Politisk påverkan
Hur din kommun blir mer djurvänlig
Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val kommunerna har gjort, som vi gör varje år sedan 2019. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor - både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning. Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
På dessa resurssidor finns information och länkar som kan hjälpa kommunerna att utvecklas. Materialet är tänkt att kunna inspirera både tjänstepersoner som arbetar med frågorna och kommunpolitiker eller medborgare som vill påverka sin kommun.
Innehåll
På denna sida
Djurvänlig kommun
Mer växtbaserad mat i skola och förskola
Att öka andelen växtbaserad kost i kommunala verksamheter är ett effektivt verktyg för att minska klimatavtrycket. Det kan höja kvaliteten på maten utan att öka kostnaderna och skapa utrymme i budget för exempelvis mer ekologiska livsmedel. Ytterligare en vinst är att barn och elever får i sig mer frukt och grönt – i dagsläget äter de i snitt bara hälften av den rekommenderade mängden. Här har Djurens Rätt samlat tips och inspiration för att klara omställningen och samtidigt få nöjda matgäster och minimalt med svinn.
En framgångssaga för grönare skolmat är ett gemensamt projekt i kommunen; den skrivs inte enbart i skolrestaurangen. Omställningen behöver ha bred förankring och ses som en viktig åtgärd i kommunens hållbarhetsarbete. Politiker, skolledning och pedagoger behöver stötta, och matens betydelse för en hållbar framtid behöver vara en självklar del i undervisningen.
Vego
Resurser
Djurens Rätts faktarapport Mer växtbaserat i skola och förskola, men hur? undersöker vanliga utmaningar kommuner stöter på och listar tips på hur det går att lyckas i utvecklingsarbetet med den växtbaserade maten.
Kokboken Vegolyftet för storkök och skola innehåller teori, inspiration, näringslära samt 70 veganska och glutenfria näringsberäknade recept, beräknade för 100 personer. Bokens författare Magnus Naess, en av Sveriges mest erfarna kockar med inriktning på växtbaserat för storkök, håller också kurser.
Onlineutbildningar inom hållbar gastronomi riktade till offentliga kök tillhandahålls bland annat av Eat Green Academy.
VegoLäs listan
Växtbaserat för restaurang och storkök
Djurens Rätt har sammanställt en lista över varumärken och grossister som erbjuder växtbaserade protein- och mejeriprodukter för restaurang och storkök.
Vego
Olika källor
Djurens Rätts faktarapport Mer växtbaserat i skola och förskola, men hur? undersöker vanliga utmaningar kommuner stöter på och listar tips på hur det går att lyckas i utvecklingsarbetet med den växtbaserade maten.
Kokboken Vegolyftet för storkök och skola innehåller teori, inspiration, näringslära samt 70 veganska och glutenfria näringsberäknade recept, beräknade för 100 personer. Bokens författare Magnus Naess, en av Sveriges mest erfarna kockar med inriktning på växtbaserat för storkök, håller också kurser.
Onlineutbildningar inom hållbar gastronomi riktade till offentliga kök tillhandahålls bland annat av Eat Green Academy.
Vego
Tips
1. Att använda en del halvfabrikat kan vara ett sätt att skapa tidsmässig utrymme för annat, som såser, tillbehör och presentation.
2. Vegoprodukter krymper inte på samma sätt vid tillagning som kött, eftersom de innehåller mindre vatten. Detta är bra att ha i åtanke när du jämför priser.
3. Företag som säljer vegoprodukterna tillhandahåller ofta gratisprover och workshops för potentiella kunder. På så vis kan du ta reda på vilka produkter du gillar att jobba med.
Vego
Tips
1. Tänk på att se till att de växtbaserade rätterna mättar ordentligt.
2. Låt det växtbaserade vara stjärnan på menyn, den rätten som gästen känner igen och verkligen vill äta istället för det "konventionella", lite nudging i rätt riktning.
3. Allt med bröd till går hem, tänk rätter med tortillabröd, pitabröd eller libabröd. Barn älskar det och det fungerar som en brygga mellan invanda och nya smaker.
White Guide Junior utser varje år vinnarna i flera kategorier som lyfter hållbar växtbaserad mat i förskola och skola, och ett tips är att söka upp nominerade och vinnare på sociala medier för inspiration.
Vego
Ha koll på näringsinnehåll
Det förekommer en hel del misinformation gällande näringsinnehållet i växtbaserad mat, och det är inte ovanligt att föräldrar uttrycker oro kring detta. Här finns några informationskällor som reder ut begreppen:
Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i skolan. Information om vegetarisk och vegansk mat på sidan 24.
Livsmedelsverkets Nationella riktlinjer för måltider i förskolan. Information om vegetarisk och vegansk mat på sidan 22.
Kostnadsfri webbutbildning: Vegankost för barn. Producerad av primärvårdens dietistenhet i Västra Götalandsregionen. Målgruppen utöver vårdnadshavare är vårdpersonal, exempelvis skolhälsopersonal, som möter familjer i sin vardag.
Livsmedelsverkets kostråd Vegansk mat till barn.
Vego
Vad kommuner kan göra
Något av det enklaste kommuner kan göra för att komma närmare de globala målen är att servera mer växtbaserat. Genom detta kan kommunerna:
1. Minska klimatavtryck markant, ett konkret sätt att arbeta med mål 13 “Bekämpa klimatförändringarna”
2. Bidra till mål 2 “Ingen hunger” då minskad animaliekonsumtion frigör stora mängder från foderproduktionen till djuren som istället skulle kunna mätta fler människor.
3. Bidra till mål 3 “God hälsa” då djurindustrin idag är en av riskerna för framtida pandemier. Antibiotikaanvändning i djurindustrin globalt är även en stor risk för antibiotikaresistens, ett av de största hoten mot den globala folkhälsan.
Minskad klimatpåverkan och djurvälfärd går ofta hand i hand eftersom växtbaserade alternativ genererar en mindre mängd växthusgasutsläpp. Att äta kycklingkött ses ibland som ett miljövänligare alternativ till annat kött. Djurens Rätt avråder kommuner från servering av kycklingkött på grund av de allvarliga djurskyddsproblem som kycklingproduktionen medför. Miljövinsterna med att satsa på växtbaserat framför kycklingkött är därtill långt större.
Djurvänlig kommun
Djurskyddskrav vid upphandling
Kommuner kan vid upphandling av produkter från djur, som kött, mjölk och ägg, ställa vissa djurskyddskrav. Här finns Djurens Rätts rekommendationer för en mer djurvänlig upphandling.
Djurens Rätt rekommenderar kommuner att:
- Utöka andelen växtbaserat. På så vis finns utrymme i budgeten att ställa högre djurskyddskrav på de animalier som köps in. I avsnittet ovan finns inspiration och tips.
- Använda de högsta befintliga djurskyddskraven vid upphandling - för närvarande ekologisk produktion i linje med KRAV-märkt, vilket är mer långtgående än EU-ekologiskt gällande utevistelse för djuren.
- Lägga särskild vikt vid att ersätta kycklingkött.
- Efterfråga produkter som lever upp till European Chicken Commitment (ECC).
Djurskyddskrav
Upphandlingsmyndighetens kriterier används
Det vanligaste vid kommuners upphandling är att Upphandlingsmyndighetens kriterier används. Dessa djurskyddskrav rör uppfödning, transport och slakt, och finns på olika nivåer. Djurens Rätt ser att det finns stor potential att ställa krav som verkligen gör skillnad för djurens välfärd.
Generellt kan sägas att krav på utevistelse saknas för de allra flesta djurslag i svensk lagstiftning, trots att det är mycket viktigt för djurvälfärden. Grisar, kycklingar och hönor är exempel på djurslag där utevistelse sällan förekommer. Ekologisk produktion i nivå med KRAV-certifiering är den uppfödningsform som i dagsläget ger högst djurvälfärd bland Upphandlingsmyndighetens kriterier. Läs mer om djuren i livsmedelsindustrin och om Djurens Rätt arbete för dessa djur här.
Djurens Rätt ser att det finns utrymme för utveckling när det gäller Upphandlingsmyndighetens djurskyddskriterier, eftersom det för vissa djurslag saknas viktiga delar. För fiskar och skaldjur finns det i dagsläget inga djurskyddskriterier alls. För mjölk, mejeriprodukter och ägg saknas djurskyddskriterier om transporter och slakt. Detta lyfter Djurens Rätt i samband med Upphandlingsmyndighetens översyn av djurskyddskriterierna, där Djurens Rätt deltar aktivt.
Vego
Välj bort kycklingkött
Gällande kycklingkött är Djurens Rätts rekommendation att välja bort kycklingkött till förmån för vego, på grund av de omfattande djurvälfärdsproblem som produktionen innebär. Kyckling är det köttslag som har ökat mest på den svenska marknaden de senaste 25–30 åren.
