Hoppa till huvudinnehåll

Vind- och vattenkraftverk

Många fåglar, fladdermöss och fiskar skadas och dödas av vind- och vattenkraftverk.

Vindkraftverk

Många fåglar och fladdermöss skadas av vindkraftverk, något som leder till konflikter också inom naturvården. Det är inte bara det att fåglarna flyger in i kraftverken, precis som fåglar flyger in i andra människoskapade strukturer (läs mer om det under Städer och samhällen). Eftersom vindkraftsnurrorna rör på sig innebär de en mer aktiv fara. En fågel kan få en vinge avslagen och sedan släpa sig fram på marken, andra gånger klyvs fåglar helt genom kroppen.(1)

Det har stor betydelse var snurrorna placeras. I vissa områden innebär de inget stort problem men i farleder där flyttfåglar flyger kan det drabba många individer negativt. Likaså blir det om vindkraftverken är placerade nära ställen där häckande örnar, andra rovfåglar, svanar etc. vistas eftersom de fåglarna är stora och tunga och inte manövrerar så snabbt.(1)

Vattenkraftverk

Vattenkraftverk utgör en livsfara för fiskar. De sugs in i turbinerna och hackas sönder av bladen. Speciellt utsatta är fiskar av arter som vandrar, till exempel ålar och laxfiskar, och fiskar som är långa och smala.(2)

Eftersom ålar och laxar är allvarligt hotade har bland annat Havs- och vattenmyndigheten tagit initiativ till olika åtgärder som förbättrar fiskarnas chanser att komma förbi kraftverken och ut i havet.(2) På vissa håll fångas fiskar in uppströms av kraftverken för att sedan släppas ut nedanför dem. Infångandet och hanteringen innebär stress och en stor risk för skador.(2) I andra fall låter man fiskarna malas ner, men släpper ut andra fiskar av samma art nedanför kraftverken, och hoppas att de ska klara sig i det vilda. Detta kallas ”kompensationsodling”.(2) Det finns dock lösningar som faktiskt gör att fiskar slipper skadas och dödas, nämligen att bygga säkra passager förbi kraftverken. Smalspaltiga galler med rätt lutning och flyktöppningar ökade till exempel överlevnaden hos ålar vid ett kraftverk i Ätran från runt 30 % till över 90 %.(2)

Källor

  1. Arne Ohlsson, styrelseledamot i Skånes Ornitologiska Förening. Personligt meddelande.
  2. Elforsk & Havs- och Vattenmyndigheten (2012). Ålens möjlighet till passage av kraftverk - En kunskapssammanställning för vattendrag prioriterade i den svenska ålförvaltningsplanen samt exempel från litteraturen. Rapport 12:37.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem