Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Djur som familjemedlemmar

Vad gör jag om jag hittar en bortsprungen eller hemlös katt?

  1. Om katten är mager och hungrig ger du mat och vatten i små portioner. Kontakta en veterinär om du är orolig för kattens hälsa.
  2. Ta reda på om katten är märkt. Katter kan vara märkta antingen med en tatuering i örat, eller med ett microchip. Hos polis eller veterinär kan du få hjälp att läsa av microchipet. Kattens ägare kan sedan förhoppningsvis spåras i kattregistret hos SVERAK eller SKK.
  3. Anmäl katten till polisen som upphittad.
  4. Om katten inte är ID-märkt och registrerad behöver du annonsera efter kattens ägare. Om du är osäker på om katten verkligen gått vilse, eller om ni är flera som ser till den, kan ett sätt att få reda på det vara att sätta på katten ett halsband med en hylsa på, där du lägger en lapp med dina kontaktuppgifter.
  5. Om ingen ägare hittas, fundera på om du själv kan ta hand om katten eller hitta ett hem till katten genom din bekantskapskrets. Katthemmen är vanligen överfulla och drivs av volontärer så all avlastning de kan få, genom att du själv försöker hitta ett hem till katten, är välkommet. Annars får du försöka hitta plats på ett katthem.
  6. Om katten lämnas till veterinär eller polis finns en risk att den avlivas, särskilt om den är svårhanterad och/eller sjuk. Om katten är frisk bör den inte överlämnas dit om du inte får löfte om att den inte kommer att avlivas.

Förutsättningen för att katter ska kunna återförenas med sin människofamilj är att de id-märks och registreras. För att det inte ska bli oönskade kattungar som kanske sedan drabbas av hemlöshet, är det viktigt att katter också kastreras.

Källa:

Kastreringsbussen. Katt i nöd. Sidan besökt 2018-11-12.

Länk till svaret

En person på internet (på t.ex. en blogg eller facebook) säger att de har eller ska skada ett djur - vad kan jag göra? Kan Djurens Rätt göra något?

Det blir allt vanligare att Djurens Rätt får motta mejl med information om att nätanvändare hittat uppgifter på Facebook, på bloggar eller liknande sociala nätverk där personer uppger de ska skada eller har skadat djur. Ibland visas det även bilder på djur som har skadats eller plågats till döds.

Det är svårt att kunna avgöra om texter och bilder är sanna eller om de är så kallade internetskämt och fotomontage. Men när djur verkar behandlas illa måste det alltid tas på största allvar.

Om någon skriver eller visar bilder på att de behandlar sina eller andras djur illa, om man kan identifiera skribenten, och om misstanken är stor att det sker i Sverige ska detta anmälas till polisen (nr: 114 14) alternativt till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare (se mer information längst ned).

Sker ett övergrepp på djur i annat land är det detta lands djurskyddslagar som gäller. Hösten 2011 cirkulerade på Facebook en bild på två unga män som hade hängt en valp i ett snöre. Bilden fick stor spridning i Sverige och ingen visste dess ursprung. Det visade sig att brottet skedde i Sydafrika 2010 men tack vare Facebook i aktuellt land, kunde ungdomarna identifieras och dömas för djurmisshandel. Det är dock inte alltid det får sådant bra och känt avslut.

I bloggar och på Facebook går det nästan alltid att lämna en kommentar vid inlägg. Där kan du skriva vad du tycker om det som personen har skrivit och berätta att det är olagligt. Men många gånger handlar det om att personen vill få uppmärksamhet, spridning och kommentarer på sitt inlägg, och då kan det vara bättre att ignorera det än att sprida det vidare. Det är bra att tänka till när det gäller sådana inlägg och inte omgående reagera känslomässigt utan tänka mer strategiskt. Vad har den här personen för tanke eller uppsåt med just den här texten? Det beror naturligtvis på vad det är för typ av inlägg och på vilken plats det ligger. Denna webbplats kan fungera som en hjälp för att bedöma sanningshalten i innehållet.

Det förekommer även en hel del mejl av kedjebrevskaraktär, som uppmanar människor att skriva under och skicka vidare mejlet. Det kan vara bra att känna till att organisationer i allmänhet använder sig av hemsidor snarare än mejl för att samla in namn, eftersom mejlen ger många kopior av samma namn och sällan når sin mottagare. Det finns mer information om problemen med "e-mail petitions" här (på engelska).

Var alltid rädd om din egen och andras säkerhet i dessa sammanhang. Lämna inte ut privata uppgifter till personer du inte känner på nätet.

Vill du läsa mer om urbana myter kan vi hänvisa till dessa webbplatser: www.snopes.com och www.hoax-slayer.com.

Djurens Rätt är en ideell djurskydds- och djurrättsorganisation och har ingen myndighetsutövning. Därför kan organisationen inte gå in och agera i ärenden vid misstanke om brott mot djurskyddslagen eller brottsbalken. Vi har heller inte resurser eller möjligheter att följa upp misstankar om lagbrott på sociala nätverk eller bloggar utan det måste vara du som läsare som agerar.

Du kan kontakta nedanstående myndigheter:

Länsstyrelserna är den myndighet som kontrollerar djurskyddet i Sverige. Gå in på www.lansstyrelsen.se och sök vidare till aktuellt län. Länsstyrelserna har mer information och kontaktvägar på sina lokala hemsidor. Information om Djurskydd finns oftast under rubriken "Djur & Natur".

Jordbruksverket är central myndighet för lagen och ansvarar därför för att utforma bestämmelserna. Jordbruksverket samordnar också länsstyrelsernas arbete med djurskydd. Lagar, föreskrifter och mer information finns på Jordbruksverkets hemsida.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem