Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Djur i pälsindustrin

Har inte Sverige ett av världens bästa djurskydd?

Enligt Animal Protection Index, som jämför 50 länder runt om i världen, kommer Sverige inte ens i topp tre av länder med bäst djurskydd i Europa(1). I rankingen dras betyget ner bland annat för att vi fortfarande har minkfarmning i landet, något som många andra länder redan förbjudit eller avvecklat genom striktare regler.

Källa

1. World Animal Protection. Animal Protection Index - Sweden Sidan besökt 2018-10-26.

Länk till svaret

Är det inte oansvarigt att avveckla en näring som skapar jobb?

En avveckling ska givetvis ske ansvarsfullt. När en avveckling av pälsdjursfarmning sker i ett land görs det normalt under en utfasningsperiod och i vissa fall med ekonomisk ersättning ju snabbare de avvecklar. En avveckling av farmerna ska ske med hänsyn till det mindre antal personer som i dag livnär sig på någon av de ca 65 minkfarmerna som ännu finns kvar i Sverige. Mot bakgrund av internationella erfarenheter vet vi med säkerhet att en omställning kan ske utan att riskera arbetstillfällen. Det finns möjlighet för de som jobbar med pälsdjursuppfödning idag att söka mer etiska jobb.

Dessutom står antalet företag med pälsproduktion enbart för mindre än 0,1 % av Sveriges lantbruksföretag(1, 2) samt exporterar varor för mindre värde än det som gödsel exporteras för. Enbart 0,045 % av alla pengar som Sverige exporterade varor för 2017 var från päls eller läder(3).

Källor:

  1. Jordbruksverket (2018) Kapitel 6 Husdjur. Jordbruksstatistisk sammanställning 2017.
  2. Jordbruksverket (2018) Kapitel 2 Företag och företagare. Jordbruksstatistisk sammanställning 2017.
  3. Statistiska centralbyrån (2018) Utrikeshandel, export och import av varor januari–december 2017, i löpande priser. HA 22 SM 1801.
Länk till svaret

Är inte päls ett naturligt och miljövänligt material?

Nej, tvärtom faktiskt. Från det att minken föds tills dess att kappan slängs är pälsindustrin något som är dåligt för miljön(1).

1. Minkfarmerna förorenar
En rapport från länsstyrelsen i Blekinge tar upp att det är troligt att minkbranschen har bidragit till många förorenade områden med höga risker för både människor och miljö(2)

2. Päls är energikrävande
Redan 1979 visade en studie att päls är upp till 15 gånger mer energikrävande än fuskpäls(3). Liknande slutsatser finns även i en rapport från 2013(4).

3. Päls behandlas kraftigt med kemikalier
För att förhindra djurens skinn från att ruttna så behandlas päls kraftigt med kemikalier. Pälsplagg har visat sig innehålla farliga och cancerframkallande kemikalier, hormonstörande ämnen och allergener(5).

4. Andra material är mer miljövänliga
Det är uppenbart att päls är det minst föredragna materialet med hänsyn till miljön. Effekterna av produktion av minkpäls jämfördes med textilier på 18 olika miljöområden som klimatpåverkan, övergödning och giftiga utsläpp. För 17 av de 18 frågorna, var päls avsevärt mer skadligt än andra typer av material. Effekterna på klimatpåverkan är inte bara hög i jämförelse med textilier, överlag är det inte många råvaror som får så höga siffror per producerat kilogram som päls(6).

En jämförelse mellan minkpäls och fuskpäls visade att en minkpäls har större inverkan på den totala miljön än för fem fuskpälsar tillsammans(4).

Källor

  1. Giftig päls: pälsproduktionens påverkan på miljön och riskerna för människors hälsa (2009). Översättning från Humane Society of the United States.
  2. Länsstyrelsen Blekinge (2013) Pälsdjursfarmer i Blekinge – förorenade områden. Sidan besökt 2018-10-31.
  3. Smith G.H. (1979) Energy study of real vs. Synthetic furs. Fund for animals, Michigan.
  4. Bijleveld M. (2013) Natural mink fur and faux fur products, an environmental comparison. CE Delft report.
  5. Krautter M. (2011) Poison in fur-Report II. Questionable Chemicals in Fur Products. EcoAid. och Anima (2015) Kemisk pels
  6. Bijleveld M. m.fl. (2011) The environmental impact of the mink fur production. CE Delft report.
Länk till svaret

Räcker inte de nya föreskrifterna från jordbruksverket?

Jordbruksverket införde 2013 nya regler om miljöberikning för minkar där det står att "minkar ska ha tillgång till olika föremål som stimulerar djuren till lek, tuggning, utforskning och fysisk aktivitet"(1). Med "föremål" menas "rör, bollar, grenar, springhjul, vattenbad eller liknande"(1). Vattenbad anses här alltså vara av samma vikt som leksaker - men i praktiken har det här lett till att minkarna fått en pinne, plastmugg eller en golfboll i buren. Detta beror förstås på att det är mer kostsamt att installera och sköta ett vattenbad än att lägga in en boll i buren.

Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att minkar skulle få sitt naturliga beteende tillgodosett av att leka med grenar eller bollar(2). Forskning har visat att minkar som får välja mellan olika typer av berikning är beredda att jobba hårt för att få tillgång till simvatten(3). Detta är också den berikning som många gånger har bäst effekt på beteendestörningar. Läs mer om simvatten för minkar här.

Värt att notera är även att förändringarna inte är på initiativ av branschen, utan är krav från Jordbruksverket. Länsstyrelsens inspektioner under de senaste åren har även visat att flera minkfarmer uppvisar brister gällande burstorlekar, föremål och skötsel trots att lagstiftningen har blivit striktare(4)

Källor

  1. Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2012:14) om uppfödning och hållande av pälsdjur. SJVFS 2013:16, saknr L 103.
  2. Axelsson H.M.K. m.fl. (2009) Behaviour in female mink housed in enriched standard cages during winter. Applied Animal Behaviour Science 121: 222–229.
  3. Mason G. m.fl. (2001) Frustration of fur-farmed mink. Nature 420: 35–36.
  4. Djurens Rätt (2018) Brister på över hälften av Sveriges minkfarmer. Djurens Rätt (2017) Återigen stora brister på Sveriges minkfarmer. 
Länk till svaret

Minkfarmning har väl en lång tradition i Sverige? Har inte ständiga förbättringar gjorts?

Minkfarmning har funnits i Sverige sedan slutet av 1920-talet. Det är alltså en relativt ny industri för sentida lyxprodukter.

Pälsdjursfarmning importerades till Norden från Nordamerika och från början hölls djuren i större inhägnader där de kunde gräva i marken. Senare började trägolv användas för att sedan övergå till gallerburar, likt de som används idag(1).

De "moderniserade" bursystemen har varit kontroversiella, till och med bland farmarna själva. I gamla tidningar från den finska pälsindustrin skriver de om burar som är flera gånger större än de som används idag. De benämndes då som "väldigt små"(2).

Industrin har valt det mest ekonomiskt lönsamma systemet där flest antal djur kan födas upp till minsta möjliga kostnad. Att påstå att ständiga förbättringar gjorts är därför tämligen missvisande.

De övergripande förbättringar som har gjorts har initierats på grund av påtryckningar från djurrättsorganisationer och privatpersoner av myndigheter, och inte av näringen själva.

Källa

  1. Dunstone N. (1993) The Mink. T & A D Poyser Ltd: London. 
  2. Turkistalous 1938/7 & 1938/11 in "Turkistaloudellinen tietolähde – Kirjoituksia Turkistalous-lehdestävuosilta 1929–2008", eds. Maj-Britt Johansson & Leena Klemettilä, Suomen turkiseläinten kasvattajain liitto, Vantaa.
Länk till svaret

Är inte minkarna på farmerna domesticerade? Då har de väl inte samma behov som en vild mink?

"Minken har bara hållits i fångenskap i knappt 100 år. Domesticeringen har därmed bara inletts. Även om man skulle avla minkar i hundratals generationer skulle de aldrig bli anpassade till burarna, så lätt kan man inte göra om det grundläggande naturliga beteendet."
- Per Jensen, professor i etologi

Även om vi kan klassa minkar som domesticerade betyder det inte att vi kan behandla dem hur som helst. Till exempel tillåter vi inte att människor stänger in illrar eller katter i små gallerburar, trots att de domesticerats under längre tid och också är aktiva rovdjur. 

Minkbranschen använder ett begrepp som de kallar "gårdsmink". De påstår att dessa djur saknar andra minkars behov av simvatten och jaktbeteende. Minkar har avlats för att vara så lite aktiva som möjligt för att passa burmiljön(1), men det innebär inte att de mår bra av att bo i burar. Snarare tvärtom är de minkar som rör sig minst de som far mest illa av stressen att inte kunna bete sig naturligt(2). När domesticerade minkar får bo i hägn med vatten utför de simbeteenden och andra beteenden som de vilda minkarna utför(3).

Det bör noteras att någon sådan art eller underart till mink som "gårdsmink" inte finns. Ordet "gårdsmink" är helt enkelt påhittat av branschen själv, utan vetenskaplig grund.

Källor

  1. Kruska D. (1996) The effect of domestication on brain size and composition in the mink (Mustela vison). Journal of Zoology 239(4): 645.
  2. Svendsen P. M. m.fl. (2007) Selection against stereotyped behaviour may have contradictory consequences for the welfare of farm mink (Mustela vison). Applied Animal Behaviour Science 107: 110–119.
  3. Schwarzer A. m.fl. (2016) Behavioral studies on the use of open water basins by American mink (Neovison vison). Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research 13: 19-26.
Länk till svaret

Om inte minkarna mått bra så hade de väl inte förökat sig?

Att djur kan föröka sig behöver inte betyda att de mår bra. Minkar i fångenskap har avlats för att kunna få många ungar trots att de lever i burmiljön. Djur kan må såpass fysiskt bra att de kan producera avkomma utan att må bra psykiskt.

För att honorna ska bli mer fertila brukar minkfarmer använda en metod som kallas "flushing". Då får honorna så lite mat att de nästan svälter innan de sedan får fri tillgång på mat, detta för att stimulera äggproduktionen och fertiliteten(1). Att svälta djur är förbjudet i Sverige.

Trots det finns också problem med reproduktion på minkfarmer. Dödlighet bland minkvalpar under deras första levnadsdagar var i en studie upp till 38 %(2). Det beror bland annat på kannibalism, att mamman äter sina egna ungar på grund av stress.

 

Källor

  1. Damgaard B.M. m.fl. (2004) Effects of different feeding strategies during the winter period on behaviour and performance in mink females (Mustela vison). Appl. Anim. Behav. Sci. 89: 163–180.
  2. Seremak B. m.fl. (2013) Analysis of litter sizes at birth and at 7 days of nursing in mink (Neovison vison) of Black Velvet, Hedlung White, and Silverblue color types. Acta Scientiarum Polonorum. Zootechnica 12(2) 39-48.
Länk till svaret

Minkarna har ju så fin päls, betyder inte det att de mår bra?

Att titta på pälsen är inget bra sätt att avgöra ifall en mink mår bra eller inte eftersom minkar är avlade för att få en fin päls trots att de lever i en stimulansfattig miljö. Det kan synas på pälsen ifall de är sjuka eller har näringsbrist, men beteendestörningar, ångest, stress eller frustration har inte nödvändigtvis någon effekt på pälsen(1).

Källa

  1. Europeiska kommissionen (2001) The Welfare of Animals Kept for Fur Production, Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare, Adopted on 12–13 December 2001, Health and Consumer Protection Directorat-General, Directorate C – Scientific Opinions.
Länk till svaret

Oberoende kontroller visar väl att minkarna mår bra?

Djurens Rätt har sammanställt protokollen från de inspektioner som Länsstyrelserna i landet gjort på minkfarmer i Sverige under de senaste åren och funnit flertalet brister.

Läs sammanställningarna från 2017 och 2018.

När det gäller kontrollen av beteendestörningar är inte Länsstyrelsens inspektioner tillräckliga. De kan omöjligt studera tusentals minkars beteenden under ett par timmars besök på en minkfarm. För att upptäcka stereotypa beteenden och andra problem som visar på brister i minkarnas psykiska välmående krävs mer tid.

Pälsindustrin hänvisar ofta till sina egna kontrollprogram, men dessa är utformade av branschen själva och inspektionerna de innefattar är inte oberoende kontroller. Dess resultat och metodmaterial är inte heller öppna för allmänheten att granska.

Länk till svaret

Varför ska jag lita på det Djurens Rätt säger?

Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med ca 45 000 medlemmar. Vi har inget vinstintresse i detta arbete, utan arbetar för ett samhälle där djur respekteras som individer med rätt till sina egna liv.

8 av 10 svenskar tycker inte att det är okej att föda upp djur i bur för deras päls. Det är dessa många röster vi företräder när vi arbetar mot pälsdjursfarmningen i Sverige.

Djurens Rätt granskas av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) för att våra givare ska veta att deras gåvor går till rätt syfte. Under 2018 uppfyllde Djurens Rätt samtliga kategorier i FRIIs kvalitetskod precis som under tidigare granskningar.

I vår faktabas anges alltid källor tydligt i slutet av artiklarna och vi delar alltid med oss av råmaterial från opinionsundersökningar och liknande. Vårt material tar hänsyn till djurens bästa, vilket gör oss trovärdiga.

Länk till svaret

Är pälsdjursfarmningen värre i länder som Kina?

Undersökningar har visat att de djurskyddsproblem som finns i Kina liknar de problem som finns i andra länder med pälsproduktion, så som i Sverige(1). Genom jämförelser av lagstiftning rörande pälsdjursfarmning i Danmark, Norge och Kina har det visats att de största skillnaderna handlar om mängden kontroll och vilken typ av regelverk det är(2). Det går inte att hålla djuren på så mycket värre sätt om de ska överleva och ha en fin päls.

Den europeiska pälsindustrin har genom sin marknadsföring av päls och pälsproduktion bidragit till att pälsdjursfarmningen i Kina har växt(3). Eftersom efterfrågan därmed har flyttats dit borde de själva ta ansvar för att se till att skötseln går i linje med det de marknadsfört, istället för att säga att produktionen måste finnas kvar här.

På samma sätt bör inte vapen tillverkas i länder där ingen efterfrågan finns bara för att det eventuellt görs på bättre sätt där.

Källor

  1. ActAsia for Animals (2014) Changing China – Country status report within the political and social context.
  2. Dahlback, M. & Kleveland, L. (2014) "En sammanligning av regelverket for pelsdyroppdrett i Kina, Norge og Danmark" Fagnotat Dyrevernalliansen.
  3. Djurens Rätt (2018) Den nordiska pälsnäringens marknadsföring i Kina.

 

Länk till svaret

Kommer inte pälsdjursfarmningen bara att flytta utomlands, till länder med sämre djurskydd, om den avvecklas i Sveriges?

Sverige kan bli ett föregångsland för andra länder i den här frågan. Redan finns det så strikt lagstiftning att det inte är möjligt att föda upp rävar och chinchillor för päls i Sverige, det är bara minkarna kvar.

Trenden går åt ett annat håll än att farmerna flyttar till andra länder med sämre djurskydd. Förbud mot pälsdjursfarmning har redan införts i exempelvis Storbritannien och Österrike, samt är på väg att förbjudas i bland annat Nederländerna och Norge(1). Dessutom har Schweiz och Tyskland så pass strikt lagstiftning att det inte finns någon pälsdjursfarmning längre då det inte är lönsamt(1).

Om Sverige också inför förbud mot pälsdjursfarmning kommer det snarare få andra länder att se upp till oss och följa efter. Polen som är en av de större pälsproducenterna vill inte ha rester från länder som infört förbud och funderar själva på förbud(2).

Om det svenska folket tycker att pälsfarmning är oetiskt bör det inte finnas kvar här. Så pass mycket bättre sköts inte minkarna i Sverige jämfört med andra länder. På samma sätt som vapen inte bör tillverkas i länder där ingen efterfrågan finns bara för att det eventuellt görs på bättre sätt där.

Källa

  1. Fur Free Alliance. Fur bans. Sidan besökt 2018-10-31.
  2. Fur Free Alliance. Polish MEPs speak out against fur farming in Brussels. Sidan besökt 2018-10-31.

 

 

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem