Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Djur i livsmedelsindustrin


Bilderna och filmerna i er kampanj "99 miljoner", var är de ifrån?

I Djurens Rätts kampanj 99 miljoner visar vi vardagen för kycklingar i den svenska köttindustrin. Varje år dödas 99 miljoner kycklingar i Sverige och med kampanjen vill vi visa kycklingarnas verklighet och inspirera fler att göra djurvänliga val. 

Vem har tagit bilderna?
Bilderna har inkommit till Djurens Rätt anonymt. Det kan vara en whistleblower eller någon utifrån, det vet vi inte. Det vi vet är var och när bilderna är tagna. I Sverige 2018 på tre olika kycklingfarmer.

Varför vill ni inte säga var bilderna är tagna?
Det viktiga är inte exakt på vilka kycklingfarmer filmerna är tagna, det riktigt allvarliga är att det här är representativt för branschen i stort. Kycklingarna i Sverige lever under sådana här förhållanden.

Hur vet ni att det här är representativt för branschen?
Det mesta vi ser i de här filmerna är problem som vi känt till länge men som branschen förstås inte vill visa upp. Det handlar om trängsel, benproblem, hård avel, frät- och fotskador och kycklingar som inte överlever ens de 35 dagarna fram till slakt. Det är såhär det ser ut när en har 36 kg eller 25 kycklingar per kvadratmeter.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Hur går det med det öppna landskapet om alla blir veganer?

Många av de djur som idag konsumeras bidrar inte alls till att hålla landskapet öppet. Men det finns utöver det ingenting som säger att vare sig öppna gräsmarker eller betande djur måste försvinna bara för att alla blir veganer. Många marker hålls redan idag öppna av till exempel hästar, som inte är tänkta som livsmedel. Det går förstås också bra att ha andra djur som håller undan igenväxningen, utan att för den skull döda dem. Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur har rättigheter. De har, precis som vi, rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. Rätt till för dem bra liv. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor. 

Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald och ett öppet landskap. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov.

En stor anledning till att det öppna landskapet ses som värt att bevara, är att det anses vackert. En annan anledning är att vissa arter av djur och växter bara trivs på gräsmarker.(1) Bete och odling av vinterfoder till djur har skapat en särskild landskapstyp, till stor del bestående av arter som flyttat in från sydligare breddgrader, och sedan några årtusenden har det blivit en del av det som vi betraktar som svensk natur.(2) Större öppna gräsmarker är egentligen ett ”onaturligt” tillstånd här i Sverige, i betydelsen att det är nästan helt orsakat av mänskliga aktiviteter: skogsskövling följt av odling och hållning av domesticerade djur.(2, 3)

Det är värt att reflektera över om och varför igenväxning av öppna landskap är ett problem. En aspekt är att buskar och träd som tar tillbaka lite av all den mark vi människor lagt beslag på binder mer kol än våra odlingar, något som kan bidra till att minska klimathotet.

Om vi vill så är det möjligt att hålla landskapet öppet utan betande djur. Vi kan gemensamt betala för att klippa hagmarkerna med slåttermaskiner, precis som vi idag gemensamt betalar för klippta gräsmattor i städernas parker. Biogas- och gödselproduktion med gräs som grund kan också leda till en landskapsskötsel med stora öppna gräsmarker. Viktigt att betänka är att idag finansieras hållning av betande djur till stor del av olika typer av stöd, och djurproduktion med bete har sedan lång tid tillbaka inte varit ekonomiskt lönsamt i sig självt.(4)

Källor

  1. Naturvårdsverket (2012) Sammanställd information om ekosystemtjänster i Sverige. Rapport.
  2. Ekstam, U., Aronsson, M., Forshed, N. (1988) Ängar. LT förlag/Naturvårdsverket.
  3. Hjort, I. (2003) Ekologi för miljöns skull. Liber
  4. Kumm, K-I (2014) Satsning krävs för att behålla betesmarker. SvD Brännpunkt. http://www.svd.se/satsning-kravs-for-att-behalla-betesmarker_8971628

Läs mer:

Länk till svaret

Vad ska vi gödsla jorden med om all animalieproduktion upphör?

Att all animalieproduktion upphör – och därmed gödselproduktionen – är givetvis ingenting som sker över en natt utan skulle vara en gradvis omställning, där uppfödningen av djur minskar i takt med efterfrågan.

Det går utmärkt att odla vegetabilier utan att använda gödsel från lantbruksdjur. Inget av de näringsämnen som krävs för att få bördig jord har animaliskt ursprung utan kommer från början från vegetabilier.

Att ge foder till djur och sedan använda deras avföring som växtgödning är ett slöseri med energi och gödningsämnen. Djuren tar upp en stor del av näringen i fodret, och tillverkar ingen ny näring - avföringen har därför lägre innehåll av växtnäringsämnena kväve, fosfor och kalium än det som djuren äter. Processandet i mag-tarmsystemet leder till att vissa näringsämnen blir mer lättupptagliga, men den processen kan åstadkommas på andra sätt, utan samma förlust av energi och näring. Sådant som utfodras till djuren kan, tillsammans med matavfall, halm, rester från skogsindustrin med mera, komposteras eller rötas i rötkammare istället. Rötning ger både miljövänlig energi i form av biogas och en rötrest som är utmärkt gödsel. (1, 2) Nästan all näring som fanns i det som lades in i rötkammaren finns kvar efter rötning och biogasproduktion.(3)

Ett annat djurfritt sätt att gödsla är att odla växter som sedan plöjs ner direkt i åkern, så kallad gröngödsling. Det är något mindre effektivt än rötning.(1) Vid både gröngödsling och rötning är det viktigt att använda så kallade kvävefixerande växter, som klöver och baljväxter, för att tillföra kväve till jorden.(4) Vi skulle behöva använda en hel del åkermark för att odla dessa växter enbart för gödning i ett djurfritt lantbruk, men inte mer areal än som idag används för djurfoder. Det skulle också bevara en del av de omtyckta öppna landskapen.

Förutom dessa ekologiska gödselalternativ finns förstås konstgödsel, som idag är mycket vanligt i det konventionella lantbruket. Det är svårt att säga om och i så fall i vilken utsträckning konstgödsel kan användas i ett hållbart jordbruk.

Även ”människogödsel”, det vill säga rester från reningsverken, används för gödning, men i dagsläget anses det inte säkert för åkrar där livsmedel odlas utan används för att göda exempelvis energiskog.(3) Även gödseln från djur kan innehålla smittämnen och rester av mediciner som antibiotika.

Källor:

1. Jordbruksverket (2006) Gårdsbaserad biogasproduktion – en möjlighet för det ekologiska lantbruket. Råd i praktiken. Jordbruksinformation 1–2006.
2. Salomon, E & Wivstad, M (2013) Rötrest från biogasanläggningar – återföring av växtnäring i ekologisk produktion. SLU, EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
3. Bioenergiportalen, hemsida: http://www.bioenergiportalen.se/?p=1462&m=997
4. Annell, M (2004) Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? Examensarbete inom Trädgårdsingenjörsprogrammet 2004:18

Läs mer:

JTI (2006) Rötrest från biogasanläggningar – användning i lantbruket. JTI informerar, nr 115.
 

Länk till svaret

Vad sker med den biologiska mångfalden i ett lantbruk utan eller med få djur?

Biologisk mångfald betyder förekomst av många olika arter. Stor mångfald finns i vissa betesmarker och odlingar, men även i skog, hav, sjöar och våtmarker.

Eftersom vissa arter som idag finns i Sverige trivs bäst på marker som betas skulle en del arter antagligen minska kraftigt eller försvinna från landet om hållningen av domesticerade betesdjur upphörde helt. Många av de växtarter som hittat hit efter istiden skulle inte ha funnits i Sverige om inte vi människor och våra djur påverkat landskapet så mycket.(1) Det är svårt för vilda gräsätare att leva året om i Sveriges nuvarande klimat, eftersom det är en så lång period på vintern då gräset inte växer. De växtätare som finns vilt i Sverige är därför anpassade för att till stor del leva på annat än gräs. Men det diskuteras att försöka återinföra stora, vilda idisslare som visent och återskapade ”uroxar”, som skulle kunna beta en del marker utan mänsklig inverkan.(2)

Att biologisk mångfald minskar kan vara problematiskt av flera skäl. Många ser det som att mångfalden har ett egenvärde. Det har exempelvis slagits fast i den internationella konventionen om biologisk mångfald, som Sverige skrivit under.(3) Biologisk mångfald kan också ha betydelse för så kallade ekosystemtjänster, som kan definieras som ”ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande”.(4) De ekosystemtjänster som framför allt kopplas till hållning av gräsätande djur är pollinering och biologisk kontroll av organismer som angriper grödor.(4) De viktigaste pollinerarna i vårt klimat är humlor, men även bin, blomflugor, skalbaggar och fjärilar hjälper till med pollinering.(4) Utan pollinering blir skördarna av vissa växter betydligt mindre. Tambin är idag den viktigaste pollineraren av odlade oljeväxter, som rybs. Pollinerarna behöver marker som är rika på blommande växter.(4)

Bete är inte det enda sättet att åstadkomma artrika marker där bin och andra pollinerare trivs. En nästan lika stor artrikedom kan uppnås med slåtter.(1) En gynnsam miljö för pollinerare och stor biologisk mångfald finns även i trädgårdsodlingar, både storskaliga grönsaksodlingar och privata trädgårdar.(5)

Det är också viktigt att komma ihåg att största delen av djurhållningen inte alls bidrar till någon biologisk mångfald, eftersom de flesta djuren hålls inomhus hela livet och endast äter foder som odlats i monokulturer. De flesta djur som betar bidrar inte heller till mångfalden eftersom det allra mesta betet och foderskörden sker på planterade, gödslade marker med låg artrikedom.(1)

I ett lantbruk utan djur skulle de marker som idag används för foderodling istället kunna användas för flerårig vallodling, vilket binder kol, bidrar till mångfald, minskar de utsläpp som beror på markbearbetning, håller landskapen öppna och kan användas till framställning av biogas och gödningsmedel.

Att efterfrågan på animaliska produkter minskar, betyder inte att det inte ska finnas några betande djur. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor. Djur kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. 

Källor:

1. Ekstam, U., Aronsson, M., Forshed, N. (1988) Ängar. LT förlag/Naturvårdsverket.
2. Bergsten, Axel, 2012. Attityder till återintroduktion av visent i Sverige. Avancerad nivå, A1E. Umeå: SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö
3. SÖ 1993:77. Konventionen om biologisk mångfald. http://www.regeringen.se/49b76a/contentassets/4df83ac401f645be987589eac37623a0/konvention-om-biologisk-mangfald-so-199377
4. Naturvårdsverket (2012) Sammanställd information om ekosystemtjänster i Sverige. Rapport.
5. Samnegård, U., Persson, A. S., & Smith, H. G. (2011). Gardens benefit bees and enhance pollination in intensively managed farmland. Biological Conservation, 144(11), 2602-2606.

 

Läs mer:

Naturskyddsföreningen (2015) Det subventionerade köttet – Finansiera ekosystemtjänster i jordbruket med en klimatavgift på kött. Rapport.

Världsnaturfonden WWF (2012) Naturbetesmarker - en resurs som måste användasRapport.

 

 

Länk till svaret

Går det att driva ett miljömässigt hållbart lantbruk utan djur?

Djurproduktionen i sig bidrar till allvarliga konsekvenser inte minst vad gäller klimatpåverkan. Djurproduktionen står för en stor andel av utsläppen av klimatgaser. I Sverige står varje persons livsmedelskonsumtion för nästan dubbelt så mycket utsläpp av klimatgaser som bilkörningen. 75 % av utsläppen från maten kommer från kött och mjölk, samtidigt som animalierna bara står för 35 % av kaloriintaget.(1)

Animalieproduktion gör också att vi använder betydligt mer mark för odlingar än om vi i störst utsträckning odlat mat till människor. Den totala åkerarealen i Sverige är ca 2500 m2 per person.(2) För att producera mat till en blandkostare krävs 3700 m2 jordbruksmark, varav 850 m2 permanent betesmark och 2450 m2 som används för odling av foder till djur.(1) För att producera mat till en vegan krävs endast runt 800 m2 åkermark.(1, 3, 4)

Naturvårdsverket skriver i en rapport från 2015 att i ett scenario där vi ställer om till en vegetabilisk livsmedelsproduktion till år 2050 är det möjligt för en stor del av den mark som idag är åkermark att återgå till skog eller gräsmarker. Mark som idag används som betesmark är inte alltid lämplig att odla mat på, men den kan fungera för att odla växter som används till biobränslen och gödning.(1)

Det hävdas emellanåt att kött från betande djur är koldioxidneutralt eftersom det binds kol i de växter som odlas som foder till djuren. Men kolinbindningen räcker inte för att kompensera köttets utsläpp.(5, 6) Svensk betesmark lagrar in cirka 0,1-0,3 Mt (megaton) CO2 per år.(6) Svensk åkermark lagrar in cirka 2,4 Mt CO2 per år. De svenska idisslarna släpper ut cirka 6 Mt CO2e per år.(6) Den svenska konsumtionen av kött orsakar utsläpp på 10 Mt CO2e per år.(6) Om målet är att binda kol i växter är det mycket mer effektivt att låta det växa skog på marken.(5, 7)

Ibland sägs det att utsläpp från idisslare som kor inte kan bidra till någon total ökning av koldioxidutsläppen, eftersom de ingår i ett kretslopp av det kol som redan finns i atmosfären.(8) Det stämmer i princip, men idisslare omvandlar mycket av kolet i växterna till metan, som är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid.(9) Metan bryts så småningom ned till koldioxid i atmosfären, men hinner innan dess orsaka mycket mer klimatpåverkan än vad som hade skett om växternas kol omvandlats direkt till koldioxid i en förmultningsprocess, istället för att ta vägen genom en komage.(10)

Läs också om Kycklingindustrins klimatpåverkan.

Källor:

1. Naturvårdsverket (2015) Hållbara konsumtionsmönster. Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Kapitel 3: Matkonsumtionens klimatpåverkan och markanvändning. Rapport 6653, 2015.
2. Statistiska centralbyrån (2018) Statistikdatabasen.
3. Annell, M (2004) Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? Examensarbeten inom Trädgårdsingenjörsprogrammet, 1651-8152 ; 2003:18.
4. Bruce, Å. Egonsson, D, Karlsson, T. & Petersson, O. (1997). Vegan, vegetarian, allätare. SLU-kontakt 3.
5. Hedenus, F., Bryngelsson, D., Larsson, J. (2013). ”Spelar ingen större roll om kor äter gräs eller spannmål”. Debattartikel (slutreplik) publicerad på Brännpunkt 10 maj 2013.
6. Röös et al (2018) Hållbar mat – produktion och konsumtion. Presentation av Elin Röös. Landet Lär 11 dec 2018. http://www.landsbygdsnatverket.se/download/18.78db3a1516871a177d78a17d/1548245993536/Landet%20L%C3%A4r%20181211%20Elin%20R%C3%B6%C3%B6s.pdf

7. Gunther, M (2015) Både faran och nyttan med nötkött överdrivs. Dagens Nyheter, 2015-11-08.
8. Artikel i ETC: http://www.etc.se/ledare/skyll-inte-pa-mamma-mu 

Svar: http://www.etc.se/debatt/vilken-klimatpaverkan-har-egentligen-kossorna

9. Naturskyddsföreningen (2015) Det subventionerade köttet – Finansiera ekosystemtjänster i jordbruket med en klimatavgift på kött. Rapport.
10. Dan Baeckström, docent i biokemi, Göteborgs Universitet. Personligt meddelande, 2015-12-16.

Länk till svaret

Vad ska jag välja om jag vill äta bra kött? Har Djurens Rätt en lista?

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle fritt från djurförtryck, och det innebär att vi vänder oss emot allt dödande och utnyttjande av djur. Även om djur kan födas upp på ett bra sätt menar vi att det är fel att ta deras liv. Vi uppmanar därför till en kost utan kött och andra animalier, och vi menar att det är det bästa sättet att som konsument förändra för djuren. Ju färre djur som föds upp, desto större chans att de som är kvar kan få det lite bättre. 

Samtidigt finns det förstås grader inom djuruppfödningen. Det är många som undrar över hur djuren har det inom olika produktionsformer, och vi är måna om att sprida så korrekt information som möjligt. På vår hemsida under rubriken Lär dig mer - Djur i livsmedelsindustrin  beskriver vi hur kött- mjölk- och äggindustrin ser ut i Sverige. Vi beskriver också de generella skillnader som finns mellan konventionell och ekologisk/certifierad produktion. Några märkningar som finns idag av animaliska produkter kan också vara bra att känna till för att veta vad de egentligen innebär för djuren.

EU-ekologiskt och KRAV går längre på vissa områden. Det är ganska stor skillnad mellan de två märkningarna när det gäller grisar, där KRAV kräver beteshagar sommartid och enligt EU-ekologiskt räcker det med rastgårdar med betongunderlag. De båda ekologiska märkningarna kräver utevistelse, och det är ett plus, speciellt för kycklingar, grisar och hönor som annars nästan aldrig får komma ut. Men i övrigt ser uppfödning, transporter och slakt ganska likartade ut. Mjölkindustrin är ett exempel där skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är liten från djurens perspektiv. Till exempel så tas kalvarna i regel ifrån kon kort efter födseln i båda produktionsformerna, trots att det naturliga för dem vore att leva tätt tillsammans i flera år och dia i minst ett halvår.

EU-lagstiftning kräver att alla äggförpackningar och varje ägg ska vara märkt med produktionsform. En trea först i stämpeln betyder burägg, en etta eller nolla att hönorna fått komma ut på sommaren. Vi är positiva till en liknande, obligatoriskt märkning av alla animaliska produkter.

Så gott som all slakt sker på ett likartat sätt för varje djurslag, oavsett om köttet sedan kallas ekologiskt eller inte. För kycklingar och grisar är bedövningsmetoderna mycket plågsamma. Kycklingarna kan antingen hängas upp i benen vid fullt medvetande, eller gasas med koldioxid. Grisar gasas också med koldioxid, vilket tar uppemot 20 sekunder och innebär kraftig panik och stark smärta i halsen och lungorna innan medvetslöshet inträder. För nötdjur, får och hästar går själva bedövningen snabbare, men uppstallningen i de bullriga och trånga lokalerna kan vara desto värre. Speciellt jobbigt blir det förstås för de djur som gått ute på stora marker innan, och kanske aldrig varit mellan fyra väggar. Själva dödandet sker för alla djurslag genom att halsen skärs upp och de förblöder till döds.

Gemensamt för all djurindustri är att djuren kontrolleras och begränsas, pressas till att växa fort eller att få mängder med ungar eller ägg, som tas ifrån dem. Det är långt ifrån ett naturligt liv. Den hårda aveln har lett till att många djurarter skulle ha svårt att klara sig i det vilda, och i vissa fall kan de varken para sig själva eller ens leva till vuxen ålder. Allt detta gäller i allmänhet för både ekologisk och konventionell produktion.

Här är en länk till avsnitten om livsmedelsindustrin på vår hemsida. Här kan du läsa om förhållandena under uppfödning och slakt samt lite om alternativa produktionsformer för respektive djurslag.

Är du nyfiken på vegetarisk mat kan du beställa vårt gratis inspirationsmagasin Välj Vego genom att sms:a VEGO till 72 120 eller fylla i formuläret här: http://www.djurensratt.se/valj-vego

Länk till svaret

En person på internet (på t.ex. en blogg eller Facebook) säger att de har eller ska skada ett djur - vad kan jag göra? Kan Djurens Rätt göra något?

Det blir allt vanligare att Djurens Rätt får motta mejl med information om att nätanvändare hittat uppgifter på Facebook, på bloggar eller liknande sociala nätverk där personer uppger de ska skada eller har skadat djur. Ibland visas det även bilder på djur som har skadats eller plågats till döds.

Det kan ibland  vara svårt  avgöra om texter och bilder är sanna eller om de är så kallade internetskämt och fotomontage. Men när djur verkar behandlas illa måste det alltid tas på största allvar.

Om någon skriver eller visar bilder på att de behandlar sina eller andras djur illa, om man kan identifiera skribenten, och om misstanken är stor att det sker i Sverige ska detta anmälas till polisen (114 14) alternativt till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare (se mer information längst ned).

Sker ett övergrepp på djur i annat land är det detta lands djurskyddslagar som gäller. Hösten 2011 cirkulerade på Facebook en bild på två unga män som hade hängt en valp i ett snöre. Bilden fick stor spridning i Sverige och ingen visste dess ursprung. Det visade sig att brottet skedde i Sydafrika 2010 men tack vare Facebook i aktuellt land, kunde ungdomarna identifieras och dömas för djurmisshandel. Det är dock inte alltid det får sådant bra och känt avslut.

I bloggar och på Facebook går det nästan alltid att lämna en kommentar vid inlägg. Där kan du skriva vad du tycker om det som personen har skrivit och berätta att det är olagligt. Men många gånger handlar inlägg av den typen om att personen vill få uppmärksamhet, spridning och kommentarer på sitt inlägg, och då kan det vara bättre att ignorera det än att sprida det vidare.

Det är bra att tänka till när det gäller sådana inlägg och inte omgående reagera känslomässigt utan tänka mer strategiskt. Vad har den här personen för tanke eller uppsåt med just den här texten? Det beror naturligtvis på vad det är för typ av inlägg och på vilken plats det ligger. Denna webbplats kan fungera som en hjälp för att bedöma sanningshalten i innehållet.

Det förekommer även en hel del mejl av kedjebrevskaraktär, som uppmanar människor att skriva under och skicka vidare mejlet. Det kan vara bra att känna till att organisationer i allmänhet använder sig av hemsidor snarare än mejl för att samla in namn, eftersom mejlen ger många kopior av samma namn och sällan når sin mottagare. Det finns mer information om problemen med "e-mail petitions" här (på engelska).

Var alltid rädd om din egen och andras säkerhet i dessa sammanhang. Lämna inte ut privata uppgifter till personer du inte känner på nätet.

Vill du läsa mer om urbana myter kan vi hänvisa till dessa webbplatser: www.snopes.com och www.hoax-slayer.com.

Djurens Rätt är en ideell djurskydds- och djurrättsorganisation och har ingen myndighetsutövning. Därför kan organisationen inte gå in och agera i ärenden vid misstanke om brott mot djurskyddslagen eller brottsbalken. Vi har heller inte resurser eller möjligheter att följa upp misstankar om lagbrott på sociala nätverk eller bloggar utan det måste vara du som läsare som agerar.

Du kan kontakta nedanstående myndigheter:

Länsstyrelserna är den myndighet som kontrollerar djurskyddet i Sverige. Gå in på www.lansstyrelsen.se och sök vidare till aktuellt län. Länsstyrelserna har mer information och kontaktvägar på sina lokala hemsidor. Information om Djurskydd finns oftast under rubriken "Djur & Natur".

Jordbruksverket är central myndighet för lagen och ansvarar därför för att utforma bestämmelserna. Jordbruksverket samordnar också länsstyrelsernas arbete med djurskydd. Lagar, föreskrifter och mer information finns på Jordbruksverkets hemsida.

Länk till svaret

Vad är Djurens Rätts inställning till foder med animaliskt ursprung?

Detta är en komplex fråga och det finns många olika uppfattningar. Djurens Rätt förordar veganskt foder när det är möjligt, men det gäller att fodret fungerar till djurslaget och passar individen. Animalisk djurmat baseras främst på slaktavfall. Vi har inga siffror som visar på djurmatens ekonomiska betydelse för köttindustrin.

Vi får många frågor om vegansk mat till katter. Katter är anpassade för att äta smågnagare och andra djur, och då äter de hela kroppen, med ben och päls och alla organ utom gallblåsan. Den kattmat som säljs i butikerna består inte av hela, råa smågnagare, utan foderföretagen försöker efterlikna denna sammansättning med hjälp av andra ingredienser. Katter behöver få i sig den näring som finns i hela, döda kroppar; bland annat taurin, protein, kalcium och fosfor. Men dessa näringsämnen finns också i andra råvaror, och det är det som foderföretagen utnyttjar. En katt kan inte leva på samma mat som till exempel människor eller hundar.

Det finns idag flera märken av veganskt kattfoder på marknaden. Vi känner inte till några studier av dessa. Vi skulle vilja se kemiska analyser eller tester av dessa foder eller tillsatserna i dessa. Vi har heller inte information om det gjorts smältbarhetstester där man ser hur bra eller till hur stor del katterna tillgodogör sig veganskt foder. Om dessa foder kan uppfylla katternas näringsbehov är det självklart positivt.

En värmländsk kattägare anmäldes till länsstyrelsen i augusti 2011 för att han gav sina katter veganmat. När kattungar annonserades ut via Blocket ville ägaren att köparna skulle fortsätta ge dem veganmat. I samråd med Jordbruksverket fattade länsstyrelsen sitt beslut att den utfodringen inte uppfyllde djurskyddslagens krav. I djurskyddslagen står att djur ska utfodras med foder som är anpassat efter dem och länsstyrelsen gjorde tolkningen att den delen i lagen inte efterföljdes beroende på att katter är utpräglade rovdjur. Att katter är rovdjur betyder inte nödvändigtvis att de måste äta kött, och en katt som bara får kött (det vill säga muskler) löper risk för näringsbrist. Men det är naturligtvis förenat med risker att ge djur ett foder som inte kan garantera ett fullvärdigt näringsinnehåll och smältbarhet.

Det marknadsförs otroligt många foder och många av dem har ingen vetenskap som backar upp att de är hälsosamma. Den som vill vara säker på att djuren i ens vård får den näring de behöver bör därför leta efter oberoende tester av foder, och inte lita på att det foder som säljs i affären alltid är fullvärdigt – oavsett om de innehåller animaliska produkter eller ej.

Råd & Röns test av kattmat september 2008

När det gäller hundfoder finns det olika märken av vegetariskt eller veganskt fullfoder till hundar i fackhandeln. Hundar är inte lika renodlade karnivorer (köttätare) som katter och illrar utan är mer omnivora, det vill säga blandkostare. Det är dock lika viktigt att vara säker på att en hund får hela sitt näringsbehov tillgodosett, och att det foder man ger är ett fullfoder.

Länk till svaret

Djuruppfödningen är väl mycket värre utomlands?

Den svenska djurindustrin är, liksom djurindustri i andra länder, full av problem för djuren. Djuren drivs till att producera stora mängder mjölk och ägg eller växa i snabb takt. Uppväxtmiljöerna tillgodoser sällan djurens behov av att utföra sina naturliga beteenden, som till exempel att böka eller picka och krafsa i marken och beta gräs, ha tillräckligt med utrymme ett ett bra underlag som möjliggör rörelse och att unge och modersdjur får vara tillsammans till den naturliga tiden för avvänjning. I samband med transporter skadas och självdör varje år omkring 200 000 individer bara i Sverige. Vid slakteriet väntar en för djuren ny och skrämmande omgivning, personal som jobbar under hård tidspress och många gånger plågsamma bedövningsmetoder som levande upphängning i benen (fåglar) och smärtsam gasbedövning med koldioxid.

Den här hanteringen borde inget djur behöva utsättas för. Att det i vissa fall är värre någon annanstans gör det inte okej att stödja det som är närmare men som också är dåligt.

Läs gärna mer om djurens situation i den svenska livsmedelsindustrin här där vi också skriver om vårt arbete på internationell nivå, till exempel mot svansklippning av grisar, för ett förbud mot burhållning och fixering av djur i livsmedelsindustri och mot långa, plågsamma transporter av djur. Det är mycket viktigt att djurskyddsnivån höjs inte bara i Sverige, utan även i andra länder.

Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om halalslakt?

Djurens Rätt anser att djur är individer med rätt att leva sina liv för sin egen skull och är därför emot all slakt av djur i livsmedelsindustrin. Begreppet halalslakt används ofta när det som egentligen avses är slakt utan bedövning, trots att det inte är samma sak. Halalslakt kan ske med bedövning, och mycket slakt utan bedövning är inte halalslakt utan kött från konventionell slakt som säljs utan särskild märkning.

Slakt utan bedövning är plågsamt

Djurens Rätt anser att det av djurskyddsskäl inte ska vara tillåtet att döda djur utan föregående bedövning. Avblodning utan föregående bedövning är mycket plågsamt. Att djur bedövas innan avblodningen vid slakt, och att bedövningsmetoden som används är effektiv så att djuret förlorar medvetandet snabbt, utan upplevd ångest eller smärta, är en mycket viktig djurskyddsfråga. Läs mer om slakt utan bedövning här

Hur ser det ut i Sverige idag, är halalslakt tillåtet?

Halalslakt är tillåtet, men inte slakt utan bedövning. Enligt svenska djurskyddsbestämmelser måste djur bedövas innan avblodning. Halalslakt i Sverige och på många andra platser skiljer sig alltså inte djurskyddsmässigt från hur andra djur i Sverige slaktas.

Varför stoppas inte importen av kött från djur som slaktats utan föregående bedövning?

Det är inte möjligt för enskilda medlemsländer att förbjuda import av varor som är tillåtna att producera i andra medlemsländer. Detta skulle strida mot reglerna om fri rörlighet av varor inom EU:s interna marknad. Så länge det är tillåtet att slakta djur utan bedövning i EU:s medlemsländer är det inte möjligt för Sverige att införa ett förbud mot importen.

Vad gör Djurens Rätt?

Vårt mål är ett samhälle fritt från djurförtryck, där alla djur har rätt att finnas till för sin egen skull. Vi är därför emot all slakt. Men vi arbetar också för förbättringar för de djur som lever här och nu. Det innebär att vi arbetar både nationellt och internationellt för att reglerna kring slakt ska bli så bra som är möjligt, ur ett djurskyddsperspektiv. Några exempel på frågor som Djurens Rätt driver:

  • För ett krav på bedövning vid all slakt, på EU-nivå.
  • Mot plågsamma bedövningsmetoder, som levande upphängning av fåglar på slakterier inför elbedövning och koldioxidbedövning av grisar och fiskar.
  • Mot att djur skadas och självdör i samband med transporter till slakterierna. På EU-nivå behövs en maximal transporttid införas på 8 timmar för däggdjur och 4 timmar för fåglar. 
  • För att transporter av levande djur till slakt ersätts av transporter av kött, genom att djur i större utsträckning än idag när de ska slaktas, slaktas på gårdsnära eller mobila slakterier.
Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om In vitro-kött

Mycket har hänt de senaste åren på forskningsfronten gällande in vitro-kött (också kallat odlat kött eller cellbaserat kött). Metoden går ut på att celler från djur odlas i tillväxtmedium i särskilda behållare, och bearbetas för att ges samma egenskaper som "vanligt" kött. Djurens Rätt förhåller sig försiktigt positiva till den framtida utvecklingen, då dessa produkter kan tänkas nå en målgrupp som inte tilltalas av växtbaserad mat. I dagsläget kvarstår dock några utmaningar att lösa:

  1. Ursprungscellerna måste tas någonstans ifrån, dvs från djur. Nya odlingar från ursprungsceller behöver startas ganska ofta, eftersom odlingarna åldras på olika sätt med tiden. Det handlar inte om några smärtsamma ingrepp, men det återstår ändå att dessa djur behöver hållas på något sätt, och det kanske inte ligger i deras intresse. Här behöver avvägningar göras mellan dessa djurs intressen och hur många djur som kan besparas lidande jämfört med dagens djuruppfödning för kött.
  2. In vitro-kött kommer att klassas som "Novel foods" under EU-lagstiftning, vilket innebär att djurförsök kommer att krävas för att testa säkerheten för människor.
  3. In vitro-kött är idag resurskrävande, och produktutvecklingen av alternativ till kött skulle därför komma längre om resurserna istället satsades på växtbaserade produkter. Återigen blir det en fråga om målgrupp och efterfrågan.
  4. Cellerna odlas idag i näringsmedium som kommer från ofödda kalvar. Det är naturligtvis ingen acceptabel metod. Även på detta område händer det dock mycket inom forskningen så förhoppningsvis finns snart en djurfri metod på plats för själva odlingen.
Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem