Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
kr/mån

Djur i pälsindustrin

Har inte Sverige ett av världens bästa djurskydd?

Enligt Animal Protection Index, som jämför 50 länder runt om i världen, kommer Sverige inte ens i topp tre av länder med bäst djurskydd i Europa (1). I rankingen dras betyget ner bland annat för att vi fortfarande har minkfarmning i landet, något som många andra länder redan förbjudit eller avvecklat genom striktare regler.

Källa

1. Animal Protection Index - Sweden (hämtat 2016-03-01)
https://api.worldanimalprotection.org/country/sweden

Länk till svaret

Är det inte oansvarigt att avveckla en näring som skapar jobb?

En avveckling ska givetvis ske ansvarsfullt. När en avveckling av pälsdjursfarmning sker i ett land görs det normalt under en utfasningsperiod. En avveckling av farmerna ska ske med hänsyn till det mindre antal personer som i dag livnär sig på någon av de 70 minkfarmerna som ännu finns kvar i Sverige. Mot bakgrund av internationella erfarenheter vet vi med säkerhet att en omställning kan ske utan att riskera arbetstillfällen.

Länk till svaret

Är inte päls ett naturligt och miljövänligt material?

Nej, tvärtom faktiskt. Från det att minken föds tills dess att kappan slängs är pälsindustrin ett miljöhot (1).

1. Minkfarmerna förorenar
En rapport från länsstyrelsen i Blekinge visar att: "Troligt är att minkbranschen har bidragit till många förorenade områden med höga risker för både människor och miljön" (2). I grannlandet Finland är pälsindustrin ansvarig för utsläpp av 430 ton kväve och 45 ton fosfor i naturen varje år som kommer från djurens avföring (3).

2. Päls är energikrävande
Redan 1979 visade en studie att päls är 15 gånger mer energikrävande än fuskpäls (4).

3. Päls behandlas kraftigt med kemikalier
För att förhindra djurens skinn från att ruttna så behandlas päls kraftigt med kemikalier. Pälsplagg har visat sig innehålla farliga och cancerframkallande kemikalier, hormonstörande ämnen och allergener (5).

4. Andra material är mer miljövänliga
Det är uppenbart att päls är det minst föredragna materialet med hänsyn till miljön. Effekterna av produktion av minkpäls jämfördes med textilier på 18 olika miljöområden som klimatpåverkan, övergödning och giftiga utsläpp. För 17 av de 18 frågorna, var päls avsevärt mer skadligt än andra typer av material. Effekterna på klimatpåverkan är inte bara hög i jämförelse med textilier, överlag är det inte många råvaror som får så höga siffror per producerat kilogram som päls (6).

En oberoende studie på farmer i Belgien och Nederländerna fann att päls är mycket mer skadligt för miljön än textilier (7). En jämförelse mellan minkpäls och fuskpäls visade att en minkpäls har större inverkan på den totala miljön än för fem fuskpälsar tillsammans (8).

Källor

1. Giftig päls: pälsproduktionens påverkan på miljön och riskerna för människors hälsa (2009)
2. Länsstyrelsen Blekinge (2013) "Pälsdjursfarmer i Blekinge – förorenade områden" www.lansstyrelsen.se/blekinge/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/r...
3. Suomen Ympäristökeskus 2010, http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Kartat_ja_tilastot/Vesistojen_ravinnekuorm...
4. Smith, G.H. (1979)"Energy study of real vs. Synthetic furs." Fund for animals, Michigan.
5. a. Krautter, M (2011) Poison in fur-Report II. Questionable Chemicals in Fur Products. EcoAid p.41
b. Anima (2015) Kemisk pels. http://filer.anima.dk/pdf/kemiskpels_web.pdf
c. LAV Press release 26 February 2015 "Toxic and carcinogenic fur in baby clothing" http://www.lav.it/cpanelav/js/ckeditor/kcfinder/upload/files/files/CS_26...
6. Bijleveld et al. (2011) The environmental impact of the mink fur production. CE Delft report
7. "Environmental Impact of Mink Farm Production" (2011) gaia.be/nl/gaia-bibliotheek/rapport/environmental-impact-mink-fur-production, djurensratt.se/sites/default/files/giftigpals.pdf
8. Bijleveld, M (2013) Natural mink fur and faux fur products, an environmental comparison. CE Delft p.6

Länk till svaret

Räcker inte de nya föreskrifterna från jordbruksverket?

Jordbruksverket införde 2013 nya regler om miljöberikning för minkar där det står att "minkar ska ha tillgång till olika föremål som stimulerar djuren till lek, tuggning, utforskning och fysisk aktivitet" (1). Med "föremål" menas "rör, bollar, grenar, springhjul, vattenbad eller liknande" (2). Vattenbad anses här alltså vara av samma vikt som leksaker - men i praktiken har det här lett till att minkarna fått en pinne och en golfboll i buren. Detta beror förstås på att det är mer kostsamt att installera ett vattenbad än att lägga en boll i buren.

Det finns dock inget vetenskapligt stöd för att minkar skulle få sitt naturliga beteende tillgodosett av att leka med grenar eller bollar. Forskning har visat att minkar som får välja mellan olika typer av berikning är beredda att jobba hårt för att få tillgång till simvatten. Detta är också den berikning som många gånger har bäst effekt på beteendestörningar. Läs mer om simvatten i vår faktabas.

Värt att notera är även att förändringarna inte är på initiativ av branschen, utan är krav från Jordbruksverket (3). Länsstyrelsens inspektioner under 2014 visade dessutom att fyra minkfarmer inte uppfyll de måttbestämmelser som finns och en minkfarm hade inte infört de etageburar som de nya föreskrifterna kräver.

I samband med de nya föreskrifterna som trädde i kraft 2012 var Djurens Rätt dessutom kritisk till att dessa små förändringar skulle leda till att minkfarmerna skulle börja leva upp till djurskyddslagen som ger djur rätt att bete sig naturligt.

Källor

1. SJVFS 2013:16, 9 § (2 kap. Särskilda bestämmelser för minkar, s90)
https://www.jordbruksverket.se/download/18.425b011913efa70e20e30e6/1370867580505/2013-016.pdf
2. SJVFS 2013:16 - (Allmänna råd 2 kap 9§ s10):
http://www.jordbruksverket.se/download/18.425b011913efa70e20e30e6/1370867580505/2013-016.pdf
3. Nya föreskrifter för ökad minkvälfärd, Jordbruksverket http://news.cision.com/se/jordbruksverket/r/nya-foreskrifter-for-okad-minkvalfard,c9267477

Länk till svaret

Minkfarmning har väl en lång tradition i Sverige? Har inte ständiga förbättringar har gjorts?

Minkfarmning har funnits i Sverige sedan slutet av 1920-talet. Det är alltså en relativt ny industri för sentida lyxprodukter.
Pälsdjursfarmning importerades till Norden från Nordamerika och från början hölls djuren i större inhägnader där de kunde gräva i marken. Senare började trägolv användas för att sedan övergå tillgallerburar, likt de som används idag. De "moderniserade" bursystemen har varit kontroversiella, till och med bland farmarna själva. I gamla tidningar från pälsindustrin skriver de om burar som är flera gånger större än de som används idag, de benämns då som "väldigt små". Industrin har valt det mest ekonomiskt lönsamma systemet där flest antal djur kan födas upp till minsta möjliga kostnad (1). Att påstå att ständiga förbättringar gjorts är därför tämligen missvisande.

Källa

1. Turkistalous 1938/7 & 1938/11 in "Turkistaloudellinen tietolähde – Kirjoituksia Turkistalous-lehdestävuosilta 1929–2008", eds. Maj-Britt Johansson & Leena Klemettilä, Suomen turkiseläinten kasvattajain liitto, Vantaa.

Länk till svaret

Är inte minkarna på farmerna domesticerade? Då har de väl inte samma behov som en vild mink?

Studier utförda vid Veterinärmedicinska Institutionen på Münchens Universitet år 2014 visar att det inte kunnat hitta bevis för att minkarna på minkfarmar är domesticerade utan att deras beteenden och behov överlappar med den vilda minken (1).

"Minken har bara hållits i fångenskap i knappt 100 år. Domesticeringen har därmed bara inletts. Även om man skulle avla minkar i hundratals generationer skulle de aldrig bli anpassade till burarna, så lätt kan man inte göra om det grundläggande naturliga beteendet."
- Per Jensen, professor i etologi

Minkbranschen använder ett begrepp som de kallar "gårdsmink". De påstår att dess djur saknar andra minkars behov av simvatten och jaktbeteende. Det bör noteras att någon sådan art eller underart till mink inte finns. Ordet "gårdsmink" är helt enkelt påhittat av branschen själv, utan vetenskaplig grund.

Källor

1. Nowak, S. (2014): Ethologische Untersuchungen zur Verhaltensontogenese und Welpenaufzucht von Nerzen in einem Haltungssystem entsprechend der Tierschutz-Nutztierhaltungsverordnung (Ethological research on the behaviour ontogenesis and puppy rearing of minks in a housing system according to the German fur farm regulation). http://edoc.ub.uni-muenchen.de/17308/1/Nowak_Simone.pdf, s.152-157.

Länk till svaret

Om inte minkarna mått bra så hade de väl inte förökat sig?

Reproduktionsproblem är också mycket vanligt på farmerna, och det trots att de individer som har haft mest stresskänslig reproduktion för länge sedan slagits ut. Det är vanligt att minkhonor biter ihjäl sina ungar och att de inte tar hand om dem ordentligt. Fem till tio procent av valparna är dödfödda och ytterligare sjutton procent dör under digivningsperioden. Kannibalism är en av de främsta orsakerna (1). Sexton procent av minkhonorna blir trots parning inte dräktiga (2).

Det finns också något som kallas "flushing" där du först svälter och sedan ger honorna fri tillgång på mat, detta för att stimulera äggproduktionen och fertiliteten (3).

Källor

1. Hansen, 2005. Minkhvalpes livskraft er arvelig. Danmarks Jordbrugsforskning.
2. Clausen, 2006/2007. Hvad dør mink af gennem et produktionsår. Pelsdyrserhvervets forsøgs- og forskningscenter, Danmark.
3. B.M. Damgaard et al. / Applied Animal Behaviour Science 89 (2004) 163–180

Länk till svaret

Minkarna har ju så fin päls, betyder inte det att de mår bra?

Pälsen inget bra sätt att avgöra ifall en mink mår bra eller inte eftersom minkar är avlade för att få en fin päls trots att de lever i en stimulansfattig miljö. Det kan synas på pälsen på en mink ifall den är sjuk eller har näringsbrist, men beteendestörningar, ångest, stress eller frustration har inte nödvändigtvis någon effekt på pälsen (1).

Källa

1. "The welfare of animals kept for fur production. Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare" (2001)

Länk till svaret

Oberoende kontroller visar väl att minkarna mår bra?

Djurens Rätt har sammanställt protokollen från de inspektioner som länsstyrelserna i landet gjort på minkfarmer i Sverige under 2014 och funnit flertalet brister.

Sammanställningen visar att det genomfördes 23 inspektioner på det 70-tal minkfarmer som finns i Sverige. På 15 av de besökta farmerna noterades brister i djurhållningen. Dessutom var nästan hälften av inspektionerna anmälda i förväg. I Sveriges minkfarmstätaste område, Blekinge, genomfördes förra året endast fyra inspektioner på länets ca 30 farmer. Alla inspektioner i länet var oanmälda och samtliga visade också flertalet grova brister. Bland annat noterade länsstyrelsen att de i många av burarna på en farm såg flera döda och skadade minkar tillsammans med andra minkar. En annan minkfarm i Blekinge hade inte haft ett enda besök från veterinär eller etolog under året, vilket är ett lagkrav.

När det gäller kontrollen av beteendestörningar är inte länsstyrelsens inspektioner tillräckliga. De kan omöjligt studera tusentals minkars beteenden under ett par timmars besök på en minkfarm. För att upptäcka stereotypa beteenden och andra störningar krävs mycket mer tid och kunskap.

Pälsindustrin hänvisar ofta till sina egna kontrollprogram, men dessa är utformade av branschen själva och inspektionerna de innefattar är inte oberoende kontroller. Dess resultat och metodmaterial är inte heller öppna för allmänheten att granska.

Länk till svaret

Svar på påståendet: "Djurens Rätt sprider vinklad propaganda med en dold agenda"

Djurens Rätt är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med över 40 000 medlemmar. Vi har inget vinstintresse i detta arbete, utan arbetar för ett samhälle där djur respekteras som individer med rätt till sina egna liv. 8 av 10 svenskar tycker inte att det är okej att föda upp djur i bur för deras päls. Det är dessa många röster vi företräder när vi arbetar mot pälsdjursfarmningen i Sverige.

År 2015 får Djurens Rätt för tredje året i rad grönt ljus i samtliga kategorier i Givarguidens granskning av ideella sektorn. Organisationerna som Givarguiden granskar bedöms utifrån tre olika parametrar; demokrati, ekonomi och transparens.

I vår faktabas anges alltid källor tydligt i slutet av artiklarna och vi delar alltid med oss av råmaterial från opinionsundersökningar och liknande.

Länk till svaret

Är pälsdjursfarmningen värre i länder som Kina?

Undersökningar har visat att de djurskyddsproblem som finns i Kina liknar de problem som finns i andra länder med pälsproduktion, så som Sverige (1). Genom jämförelser av lagstiftning rörande pälsdjursfarmning i Danmark, Norge och Kina har det visats att de inte skiljer sig nämnvärt åt (2). Skillnaderna handlar om ett par centimeter i burstorlek, vilket visat sig inte har så stor betydelse för hur djuren mår. Detta är till och med ett vanligt argument från pälsindustrin själva, som argument för att slippa bygga större burar (3).

Kina står redan idag för mer än hälften av världens pälsproduktion (4). Den europeiska pälsindustrin har dessutom genom sin marknadsföring av päls och pälsproduktion bidragit till att pälsdjursfarmningen i Kina har växt.

Källor

1. ActAsia for Animals (2014) Changing China – Country status report within the political and social context.
2. Dahlback, M. & Kleveland, L. (2014) "En sammanligning av regelverket for pelsdyroppdrett i Kina, Norge og Danmark" Fagnotat Dyrevernalliansen
3. Food Agency. "Sammenstilling og vurdering av høringsuttalelser - utkast til ny forskrift om hold av pelsdyr". 29.11.2010. pp. 3-5. Norway.
4. China Daily "Official statistics key to China's fur farming industry" 03-09-2015 http://usa.chinadaily.com.cn/business /2015-08/20/content_21659736.htm

Länk till svaret

Kommer inte pälsdjursfarmningen bara att flytta utomlands, till länder med sämre djurskydd, om den avvecklas i Sveriges?

Sverige kan bli ett föregångsland för andra länder i den här frågan. Att det har varit tal om ett förbud mot minkuppfödning i Sverige och att reglerna nyligen ändrats så att chinchillafarmningen försvunnit är något som oroar utländska farmare. De tror att reglerna kan ses som förebild och kopieras av andra länder. De ser med andra ord inte att de själva får fler arbetstillfällen, utan oroas över att deras länder också kommer att uppdatera sina djurskyddslagar (1).

Trenden går dessutom åt ett annat håll. Förbud mot pälsdjursfarmning har redan införts i Storbritannien och Norra Irland (2000), Österrike (2004), Kroatien (2006), Bosnien-Herecegovina (2009), Slovenien (2013), Makedonien (2014) regionen Wallonien i Belgien (2014) och den brasilianska staten Sao Paolo (2014).

Dessutom har Schweiz så starka regler att det inte finns några pälsdjursfarmer där längre, liknande regler diskuteras i flera andra länder, som exempelvis Tyskland.

Källa

1. Svenska minkregler oroar utländska pälsfarmare, ATL www.atl.nu/lantbruk/svenska-minkregler-oroar-utl-ndska-p-lsfarmare

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem