Hoppa till huvudinnehåll

Djur i livsmedelsindustrin


Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att alla andra djur precis som vi har rättigheter. De har, precis som vi, rätt att leva och att få förutsättningar att göra det så att de mår bra.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genrerar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid ser ut, det vet varken vi eller någon annan. Djur kan få fördelar av att leva med människor i form av skydd, tillräckligt med mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Hur går det med det öppna landskapet om alla blir veganer?

Många av de djur som idag konsumeras bidrar inte alls till att hålla landskapet öppet. Men det finns utöver det ingenting som säger att vare sig öppna gräsmarker eller betande djur måste försvinna bara för att alla blir veganer. Många marker hålls redan idag öppna av till exempel hästar, som inte är tänkta som livsmedel. Det går förstås också bra att ha andra djur som håller undan igenväxningen, utan att för den skull döda dem.

En stor anledning till att det öppna landskapet ses som värt att bevara, är att det anses vackert. En annan anledning är att vissa arter av djur och växter bara trivs på gräsmarker.1 Bete och odling av vinterfoder till djur har skapat en särskild landskapstyp, till stor del bestående av arter som flyttat in från sydligare breddgrader, och sedan några årtusenden har det blivit en del av det som vi betraktar som svensk natur.2 Större öppna gräsmarker är egentligen ett ”onaturligt” tillstånd här i Sverige, i betydelsen att det är nästan helt orsakat av mänskliga aktiviteter: skogsskövling följt av odling och hållning av domesticerade djur.2, 3

Det är värt att reflektera över om och varför igenväxning av öppna landskap är ett problem. En aspekt är att buskar och träd som tar tillbaka lite av all den mark vi människor lagt beslag på binder mer kol än våra odlingar, något som kan bidra till att minska klimathotet.

Om vi vill så är det fullt möjligt att hålla landskapet öppet utan betande djur. Vi kan gemensamt betala för att klippa hagmarkerna med slåttermaskiner, precis som vi idag gemensamt betalar för klippta gräsmattor i städernas parker. Biogas- och gödselproduktion med gräs som grund kan också leda till en landskapsskötsel med stora öppna gräsmarker. Viktigt att betänka är att idag finansieras hållning av betande djur till stor del av olika typer av stöd, och djurproduktion med bete har sedan lång tid tillbaka inte varit ekonomiskt lönsamt i sig självt.4

Källor

  1. Naturvårdsverket (2012) Sammanställd information om ekosystemtjänster i Sverige. Rapport.
  2. Ekstam, U., Aronsson, M., Forshed, N. (1988) Ängar. LT förlag/Naturvårdsverket.
  3. Hjort, I. (2003) Ekologi för miljöns skull. Liber
  4. Kumm, K-I (2014) Satsning krävs för att behålla betesmarker. SvD Brännpunkt. http://www.svd.se/satsning-kravs-for-att-behalla-betesmarker_8971628

Läs mer:

Länk till svaret

Vad ska vi gödsla jorden med om all animalieproduktion upphör?

Att all animalieproduktion upphör – och därmed gödselproduktionen – är givetvis ingenting som sker över en natt utan skulle vara en gradvis omställning, där uppfödningen av djur minskar i takt med efterfrågan.

Det går utmärkt att odla vegetabilier utan att använda gödsel från lantbruksdjur. Inget av de näringsämnen som krävs för att få bördig jord har animaliskt ursprung utan kommer från början från vegetabilier.

Att ge foder till djur och sedan använda deras avföring som växtgödning är ett slöseri med energi och gödningsämnen. Djuren tar upp en stor del av näringen i fodret, och tillverkar ingen ny näring - avföringen har därför lägre innehåll av växtnäringsämnena kväve, fosfor och kalium än det som djuren äter. Processandet i mag-tarmsystemet leder till att vissa näringsämnen blir mer lättupptagliga, men den processen kan åstadkommas på andra sätt, utan samma förlust av energi och näring. Sådant som utfodras till djuren kan, tillsammans med matavfall, halm, rester från skogsindustrin med mera, komposteras eller rötas i rötkammare istället. Rötning ger både miljövänlig energi i form av biogas och en rötrest som är utmärkt gödsel. 1, 2 Nästan all näring som fanns i det som lades in i rötkammaren finns kvar efter rötning och biogasproduktion.3

Ett annat djurfritt sätt att gödsla är att odla växter som sedan plöjs ner direkt i åkern, så kallad gröngödsling. Det är något mindre effektivt än rötning.1 Vid både gröngödsling och rötning är det viktigt att använda så kallade kvävefixerande växter, som klöver och baljväxter, för att tillföra kväve till jorden.4 Vi skulle behöva använda en hel del åkermark för att odla dessa växter enbart för gödning i ett djurfritt lantbruk, men inte mer areal än som idag används för djurfoder. Det skulle också bevara en del av de omtyckta öppna landskapen.

Förutom dessa ekologiska gödselalternativ finns förstås konstgödsel, som idag är mycket vanligt i det konventionella lantbruket. Det är svårt att säga om och i så fall i vilken utsträckning konstgödsel kan användas i ett hållbart jordbruk.

Även ”människogödsel”, det vill säga rester från reningsverken, används för gödning, men i dagsläget anses det inte säkert för åkrar där livsmedel odlas utan används för att göda exempelvis energiskog.3 Även gödseln från djur kan innehålla smittämnen och rester av mediciner som antibiotika som kan överföras till det som odlas.

Källor:

1. Jordbruksverket (2006) Gårdsbaserad biogasproduktion – en möjlighet för det ekologiska lantbruket. Råd i praktiken. Jordbruksinformation 1–2006.
2. Salomon, E & Wivstad, M (2013) Rötrest från biogasanläggningar – återföring av växtnäring i ekologisk produktion. SLU, EPOK – Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
3. Bioenergiportalen, hemsida: http://www.bioenergiportalen.se/?p=1462&m=997
4. Annell, M (2004) Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost?
Examensarbeten inom Trädgårdsingenjörsprogrammet 2004:18

Läs mer:

JTI (2006) Rötrest från biogasanläggningar – användning i lantbruket. JTI informerar, nr 115.
 

Länk till svaret

Vad sker med den biologiska mångfalden i ett lantbruk utan eller med få djur?

Biologisk mångfald betyder förekomst av många olika arter. Stor mångfald finns i vissa betesmarker och odlingar, men även i skog, hav, sjöar och våtmarker.

Eftersom vissa arter som idag finns i Sverige trivs bäst på marker som betas skulle en del arter antagligen minska kraftigt eller försvinna från landet om hållningen av domesticerade betesdjur upphörde helt. Många av de växtarter som hittat hit efter istiden skulle inte ha funnits i Sverige om inte vi människor och våra djur påverkat landskapet så mycket.1 Det är svårt för vilda gräsätare att leva året om i Sveriges nuvarande klimat, eftersom det är en så lång period på vintern då gräset inte växer. De växtätare som finns vilt i Sverige är därför anpassade för att till stor del leva på annat än gräs. Men det diskuteras att försöka återinföra stora, vilda idisslare som visent och återskapade ”uroxar”, som skulle kunna beta en del marker utan mänsklig inverkan.2

Att biologisk mångfald minskar kan vara problematiskt av flera skäl. Många ser det som att mångfalden har ett egenvärde. Det har exempelvis slagits fast i den internationella konventionen om biologisk mångfald, som Sverige skrivit under.3 Biologisk mångfald kan också ha betydelse för så kallade ekosystemtjänster, som kan definieras som ”ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande”.4 De ekosystemtjänster som framför allt kopplas till hållning av gräsätande djur är pollinering och biologisk kontroll av organismer som angriper grödor.4 De viktigaste pollinerarna i vårt klimat är humlor, men även bin, blomflugor, skalbaggar och fjärilar hjälper till med pollinering.4 Utan pollinering blir skördarna av vissa växter betydligt mindre. Tambin är idag den viktigaste pollineraren av odlade oljeväxter, som rybs. Pollinerarna behöver marker som är rika på blommande växter.4

Bete är inte det enda sättet att åstadkomma artrika marker där bin och andra pollinerare trivs. En nästan lika stor artrikedom kan uppnås med slåtter.1 En gynnsam miljö för pollinerare och stor biologisk mångfald finns även i trädgårdsodlingar, både storskaliga grönsaksodlingar och privata trädgårdar.5

Det är också viktigt att komma ihåg att största delen av djurhållningen inte alls bidrar till någon biologisk mångfald, eftersom djuren hålls inomhus hela livet och endast äter foder som odlats i monokulturer. De flesta djur som betar bidrar inte heller till mångfalden eftersom det allra mesta betet och foderskörden sker på planterade, gödslade marker med låg artrikedom.1

I ett lantbruk utan djur skulle de marker som idag används för foderodling istället kunna användas för flerårig vallodling, vilket binder kol, bidrar till mångfald, minskar de utsläpp som beror på markbearbetning, håller landskapen öppna och kan användas till framställning av biogas och gödningsmedel.

Källor:

1. Ekstam, U., Aronsson, M., Forshed, N. (1988) Ängar. LT förlag/Naturvårdsverket.
2. Bergsten, Axel, 2012. Attityder till återintroduktion av visent i Sverige. Avancerad nivå, A1E. Umeå: SLU, Institutionen för vilt, fisk och miljö
3. SÖ 1993:77. Konventionen om biologisk mångfald. http://www.regeringen.se/49b76a/contentassets/4df83ac401f645be987589eac37623a0/konvention-om-biologisk-mangfald-so-199377
4. Naturvårdsverket (2012) Sammanställd information om ekosystemtjänster i Sverige. Rapport.
5. Samnegård, U., Persson, A. S., & Smith, H. G. (2011). Gardens benefit bees and enhance pollination in intensively managed farmland. Biological Conservation, 144(11), 2602-2606.

 

Läs mer:

Naturskyddsföreningen (2015) Det subventionerade köttet – Finansiera ekosystemtjänster i jordbruket med en klimatavgift på kött. Rapport.

Världsnaturfonden WWF (2012) Naturbetesmarker - en resurs som måste användas. Rapport.

 

 

Länk till svaret

Går det att driva ett miljömässigt hållbart lantbruk utan djur?

Idag är det snararast så att det är djuren som gör att lantbruket inte är hållbart. Djurproduktionen står för en stor andel av utsläppen av klimatgaser. I Sverige står varje persons livsmedelskonsumtion för nästan dubbelt så mycket utsläpp av klimatgaser som bilkörningen. 75 % av utsläppen från maten kommer från kött och mjölk, samtidigt som animalierna bara står för 35 % av kaloriintaget.1

Animalieproduktion gör också att vi använder betydligt mer mark för odlingar än om vi endast odlat mat till oss själva. Den totala åkerarealen i Sverige är ca 2700 m2 per person.2 För att producera mat till en blandkostare krävs 3700 m2 jordbruksmark, varav 850 m2 permanent betesmark och 2450 m2 som används för odling av foder till djur.1 För att producera mat till en vegan krävs endast runt 800 m2 åkermark.1, 3, 4

Naturvårdsverket skriver i en rapport från 2015 att i ett scenario där vi ställer om till en vegetabilisk livsmedelsproduktion till år 2050 är det möjligt för en stor del av den mark som idag är åkermark att återgå till skog eller gräsmarker. Mark som idag används som betesmark är inte alltid lämplig att odla mat på, men den kan fungera för att odla växter som används till biobränslen och gödning.1

Det hävdas emellanåt att kött från betande djur är koldioxidneutralt eftersom det binds kol i de växter som odlas som foder till djuren. Men kolinbindningen räcker inte för att kompensera nötköttets utsläpp.5 Om målet är att binda kol i växter är det mycket mer effektivt att låta det växa skog på marken.5, 6

Ibland sägs det att utsläpp från idisslare som kor inte kan bidra till någon total ökning av koldioxidutsläppen, eftersom de ingår i ett kretslopp av det kol som redan finns i atmosfären.7 Det stämmer i princip, men idisslare omvandlar mycket av kolet i växterna till metan, som är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid.8 Metan bryts såsmåningom ner till koldioxid i atmosfären, men hinner innan dess orsaka mycket mer klimatpåverkan än vad som hade skett om växternas kol omvandlats direkt till koldioxid i en förmultningsprocess, istället för att ta vägen genom en komage.9

Källor:

1. Naturvårdsverket (2015) Hållbara konsumtionsmönster. Analyser av maten, flyget och den totala konsumtionens klimatpåverkan idag och 2050. Kapitel 3: Matkonsumtionens klimatpåverkan och markanvändning. Rapport 6653, 2015.
2. Statistiska centralbyrån (2014) Statistisk årsbok för Sverige 2014.
3. Annell, M (2004) Kan Sverige försörja hela sin befolkning på ekologiskt odlad vegankost? Examensarbeten inom Trädgårdsingenjörsprogrammet, 1651-8152 ; 2003:18.
4. Bruce, Å. Egonsson, D, Karlsson, T. & Petersson, O. (1997). Vegan, vegetarian, allätare. SLU-kontakt 3.
5. Hedenus, F., Bryngelsson, D., Larsson, J. (2013). ”Spelar ingen större roll om kor äter gräs eller spannmål”. Debattartikel (slutreplik) publicerad på Brännpunkt 10 maj 2013.
6. Gunther, M (2015) Både faran och nyttan med nötkött överdrivs. Dagens Nyheter, 2015-11-08.
7. Artikel i ETC: http://www.etc.se/ledare/skyll-inte-pa-mamma-mu

Svar: http://www.etc.se/debatt/vilken-klimatpaverkan-har-egentligen-kossorna

8. Naturskyddsföreningen (2015) Det subventionerade köttet – Finansiera ekosystemtjänster i jordbruket med en klimatavgift på kött. Rapport.
9. Dan Baeckström, docent i biokemi, Göteborgs Universitet. Personligt meddelande, 2015-12-16.

Länk till svaret

Vad ska jag välja om jag vill äta bra kött? Har Djurens Rätt en lista?

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle fritt från djurförtryck, och det innebär att vi vänder oss emot allt dödande och utnyttjande av djur. Även om djur kunde födas upp på ett bra sätt skulle vi tycka det var fel att ta deras liv - på ett sätt ännu mer fel än om de lever i misär, eftersom de då går miste om så mycket mer. Vi uppmanar därför till en kost utan kött och andra animalier, och vi menar att det är det bästa sättet att som konsument förändra för djuren. Ju färre djur som föds upp, desto större chans att de som är kvar kan få det lite bättre. Vi har därför inte heller några rekommendationer runt det "bästa valet" av animalier, eftersom vi tycker att det bästa valet är veganskt!

Samtidigt finns det förstås grader inom djuruppfödningen. Det många som undrar över hur djuren har det inom olika produktionsformer, och vi är måna om att sprida så korrekt information som möjligt. På vår hemsida under rubriken Lär dig mer - Djur i livsmedelsindustrin  beskriver vi hur kött- mjölk- och äggindustrin ser ut i Sverige. Vi beskriver också de generella skillnader som finns mellan konventionell och ekologisk/certifierad produktion. Några märkningar som finns idag av animaliska produkter kan också vara bra att känna till för att veta vad de egentligen innebär för djuren.

Svenskt Sigill är en märkning som inte går längre än svensk lag när det gäller djurskydd, men som visar att extra kontroller gjorts. EU-ekologiskt och KRAV går längre på vissa områden. Det är ganska stor skillnad mellan de två märkningarna när det gäller grisar, där KRAV kräver beteshagar sommartid och EU-ekologiskt endast betongverandor.  I övrig djurhållning är skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion ganska marginell. De båda ekologiska märkningarna kräver utevistelse, och det är förstås ett plus, speciellt för kycklingar, grisar och hönor som annars nästan aldrig får komma ut. Men i övrigt ser uppfödning, transporter och slakt likartade ut. Mjölkindustrin är ett exempel där skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är liten från djurens perspektiv. Till exempel så tas kalvarna i regel ifrån kon inom ett dygn från födseln i båda produktionsformerna, trots att det naturliga för dem vore att leva tätt tillsammans i flera år och dia i minst ett halvår.

EU-lagstiftning kräver att alla äggförpackningar och varje ägg ska vara märkt med produktionsform. En trea först i stämpeln betyder burägg, en etta eller nolla att hönorna fått komma ut på sommaren. Vi är positiva till en liknande, obligatoriskt märkning av alla animaliska produkter.

Så gott som all slakt sker på ett likartat sätt för varje djurslag, oavsett om köttet sedan kallas ekologiskt eller inte. För kycklingar och grisar är bedövningsmetoderna mycket plågsamma. Kycklingarna kan antingen hängas upp i benen vid fullt medvetande, eller gasas med koldioxid. Grisar gasas också med koldioxid, vilket tar uppemot 20 sekunder och innebär kraftig panik och frätande smärta i halsen och lungorna innan medvetslöshet inträder. För nötdjur, får och hästar går själva bedövningen snabbare, men uppstallningen i de bullriga och trånga lokalerna är desto värre. Speciellt jobbigt blir det förstås för de djur som gått ute på stora marker innan, och kanske aldrig varit mellan fyra väggar. Själva dödandet sker för alla djurslag genom att halsen skärs upp och de förblöder till döds.

Gemensamt för all djurindustri är att djuren kontrolleras och begränsas, pressas till att växa fort eller att få mängder med ungar eller ägg, som tas ifrån dem. Det är långt ifrån ett naturligt liv. Den hårda aveln har lett till att många djurarter skulle ha svårt att klara sig i det vilda, och i vissa fall kan de varken para sig själva eller ens leva till vuxen ålder. Allt detta gäller i allmänhet för både ekologisk och konventionell produktion.

Här är en länk till avsnitten om livsmedelsindustrin på vår hemsida. Här kan du läsa om förhållandena under uppfödning och slakt samt lite om alternativa produktionsformer för respektive djurslag.

Är du nyfiken på vegetarisk mat kan du beställa vårt gratis inspirationsmagasin Välj Vego genom att sms:a VEGO till 72 120 eller fylla i formuläret här: http://www.djurensratt.se/valj-vego

Länk till svaret

En person på internet (på t.ex. en blogg eller facebook) säger att de har eller ska skada ett djur - vad kan jag göra? Kan Djurens Rätt göra något?

Det blir allt vanligare att Djurens Rätt får motta mail med information om att nätanvändare hittat uppgifter på Facebook, på bloggar eller liknande sociala nätverk där personer uppger de ska skada eller har skadat djur. Ibland visas det även bilder på djur som har skadats eller plågats till döds.

Det är svårt att kunna avgöra om texter och bilder är sanna eller de är så kallade internetskämt och fotomontage. Men när djur verkar behandlas illa måste det alltid tas på största allvar.

Om någon skriver eller visar bilder på att de behandlar sina eller andras djur illa, om man kan identifiera skribenten, och om misstanken är stor det sker i Sverige ska detta anmälas till polisen alternativt till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare (se mer information nedan).

Sker ett övergrepp på djur i annat land är det detta lands djurskyddslagar som gäller. Hösten 2011 cirkulerade på Facebook en bild på två unga män som hade hängt en valp i ett snöre. Bilden fick stor spridning i Sverige och ingen visste dess ursprung. Det visade sig att brottet skedde i Sydafrika 2010 men tack vare Facebook i aktuellt land, kunde ungdomarna identifieras och dömas för djurmisshandel. Men det är inte alltid det får sådant bra och känt avslut.

I bloggar och på Facebook kan man ofta lämna en kommentar vid inlägg. Där kan man skriva vad man tycker om det som personen har skrivit och berätta att det är olagligt. Men många gånger handlar det om att personen vill få uppmärksamhet, spridning och kommentarer på sitt inlägg, och då kan det vara bättre att ignorera det än att sprida det vidare. Det är bra att tänka till när det gäller sådana inlägg och inte omgående reagera känslomässigt utan tänka mer strategiskt. Vad har den här personen för tanke eller uppsåt med just den här texten? Men det beror naturligtvis på vad det är för typ av inlägg och på vilken plats det ligger. Denna webbplats kan fungera som en hjälp för att bedöma sanningshalten i innehållet: http://www.skolverket.se/kollakallan.

Det figurerar en hel del mail av kedjebrevkaraktär, som uppmanar människor att skriva under och skicka vidare mailet. Det kan vara bra att känna till att organisationer i allmänhet använder sig av hemsidor snarare än mail för att samla in namn, eftersom mailen ger många kopior av samma namn och sällan når sin mottagare. Det finns mer information om problemen med e-mail petitions här: http://www.hoax-slayer.com/petition-value.html (på engelska).

Var alltid rädd om din egen och andras säkerhet i dessa sammanhang. Lämna inte ut privata uppgifter till personer du inte känner på nätet.

Vill du läsa mer om urbana myter kan vi hänvisa till dessa webbplatser: http://snopes.com/critters/critters.asp#critters och http://www.hoax-slayer.com.

Djurens Rätt är en ideell djurskydds- och djurrättsorganisation och har ingen myndighetsutövning. Därför kan organisationen inte gå in och agera i ärenden vid misstanke om brott mot djurskyddslagen eller brottsbalken. Vi har heller inte resurser eller möjligheter att följa upp misstankar om lagbrott på sociala nätverk eller bloggar utan det måste vara du som läsare som agerar.

Du kan kontakta nedanstående myndigheter:

Jordbruksverket är central myndighet för lagen och ansvarar därför för att utforma bestämmelserna. Jordbruksverket samordnar också länsstyrelsernas arbete med djurskydd. Lagar, föreskrifter och mer information finns på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se och sök vidare under "djur" på http://www.sjv.se.

Länsstyrelserna är den myndighet som kontrollerar djurskyddet i Sverige. http://www.lst.se/lst/sv/amnen/Djurskydd och sök vidare till aktuellt län. Länsstyrelserna har mer information och kontaktvägar på sina lokala hemsidor. Information om Djurskydd finns under rubriken" Djur & Natur".

Länk till svaret

Är paraffin- eller stearinljus vegetabiliska eller animaliska?

Ljus tillverkas av stearin, paraffin eller en blandning av stearin och paraffin, s k kompositionsljus. Ibland används beteckningen "stearinljus" även om paraffinljus vilket är fel. Men det finns vegetabiliska och ekologiska ljus också, se rubriken Ljustillverkare.

Stearin

Stearin tillverkas av animaliskt och vegetabiliskt fett. Stearin är fastare i konsistensen än paraffin vid rumstemperatur och anses ha en högre kvalitet än paraffinet. Stearin används i första hand som råvara inom kemiindustrin (bl a gummi-, tvål-, tvätt- och plastindustrin) och är en förnyelsebar råvara.

Det svenska företaget AAK säljer stearin till flera svenska ljustillverkare. Vi kontaktade dem i januari 2009 och fick veta att det animaliska fettet i stearinet kommer i huvudsak från gris, men en del även från "nöt" (kor och tjurar). Fettet kommer mestadels från djur i Sverige, men tas även från t ex Tyskland och Polen. Det vegetabiliska fettet tas från olika källor, t e x raps, soja, palm, solros m m. Blandningen av fetterna i stearinet ligger på ungefär 60% vegetabiliskt fett och 40% animaliskt fett.

Paraffin

Paraffin är en mineralolja, alltså icke-animalisk. Paraffin är oftast en biprodukt av dieselolja och är till skillnad mot stearin inte förnyelsebar. Värmeljus, blockljus och olika lyktor tillverkas vanligen av paraffin. Om ljusen är tillverkade av 100% paraffin så är de alltså icke-animaliska.

Kompositionsljus

Kompositionsjus är en blandning av stearin och paraffin (ofta i kompositionen 30/70).

Vill du undvika ljus med animaliskt innehåll så läs ordentligt på innehållsförteckningen. Ibland kan denna vara otydlig och det bästa är då att kontakta företaget och fråga.

Ljustillverkare

Vi har kollat med några storförsäljare av ljus i Sverige vilken råvara de använder till sina ljus.

  • Företaget Liljeholmens ljus tillverkar sina ljus under märket "Liljeholmens" av 100% stearin, alltså delvis animaliskt innehåll.
  • De flesta av IKEAs ljus tillverkas av paraffin och vegetabiliskt vax. Deras ljus "Jubla" görs dock av 100% stearin (förväxla ej med "Jubilar" som görs av 100% paraffin).
  • DelsboCandle säljer Antikljus och Kronljus. Dessa tillverkas av 100% stearin, alltså delvis animaliskt innehåll.
  • Det svenska företaget Lavendum är grossister för ljus från engelska Heaven Scent (block-, flyt-, värme- samt doftljus i glas) och amerikanska Dirt Candles (doft- och värmeljus). Dessa ljus tillverkas av ekologiskt palm- och/eller sojavax och tillverkarna är mycket noga med att köpa av etiska leverantörer. Eftersom det inte finns så mycket ekologisk soja har leverantörerna i flera fall valt en blandning med både palm- och sojavax för att ljusen ska kunna vara ekologiska. Dessa ljus är biologiskt nedbrytningsbara, innehåller alltså inga animaliska ingredienser (ej heller bivax), bekämpningsmedel, växtgifter, petroleum, paraffin eller genmanipulerade ingredienser.
Länk till svaret

Finns det djurprodukter i öl och vin?

Många öl- och framför allt vinsorter behandlas i klarningsprocessen med animaliska produkter. Öl, speciellt mörkt sådant, klarnas med fiskbloss (gelatin från fisk). I vin används till en liknande process till exempel äggvita eller gelatin. Till rysk och östeuropeisk vodka används ibland benmjöl. Campari, liksom en del röda viner, innehåller karmin, ett rött färgämne från krossade insekter. Likörer och annan starksprit filtreras ej. Lästips: The Observer

Klarning av vin

Den främsta anledningen till att viner klaras är att hindra att vinet får "slöjor" och blir grumligt. Slöjor i vinet kommer av proteiner från jäsningen och man tillsätter därför ett klarningsmedel som drar ner proteinerna till botten av vinkaret. De flesta klarningsmedel kommer från växt- eller djurriket, bortsett från bentonit som är ett slags lera.

  • Äggvita används för att minska tanninhalten (strävheten) i röda viner.
  • Gelatin kommer från djurhudar, ben eller från växtriket. Används i både röda och vita viner för att ta bort exempelvis tannin.
  • Husbloss utvinns från fiskars simblåsor, och används i vita viner.
  • Mjölk eller kasein används i vita viner för att korrigera färgen.

Inget eller ytterst lite av klarningsmedlet finns kvar i det färdiga vinet. Ändå är klarning kontroversiellt för personer som inte vill använda några djurprodukter.

Vegetariska och veganska sorter

Djurens Rätt har i nuläget tyvärr inte någon möjlighet att ha utförliga och heltäckande listor över öl och vinsorter som är veganska. Nedan hittar du den information som som vi har. På följande webbsida hittar du listor med info om animaliska ingredienser i olika öl, vin och spritsorter: http://www.barnivore.com

Öl

Företaget Oceanbryggeriet har flera veganska ölsorter. Från och med 2010 är Ocean Eko, IPA och Göteborgsporter anpassade för veganer. Inga animaliska klarningsmedel används längre i produktionen i ovannämnda produkter.

Information från Carlsberg

Från: SE SM Konsumentservice <[email protected]>
Datum: 16 december 2010 10:55

Till klarningsprocessen av öl, används ibland fiskbloss (dvs gelatin från fisk). Att använda gelatin som klarningsmedel är mycket ovanligt i Sverige, men förekommer i bland utomlands (tex England) på överjästa mörka öl som jäser klart på fat eller flaska.

Denna metod används inte på några av Carlsbergs ölsorter utan dessa baseras uteslutande bara på malt, humle, jäst och vatten.

Med vänliga hälsningar
Carlsberg Sverige
Konsumentservice
SE-161 86 Stockholm (Bryggerivägen 10) Sweden
Tel 020-788 020, Vxl +46 8 757 70 00
[email protected]

Black Isle Goldeneye Pale Ale

Ekologisk craft ale från Skottland (5,6% vol.).
"Dessutom är Black Isle perfekt för vegetarianer, eftersom ölen inte innehåller animaliskt klarningsmedel, utan istället klarnas med hjälp av alger."
Källa: http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/349845/
systembolagsnyheter/BD61A738-B3FB-C814-FA5A-D8A99D0F5E2E

Vin

I december 2011 släpptes ett nytt vin som marknadsförs som både ekologiskt och veganskt: Chill Out Mountains Malbec, Argentina (6146). Läs mer på vår blogg Vegokoll

I november 2010 fick vi en liten lista från Systembolaget på veganska vinsorter:

Röda viner:

  • 6512 Ecologica Shiraz Malbec
  • 3745 Dolce Vita Monica
  • 12507 Vila Santa Reserva
  • 32205 il Nostro Rosso del Salento
  • 6405 Yellow Tail Cabernet Merlot
  • 6392 Wolf Blass Yellow Label
  • 6834 Yellow Tail The Reserve Cabernet Merlot

Vita viner:

  • 12502 Fasoli Gino Soave Borgoletto
  • 6906 Carl Reh Organic Riesling
  • 28006 Neethlingshof Sauvignon Blanc
  • 5688 Jurassique Chardonnay

Systembolaget har tidigare inte kunnat lämna ut någon lista utan svarade då så här:

Då vin och spritproducenter inte behöver uppge vilka hjälpämnen de använder i sin produktion är detta ingen information vi har. Vi frågar dock efter denna information när vi köper in våra produkter men det är väldigt få producenter som uppger detta. Förmodligen för att det kan variera från år till år och till och med batch till batch beroende på vad producenten anser vara nödvändigt.

För närvarande har vi ingen aktuell lista över vilka producenter som valt att informera om vilka hjälpämnen de använder.

Att kontakta producenterna direkt är nog det bästa sättet att få en uppdaterad uppgift. Det vi kan tipsa om på rak arm är ekologiska och biodynamiska odlare som ofta har en produktion utan animalier (dock inte alltid). En producent i Chablis i Frankrike som heter Brocard kan också vara värd att kolla upp.

De ämnen som används är främst äggvita, gelatin, fiskbloss och ibland mjölkprodukter. Vad som används beror på vilka ämnen i vinet som behöver avlägsnas. Benmjöl och blod är inte tillåtna i produkter som säljs inom EU.

Många viner klaras dock med icke-animaliska ämnen så som t.ex. bentonit. De hjälpämnen som används vid framställningen av t.ex. vin och öl finns dock inte kvar i den färdiga produkten. D.v.s. vin och öl är som färdiga produkter helt utan animaliska ämnen.

Färgämnen, så som karmin, får inte användas i röda viner utan endast i produkter så som Campari, Vermouth etc.

Fler vintips:

Länk till svaret

Vad är Djurens Rätts inställning till foder med animaliskt ursprung?

Detta är en komplex fråga och det finns många olika uppfattningar. Djurens Rätt förordar veganskt foder när det är möjligt, men det gäller att fodret fungerar till djurslaget och passar individen. Animalisk djurmat baseras främst på slaktavfall. Vi har inga siffror som visar på djurmatens ekonomiska betydelse för köttindustrin, men det torde röra sig om ganska marginella andelar.

Vi får många frågor om vegansk mat till katter. Katter är anpassade för att äta smågnagare och andra djur, och då äter de hela kroppen, med ben och päls och alla organ utom gallblåsan. Den kattmat som säljs i butikerna består inte av hela, råa smågnagare, utan foderföretagen försöker efterlikna denna sammansättning med hjälp av andra ingredienser. Katter behöver få i sig den näring som finns i hela, döda kroppar; bland annat taurin, protein, kalcium och fosfor. Men dessa näringsämnen finns också i andra råvaror, och det är det som foderföretagen utnyttjar. En katt kan inte leva på samma mat som till exempel människor eller hundar.

Det finns idag flera märken av veganskt kattfoder på marknaden. Vi känner inte till några studier av dessa. Vi skulle vilja se kemiska analyser eller tester av dessa foder eller tillsatserna i dessa. Vi har heller inte information om det gjorts smältbarhetstester där man ser hur bra eller till hur stor del katterna tillgodogör sig veganskt foder. Om dessa foder kan uppfylla katternas näringsbehov är det självklart positivt.

Vi anser inte att man ska ge den veganska färdigmat som finns idag till katter med njurproblem eller diabetes, dräktiga och digivande honor eller kattungar. De behöver en annan sammansättning, som än så länge inte finns i vegansk variant. Det finns också risker med att ge veganmat till kastrerade hanar, eftersom de lider mer av urinsten och den veganska maten har en sammansättning som ökar risken för att urinstenar bildas.

En värmländsk kattägare anmäldes till länsstyrelsen i augusti 2011 för att han gav sina katter veganmat. När kattungar annonserades ut via Blocket ville ägaren att köparna skulle fortsätta ge dem veganmat. I samråd med Jordbruksverket fattade länsstyrelsen sitt beslut att den utfodringen inte uppfyllde djurskyddslagens krav. I djurskyddslagen står att djur ska utfodras med foder som är anpassat efter dem och länsstyrelsen gjorde tolkningen att den delen i lagen inte efterföljdes beroende på att katter är utpräglade rovdjur. Att katter är rovdjur betyder inte nödvändigtvis att de måste äta kött, och en katt som bara får kött (det vill säga muskler) löper risk för näringsbrist. Men det är naturligtvis förenat med risker att ge djur ett foder som inte kan garantera ett fullvärdigt näringsinnehåll och smältbarhet.

Det marknadsförs otroligt många foder och många av dem har ingen vetenskap som backar upp att de är hälsosamma. Den som vill vara säker på att djuren i ens vård får den näring de behöver bör därför leta efter oberoende tester av foder, och inte lita på att det foder som säljs i affären alltid är fullvärdigt – oavsett om de innehåller animaliska produkter eller ej.

Råd & Röns test av kattmat september 2008

I augusti 2010 gav Testfakta i uppdrag till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) att analysera elva olika fabrikat av torrfoder för vuxna katter

När det gäller hundfoder finns det olika märken av vegetariskt eller veganskt fullfoder till hundar i fackhandeln. Hundar är inte lika renodlade karnivorer (köttätare) som katter och illrar utan är mer omnivora, det vill säga blandkostare. Det är dock lika viktigt att vara säker på att en hund får hela sitt näringsbehov tillgodosett, och att det foder man ger är ett fullfoder.

Länk till svaret

Hur många vegetarianer/veganer finns det i sverige?

Var tionde svensk är vegetarian/äter vego

Under mars 2014 genomförde Demoskop på uppdrag av Djurens Rätt en undersökning gällande vegetarisk mat bland allmänheten. Totalt genomfördes under perioden 25 februari – 5 mars 1.000 telefonintervjuer med personer från 15 år och uppåt.

I undersökningen uppgav 4 % att de var veganer och 6% att de var vegetarianer. När samma undersökning genomfördes för fem år sedan uppgav 2 % att de var veganer och 4 % att de var vegetarianer.

Vanligast är det att vara vegetarian eller vegan i Skåne (15%) och i Storstockholmsområdet (11 %). Det är också i dessa regioner vi ser den största ökningen de senaste fem åren.

Andelen vegetarianer och veganer är 10 % både bland kvinnor och män. 8 % av kvinnorna uppgav att de är vegetarianer och 2% att de är veganer. Bland männen uppgav däremot 4% att de är vegetarianer och hela 6 % att de är veganer. Åldermässigt befinner sig den största delen vegetarianer och veganer bland 15-24 åringar (17%). Siffran ligger på 10% för 25-49-åringarna, på 8% för 50-64-åringarna och 6% för de som är 65 år och äldre. Det är något fler veganer bland 50-64-åringarna (5%) än vad det är i gruppen 25-49 år (4%).

Att vara vegetarian och vegan skiljer sig inte nämnvärt mellan olika bostadsområden. I Storstadsområden ligger den totala vegosiffran på 11%, i övriga stadsområden på 9% samt övriga landet på 10%. När undersökningen gjordes 2009 låg procenten också på 10% gällande övriga landet, men den var lägre i storstadsområden (6%) och övriga stadsområden (5%).

De personer som angav i undersökningen att de inte var veganer eller vegetarianer, fick frågan om intresset att välja vegetarisk mat har ökat eller minskat de senaste 12 månaderna. Av de tillfrågade svarade 37% att det hade ökat mycket eller något (jämfört med 26% för 2009) och för bara 4% har intresset minskat. Intresset har ökat betydligt mer bland kvinnor (44%) än bland män (30%), men har förändrats ungefär lika mycket i de olika åldersgrupperna. Vegomatintresset har ökat betydligt mer i storstäderna (45%) jämfört med för landsbygden (29%).

De som inte var vegetarianer eller veganer fick också frågan om vilka av en rad olika skäl som de trodde skulle kunna påverka dem att i större utsträckning äta vegetarisk mat i framtiden.

Av hänsyn till djuren. 21% angav ett mycket starkt argument, 28% angav ett ganska starkt argument men för 15 % var det inget argument alls. 2009 svarade 14% att det var ett starkt argument, 26% att det var ett ganska starkt argument och 27% att det inte var något argument alls. Bland de som idag svarade att hänsyn till djuren är ett "mycket starkt argument" var 27% kvinnor och 14% män (jämfört med 2009 då det var 16% kvinnor och 12% män). Siffran ligger på 31% för unga mellan 15-24 år (en ökning från 19% 2009), för gruppen 25-49 år var siffran 20% (jämfört med 14% 2009), 21% för gruppen 50-64 år (jämfört med 14% för 2009) samt även en ökning bland 65 år och äldre på 16% idag (jämfört med 9% 2009).Att vegetarisk mat skulle anses vara hälsosammare än annan mat. 16% angav ett mycket starkt argument (13% för 2009), 37% angav ett ganska starkt argument men för 11 % var det inget argument alls.Att vegetarisk mat skulle anses ha lägre miljöpåverkan än annan mat. 19% angav ett mycket starkt argument (9% för 2009), 37% angav ett ganska starkt argument men för 13 % var det inget argument alls.Att vegetarisk mat skulle bli billigare. 15% angav ett mycket starkt argument (likadan procentsats som 2009), 26% angav ett ganska starkt argument men för 20 % var det inget argument alls.Att det vore lättare att hitta bra vegetariska produkter i affären eller på restauranger. 12% angav detta som ett mycket starkt argument (8% för 2009), 30% angav ett ganska starkt argument men för 17 % var det inget argument alls (27% för 2009)

Slutsatser

Var tionde svensk benämner sig som vegan eller vegetarian. Undersökningen visar att intresset för vegansk och vegetarisk mat ökar i Sverige. Argumentet att välja vegetarisk mat med hänsyn till djuren har glädjande ökat sedan 2009. Fortfarande är miljöskäl det starkaste argumentet.

Fler människor idag än 2009 skulle överväga att välja vegetarisk mat om det vore lättare att hitta i butiker och på restauranger. Detta skäl, samt miljöaspekten och hänsyn till djuren är argument som biter bättre på kvinnor än män. Detsamma gäller de yngre, men bland dem spelar även priset en större roll.

Länk till svaret

Djuruppfödningen är väl mycket värre utomlands?

Den svenska djurindustrin är, liksom djurindustri i andra länder, full av problem för djuren. Djuren drivs till att producera stora mängder mjölk och ägg eller växa i snabb takt. Uppväxtmiljöerna tillgodoser inte djurens behov av att utföra sitt naturliga beteende. I samband med transporter skadas och självdör varje år över 150 000 individer. Vid slakteriet väntar en för djuren ny och skrämmande omgivning och personal som jobbar under hård tidspress.

Den här hanteringen borde inget djur behöva utsättas för. Att det i vissa fall är värre någon annanstans gör det inte okej att stödja något inom landet som också är dåligt.

Läs gärna mer om djurens situation i den svenska livsmedelsindustrin här.

Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om halalslakt?

Djurens Rätt anser att djur är individer med rätt att leva sina liv för sin egen skull och är därför emot all slakt av djur i livsmedelsindustrin. Begreppet halalslakt används ofta när det som egentligen avses är slakt utan bedövning, trots att det inte är samma sak. Halalslakt kan ske med bedövning, och mycket slakt utan bedövning är inte halalslakt utan kött från konventionell slakt som säljs utan särskild märkning.

Slakt utan bedövning är plågsamt

Djurens Rätt anser att det av djurskyddsskäl inte ska vara tillåtet att döda djur utan föregående bedövning. Avblodning utan föregående bedövning är mycket plågsamt.

Hur ser det ut i Sverige idag, är halalslakt tillåtet?

Halalslakt är tillåtet, men inte slakt utan bedövning. Enligt svenska djurskyddsbestämmelser måste djur bedövas innan avblodning. Halalslakt i Sverige och på många andra platser skiljer sig alltså inte djurskyddsmässigt från hur andra djur i Sverige slaktas.

Varför stoppas inte importen av kött från djur som slaktats utan föregående bedövning?

Det är inte möjligt för enskilda medlemsländer att förbjuda import av varor som är tillåtna att producera i andra medlemsländer. Detta skulle strida mot reglerna om fri rörlighet av varor inom EU:s interna marknad. Så länge det är tillåtet att slakta djur utan bedövning i EU:s medlemsländer är det inte möjligt för Sverige att införa ett förbud mot importen. EU-parlamentets miljöutskott och den svenska regeringen vill se ett krav på obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning.

Vad gör Djurens Rätt?

Vårt mål är ett samhälle fritt från djurförtryck, där alla djur har rätt att finnas till för sin egen skull. Vi är därför emot all slakt. Men vi arbetar också för förbättringar för de djur som lever här och nu. Det innebär att vi arbetar både nationellt och internationellt för att reglerna kring slakt ska bli så bra som möjligt för djuren. Några exempel på frågor som Djurens Rätt driver:

  • Mot att djur skadas och självdör i samband med transporter till slakterierna.
  • Mot levande upphängning av fåglar på slakterier och den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar och fiskar som är praxis i Sverige.
  • För en obligatorisk märkning av kött där det anges om bedövning använts vid slakt.
  • För ett förbud mot slakt utan bedövning i EU.
Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om In vitro-kött

Vi skulle hellre se en utveckling där man satsade resurser på att utveckla vegoprodukter, även om in vitro-kött naturligtvis är bättre än "vanligt" kött. I dagsläget ser vi tre problem:

  1. Ursprungscellerna måste tas någonstans ifrån, dvs från djur. Man behöver starta upp nya odlingar från ursprungsceller ganska ofta, eftersom odlingarna åldras på olika sätt med tiden, och vilket bland annat innebär att cancerceller tar över kulturerna. De som förespråkar in vitro-kött säger att man kan ta celler från djuren smärtfritt och att det behövs få djur, men det finns naturligtvis inga garantier för att det kommer att bli så i framtiden. I egenskap av en organisation för djurens rättigheter kan vi konstatera att det inte ligger i deras intresse att användas på detta sätt.
  2. In vitro-kött kommer att klassas som "Novel foods" under EU-lagstiftning, vilket innebär att djurförsök kommer att krävas för att testa säkerheten för människor.
  3. In vitro-kött ser ut att komma bli oerhört resurskrävande, och vår bedömning är att man skulle komma mycket längre gällande produktutveckling av alternativ om dessa resurser istället satsades på produkter med vegetabilisk bas och utveckling av de vegetariska råvaror som redan finns idag t ex sojakött.
Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem