Kritetier för vittnen

• Vittnena ska ha fyllt 15 år och vara vid full psykisk hälsa.
• ​​​​​Vittnena får inte vara arvtagare, det vill säga få en del av arvet. De får heller inte vara släkt med någon arvtagare. Framtidsfullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare till arvtagaren får heller inte vara vittne. 
• Vittnen får inte vara gift med, sambo med eller släkt med testatorn. De får heller inte vara släkt med testatorns eventuella make, maka eller sambo.

Vittnen har flera uppgifter

• Vittnena behöver inte läsa eller känna till innehållet i testamentet, men de måste veta att det är ett testamente som de bevittnar.
• Vittnena ska vara med och se på när testatorn (den som testamenterar) undertecknar testamentet. Testamentet ska undertecknas av två vittnen, vid ett och samma tillfälle och på samma plats.
• Intyga att testatorns namnunderskrift är korrekt och att denna har skrivit testamentet av fri vilja och vid full psykisk hälsa.
• Kontrollera att testamentet är korrekt daterat.
• Kontrollera att testatorn har skrivit under på sista sidan och signerat eventuella övriga sidor.
•  Skriva under testamentet. Till varje underskrift ska finnas namnförtydligande och personnummer. Ovanför underskrifterna ska det finnas en s.k. vittnesmening som talar om vad det är som vittnena intygar. Vittnesmeningen kan till exempel formuleras så här: ”Vi, särskilt anmodade och samtidigt närvarande vittnen, intygar härmed att ..testatorns namn.. denna dag med sunt och fullt förstånd och av fri vilja förklarat att det ovanstående utgör dennas yttersta vilja, samt att denna själv har skrivit sitt namn därunder.”

Hos en oberoende tredje part

Testamentesoriginalet bör förvaras hos en oberoende så kallad tredje part som inte har några intressen i testamentet, det vill säga en person som inte är legal arvinge, som inte erhåller arv genom testamentet och som inte heller får sitt arv begränsat genom testamentet. Som exempel kan testamentet förvaras hos en väletablerad jurist- eller begravningsbyrå som erbjuder denna typ av tjänster. Det finns juristbyråer inom familjejuridik som specialiserar sig på att erbjuda förvaring och bevakning av testamenten. De samkör sina register regelbundet mot dödsfallsregistret och garanterar att testamentet kommer till testamentsexekutorn eller dödsboet inom trettio dagar efter dödsdagen.

Detta gäller normalt endast personer folkbokförda i Sverige, men det finns motsvarande tjänster om man är folkbokförd utomlands.

Vill du att något särskilt ska göras med dina personliga tillhörigheter så ange gärna det i testamentet eller i en bilaga till det. Finns det inga särskilda önskemål så brukar vi låta anhöriga välja ut det som de vill behålla, och det som inte kan säljas skänks bort. Den eventuella vinsten går då till Djurens Rätt.

Allt av värde kan testamenteras till Djurens Rätt.

Innehålla kontaktuppgifter

Informationen bör innehålla kontaktuppgifter till någon som kan ta hand om dina djur i en nödsituation samt information om dina djur. Detta är något som kan komma till nytta inte bara vid dödsfall utan även vid plötsligt sjukdom eller olycka. 

Ingen egen omplaceringsverksamhet

När Djurens Rätt får information om att en testator gått bort så har det gått minst ett par veckor. Det betyder att vi alltså inte kan ta hand om djur akut vid ett dödsfall. Vi har heller ingen egen omplaceringsverksamhet vilket innebär att vi måste ta hjälp av andra som arbetar med omplacering av djur i de fall vi ombeds vara behjälpliga med att hitta ett nytt hem åt djur.

En ordlista med begrepp som kan vara bra att känna till

• Allmänna arvsfonden – en svensk statlig fond dit medel tillfaller från de dödsbon som inte har någon arvtagare. Alltså i de fall då varken testamente eller arvsberättigad släkting finns.
• Arvinge – är den som ärver enligt lagens arvsordning (se nedan).
• Arvsordning – det finns tre s.k. arvsklasser, enligt vilka arv fördelas. Första arvsklassen är bröstarvingar, det vill säga den avlidnas barn och barnbarn. Finns inga barn eller barnbarn fördelas arvet i stället till andra arvsklassen, vilken utgörs av den avlidnas föräldrar. Om inte föräldrarna är i livet, ärver den avlidnas syskon, eller deras barn i deras ställe. Finns varken föräldrar, syskon eller syskonbarn fördelas arvet enligt tredje arvsklassen, som utgörs av den avlidnas far- och morföräldrar, samt föräldrars syskon. Om ingen av dessa är i livet, finns ingen mer lagstadgad arvsrätt för släktingar. Kusiner ärver inte varandra. Och om det inte heller finns något testamente, går arvet till allmänna arvsfonden (se ovan).
• Arvtagare – den som ärver. Kan vara genom testamente eller enligt arvsordningen.
• Bouppteckning – förteckning över den avlidnas arvingar samt dödsboets samtliga tillgångar och skulder.
• Bröstarvinge – bröstarvingar är en arvsrättslig term för avkomlingar i rakt nedstigande led, det vill säga barn samt barnbarn och barnbarnsbarn. Ett barnbarn blir bröstarvinge i sin förälders ställe om föräldern dött.
• Dödsbo – en avliden persons samtliga tillgångar och skulder.
• Enskild egendom – kan anges i ett testamente då den som testamenterar önskar att den som ärver inte ska dela arvet med make, maka eller sambo vid bodelning vid skilsmässa eller dödsfall.
• Fri förfoganderätt – (jämför full äganderätt) testamentstagaren får disponera sin andel av arvet helt fritt under sin livstid men däremot inte testamentera bort den eller skänka bort en stor del. Detta är huvudregeln när makar ärver varandra, och det innebär att det som sedan återstår av den andelen, när den som ärvt med fri förfoganderätt avlider, går till den först avlidnas arvingar.
• Full äganderätt – (jämför fri förfoganderätt) arvet får disponeras helt fritt av testamentstagaren och även tas upp i dennas testamente. Om full äganderätt inte nämns i testamentet gäller normalt fri förfoganderätt.
• Kvarlåtenskap – den egendom som en avliden person lämnar efter sig. Om den avlidna var gift eller sambo menas med kvarlåtenskap den egendom som står till arvingarnas förfogande efter bodelning.
• Laglott – utgör hälften av hela arvet. Laglotten är vad bröstarvingarna minst har rätt till, oavsett vad som står i ett eventuellt testamente. Den som har barn (oavsett antal) kan alltså själv välja hur den andra halvan av arvet ska fördelas.
• Legat – något bestämt som ges bort genom ett testamente, till exempel en möbel eller en specificerad summa.
• Särkullbarn – barn som inte är makars gemensamma. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt vid sin förälders död. Gemensamma barn måste vänta tills båda föräldrarna är döda.
• Testamentstagare – den som ärver på grund av att den omnämns i ett testamente.
• Testator – den som upprättar ett testamente.