inspektionerna från länsstyrelserna förra året visade brister. Turbokycklingarna ska nå så kallad slaktvikt inom en månad och tvingas därför växa så snabbt att de får ont. Deras liv är så korta eftersom vi inte föder upp dem för att de ska få leva, utan för att de ska dö.

Redan år 1962 skrev den amerikanska biologen Rachel Carson boken Tyst Vår som handlade om hur bekämpningsmedel bidrog till att fåglar och insekter dog. Hon varnade för att våren skulle bli helt tyst, helt utan fågelkvitter och insektssurr, om vi fortsatte den oroväckande utvecklingen i livsmedelsproduktionen. Men bekämpningsmedel var inte den enda anledningen till att våren tystnade. Samtidigt började djuren stängas in i djurfabriker. Syns du inte, finns du inte? Kycklingindustrin vill gärna tro det. När Aftonbladet åker till den fabrik där de senaste skandalbilderna är tagna blir de inte ens insläppta.

Två år efter Tyst Vår skrev djurskyddspionjären Ruth Harrison boken Animal Machines om djurfabrikernas uppkomst och hur djur allt mer började ses som maskiner, snarare än kännande varelser. Det var många som tidigt varnade för djurfabrikernas framfart, hur de blev större och större samtidigt som köttet blev billigare och billigare. Men det var få som lyssnade. Deras röster tystades då, men idag vet vi att de hade rätt. Tänk om vi hade lyssnat, så mycket lidande vi hade kunnat förhindra.

Men för de enorma vinstdrivande företag som växte fram räckte det inte med att föda upp och döda fler djur, varje djur skulle med alla medel möjliga ge mer klirr i kassan. För att få mer kött från varje enskilt djur började man avla hårdare, framförallt på kycklingar. Idag växer turbokycklingarna så fort att de får ont och knappt kan stå på sina egna ben. Naturligt, tycker branschen. Djuren får inte leva innan de dör, de bara existerar, skrev Ruth Harrison.

Det är inte bara köttet som blivit billigare, djurens liv har också sjunkit i värde. En nollvision mot döda och skadade kycklingar är omöjlig, förklarar branschen. På tio år görs bara tre kontroller på den aktuella kycklingfabriken, det anses vara många av Länsstyrelsen själva. Kontroller är dyra. Djurens liv är billiga.

År 2019 rapporterade The Economist att antalet kycklingar i djurfabriker världen över nu är fler än om du räknar alla andra fåglar på planeten tillsammans. Samtidigt som antalet instängda turbokycklingar ökar, så fortsätter de vilda fåglarna att minska i antal. Snart är inte bara våren tyst, utan hela året. Men vi som står på djurens sida får aldrig tystna.

Djurens Rätt har under året gjort över femtio anmälningar om brott i djurfabrikerna och nu måste rättsväsendet se till att de lagar som ska skydda djur inte bara är tomma ord. Vi kommer att fortsätta informera politiker, näringsliv och konsumenter om hur verkligheten ser ut i djurfabrikerna. Vi kommer aldrig att tystna och vi kommer alltid att stå på djurens sida. Jag hoppas att du vill stå med oss. För djurens skull.

Camilla Bergvall

camilla.bergvall@djurensratt.se

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Krönika

Här kan du läsa mer om de krönikor Djurens Rätt har skrivit.

Djurplågeriet måste få ett slut! Stöd Djurens Rätts arbete för en framtid utan djurfabriker.

Bli medlem

Camilla på turné

Camilla Bergvall. Foto: Jacob Grange

Riksdagsvalet närmar sig, men få valbudskap tar upp djurrätt. Därför gör Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall en turné runt om i landet för att ge djurfrågorna mer plats i politiken.

Riksdagsvalet närmar sig, men få valbudskap tar upp djurrätt. Därför gör Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall en turné runt om i landet för att ge djurfrågorna mer plats i politiken.

Den 11 september är det riksdagsval, det har väl knappast undgått någon. Torgskyltarna har dragits fram från dammiga förråd och marknadsföringsbudgeten i sociala medier glöder. Men få valbudskap handlar om det som 39 % av befolkningen tycker är viktigt vid val av parti - nämligen djuren.

Därför gör Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall en turné runt om i landet för att prata om det som inte tas upp i partiledardebatterna. Vad vill partierna egentligen? Och vad har de gjort för djuren de senaste fyra åren? Varmt välkommen!

13-16 augusti: Malmöfestivalen, Malmö

Träffa Camilla i vårt tält på Södertull under Malmöfestivalen.

