Djurens Rätt
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_25
ECC

Uppfyller Svensk Fågel kriterierna i European Chicken Commitment?

På Svensk Fågels hemsida går det att läsa att de uppfyller 7 av 9 av de kriterier som ingår i European Chicken Commitment (ECC). Men stämmer verkligen det? Djurens Rätt har gått igenom texten och det framgår klart och tydligt att det tyvärr endast är 3 som ligger i linje med ECC. 

1. EU:s lagar om djurvälfärd

Det stämmer att Svensk Fågels medlemsföretag, likt andra svenska djurhållare, uppfyller EU-lagstiftningen om djurvälfärd. Det här kriteriet är främst ämnat för producenter utanför EU.

2. Utrymme i kycklingstallar

För att uppnå kriteriet om utrymme ska Svensk Fågels kycklinguppfödare ha mindre än 30 kg kycklingar per kvadratmeter. Idag har 99 % av deras medlemmar 36 kg per kvadratmeter, ungefär tre kycklingar fler per kvadratmeter än vad ECC tillåter.1

Vetenskapliga studier har visat att det ligger en smärtgräns runt 30 kg per kvadratmeter där kycklingarna får färre benproblem, kan sova bättre samt kan utföra fler naturliga beteenden ju mer utrymme de får. Välfärdsproblemen ökar ju högre beläggningsgrad.2-3 Svensk Fågel hänvisar till att de istället har ett fothälsoprogram med extra kontroller som gör det möjligt att ha en högre beläggningsgrad rent välfärdsmässigt. Det är sant att fothälsoprogrammet kan bidra till att färre kycklingarna får en dålig fothälsa, alltså frätskador under fötterna, men aspekter kring kycklingarnas psykiska välfärd och möjlighet att bete sig naturligt missas.2

3. Långsamväxande kycklingraser

De hybrider, eller raser, som är listade som accepterade i ECC är sådana som har uppvisat en bättre välfärd i utredningar som gjorts av välrenommerade RSPCA. Att Cobb 500 och Ross 308, som 99 % av Svensk Fågels medlemmar använder, inte finns med i listan är för att de inte når upp till kraven ställda av RSPCA.4

Det har visats i flertalet olika studier att en större andel kycklingar av de snabbväxande hybriderna, de så kallade turbokycklingarna, jämfört med den mer långsamväxande, drabbas av allvarliga benproblem och att fler dör på grund av det eller annat innan slakt. Svenska förhållanden gör inte att de snabbväxande hybriderna fungerar bättre så som Svensk Fågel menar, snarare tvärtom.5-6 Det finns en risk att Svensk Fågel enbart menar att de snabbväxande hybriderna fungerar bra ekonomiskt, inte välfärdsmässigt.

4. Ljussättning i kycklingstallar

I Sverige finns det lagkrav på minst 20 lux med dagsljusinsläpp gällande ljussättning för kycklingar. Enligt ECC bör det öka till 50 lux för att mer likna naturligt ljus. Kycklingar, precis som oss människor, behöver tillräckligt med ljus varje dag för att må bra. Att det handlar om 50 lux, eller mer, är baserat på forskning som visar att kycklingar uppvisar mer skador på bröstet, blir mindre aktiva och drabbas av högre dödlighet när det är mörkare än så.7

Svensk Fågel menar att kycklingar naturligt vill hålla sig där det är mörkt. Det är delvis sant, då kycklingar gärna använder gömslen om de får tillgång till det,8 vilket inte Svensk Fågels medlemmar bidrar med i uppfödningsanläggningarna. Kycklingarnas anfader djungelhönsen spenderar gärna tid i täta buskage, men de har också valmöjligheten att vistas i naturligt ljus, vilket inte kycklingarna i Sverige har. Skulle de få vistas utomhus, vilket enbart 1 % av dem får, är en molnig dag ungefär 1000 lux. Lägre än 50 lux, som ECC anger, leder till levnadsproblem för kycklingarna och eventuellt även arbetsmiljöproblem för djurskötarna.9, 10

5. Miljöberikning i kycklingstallar

Enligt ECC ska kycklingarna få miljöberikning i form av plattformar eller sittpinnar, samt material att picka på. Svensk Fågel menar att det pågår forskning för att få in upphöjda ytor i stallarna, vilket är positivt. Men ännu är det enbart en liten bråkdel som ordnat detta, trots att det fanns bevis redan 2003 för att kycklingars möjlighet att välja mellan en upphöjd yta och golv, minskar stress.11 Mer långsamväxande kycklingar är bättre på att använda upphöjda sittplatser än turbokycklingarna.12

Svensk Fågel menar vidare att kycklingarna får sitt födosöksbehov tillfredsställt genom att ha fri tillgång till foder och att de kan picka i ströbädden.1 De nämner inte att ströbädden aldrig rengörs under kycklingarnas (korta) livstid, vilket gör att den snabbt blir full av avföring. Genom att regelbundet ge kycklingarna annat material, som torv eller halmbalar, skulle kycklingarna kunna ha annat att göra än att som idag leta foder som de inte behöver leta efter eller picka i avföring. Det ökar mängden naturliga beteenden och därmed aktiviteten, vilket stärker kycklingarnas välfärd överlag.9

6. Luftkvalitet i kycklingstallar

Kravet på luftkvalitet hos kycklingarna är detsamma som i EU-lagstiftningen på punkt 1, vilket Svensk Fågels kycklinguppfödare uppfyller.

7. Krav på ej burar

Även kravet på att inte ha kycklingar i burar uppfylls av Svensk Fågels medlemmar. Det är olagligt att ha kycklingar med hög vikt i burar i Sverige.13

8. Gasbedövning vid slakt

Elbadsbedövning inför slakt tillåts inte inom ramen för ECC då detta är klassa som den sämsta s.k. bedövningsmetoden. Detta bl.a. eftersom kycklingarna måste hängas upp och ned vid medvetande vilket både är stressande och smärtsamt för dem.14 Ett stort svenskt slakteri har istället gasbedövning, och de slaktar mer än 50 % av alla kycklingar i Sverige.1 Det är positivt att Svensk Fågel menar att elbadsbedövningen är på väg bort, men för att uppfylla ECC krävs en tydlig tidsplan där elbadsbedövning inte förekommer efter år 2026. Svensk Fågel har ännu inget krav kring vilken bedövningsmetod som ska användas.

9. Krav på andra- och tredjepartsgranskning

Företagen som implementerar kriterierna för ECC ska se till att de blir kontrollerade av en oberoende, tredjepart. Detta för att det ska kontrolleras att de verkligen uppfyller kraven de ställer på sig själva gällande produktion/inköp och att de redovisar hur det går fram till 2026 då de måste ha övergått helt till sådan kycklinguppfödning. Svensk Fågels medlemmar har främst s.k. andrapartsgranskningar, och kontrolleras ibland av Länsstyrelsen kring lagstiftningen precis som all annan djurhållning.1 Det räcker inte för ECC eftersom andrapartsgranskningar inte är helt oberoende och myndigheterna enbart kontrollerar om lagstiftningen uppfylls.

Kort om utevistelse

I länder som Sverige där djurvälfärd är extra viktigt för konsumenter finns även utevistelse med som ett ECC-kriterium. I en opinionsundersökning från 2019 svarade hela 8 av 10 svenska konsumenter att de tycker kycklingarna ska ha tillgång till utevistelse även om det skulle innebära en ökad kostnad.15

Tillgång till utevistelse ger kycklingarna större möjlighet att bete sig naturligt, så som att picka efter insekter och flyga upp i träd.16 Dessutom får de frisk luft och troligen även bättre immunförsvar.17

  1. Svensk Fågel. Så följer Svensk Fågel ECC - European Chicken Commitment.
  2. Bessei W. (2006) Welfare of broilers: a review. World's Poultry Science Journal 62(3): 455–466. 
  3. BenSassi N. m.fl. (2019) On-farm broiler chicken welfare assessment using transect sampling reflects environmental inputs and production outcomes. PloS one 14(4): e0214070. 
  4. RSPCA (2017) RSPCA Broiler Breed Welfare Assessment Protocol.
  5. Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71–79. 
  6. Wallenbeck A. m.fl. (2016) Behaviour in one fast-growing and one slower-growing broiler (Gallus gallus domesticus) hybrid fed a high- or low-protein diet during a 10-week rearing period. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A Animal Science 66:168–176. 
  7. Broom D.M. & Fraser A.F. (2015) Chapter 32: The Welfare of Poultry. I: Domestic animal behaviour and welfare. 5th edition. Oxfordshire, UK, CABI.
  8. da Silva C.S. & de Jong I.C. (2019) Literature update on effective environmental enrichment and light provision in broiler chickens (No. 1204). Wageningen Livestock Research. 
  9. Bailie C.L., Ball M.E.E. & O'Connell N.E. (2013) Influence of the provision of natural light and straw bales on activity levels and leg health in commercial broiler chickens. Animal 7(4): 618–626.
  10. Arbetsmiljöverket. Belysning på kontor.  
  11. Bokkers E.A. & Koene P. (2003) Behaviour of fast-and slow growing broilers to 12 weeks of age and the physical consequences. Applied Animal Behaviour Science 81(1): 59–72.
  12. Yngvesson J. m.fl. (2018) Let me sleep! Welfare of broilers (Gallus gallus domesticus) with disrupted resting behaviour. Acta Agriculturae Scandinavica, Section A—Animal Science: 1–11. 
  13. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om fjäderfähållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2019:23, saknr L 111. 
  14. EFSA (2019) Slaughter of animals: poultry. Scientific opinion. EFSA Journal 17(11): 5849. 
  15. Novus/Djurens Rätt (2019) Massivt stöd för förbättrade villkor för kycklingarna.
  16. Ipek A. & Sozcu A. (2017) The effects of access to pasture on growth performance, behavioural patterns, some blood parameters and carcass yield of a slow-growing broiler genotype. Journal of Applied Animal Research 45(1): 464–469. 
  17. Adeboye O.A., Kwofie M.K. & Bukari N. (2020) Campylobacter, Salmonella and Escherichia coli Food Contamination Risk in Free-Range Poultry Production System. Advances in Microbiology 10(10): 525–542.
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_glad_8
Stöd oss

Bli månadsgivare!

Djurens Rätt arbetar för en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv. Genom ditt stöd kan vi fortsätta göra skillnad för djuren.

Bli månadsgivare