Politiska prioriteringar
Genom demokratisk opinionsbildning, politisk dialog, företagssamarbeten och ökad kunskap vill Djurens Rätt göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vi är med och skapar lösningar på problemen och vi arbetar alltid för att nå bästa möjliga utfall. Vi vill förändra på riktigt. Här är våra tio politiska prioriteringar för djuren.
Förbjud turbokycklingarna
Kycklingar är de landlevande djur som är flest och har det sämst. Uppfödningen av turbokycklingar är inte förenlig med djurskyddslagen och är ett systematiskt djurplågeri. En lagstadgad utfasning av turbokycklingar kan åstadkommas utifrån djurskyddslagens skrivningar om avel. Djurskyddslagens skrivning om rätt till att bete sig naturligt behöver tydliggöras genom krav på artspecifik inredning och minskad trängsel för kycklingar.
Stoppa burarna
Idag hålls inga hönor i bur i Sverige men utan ett lagstadgat förbud finns det en risk att burhållning av hönor återkommer. Burhållningen har stora djurvälfärdsbrister och har skadat Sveriges anseende på djurskyddsområdet. Sverige behöver därför införa ett förbud mot burhållning av hönor.
Förbjud pälsdjursfarmning
De sista svenska minkfarmerna i Sverige har avvecklats, efter långvarigt påverkansarbete från Djurens Rätt. Den svenska djurskyddslagen är tydlig med att djur har rätt till naturligt beteende, något som inte har varit förenligt med hur minkar hållits i trånga gallerburar inom den svenska pälsdjursfarmningen. Nu måste regeringen säkerställa att ett nationellt förbud mot pälsdjursfarming införs.
Prioritera djurvälfärden – tillsätt en djurskyddsminister
Djurskyddet blir ständigt nedprioriterat när de politiskt ansvariga samtidigt ska se till näringens ekonomiska intressen. Sverige behöver därför inrätta en djurskyddsminister och en djurskyddsmyndighet som kan stå upp för djurskydd- och välfärd. Det skulle säkerställa att djurens perspektiv blir synliggjort i politiska beslut, att befintlig lagstiftning efterlevs och uppdateras, och att kunskapen om djurskydd och djurhållning i samhället stärks.
Stoppa massdödandet av tuppkycklingar
Hälften av alla kycklingar som kläcks i äggfabrikerna är tuppar. Eftersom tuppkycklingarna inte lägger ägg, eller är tillräckligt snabbväxande för köttproduktion, ses de som svinn och dödas direkt efter att de kläckts. I Sverige rör det sig om ungefär fem miljoner kycklingar per år. Genom att könssortera äggen i ett tidigt skede skulle äggen kunna användas eller kasseras i stället. Sverige behöver förbjuda avlivning av tuppkycklingar och stödja en omställning för tidig könssortering av ägg.
Främja djurfri forskning
För att komma bort från omoderna och plågsamma djurförsök behöver Sverige investera i helt djurfria forsknings- och testmetoder och bli ledande inom Life Science. Det behövs även en handlingsplan för utfasningen, och för att sprida kunskap måste finansieringen av Sveriges 3R-center återställas.
Stärk djurskyddet i samband med slakt
Djurens Rätt föreslår att det snarast införs slutdatum för användning av plågsamma bedövningsmetoder vid slakt. Det behövs också mer resurser till forskning om alternativ till den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar och fiskar samt ett krav på kamerabevakning på slakterierna.
Främja produktion och konsumtion av växtbaserad mat
Sverige behöver sätta mål för kraftigt ökad produktion och förädling av växtbaserad mat. Målen behöver omfatta hela livsmedelskedjan och kopplas till konkreta åtgärder för genomförande. Stöden inom livsmedelsproduktionen behöver stötta omställningen till mer växtbaserat istället för att som nu nästan uteslutande gynna djuruppfödning och foderproduktion till djur.
Minska köttkonsumtionen kraftigt till 2030
Sverige behöver anta mål om kraftigt minskad köttkonsumtion till 2030, med politiskt styrda verksamheter, inte minst kommuner, i fronten för genomförandet. Djurens Rätt vill se en minskning av antalet individer i djurfabrikerna med 70 % till 2030. När en ökad andel av maten är växtbaserad skapas ekonomiskt utrymme att ställa högre djurskyddskrav på animaliska livsmedel. Genom högre djurskyddskrav vid upphandlingar kan djurskyddet utvecklas både i Sverige och utomlands.
Gör EU:s nya djurskyddslagstiftning ambitiös
Glappet mellan forskningen och EU:s nuvarande djurskyddsregler är stort. Därför måste den pågående översynen av EU:s djurskyddslagstiftning resultera i en ambitiös och heltäckande lagstiftning som sätter djuren i första rummet. Sverige måste agera för att lagstiftningsarbetet kommer vidare i EU och visa vägen genom att gå före med starkare djurskyddslagstiftning på nationell nivå.