22 augusti: Föreläsning, Helsingborg

Vem har bäst politik för djuren?
18.30, Folkets Hus på Södergatan 65. Ingen föranmälan krävs.

26 augusti: Frihamnsdagarna, Göteborg

Träffa Camilla i vår monter under dagen och 14.25 på Dawit-scenen om vilken djurpolitik som behöver bli verklighet kommande mandatperiod. Mer information.

28 augusti: Frukostföreläsning, Malmö

Vi bjuder på vegansk frukost och pratar aktuell djurpolitik inför valet.
10.00, Stora Nygatan 27. Föranmälan görs här.

31 augusti: Föreläsning, Karlskrona

Vem har bäst politik för djuren?
18.00, Ehrensvärdska gymnasiet, Ö Köpmansgatan 26.

3 september: Klimatfestivalen, Stockholm

Tal om hur djurfabrikerna hot mot folkhälsan, djuren och klimatet och vad som behöver hända i politiken för att förändra det. På scen 17.30 i Vintervikens trädgård. Mer information om Klimatfestivalen här.

4 september: Föreläsning, Västerås

Djurens Rätts lokalavdelning för Västerås-Hallstahammar-Surahammar fyller 60 år. Camilla föreläser om framgångar för djuren genom tiderna. Mer information och föranmälan här.

7 september: Live på Tiktok & Instagram

Vilka djurfrågor är aktuella inför valet? Vem har bäst politik för djuren? Lyssna och ställ dina frågor till Camilla, 18.00 på Tiktok, 19.00 på Instagram.

Fler datum för Djurens Rätts sommarturné hittar du här.
Ta del av Djurens Rätts partigranskning inför valet här.

Malin Ensgård

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Var med och ge en röst till de som inte har någon.

Bli månadsgivare idag

Camillas krönika: Valet är ditt!

Camilla Bergvall. Foto: Jacob Grange

Den 11 september är det riksdagsval, det har väl knappast undgått någon. Torgskyltarna har dragits fram från dammiga förråd och marknadsföringsbudgeten i sociala medier glöder. Men få valbudskap handlar om det som 39 % av befolkningen tycker är viktigt vid val av parti - nämligen djuren. Trots allmänhetens breda engagemang står djurens liv och död inte på agendan i kommande partiledardebatter.

Därför har Djurens Rätt, precis som tidigare vallår, granskat partiernas arbete och ställningstagande i djurskyddsfrågor för att underlätta för dig som väljare. Vi vet att vi är många som bryr oss om de här frågorna även om det sällan får utrymme i media.

Jag blev både positivt överraskad och besviken över resultatet av vår granskning. Ett parti har antagit ett ambitiöst djurpolitiskt program medan ett annat till och med hamnar på minus eftersom de verkat för försämringar av djurskyddet under mandatperioden.

Vad jag också slås av är att många av partierna och dess företrädare är i ofas med sina väljare. Endast 3 av 8 riksdagspartier svarar att de under nästa mandatperiod kommer verka för en avveckling av pälsdjursfarmning, medan 8 av 10 väljare vill se farmerna avvecklade. I brist på intresse i riksdagen vänder vi nu oss till EU med medborgarinitiativet Fur Free Europe, du har väl skrivit under för pälsdjuren?

Mer glädjande är dock att samtliga riksdagspartier har agerat för minskad användning av djurförsök under åren som gått, om än i olika utsträckning. De flesta svarade också att de kommande mandatperiod ska verka för att Sverige ska anta en handlingsplan för utfasning av djurförsök och för ökade statliga anslag till alternativa metoder. Kanske är det i denna fråga det kommer röra på sig mest under kommande mandatperiod? Det vore verkligen på tiden.

Vad som också vore på tiden är att politiker skrotar de undvikande försvarstalen om att inte vilja påverka vad människor äter. Det säger sig själv att det inte går att påstå att man är neutral i frågan om vad folk ställer på middagsbordet när det samtidigt pumpas in miljontals kronor i subventioner till djurfabrikerna. Rättvisa konkurrensvillkor är det minsta vi kan begära för den växtbaserade sektorn, det håller dessutom 6 av 10 svenskar med om. För att bygga en hållbar värld där djur respekteras som kännande individer så måste fler välja vego och djurfabrikerna behöver monteras ned.

Politikerna har makten att förändra livet för miljontals djur. Med vår granskning hoppas vi kunna hjälpa dig som bryr dig om djur att få en tydligare bild av var partierna står. Politikerna har makten att besluta, men du har makten att välja dem. När jag röstar i september så gör jag det för djuren.

Ta del av Djurens Rätts partigranskning inför valet här.

Camilla Bergvall

camilla.bergvall@djurensratt.se

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Krönika

Här kan du läsa mer om de krönikor Djurens Rätt har skrivit.

Hjälp oss att fortsätta göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst.

Bli månadsgivare idag

Djurens Rätts ordförande i ny bok om hur unga kan ta makten

Camilla Bergvall var på plats under boklanseringen. Foto: Djurens Rätt

I en nyutkommen bok är Djurens Rätts ordförande Camilla Bergvall intervjuad om sitt engagemang för djuren och ger sina bästa tips för hur du som ung kan förändra världen.

Den 12 maj var det lansering för boken Ta makten #normer, ideal & media. I ett kapitel är Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall intervjuad om sina tankar om hur unga kan engagera sig för de som inte har en egen röst. Givetvis fanns Camilla på plats under lanseringen.

– Det känns otroligt roligt att få dela med mig av mina tips kring det jag brinner för allra mest, hur vi kan göra skillnad för djuren tillsammans. Många unga har ett stort engagemang för djurrättsfrågor och jag vill ge dem fler verktyg för att påverka samhället att bli djurvänligare, säger Camilla Bergvall om sin medverkan.

Boken Ta makten #normer, ideal & media är en fristående uppföljare till Ta makten #självkänsla, rädsla & ångest och är utgiven hos Olika Förlag av författarna Leone Milton och Marie Tomicic. I boken medverkar också youtubern Tone Sekelius, journalisten Atilla Yoldas och regissören Henrik Wahlström och många fler. Boken har som syfte att hjälpa unga att syna strukturer och normer samt visa vilka verktyg som finns för att förändra omvärlden.

– Vi älskar att Camilla och Djurens Rätt konkret visar vilka steg vi behöver ta för att skapa en framtid där vi människor visar respekt och omtanke om djuren och ger dem rättigheter. Djurens Rätt visar också med sina kampanjer, aktioner och internationella samarbeten att det går att åstadkomma stor förändring. Så inspirerande för alla unga, säger Leone Milton, en av författarna till boken.

Linn Åkesson

Agera

Djurens Rätt strävar efter en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Med slagkraftiga kampanjer engagerar vi allmänheten, belyser problem inom djurhållningen, presenterar lösningar och åstadkommer konkret förändring för djuren. Gör skillnad och agera för djuren du också.

Volontär

Här kan du läsa mer om det som rör att vara engagerad som volontär i Djurens Rätt.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Om du vill engagera dig i Djurens Rätt, anmäl dig som volontär.

Till anmälan

Camillas krönika: Hon varnade om djurfabrikerna för 100 år sedan

Djurfabrikerna har inte alltid funnits. Det är viktigt att komma ihåg när de idag känns som en absurd men normal del av vår livsmedelsproduktion. En som såg djurfabrikerna växa fram och varnade för dess konsekvenser var Nanny Palmkvist. Men istället för att bli lyssnad på blev hon motarbetad och stämplad som galen.

Nanny Palmkvist föddes år 1862 i en ganska vanlig bondefamilj i södra Sverige. Hennes pappa var mjölnare och jobbade sig snart upp till att hantera en egen kvarn, vid en stor gård utanför Landskrona. På just den gården var man tidig med att industrialisera mjölkproduktionen. De gick från att ha ett fåtal kor till 300 på bara några år och maskiner började användas i processen. Innan industrialiseringen sågs färsk komjölk främst som en råvara att ge till små barn och sjuka, men blev med maskinernas hjälp det en bredare produkt. Nanny såg med andra ord mjölkindustrins industrialisering på nära håll. Redan som ung valde hon dessutom att bli vegetarian efter att ha sett en höna nackas.

Nanny utbildade sig till lärarinna och jobbade i närmare trettio år i den svenska folkskolan. Här hade hon mycket tankar om hur undervisningen behövde utvecklas. Hon föreslog samundervisning oavsett ekonomiska resurser och kön, ville att skolan skulle separeras från kyrkan och att undervisningen skulle ske nära naturen. Men hon hade också synpunkter på hemkunskapen, främst för att den innehöll så mycket animaliska produkter.

“Jag fruktar att sysslandet med dödade djur, djur, som barnen i ett annat sammanhang funnit vackra, djur som barnen lärt sig hålla av, styckandet av deras kroppar i filéter, bogar, stekar, kalops o.s.v. vill verka vid så unga år icke endast vidrigt utan i hög grad störande, förråande på barnasinnet och barnets uppfattning, samt motverka en etisk uppfostran.”

Även idag diskuteras den kognitiva dissonans som det innebär att å ena sidan lära barn att älska djur och å andra sidan lära dem att äta dem. Kiosker med korv med bröd ställs påpassligt bredvid inhägnader med grisar på djurparker. Behöver jag skriva att Nanny inte fick något gehör för sina synpunkter 80 år innan vegovågen forsade in över Sverige?

Efter att Nanny gått i pension från läraryrket köpte hon en gård utanför Helsingborg där hon ville bygga upp en ny form av samhälle, som skulle leva i samklang med naturen. Hon skaffade snart också en ko som hon döpte till Kusse Musse och som fick dela vardagen med henne och hennes fosterdotter Maj på gården som hon kallade Högatoft. Kusse Musse står aldrig uppbunden eller är inlåst, utan strövar lika fritt som människorna runt i bygden:

“Det var min avsikt att göra praktiska försök för en naturligare behandling av husdjuren på Högatoft”.

Redan tjugo år tidigare, 1905, var Nanny med och startat upp en lokal djurskyddsförening i Helsingborg. Hon menade att det ingår i samhällets uppgifter att sprida kunskaper om “djurens lika rätt med människan till frihet och liv”. Hon ansåg dessutom att “husdjursskötseln av idag är den svåraste art av djurplågeri såsom fullständigt i strid med djurets naturliga levnadssätt”. Detta ville hon förändra och utforskade flera alternativa sätt på sin gård.

Men det är inte helt enkelt. Grannarna i bygden är inte överförtjusta i idén om en helt frigående ko. Ibland besöker Kusse Musse deras beteshagar och grannarna börjar kräva ersättning för nertrampad klöver och “ett hopp in i en havreåker”. Småsint, kan tyckas, men de uppskattar inte Nannys nya idéer om djurhållning och vegetarisk mat. Hon ses som en galen tant från stan med tokiga idéer.

Men Nannys idéer var väl genomtänkta. Hennes erfarenheter från uppväxten hade präglat henne starkt och hon hävdade bestämt att mjölk från djur som stått bundna sju månader om året omöjligt kan vara bra att dricka. Hon menade även att den onaturliga uppdrivning av mjölkproduktionen, som nästan rent industriellt bedrevs i Skåne, var skadlig för både djur och människor:

“En ko kan ge en 10–15 liter om dygnet. Om man med allehanda konstlade medel driver upp det till 20–30 liter per dygn så måste detta innebära ett djurplågeri och denna mjölk borde icke få användas till människoföda.”

Hon vände sig också emot att kalvarna togs ifrån korna vid födseln för att mjölken skulle kunna gå till människor istället och kallar det oförsvarbart. Ett förfarande som fortfarande är praxis i mjölkindustrin idag. Hon skräder inte med orden, det gjorde hon sällan:

“Här salubjudes denna ruttna mjölk från fängslade djur. Det är ej endast mord. Det är något mer.”

Hon föreslog istället att människor borde äta mer grönsaker, potatis tre gånger om dagen, men också andra rotfrukter, baljväxter, grönsaker och frukt:

“Människan är och förblir dock växtätare. Och förbrytelser mot naturen straffar sig.”

Förbrytelser mot naturen straffar sig, skrev Nanny och jag kan inte låta bli att tänka på det senaste två årens pandemi. Ledande experter menar att en av de största epidemiologiska riskfaktorerna är just den industriella uppfödningen av djur. Men ändå låter vi det fortsätta. Nanny Palmkvist såg djurfabrikerna växa fram och varnade, men blev klassad som galen. Nu vet vi att hon hade rätt och det är lätt att vara efterklok. Men djurfabrikerna har inte alltid funnits och behöver därmed inte heller fortsätta finnas. Nu är det dags att agera därefter. Det är dags att montera ner djurfabrikerna, vi kan inte vänta i hundra år till.

Källa: Att arbeta för en idé är att leva - en biografi om Nanny Palmkvist (2020)

Camilla Bergvall

camilla.bergvall@djurensratt.se

Organisation

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med våra målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Historia

Här kan du läsa mer om det som rör Djurens Rätts historia.

Camilla Bergvall

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall.

Krönika

Här kan du läsa mer om de krönikor Djurens Rätt har skrivit.

Camilla Bergvall

Senaste nyheterna