Ny rapport: föreslår åtgärder mot äggindustrins mörka baksida

Tuppkycklingar inom äggindustrin dödas under sin första levnadsdag. Detta är ett av de mest angelägna djurskyddsproblemen i Sverige, enligt Djurens Rätt, och förbjudet inom flera andra EU-länder. I rapporten som lanseras idag presenteras möjliga politiska lösningar på problemet.

– Argumenten för ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar är många, och i Djurens Rätts senaste rapport presenteras en tydlig väg framåt för hur Sveriges politiker kan åstadkomma detta. Äggfabrikerna måste sluta se tuppkycklingar som skräp, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är att alla tuppkycklingar i äggindustrin, ungefär fem miljoner per år, dödas under sin första levnadsdag. I Djurens Rätts nya rapport “Att sluta döda tuppkycklingar – lösningar och etiska aspekter” belyses problemet och vilka möjliga vägar framåt som finns för att undvika lidandet. Tuppar av värphybrid är inte tillräckligt snabbväxande och muskelsättande för köttproduktion, och kan inte lägga ägg. Eftersom de nykläckta tuppkycklingarna inte har något ekonomiskt värde för industrin, används maceration (malning), gasning eller halsdislokation (vridning av nacken), för att döda dem.

– Djurskydd är en självklar del i hållbarhetsarbetet och det är oförsvarbart att föda upp kycklingar enbart för att slänga dem. Rapporten som Djurens Rätt publicerar idag är ännu ett bevis på att äggfabrikerna är ohållbara och att regeringen behöver agera, avslutar Camilla Bergvall.

Förutom ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar, behövs hållbara lösningar som ser till att kycklingarna slipper födas upp i djurfabriker. Könssortering av ägg är en lösning som lyfts i rapporten, men konsumtionen av ägg behöver också minska enligt Djurens Rätt.

ANGELÄGNA POLITISKA ÅTGÄRDER

1. Förbjud avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg.

2. Främja införandet av metoder inom tidig könssortering av ägg i Sverige.

3. Arbeta för heltäckande lagstiftning på EU-nivå.

4. Förbjud produktionsinriktad avel som medför lidande.

5. Främja växtbaserad produktion och konsumtion som ersätter ägg.

– Argumenten för ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar är många, och i Djurens Rätts senaste rapport presenteras en tydlig väg framåt för hur Sveriges politiker kan åstadkomma detta. Äggfabrikerna måste sluta se tuppkycklingar som skräp, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Ett av de största djurskyddsproblemen i Sverige är att alla tuppkycklingar i äggindustrin, ungefär fem miljoner per år, dödas under sin första levnadsdag. I Djurens Rätts nya rapport “Att sluta döda tuppkycklingar – lösningar och etiska aspekter” belyses problemet och vilka möjliga vägar framåt som finns för att undvika lidandet. Tuppar av värphybrid är inte tillräckligt snabbväxande och muskelsättande för köttproduktion, och kan inte lägga ägg. Eftersom de nykläckta tuppkycklingarna inte har något ekonomiskt värde för industrin, används maceration (malning), gasning eller halsdislokation (vridning av nacken), för att döda dem.

– Djurskydd är en självklar del i hållbarhetsarbetet och det är oförsvarbart att föda upp kycklingar enbart för att slänga dem. Rapporten som Djurens Rätt publicerar idag är ännu ett bevis på att äggfabrikerna är ohållbara och att regeringen behöver agera, avslutar Camilla Bergvall.

Förutom ett förbud mot dödandet av tuppkycklingar, behövs hållbara lösningar som ser till att kycklingarna slipper födas upp i djurfabriker. Könssortering av ägg är en lösning som lyfts i rapporten, men konsumtionen av ägg behöver också minska enligt Djurens Rätt.

ANGELÄGNA POLITISKA ÅTGÄRDER

1. Förbjud avlivning av tuppkycklingar till förmån för tidig könssortering av ägg.

2. Främja införandet av metoder inom tidig könssortering av ägg i Sverige.

3. Arbeta för heltäckande lagstiftning på EU-nivå.

4. Förbjud produktionsinriktad avel som medför lidande.

5. Främja växtbaserad produktion och konsumtion som ersätter ägg.

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Djurens Rätt kräver att makthavare agerar för ett stopp av massdödandet av tuppkycklingar. Gör din röst hörd du också – skriv under vårt upprop!

Skriv under här

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Agera

Skriv under för kycklingarna!

Djurens Rätt kräver att makthavare agerar för ett stopp av massdödandet av tuppkycklingar. Gör din röst hörd du också – skriv under vårt upprop!

Skriv under här

Stoppa massdödandet av tuppkycklingar

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

Djurens Rätt kräver att regeringen inför smittförebyggande åtgärder

I en skrivelse listar Djurens Rätt smittförebyggande åtgärder som är brådskande för regeringen att implementera och främja. Detta för att förebygga framtida smittoutbrott likt de tre salmonellafallen som ägt rum i Sveriges största äggfabrik i år, och som krävt 665 000 hönors liv.

Stöd oss

Hjälp oss att montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.

Bli månadsgivare idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Stöd oss

Hjälp oss att montera ned djurfabrikerna!

Djurens Rätt arbetar för en värld där varje liv räknas. Genom att du blir månadsgivare är du med och ser till att den visionen kan bli verklighet.

Bli månadsgivare idag

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

– De ohållbara djurfabrikerna måste monteras ned för att förebygga hemska smittoutbrott. Regeringen behöver nu agera och minska riskerna för att sjukdomar fortsätter spridas i de trånga fabrikerna, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Som reaktion på den senare tidens händelser med stora smittoutbrott i äggfabriker har Djurens Rätt nyligen skickat en skrivelse till landsbygdsministern och Sveriges regering. I skrivelsen listas förslag på åtgärder för att förebygga nya smittoutbrott och varför det är viktigt för både djuren och samhället i stort. Det kostar nämligen skattebetalarna miljontals kronor varje gång smitta upptäcks i en djurfabrik. Under 2021 gick 480 miljoner kronor i ersättning till sådana djurfabriker.

Som Sveriges ledande djurskyddsorganisation förordar Djurens Rätt följande förslag på åtgärder:

Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter inte längre får hållas på samma gård.
Utveckla en riskpremie som finansierar statens kostnader vid smittoutbrott där större anläggningar får betala en större premie.
Avståndet mellan gårdar som har samma djurslag behöver öka för att minska riskerna för spridning dem emellan. En gräns på tre kilometer bör införas.
En obligatorisk förprövning som tar med smittskyddsaspekterna bör införas, med exempelvis kraven ovan om begränsad storskalighet och avstånd mellan gårdar.
En riskvärdering bör göras inför kontroller av smittskydd, och de som utgör stora risker för smittskydd ska betala för kontrollerna själva, såsom minkfarmer och storskaliga djurfabriker.
Antalet djur som transporteras långa sträckor måste bli färre för att minska spridning av gödsel och potentiella smittor över långa distanser. Inför maximalt fyra timmars transporttid.
Krav på smittskyddsplaner som behöver följas av samtliga medarbetare bör införas.

Förslagen finns också förklarade i Djurens Rätts rapport Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker – och förbättra djurvälfärden (2022).

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Hönor och tuppar

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts arbete för hönorna och tupparna i äggindustrin.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

Minskat smittskydd på minkfarmer 2023 – nya minkfarmer får starta upp

Foto: Shutterstock

Efter 31 december finns det inte längre några restriktioner mot minkfarmer i Sverige. Detta efter att 2022 års restriktioner för att stoppa spridningen av SARS-CoV-2 inte förlängts. Jordbruksverket hävdar att det fortsatt finns risk för introduktion av smitta hos minkarna, men att Svensk Minks egna hälsoprogram bör kunna minska riskerna. Djurens Rätt är mycket kritiska till beslutet.

– Jag är mycket bekymrad över att minkindustrin blir ansvariga för något de inte klarat av förut – att hålla minkarna friska. Oavsett om risken för människor är lägre, så är den inte försumbar. Det finns en risk att minkar blir allvarligt sjuka och dör i den redan undermåliga miljön de lever i, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Minkar kan smittas av SARS-CoV-2, vilket resulterat i stora smittoutbrott på minkfarmer över hela världen under pandemin. Förflyttning av minkar och uppstart av nya minkfarmer i Sverige var förbjudet 2022, men blir återigen tillåtet 2023.

Beslutet är taget av Jordbruksverket och är, likt inför 2022 när avelsförbudet slopades, grundat på att riskerna för människor är lägre nu. Det tidigare beslutet överklagades av Djurens Rätt, utan resultat. För ett år sedan förlängdes vissa restriktioner, även om avel blev tillåtet. Men under 2023 överlåter myndigheterna majoriteten av övervakningen av minkarnas hälsa till branschorganisationen Svensk Minks egna program Minkhälsan, och tar bort alla restriktioner.

Djurens Rätt har tidigare kritiserat Minkhälsan i en omfattande rapport, då det bara innebär ett extra veterinärbesök än vad lagstiftningen redan kräver. De senaste åren har det även blivit tydligt att flera minkfarmer inte följt smittskyddet under pandemin, under de långa perioder där de inte kontrolleras. Smitta kom in på en farm under 2021, trots att människorna var vaccinerade och det rådde avelsförbud. Det räcker att en arbetare på en minkfarm tar in smitta för att hela farmen ska bli drabbad, med dödsfall och luftvägssymtom hos minkarna som följd.

Risker för folkhälsan finns kvar

Smittspridning på minkfarmer har fortlöpt under 2022, bland annat i Polen. All smittspridning bland minkar riskerar att driva på en virusevolution som kan göra smittan farligare för människor.

Myndigheterna fastslår att omprövning kan behöva göras om smittspridningen bland människor eller minkar ökar. Men var den gränsen går framgår inte.

– Mer behöver göras nu när myndigheterna släppt greppet om minkfarmerna. För att få till ett säkert samhälle, utan minkfarmer, måste politikerna agera. Och det är brådskande, avslutar Camilla Bergvall.

Under våren kan det komma ett nytt beslut från EU som kan innebära striktare testning än vad Sverige nu gör.

I Danmark har minkfarmerna fått starta upp 2023 efter två års nedstängning efter massavlivningarna. Men det är på strikta villkor med omfattande testning och restriktioner kvar, samt stort ekonomiskt stöd om de istället valde att lägga ned. Det har lett till att nästan alla danska minkfarmare istället satsat på annan verksamhet, utan utnyttjande av djur.

Läs Djurens Rätts rapport om hur politikerna bör avveckla minkfarmerna.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

Hjälp oss att stänga pälsdjursindustrin för gott i hela EU – skriv under medborgarinitiativet Fur Free Europe idag!

Skriv under namninsamlingen

Skåne antar handlingsplan för att utveckla svenskt växtprotein

Foto: Shutterstock

Ledande aktörer i livsmedelsnäringen antog i veckan en handlingsplan för att göra Skåne till Sveriges ledande region för växtprotein. Djurens Rätt ser mycket positivt på initiativet och instämmer i behovet av en nationell fortsättning efter handlingsplanen.

Marknaden för växtbaserade proteinprodukter har enligt Livsmedelsakademin vuxit med 16 procent per år de senaste tre åren. Merparten av råvarorna importeras fortfarande, även när det gäller växtbaserade produkter som framställs i Sverige. Den svenska odlingen av växtproteiner har visserligen ökat under senare år, men det mesta går till djurfoder. Detta syftar handlingsplanen att ändra på, genom att öka odlingen av proteingrödor som ärtor, bönor, linser och lupiner och genom att bygga ut vidareförädlingen.

– Innehållet i handlingsplanen stämmer väl överens med de åtgärder Djurens Rätt har identifierat som viktiga för att få upp produktionstakten av växtbaserade proteiner. Det glädjer mig att de många lantbrukare som vill vara en del av framtidens matproduktion nu får stöd att våga satsa. Särskilt glad är jag över målsättningen att se till att handlingsplanen får en nationell fortsättning, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

De som tagit fram och ställt sig bakom handlingsplanen är ett tiotal företrädare för skånska livsmedels- och lantbruksföretag, universitet och forskningsinstitutioner. Orkla Foods är ett av livsmedelsföretagen som ska säkerställa att jordbruket får beställningar på proteingrödor. Ett viktigt syfte med handlingsplanen är att stärka den svenska självförsörjningsgraden och krisberedskapen. Ur miljö- och klimatsynpunkt handlar det bland annat om att baljväxter kräver mindre kvävegödsel och kan bidra till den biologiska mångfalden. Handlingsplan är framtagen för senare delen av 2022 till och med 2024. Den är enbart inriktad på produktion och förädling av proteingrödor för humankonsumtion.

Vad Djurens Rätt vill se

En av Djurens Rätts politiska prioriteringar är likvärdiga konkurrensvillkor för växtbaserad mat som för animaliska produkter. Inför riksdagsvalet visade Djurens Rätts undersökning att hälften av partierna står bakom detta medan drygt sex av tio (63 %) väljare anser att livsmedel av växtbaserat ursprung borde kunna få lika mycket skattefinansierat stöd som livsmedel av animaliskt ursprung. Djurens Rätt vill att Sverige sätter mål för ökad produktion av växtbaserad mat under genomförandet av Livsmedelsstrategin och i kommande strategidokument inom området. Målen ska sättas med konkreta åtgärder för att nå dit, precis som det idag finns mål för ökad animalieproduktion.

Cecilia Mille

cecilia.mille@djurensratt.se

Politik

Politiskt påverkansarbete är tillsammans med målinriktade kampanjer och företagssamarbeten det främsta verktyget för Djurens Rätt att förverkliga målet om en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Testa att äta vego med oss! Helt utan kostnad får du smarriga recept, enkla veckomenyer och hjälpsamma tips skickade till dig via mail varje måndag under fyra veckor.

Testa vego i 28 dagar

Ny rapport – Djurens Rätt listar åtgärder för att hindra smitta i djurfabriker

En bristande djurhållning skadar inte bara djuren, utan även oss människor. Det har blivit än mer tydligt under coronapandemin. Djurens Rätt släpper idag en ny rapport med förslag på politiska åtgärder för att hindra smittspridning i djurfabriker. Förslagen har även koppling till att förbättra djurvälfärden över lag.

Under coronapandemin har intresset för djurhälsa och kopplingen till människors hälsa ökat. Våren 2021 visade en opinionsundersökning att fler än hälften av den svenska befolkningen var oroliga för smittspridning från storskalig djurhållning. Inte minst har det blivit aktuellt med tanke på smittspridningen av SARS-CoV-2 bland minkfarmer i Sverige och övriga Europa, samt risken att viruset muterar till att bli farligare för människor.

Intresset från politiskt håll visade sig i att ett uppdrag gavs till Jordbruksverket om att utreda smittrisker från Sveriges djurhållning, som ska presenteras senast 28 februari. Idag presenterar därför Djurens Rätt en egen rapport om smittspridning med fokus på djurfabriker, och med förslag på åtgärder som både ser till framtida hållbarhet inom djurvälfärd och folkhälsa. Rapporten lanseras under ett webbinarium med ett efterföljande panelsamtal om politikens roll för arbetet framöver.

– Djurens bästa måste tas till hänsyn i arbetet för att minska smittrisker i samhället. De åtgärder som skulle göra störst skillnad för att minska riskerna i Sverige är att avveckla minkfarmerna samt att halvera köttkonsumtionen. Politisk handlingskraft krävs för att förändring ska ske, därför lanserar Djurens Rätt nu en rapport med konkreta förslag på hur detta bör ske framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Varje förslag på åtgärd som presenteras i rapporten har någon koppling till risker för smittspridning och förslag som kan höja djurvälfärden i Sverige, eller i de länder kött importeras från. Kopplingen mellan djurvälfärd och människors välfärd är stark, och behöver tas hänsyn till i hållbarhetsarbetet framöver.

– Sverige har bland de mest intensiva djurfabrikerna i hela EU och importerar foderråvaror från delar av världen där allt fler vilda djur trängs undan på grund av mänsklig aktivitet. Vi måste börja agera nationellt för att kunna göra skillnad globalt, avslutar Camilla Bergvall.

Djurens Rätts förslag i korthet:

Återinför avelsförbud på minkfarmer och sätt ett slutdatum för att hålla minkar i bur.
Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter* inte längre får hållas på samma gård, för att minska antalet företag med storskalig djurhållning.
Inför avståndskrav mellan gårdar som har samma djurarter för att minska riskerna för smittspridning dem emellan.
Inför ett slutdatum för när djur inte längre får transporteras i mer än fyra timmar, för att minska spridning av smitta över landet.
Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.
Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.
Ge ökade anslag till djurfri forskning och ta fram en handlingsplan för att minska antalet djur som används i djurförsök.

^{* En djurenhet är exempelvis en ko, 10 minkhonor eller 100 höns i enlighet med Miljöprövningsförordning (2013:251). Idag krävs redan anmälan om verksamhet av miljöskäl om mer än 100 djurenheter hålls på en gård (exempelvis 100 kor, 1000 minkhonor eller 10 000 höns).}

Läs rapporten “Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker – och förbättra djurvälfärden”.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Djurfabriker

Djurens Rätt arbetar brett för att montera ned djurfabrikerna. Genom politisk påverkan, opinionsbildning och företagspåverkan, når vi framsteg för de djur som är flest och har det sämst. För att minska finansieringen till djurfabriker driver vi också inspirationssajten Välj Vego, som hjälper fler till att välja bort djuren från tallriken.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren och inspirera fler att göra djurvänliga val, som att välja veganskt eller icke djurtestat.

Bli medlem i Djurens Rätt

Djurens Rätt släpper ny rapport - listar 10 åtgärder för utfasning av djurförsök

En gemensam målsättning om att ersätta alla försök på levande djur har gällt i EU sedan 2013. Trots det har antalet djur som används i djurförsök inte minskat, varken i Sverige eller i övriga EU. Djurens Rätt har tagit fram en ny rapport om vilka åtgärder som är nödvändiga för att påbörja utfasningen av djurförsöken i Sverige.

EU, svenska politiker och många forskare är redan överens om att djurförsöken bör fasas ut. EU:s försöksdjursdirektiv innehåller också ett antal åtaganden som i teorin kan leda till verklig förändring, om alla medlemsstater utnyttjade dem som verktyg för att driva på förändring.

Djurens Rätt har tagit fram en ny rapport för att peka ut de hinder som finns för att fasa ut djurförsöken och presentera konkreta åtgärder för hur de ska kunna övervinnas. Rapporten bygger bland annat på de åtaganden som Sverige redan har enligt EU:s försöksdjursdirektiv och på exempel från länder som gått före och redan antagit olika former av planer och strategier för att minska och fasa ut djurförsöken.

– Det är väldigt glädjande att vi är så många som är överens om att djurförsöken ska fasas ut. Nu behövs också handling för att förändring ska ske, därför lanserar vi denna viktiga rapport med konkreta förslag på vägen framåt, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

En rad politiska beslut om avveckling av djurförsök som redan nu kan ersättas, utfasning av försök på djur som idag efterfrågas av samhällets aktörer och strategier för övergång till djurfri innovation inom forskning behöver tas. Därtill behöver statliga forskningsfinansiärer och landets lärosäten arbeta aktivt med att förändra sitt arbetssätt.

– Jag hoppas att Djurens Rätts väl genomarbetade förslag kan inspirera politiker, forskare och andra aktörer som vill se en innovativ och djurvänlig vetenskap framöver. Det är verkligen på tiden, avslutar Camilla Bergvall.

Det finns också områden som behöver förbättras som inte omfattas av befintliga regelverk. Bland annat bidrar anslagsprocesser vid finansiering av forskning och förlegade principer vid publicering av forskning till att minskningen av djurförsöken inte går så fort som de skulle kunna.

Sammanfattning av rapporten

Djurens Rätt föreslår tio åtgärder för att avveckla och fasa ut djurförsöken.
Sverige har goda ambitioner och har tagit flera viktiga steg men mycket arbete återstår.
Olika typer av planer och strategier behövs för olika typer av djurförsök.
Vid sidan om politiska satsningar behöver forskningsfinansiärer och forskarsamhället vidta ett antal åtgärder.

Läs hela rapporten här.

Djurförsök

Djur som utsätts för djurförsök har förmågan att uppleva, att känna lidande och lust. Därför är djurförsök oacceptabelt. Djurens Rätt vill påverka situationen för djuren som används i försök genom information till allmänheten, opinionsbildning och politisk påverkan.

Djurfri forskning

Här kan du läsa mer om arbete för att främja djurfri forskning.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

Djurens Rätt arbetar aktivt för att förbjuda och ersätta djurförsök. Detta gör vi genom genom att påverka lagstiftning samt arbetar hårt för att se till att mer pengar ska avsättas för djurfri forskning. Håller du med oss?

Bli medlem i Djurens Rätt idag

Ny rapport: Hur Sverige bör avveckla minkfarmerna

Minkar ska inte hållas i små burar för pälsproduktion. Opinionen är tydlig, men i politiken ser det annorlunda ut. Djurens Rätt har tagit fram en ny rapport om hur avvecklingen av minkfarmerna kan göras på snabbast möjliga sätt för att hjälpa politikerna.

Nästan åtta av tio svenska medborgare är emot att hålla minkar i burar för pälsproduktion enligt den senaste opinionsundersökningen av Novus (2021). Opinionen är än starkare för de som sympatiserar med de regerande partierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Men ännu finns det ingen majoritet i riksdagen för en avveckling av minkfarmer i landet, då enbart Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna har ett tydligt ställningstagande mot industrin.

Djurens Rätt har tagit fram en ny rapport för att underlätta besluten om avveckling av minkfarmerna, där det ges ett grundligt förslag för hur det kan bli verklighet. Rapporten bygger bland annat på underlag från en tidigare statlig utredning av pälsdjursindustrin och har gedigen källhänvisning.

– Det är ett bra läge för avveckling just nu. Ekonomin i djurfabrikerna med minkar är dålig, samtidigt som det redan finns ett tillfälligt avelsförbud. Det har inte varit så här få minkar i fångenskap på över 100 år, och arbetstillfällena är färre än 100 personer inklusive utländsk arbetskraft. Det skulle vara kostsamt med fortsatt avelsförbud och restriktioner, medan en tydlig avveckling både har folkligt stöd och sparar på samhällsresurser, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Rapporten kommer lägligt då Danmark precis påbörjat en permanent avveckling av minkfarmerna, genom fortsatt avelsförbud under 2022.

Sammanfattning av rapporten

En styrd avveckling behövs om förbud mot pälsnäringens minkfarmer införs. En avveckling skulle stärka djurskyddet i Sverige och minska risker för smittspridning av zoonoser.
På grund av smittspridning och dålig ekonomi inom pälsnäringen i Sverige behöver den styrda avvecklingen ske inom kort, med eventuell kompensation.
Djurens Rätt föreslår en avveckling under 2022, med eventuellt omställningsstöd.
Det finns ungefär 100 personer sysselsatta i pälsnäringen i Sverige idag och 90 000 minkar.

Läs hela rapporten här

Djurens Rätts arbete för minkarna

Den senaste tiden har Djurens Rätt varit med och påverkat den nya djurskyddslagen för att utreda minkfarmers laglighet, och har innan dess arbetat för införandet av restriktioner som ledde till avvecklingen av pälsdjursuppfödning av rävar och chinchillor. I mars 2019 lämnade Djurens Rätt över mer än 100 000 namnunderskrifter för ett förbud till dåvarande landsbygdsminister Jennie Nilsson. Under 2021 är avel av minkar förbjudet i Sverige på grund av SARS-Cov-2. Nu pågår arbetet för att förbudet ska förlängas och att alla minkfarmer ska läggas ned.
Vi driver kampanjer för att informera allmänheten om situationen för minkarna i pälsindustrin.
Vi arbetar globalt tillsammans med andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer. Tillsammans arbetar vi för en pälsfri värld. En del av detta samarbete är pälsfria listan där du som konsument kan se vilka företag som har antagit en pälsfri policy.

Anna Harenius

anna.harenius@djurensratt.se

Pälsindustri

I pälsindustrin föds djur upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Djuren hålls i små burar och deras levnadsvillkor skiljer sig mycket från det liv de är anpassade för. Det behöver inte se ut så. Djurens Rätt arbetar för att avveckla pälsindustrin och handeln med päls.

Mink

Här kan du läsa mer om minkar.

Rapport

Här kan du läsa mer om Djurens Rätts politiska rapporter.

De trånga burarna orsakar inte bara ett lidande för djuren, utan har nu visat sig utgöra ett hot mot folkhälsan. Det är hög tid för ett globalt förbud mot pälsdjursuppfödningen, för djuren och för folkhälsan. Det är dags för Sverige att avveckla minkfarmerna.

Skriv under uppropet för minkarna

Rapport

Senaste nyheterna