Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Hur är undersökningen gjord?

Inför riksdagsvalet 2022 har Djurens Rätt granskat riksdagspartiernas arbete och ställningstagande i djurfrågor. Granskningen består av två delar; löften inför kommande mandatperiod, i form av en enkätundersökning, och granskning av förd politik under nuvarande mandatperiod. I sammanvägningen av de två delarna har större tyngd getts åt hur partierna svarat inför den kommande perioden i de fall där de två delarna gett olika resultat.

Genomförande av granskningen inför kommande mandatperiod

Under våren skickades en enkät till riksdagspartierna, med utgångspunkt i Djurens Rätts 10-punktsprogram över vad vi ser som de viktigaste politiska prioriteringarna i nuläget. Fokus för enkäten låg på vilka av dessa frågor partierna har för avsikt att driva under den kommande mandatperioden. Samtliga partier svarade på enkäten. En sammanställning av enkätfrågorna finns här och de fullständiga svaren finns härGranskningen inför kommande mandatperiod poängsattes genom att räkna antalet ja-svar. 

Genomförande av granskningen av förd politik

Utgångspunkten för granskningen av förd politik var främst de svar partierna lämnade i Djurens Rätts valenkät inför förra valet 2018 och detta kompletteras med en bedömning av deras agerande i andra aktuella djurpolitiska frågor under den gångna mandatperioden. Under granskningen räknades antalet initiativ i djurpolitiska frågor i riksdagen under mandatperioden 2018-2022 och poängsattes i fallande skala, där störst tyngd gavs åt budgetförslag (max 15 poäng per initiativ), följt av propositioner, kongressbeslut, motioner, skriftliga frågor och interpellationer, samt slutligen större debattartiklar (max 2 poäng per initiativ). En sammanställning av satta poäng finns här. Det fanns också en övrigt-kategori där initiativ som inte passade in i ovanstående bedömdes. Initiativ som skulle innebära försämringar av djurvälfärden genererade minuspoäng enligt motsvarande skala. Partierna gavs möjlighet att återkoppla på granskningen och komplettera om uppgifter saknades.

Inom flertalet partier finns det enskilda ledamöter som agerat i djurskyddsfrågor. För att få poäng i granskningen krävs att det är partiet, partiledaren eller dess talesperson i djurskyddsfrågor som agerat i frågan. Arbete som gjorts på EU-nivå ingår inte i granskningen, såvida det inte gällt förslag i riksdagen om att Sverige skulle agera på EU-nivå i en fråga.

En stor utmaning vid alla typer av partigranskningar är att det råder olika förutsättningar för att agera för partier i regeringsställning och partier som befinner sig i opposition. För ett oppositionsparti finns en rad verktyg som regeringen inte har tillgång till, som interpellationer, skriftliga frågor till ministrar, reservationer till propositioner och särskilda yttranden. Det kan därför framstå som att oppositionspartier alltid gör mer än regeringen, men partier som ingår i en regering påverkar på ett annat sätt. I den här granskningen har vi försökt att göra en helhetsbedömning där dessa skillnader och omständigheter tagits i beaktande.

Det finns också skillnader i partikultur mellan partierna vilket också påverkar agerandet. Under den här mandatperioden har Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna ingått i Januariavtalet, vilket bestod av 73 punkter och gav Centerpartiet och Liberalerna betydande inflytande över regeringens politik och budget. Under den tid som avtalet gällde (januari 2019 till juli 2021) förhandlade de fyra partierna regleringsbrev, utredningsuppdrag och de flesta propositioner.

 

Stöd Djurens Rätts arbete för alla behövande djur. Det är tack vare stöd från djurvänner som du som gör vi kan göra skillnad!

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem