Djurvänlig konsument

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår vegoblogg valjvego.se. Här finns en massa recept, produkttips och inspiration. www.valjvego.se

2. Beställ hem ett kostnadsfritt inspirationsmagasin genom att messa VEGO till 72 120 (det kostar som ett vanligt sms) eller beställ ett här!

3. Ladda hem appen Vegokoll. Där kan du scanna eller söka efter produkter och hitta de som inte innehåller djur.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad. 

Hållningen av fiskar av arten Garra rufa eller doktorsfisk på skönhetssalonger och liknande har brett ut sig snabbt, till stor del tack vare leverantören Smile Fish Spa i Stockholm. Jordbruksverket har fastslagit att fiskarna ska hållas minst i enlighet med de krav som gäller fiskar som hålls för sällskap och hobby, trots att syftet är affärsverksamhet. Det innebär bland annat att de ska ha minst en sida (gärna två eller tre sidor) av akvariet täckta, att det ska finnas en inredning där de kan gömma sig och ett bottensubstrat som är lämpligt för arten.

Djurens Rätt har anmält och uppmuntrat anmälningar av dessa anläggningar vid ett flertal tillfällen, vilket i vissa fall lett till förelägganden eller andra åtgärder. Det har framkommit bland annat att fiskarna ofta hålls i helt kala akvarier utan inredning, bottensubstrat eller insynsskydd. Många av de som håller fiskarna saknar kunskap om djurskötsel samtidigt som de har hand om hundratals djur, vilket leder till brister i tillsynen. Ett exempel är att sjuka djur inte får behandling utan fiskarna självdör i akvariet. En annan anledning till oro är hunger. Garra rufa-fiskar är antagligen bara intresserade av människors kroppar för att de är hungriga och letar efter föda. Hade de tillräckligt med mat att äta skulle de sannolikt inte utföra ”pedikyren”. Hunger är svårt att kontrollera vid inspektion. Fiskarna utfodras ibland så sällan som varannan dag. 

Djurens Rätt vänder sig emot att djur används för mänskliga syften som inte ligger i deras intresse. Hållningen av fiskar för pedikyr är ett exempel på det. Vi uppmuntrar alla som ser hållning av Garra rufa som inte är förenlig med djurskyddslagstiftningen att anmäla det till länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle fritt från djurförtryck, och det innebär att vi vänder oss emot allt dödande och utnyttjande av djur. Även om djur kunde födas upp på ett bra sätt skulle vi tycka det var fel att ta deras liv - på ett sätt ännu mer fel än om de lever i misär, eftersom de då går miste om så mycket mer. Vi uppmanar därför till en kost utan kött och andra animalier, och vi menar att det är det bästa sättet att som konsument förändra för djuren. Ju färre djur som föds upp, desto större chans att de som är kvar kan få det lite bättre. Vi har därför inte heller några rekommendationer runt det "bästa valet" av animalier, eftersom vi tycker att det bästa valet är veganskt!

Samtidigt finns det förstås grader inom djuruppfödningen. Det många som undrar över hur djuren har det inom olika produktionsformer, och vi är måna om att sprida så korrekt information som möjligt. På vår hemsida under rubriken Lär dig mer - Djur i livsmedelsindustrin  beskriver vi hur kött- mjölk- och äggindustrin ser ut i Sverige. Vi beskriver också de generella skillnader som finns mellan konventionell och ekologisk/certifierad produktion. Några märkningar som finns idag av animaliska produkter kan också vara bra att känna till för att veta vad de egentligen innebär för djuren.

Svenskt Sigill är en märkning som inte går längre än svensk lag när det gäller djurskydd, men som visar att extra kontroller gjorts. EU-ekologiskt och KRAV går längre på vissa områden. Det är ganska stor skillnad mellan de två märkningarna när det gäller grisar, där KRAV kräver beteshagar sommartid och EU-ekologiskt endast betongverandor.  I övrig djurhållning är skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion ganska marginell. De båda ekologiska märkningarna kräver utevistelse, och det är förstås ett plus, speciellt för kycklingar, grisar och hönor som annars nästan aldrig får komma ut. Men i övrigt ser uppfödning, transporter och slakt likartade ut. Mjölkindustrin är ett exempel där skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är liten från djurens perspektiv. Till exempel så tas kalvarna i regel ifrån kon inom ett dygn från födseln i båda produktionsformerna, trots att det naturliga för dem vore att leva tätt tillsammans i flera år och dia i minst ett halvår.

EU-lagstiftning kräver att alla äggförpackningar och varje ägg ska vara märkt med produktionsform. En trea först i stämpeln betyder burägg, en etta eller nolla att hönorna fått komma ut på sommaren. Vi är positiva till en liknande, obligatoriskt märkning av alla animaliska produkter.

Så gott som all slakt sker på ett likartat sätt för varje djurslag, oavsett om köttet sedan kallas ekologiskt eller inte. För kycklingar och grisar är bedövningsmetoderna mycket plågsamma. Kycklingarna kan antingen hängas upp i benen vid fullt medvetande, eller gasas med koldioxid. Grisar gasas också med koldioxid, vilket tar uppemot 20 sekunder och innebär kraftig panik och frätande smärta i halsen och lungorna innan medvetslöshet inträder. För nötdjur, får och hästar går själva bedövningen snabbare, men uppstallningen i de bullriga och trånga lokalerna är desto värre. Speciellt jobbigt blir det förstås för de djur som gått ute på stora marker innan, och kanske aldrig varit mellan fyra väggar. Själva dödandet sker för alla djurslag genom att halsen skärs upp och de förblöder till döds.

Gemensamt för all djurindustri är att djuren kontrolleras och begränsas, pressas till att växa fort eller att få mängder med ungar eller ägg, som tas ifrån dem. Det är långt ifrån ett naturligt liv. Den hårda aveln har lett till att många djurarter skulle ha svårt att klara sig i det vilda, och i vissa fall kan de varken para sig själva eller ens leva till vuxen ålder. Allt detta gäller i allmänhet för både ekologisk och konventionell produktion.

Här är en länk till avsnitten om livsmedelsindustrin på vår hemsida. Här kan du läsa om förhållandena under uppfödning och slakt samt lite om alternativa produktionsformer för respektive djurslag.

Är du nyfiken på vegetarisk mat kan du beställa vårt gratis inspirationsmagasin Välj Vego genom att sms:a VEGO till 72 120 eller fylla i formuläret här: http://www.djurensratt.se/valj-vego

Från 1 januari 2009 är det förbjudet att handla med katt- och hundpäls i EU. Förbudet gäller både import, export och handel inom EU, och täcker även produkter innehållande sådan päls. Den katt- och hundpäls som tidigare har sålts inom EU har främst kommit från Kina, och oftast antingen varit omärkt eller felmärkt. Förbudet har tillkommit efter starka protester från tiotusentals europeer mot att katt- och hundpäls har förekommit i EU.

Misstänker du att hundpäls säls i Sverige ska du kontakta Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se). På Jordbruksverket är det enheten för foder och djurprodukter som har hand om dessa frågor. Tillsynsenheten ansvarar för tillsynen. Om någon har anledning att misstänka att brott begås kan alltid lokal polismyndighet kontaktas. Det är också möjligt att vända sig till Jordbruksverket om man har anledning att misstänka att lagstiftningen inte följs. Jordbruksverket kan sedan följa upp och använda uppgifterna i sin kontrollverksamhet.

I Sverige utövar Jordbruksverket tillsyn över att lagen följs. I övrigt är det Tullverkets och Polisens uppgift att beivra överträdelser mot förbudet. På dessa myndigheters uppdrag ska Naturhistoriska riksmuseet, Statens kriminaltekniska laboratorium och Husdjursgenetiska laboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet utföra analyser av päls för att fastställa om den kommer från katt eller hund.

Den som bryter mot förbudet ska enligt lagen kunna dömas till böter. Förbudet mot import och export av pälsvaror omfattas av straffansvar enligt lagen om straff för smuggling.

Silke är fibrer som produceras av silkesfjärilens larver. För att larven ska kunna bli fjäril måste den först bli puppa. Larven bygger en silkeskokong för att skydda sig under förpuppningen. Kokongen består av de den silkestråd som används vid tillverkningen av silkestyg. Eftersom tråden lätt går sönder när fjärilen ska bryta sig ur kokongen dödas silkesfjärilen redan i puppstadiet. Det sker oftast genom kraftig upphettning i sol eller ugn eller genom kvävning med vattenånga. Larverna har visat sig producera endorfiner som är en fysisk reaktion på smärta. Och även om man är osäker på exakt hur djuren känner kan man fråga sig om det är rimligt att beröva så många varelser livet för att få fram ett lyxmaterial som silke. Det går åt 1500 silkeslarver till 100 gram silke.

Ljus tillverkas av stearin, paraffin eller en blandning av stearin och paraffin, s k kompositionsljus. Ibland används beteckningen "stearinljus" även om paraffinljus vilket är fel. Men det finns vegetabiliska och ekologiska ljus också, se rubriken Ljustillverkare.

Stearin

Stearin tillverkas av animaliskt och vegetabiliskt fett. Stearin är fastare i konsistensen än paraffin vid rumstemperatur och anses ha en högre kvalitet än paraffinet. Stearin används i första hand som råvara inom kemiindustrin (bl a gummi-, tvål-, tvätt- och plastindustrin) och är en förnyelsebar råvara.

Det svenska företaget AAK säljer stearin till flera svenska ljustillverkare. Vi kontaktade dem i januari 2009 och fick veta att det animaliska fettet i stearinet kommer i huvudsak från gris, men en del även från "nöt" (kor och tjurar). Fettet kommer mestadels från djur i Sverige, men tas även från t ex Tyskland och Polen. Det vegetabiliska fettet tas från olika källor, t e x raps, soja, palm, solros m m. Blandningen av fetterna i stearinet ligger på ungefär 60% vegetabiliskt fett och 40% animaliskt fett.

Paraffin

Paraffin är en mineralolja, alltså icke-animalisk. Paraffin är oftast en biprodukt av dieselolja och är till skillnad mot stearin inte förnyelsebar. Värmeljus, blockljus och olika lyktor tillverkas vanligen av paraffin. Om ljusen är tillverkade av 100% paraffin så är de alltså icke-animaliska.

Kompositionsljus

Kompositionsjus är en blandning av stearin och paraffin (ofta i kompositionen 30/70).

Vill du undvika ljus med animaliskt innehåll så läs ordentligt på innehållsförteckningen. Ibland kan denna vara otydlig och det bästa är då att kontakta företaget och fråga.

Ljustillverkare

Vi har kollat med några storförsäljare av ljus i Sverige vilken råvara de använder till sina ljus.

• Företaget Liljeholmens ljus tillverkar sina ljus under märket "Liljeholmens" av 100% stearin, alltså delvis animaliskt innehåll.
• De flesta av IKEAs ljus tillverkas av paraffin och vegetabiliskt vax. Deras ljus "Jubla" görs dock av 100% stearin (förväxla ej med "Jubilar" som görs av 100% paraffin).
• DelsboCandle säljer Antikljus och Kronljus. Dessa tillverkas av 100% stearin, alltså delvis animaliskt innehåll.