Spelar roll?

EU-valet 2024 är ett ödesval för djuren. Efter maktskiftet ska tre tunga djurfrågor avgöras. Den första: Kommer den försenade djurskyddslagstiftningen vara så revolutionerande som utlovats, eller ska djurfabrikslobbyn tillåtas urvattna lagstiftningen ytterligare? Den andra: Ska EU lyssna på medborgarnas krav om att stoppa pälsdjursfarmning i hela unionen? Den tredje: Kommer EU att hålla löftet om att skrota burarna i djurfabrikerna?

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

EU-kommissionens ursprungliga plan var att göra EU världsledande inom djurskydd. Men, när det under hösten 2023 var dags att presentera de fyra lagstiftningspaketen – hållning av djur, djurtransporter, slakt och djurskyddsmärkning – så fick kommissionen kalla fötter och backade från alla förutom ett. Detta efter starka påtryckningar från djurfabrikslobbyn. Nederländska Europaparlamentarikern Anja Hazekamp berättade i The Guardian:

– Industrin fajtades stenhårt med fula knep. De testade allt de kunde komma på, eftersom de vet att vi är i desperat behov av djurvälfärdslagstiftningen för att göra matsystemen mer hållbara och humana, och det här var deras sista chans. De vill inte förändras, men ser att förändring är oundvikligt så de har börjat bli desperata. De gör vad som helst för att rädda sina skinn, sa Anja Hazekamp.

Enbart förslagen som rör djurtransporter presenterades i sin helhet, men är en "bortslarvad möjlighet" enligt Linda Björklund, sakkunnig etolog hos Djurens Rätt.

– Att det enda lagstiftningspaketet vi fick var ett svagt sådant är djupt beklagligt. Det här är en fråga som engagerar EU-medborgare som återkommande nås av skandaler om svältande djur på omkringdrivande fartyg och överhettade djur på Europas vägar. Sist transportlagstiftningen uppdaterades var för ungefär två decennier sedan, vem vet när vi får chansen igen? Det här är helt klart en bortslarvad möjlighet, säger Linda Björklund.

Förslagen som presenterades rör exempelvis begränsade transporttider, maxtemperaturer och digitala verktyg för spårning, och förutom några ljusglimtar så talar det mesta för att reell förbättring för djuren uteblir.

En konkret åtgärd som stod högt upp på önskelistan och som hade gjort verklig skillnad hade varit ett förbud mot att exportera levande djur från EU, men inte ens en tillstymmelse till exportförbud skymtades. Linda Björklund menar att det inte görs tillräckligt för att skydda djur från långa transporttider och höga temperaturer, och inte heller för att tillgodose behoven för djur som är extra sårbara, såsom dräktiga och nyfödda djur.

– EU-kommissionen gör vissa referenser till övergången från att transportera levande djur till att transportera kött och genetiskt material – något Djurens Rätt länge arbetat för och vill se snarast möjligt. Det är positivt att det verkar vara en del av deras framtidsvision, men det görs inte tillräckligt för att nå dit, konstaterar Linda Björklund.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Detta är ett utdrag ur en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 1/2024 som utkommer 8 mars.

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Tidningen Djurens Rätt

Vill du också få hem tidningen?

Tidningen Djurens Rätt är Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Bli medlem du också och få hem vår medlemstidning!

Bli medlem

https://interact.djurensratt.se/medlem/standard

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Medlem

Artikel

Här kan du läsa om artiklar som publicerats i Tidningen Djurens Rätt.

EU

Här kan du läsa mer om det arbetet som Djurens Rätt arbetar med på EU-nivå.

Djurpolitik

Här kan du läsa mer om djurpolitik.

Tidningen Djurens Rätt möter Rachel Bråthén

I senaste numret av Tidningen Djurens Rätt pratar vi med världens yogapersonlighet nummer ett, Rachel Bråthén. Det blir ett samtal om att ha två miljoner par ögon på sig, att mitt i natten kräla i karibiska diken i jakt på övergivna valpar, den adopterade fyrbenta familjen och hur man egentligen räcker till som människa och djurvän.

Detta är en förkortad version av en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 2/2021. Intervjun är gjord av Maja-Stina Skarstedt, hela artikeln hittar du i tidningen. Har du inte redan tillgång till tidningen ingår den i det välkomstpaket du får när du blir medlem i Djurens Rätt.

Kanske blev hennes intresse för djur så stort eftersom de var så oåtkomliga. Rachel tog ändå varje chans att vara dem nära.
– Jag räddade sniglar från vägen, spindlar ut ur huset och myggor fick man inte döda för mig. Runt omkring tyckte de nog att jag var lite töntig, men så där har jag alltid hållit på.

Senare blev hon intresserad av vegansk kost – mest av hälsoskäl från början. Vegan blev hon samtidigt som hon la om väldigt mycket i sitt liv, inte bara kosten. Men i takt med mer vegomat på tallriken försvann också hennes allergier och nu kvarstår bara en känslighet för katt och häst.
– Jag tror absolut att livsstil har mycket med allergier att göra, om kroppen är stressad eller inflammerad. Jag mår så mycket bättre nu.

Rachels miljöintresse har kommit ju mer hon lärt sig med tiden.
– Då är det svårt att inte få panik. Från början blev jag vegan för hälsans skull, men nu har det blivit en etisk fråga. Jag vill inte att några djur tar skada på grund av min livsstil. Och varför ska jag äta djur om det finns minst lika goda alternativ?

I det karibiska hemmet på Aruba lever Rachel med fyraåriga dottern Lea Luna, maken Dennis och tre hundar. När familjehunden Sgt Pepper dog plötsligt år 2015 startade Rachel och maken en omplaceringsorganisation, Sgt Peppers Friends där de nu räddat över 2 000 hundar och katter med hjälp av en stor grupp volontärer.

För tillfället finns det 130 djur som behöver nya hem och det har blivit svårare att få djuren till nya hem under pandemin.
– I Karibien är det inte lika vanligt att folk kastrerar sina djur, så väldigt många djur är hemlösa.

Rachel minns tillbaka till den första tiden när organisationen byggdes upp och hon själv låg i diken klockan två på natten för att rädda hundvalpar. Ett tag bodde 15–20 hundar hemma i huset och Rachel matade en del valpar med flaska.
– Min man fick till slut införa en regel – om jag tar hem ett djur måste vi ha hittat ett nytt hem inom två veckor, annars skulle vi bli den galna djurfamiljen. Det var bra för mig. Att också fokusera min tid där jag kan göra bäst nytta – det var inte i diken klockan två på natten, utan genom att samla in pengar och marknadsföra organisationen, säger Rachel.

Den där avvägningen är svår. Att vara djupt engagerad i en fråga som djurens rättigheter och vill göra allt som står i din makt samtidigt som du måste ha balans för att inte gå under själv – vilket Rachel själv kämpat med under åren.
– Ja, verkligen. Både för egen del, men också för våra volontärer. Vi kan inte säga ja till vem som helst, för ibland har vi behövt ta hand om volontärerna istället för djuren. Många vill ge allt, men det går inte om du är ogrundad och inte i balans. Jag gör bäst skillnad för världen när jag själv mår bra. Och när jag själv tog klivet till vad jag verkligen borde fokusera på så blev det mycket bättre för organisationen.

Detta är en förkortad version av en artikel från Tidningen Djurens Rätt nr. 2/2021. Intervjun är gjord av Maja-Stina Skarstedt, hela artikeln hittar du i tidningen. Har du inte redan tillgång till tidningen ingår den i det välkomstpaket du får när du blir medlem i Djurens Rätt.

Josefin Strang

Tidning

Tidningen Djurens Rätt är Djurens Rätts medlemstidning och Nordens största tidning om djurrätt och djurskydd. Tidningen har en upplaga på omkring 43 000 exemplar och kommer ut med fyra nummer per år. Tidningen har getts ut under samma namn sedan 1909 (första numret gavs ut 1902 under namnet Medlemsbladet).

Artikel

Här kan du läsa om artiklar som publicerats i Tidningen Djurens Rätt.

Artikel

Senaste nyheterna