Många skolor i Sverige serverar kyckling varje vecka. Några av de djurvälfärdsproblem som finns inom kycklinguppfödningen, som användandet av turbokycklingar (snabbväxande hybrider) och plågsamma bedövningsmetoder vid slakt, finns även inom de uppfödningsformer som möter de högst ställda djurskyddskriterierna. Djurens Rätt ser att produktionen behöver minska kraftigt för att åtgärda de fabriksliknande förhållandena som uppfödningen innebär. Offentliga upphandlare kan ta ett viktigt ansvar här, och ett första steg kan vara att sätta upp mål för minskningen.
European Chicken Commitment
Fråga er grossist om ECC
Djurens Rätt arbetar för att European Chicken Commitment (ECC) kommer vara en del av upphandlingskriterierna framöver, och kommuner kan bidra genom att efterfråga detta hos grossister. Fråga er grossist om kycklingkött som möter kriterierna i ECC, och som därmed inte använder turbokycklingar och som ger kycklingarna möjlighet till utevistelse.
ECC består av ett antal välfärdskriterier för kycklinguppfödning, och dessa kriterier kan användas vid inköp av kycklingkött. Kriterierna är baserade på den senaste forskningen om djurvälfärd och framtagna av 28 ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa, däribland Djurens Rätt. Närmare 350 företag i Sverige och övriga Europa har redan valt att arbeta med ECC och det är därmed på god väg att bli den nya miniminivån för kycklingproduktion. Kriterierna i ECC innefattar bland annat nej till turbokycklingar och ja till mer plats för kycklingarna att röra sig på. I den svenska versionen av ECC ingår även att fler kycklingar ska få vistas utomhus.
Djurskyddskrav
Högt intresse
Intresset för att ställa höga djurskyddskrav är högt bland kommunerna. Bättre tillgång på produkter från uppfödningsformer med högre djurskyddskrav rankas av kommunerna själva som den näst viktigaste faktorn som skulle påverka dem att ställa högre djurskyddskrav än idag, bara tydligare riktlinjer från kommunens styrande politiker bedöms som en viktigare faktor.
Samtliga kommuner som deltagit i Djurens Rätts undersökning anger att de ställer djurskyddskrav vid upphandling. Den absoluta majoriteten ställer krav i nivå med regelverket för svensk animalieproduktion för samtliga av de vanligaste animalierna. Undantaget är ägg, där samtliga svarande ställer krav på buräggsfritt. När det gäller andelen kommuner som använder de högsta befintliga kriterierna varierar detta mycket mellan animalier från olika djurslag. Flest kommuner upphandlar KRAV-märkt när det gäller mjölkprodukter följt av ägg och nötkött.
Djurvänlig kommun
Djurskyddsförbättringar bortom kostområdet
En del av Djurvänlig kommun rör beslut och praxis bland kommunerna gällande användning av påskfjädrar, åtgärder för att skydda smådjur i samband med valborgsmässobrasor och begränsningar av användandet av fyrverkerier.
Inom samtliga av dessa områden har utvecklingen gått snabbt. Från att enstaka kommuner avstod från påskfjädrar och fyrverkerier gick det bara några få år tills att en majoritet gått samma väg, mycket tack vare Djurens Rätts arbete.
På den här sidan hittar du information om varför dessa åtgärder är viktiga för att skydda djur, och tips från kommuner som hittat andra fina sätt att uppmärksamma högtider.
Djurhållning
Hård avel och näbb- och tåklippning
De färgglada fjädrar som ofta ses i påskris kommer vanligtvis från kalkoner som fötts upp i USA eller Asien. Färgningen av fjädrarna sker oftast i Asien. Djuren hålls på ett sätt som inte skulle vara tillåtet i Sverige. Djurskyddsproblem omfattar exempelvis hård avel och näbb- och tåklippning.
Runt 90 % av kommunerna avstår enligt Djurens Rätts undersökning från påskfjädrar, och i den stora majoriteten av dessa är det en fråga som hanteras av förvaltningen snarare än på politisk nivå.
Djurskyddspropblem
Fjäderplockning och kannibalism
Fjäderplockning och kannibalism förekommer i kalkonuppfödning. Det onaturliga sättet som kalkonerna hålls på bidrar till att dessa beteenden utvecklas. Fjäderplockning och kannibalism orsakar mycket lidande hos de djur som utsätts. Smärtsamma ingrepp som näbb- och tåklippning förekommer för att minska skadornas omfattning. Majoriteten av alla kalkoner får ingen möjlighet till utevistelse alls.
Kalkoner har avlats till att bli så stora som möjligt, och blir idag mer än dubbelt så tunga som sin vilda anfader. Denna enorma storleksförändring har inneburit att de inte längre kan utföra flera av sina naturliga beteenden, som att flyga upp på pinnar och att putsa sig. De kan inte heller para sig naturligt utan måste insemineras artificiellt. Fotskador är mycket vanligt hos kalkoner. En stor del av djuren lider av smärtsamma bölder under fötterna. Detta beror på infektioner som de får av att gå runt i sin egen avföring.
PåskTill inspirationssidan
Inspiration
Färgglada tygremsor, tyll, konstgjorda fjädrar, pynt tillverkat och placerat av kommunens dagliga verksamheter, större och färre dekorationer i plåt (utskurna tuppar och hönor) samt penseer eller andra blommor.
Djurskydd
Fyrverkerier orsakar lidande
Varje år skräms och skadas djur av fyrverkerier. Hundar, katter och andra familjedjur skräms ibland så illa att de aldrig återhämtar sig. Vilda djur kan chockas, fly i panik eller gömma sig i dödsångest.
Hela 93 procent av kommunerna anger i undersökningen att de avstår från kommunalt arrangerat fyrverkeri, och det är en kraftig ökning från 2020 då andelen var mindre än 25 procent. Endast ett fåtal angav att de ställde in på grund av covid-19 och den stora majoriteten svarade att de inte längre ordnar fyrverkerier annars heller. Utöver detta begränsar runt 70 procent privatpersoners användning av fyrverkerier i lokala föreskrifter, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten.
Privatpersoners användning av fyrverkerier i samband med nyårsfirande förekommer ibland flera dagar innan och efter själva nyårsnatten och riskerar därmed att orsaka utdraget lidande för djur. Det finns många exempel på hur andra kommuner begränsat detta lidande genom att kräva polistillstånd för användningen av fyrverkerier förutom just runt själva tolvslaget på nyårsnatten.
Utvecklingen kring fyrverkerier i Sverige
- 2002: smällare förbjuds.
- 2009: de största fyrverkeripjäserna (s.k. fyratumsbomber) får inte längre säljas till privatpersoner.
- 2014: tyngre raketpjäser förbjuds.
- 2019: de vanligaste raketerna, de med styrpinne, får inte längre användas utan tillstånd. Det blir också förbjudet för försäljare att sälja dessa pjäser till personer utan tillstånd.
En opinionsundersökning från Novus (2018) visar att det folkliga stödet för att begränsa fyrverkerier är starkt. Drygt nio av tio svenskar tror att fyrverkerier påverkar djur negativt och sju av tio anser att det bör finnas ett förbud mot fyrverkerier eftersom de kan skrämma och skada djur. det ligger helt i linje med vad Djurens Rätt har argumenterat och arbetat för under lång tid.
Tips från kommuner på nyårsarrangemang
En del kommuner som avstår från eget fyrverkeri ordnar istället en ljusshow, en konsert, en ljusvandring eller något annat festligt arrangemang på nyårsnatten. Djurens Rätt avråder från att ersätta fyrverkerier med svävande lyktor, då de i vissa fall innehåller ståltråd som kan skada djur om de blir liggande i naturen. Läs mer om kommuner utan fyrverkerier.
Valborg
Djur bosätter sig i majbrasor
Varje vår dödas eller brännskadas många djur under Valborgsmässoafton. Högarna med risk, kvistar, löv och annat utgör perfekta boplatser för små djur som igelkottar, kaniner, harpaltar, småfåglar och katter. Många igelkottar har ännu inte vaknat och de går en plågsam död till mötes om majbrasan tänds på utan att först ha kontrollerats. Igelkottar är långsamma, nattaktiva djur och de söker sig gärna ner i hålor och gömmer sig. Det gör att de inte tar sig ut, eller brännskadas svårt, när deras hem eller gömställe tänds på. Av kommunerna i undersökningen svarar fyra av tio att de har infört rutiner för att förhindra att smådjur bränns i valborgsbrasor.
Tips som skyddar smådjur från brasan
Försäkra er om att inga djur bosatt sig i rishögen. Även om riset till majbrasan samlats ihop nyligen måste rishögen kontrolleras. Ett bra sätt är att dagen innan, eller helst samma dag, flytta rishögen en bit bort och söka igenom den innan elden tänds på. Är majbrasan stor kan det gå att använda en lång planka och häva upp brasan.
Informera föreningar och andra som anordnar majbrasor om vikten av att söka igenom majbrasan. Alla känner inte till problematiken kring att djur bosätter sig i brasan. Ni kan hjälpa till genom att sprida kunskapen.
Informera via kommunens hemsida och sociala medier om hur allmänheten kan undvika att igelkottar och andra djur dödas och brännskadas i majbrasor. Läs mer om djurvänlig valborg.