Djurvänlig konsument

Musslor och ostron har ett mycket enkelt nervsystem och saknar något som liknar en hjärna. Det är därför mindre troligt att dessa djur kan uppleva något (även om inte särskilt mycket forskning har gjorts än så länge).

Samtidigt är Djurens Rätts grundprincip att i de fall där vi inte säkert vet om djur kan uppleva smärta och lidande så bör vi ta det säkra för det osäkra och utgå ifrån att de har upplevelseförmåga, och göra vad vi kan för att undvika lidande.

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.”

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår vegoblogg valjvego.se. Här finns en massa recept, produkttips och inspiration. www.valjvego.se

2. Beställ hem ett kostnadsfritt inspirationsmagasin genom att messa VEGO till 72 120 (det kostar som ett vanligt sms) eller beställ ett här!

3. Ladda hem appen Vegokoll. Där kan du scanna eller söka efter produkter och hitta de som inte innehåller djur.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad. 

Hållningen av fiskar av arten Garra rufa eller doktorsfisk på skönhetssalonger och liknande har brett ut sig snabbt, till stor del tack vare leverantören Smile Fish Spa i Stockholm. Jordbruksverket har fastslagit att fiskarna ska hållas minst i enlighet med de krav som gäller fiskar som hålls för sällskap och hobby, trots att syftet är affärsverksamhet. Det innebär bland annat att de ska ha minst en sida (gärna två eller tre sidor) av akvariet täckta, att det ska finnas en inredning där de kan gömma sig och ett bottensubstrat som är lämpligt för arten.

Djurens Rätt har anmält och uppmuntrat anmälningar av dessa anläggningar vid ett flertal tillfällen, vilket i vissa fall lett till förelägganden eller andra åtgärder. Det har framkommit bland annat att fiskarna ofta hålls i helt kala akvarier utan inredning, bottensubstrat eller insynsskydd. Många av de som håller fiskarna saknar kunskap om djurskötsel samtidigt som de har hand om hundratals djur, vilket leder till brister i tillsynen. Ett exempel är att sjuka djur inte får behandling utan fiskarna självdör i akvariet. En annan anledning till oro är hunger. Garra rufa-fiskar är antagligen bara intresserade av människors kroppar för att de är hungriga och letar efter föda. Hade de tillräckligt med mat att äta skulle de sannolikt inte utföra ”pedikyren”. Hunger är svårt att kontrollera vid inspektion. Fiskarna utfodras ibland så sällan som varannan dag. 

Djurens Rätt vänder sig emot att djur används för mänskliga syften som inte ligger i deras intresse. Hållningen av fiskar för pedikyr är ett exempel på det. Vi uppmuntrar alla som ser hållning av Garra rufa som inte är förenlig med djurskyddslagstiftningen att anmäla det till länsstyrelsens djurskyddsinspektörer.

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle fritt från djurförtryck, och det innebär att vi vänder oss emot allt dödande och utnyttjande av djur. Även om djur kan födas upp på ett bra sätt menar vi att det är fel att ta deras liv. Vi uppmanar därför till en kost utan kött och andra animalier, och vi menar att det är det bästa sättet att som konsument förändra för djuren. Ju färre djur som föds upp, desto större chans att de som är kvar kan få det lite bättre. 

Samtidigt finns det förstås grader inom djuruppfödningen. Det är många som undrar över hur djuren har det inom olika produktionsformer, och vi är måna om att sprida så korrekt information som möjligt. På vår hemsida under rubriken Lär dig mer - Djur i livsmedelsindustrin  beskriver vi hur kött- mjölk- och äggindustrin ser ut i Sverige. Vi beskriver också de generella skillnader som finns mellan konventionell och ekologisk/certifierad produktion. Några märkningar som finns idag av animaliska produkter kan också vara bra att känna till för att veta vad de egentligen innebär för djuren.

EU-ekologiskt och KRAV går längre på vissa områden. Det är ganska stor skillnad mellan de två märkningarna när det gäller grisar, där KRAV kräver beteshagar sommartid och enligt EU-ekologiskt räcker det med rastgårdar med betongunderlag. De båda ekologiska märkningarna kräver utevistelse, och det är ett plus, speciellt för kycklingar, grisar och hönor som annars nästan aldrig får komma ut. Men i övrigt ser uppfödning, transporter och slakt ganska likartade ut. Mjölkindustrin är ett exempel där skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är liten från djurens perspektiv. Till exempel så tas kalvarna i regel ifrån kon kort efter födseln i båda produktionsformerna, trots att det naturliga för dem vore att leva tätt tillsammans i flera år och dia i minst ett halvår.

EU-lagstiftning kräver att alla äggförpackningar och varje ägg ska vara märkt med produktionsform. En trea först i stämpeln betyder burägg, en etta eller nolla att hönorna fått komma ut på sommaren. Vi är positiva till en liknande, obligatoriskt märkning av alla animaliska produkter.

Så gott som all slakt sker på ett likartat sätt för varje djurslag, oavsett om köttet sedan kallas ekologiskt eller inte. För kycklingar och grisar är bedövningsmetoderna mycket plågsamma. Kycklingarna kan antingen hängas upp i benen vid fullt medvetande, eller gasas med koldioxid. Grisar gasas också med koldioxid, vilket tar uppemot 20 sekunder och innebär kraftig panik och stark smärta i halsen och lungorna innan medvetslöshet inträder. För nötdjur, får och hästar går själva bedövningen snabbare, men uppstallningen i de bullriga och trånga lokalerna kan vara desto värre. Speciellt jobbigt blir det förstås för de djur som gått ute på stora marker innan, och kanske aldrig varit mellan fyra väggar. Själva dödandet sker för alla djurslag genom att halsen skärs upp och de förblöder till döds.

Gemensamt för all djurindustri är att djuren kontrolleras och begränsas, pressas till att växa fort eller att få mängder med ungar eller ägg, som tas ifrån dem. Det är långt ifrån ett naturligt liv. Den hårda aveln har lett till att många djurarter skulle ha svårt att klara sig i det vilda, och i vissa fall kan de varken para sig själva eller ens leva till vuxen ålder. Allt detta gäller i allmänhet för både ekologisk och konventionell produktion.

Här är en länk till avsnitten om livsmedelsindustrin på vår hemsida. Här kan du läsa om förhållandena under uppfödning och slakt samt lite om alternativa produktionsformer för respektive djurslag.

Är du nyfiken på vegetarisk mat kan du beställa vårt gratis inspirationsmagasin Välj Vego genom att sms:a VEGO till 72 120 eller fylla i formuläret här: http://www.djurensratt.se/valj-vego

Från 1 januari 2009 är det förbjudet att handla med katt- och hundpäls i EU. Förbudet gäller både import, export och handel inom EU, och täcker även produkter innehållande sådan päls. Den katt- och hundpäls som tidigare har sålts inom EU har främst kommit från Kina, och oftast antingen varit omärkt eller felmärkt. Förbudet har tillkommit efter starka protester från tiotusentals europeer mot att katt- och hundpäls har förekommit i EU.

Misstänker du att hundpäls säls i Sverige ska du kontakta Jordbruksverket (www.jordbruksverket.se). På Jordbruksverket är det enheten för foder och djurprodukter som har hand om dessa frågor. Tillsynsenheten ansvarar för tillsynen. Om någon har anledning att misstänka att brott begås kan alltid lokal polismyndighet kontaktas. Det är också möjligt att vända sig till Jordbruksverket om man har anledning att misstänka att lagstiftningen inte följs. Jordbruksverket kan sedan följa upp och använda uppgifterna i sin kontrollverksamhet.

I Sverige utövar Jordbruksverket tillsyn över att lagen följs. I övrigt är det Tullverkets och Polisens uppgift att beivra överträdelser mot förbudet. På dessa myndigheters uppdrag ska Naturhistoriska riksmuseet, Statens kriminaltekniska laboratorium och Husdjursgenetiska laboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet utföra analyser av päls för att fastställa om den kommer från katt eller hund.

Den som bryter mot förbudet ska enligt lagen kunna dömas till böter. Förbudet mot import och export av pälsvaror omfattas av straffansvar enligt lagen om straff för smuggling.

Silke är fibrer som produceras av silkesfjärilens larver. För att larven ska kunna bli fjäril måste den först bli puppa. Larven bygger en silkeskokong för att skydda sig under förpuppningen. Kokongen består av de den silkestråd som används vid tillverkningen av silkestyg. Eftersom tråden lätt går sönder när fjärilen ska bryta sig ur kokongen dödas silkesfjärilen redan i puppstadiet. Det sker oftast genom kraftig upphettning i sol eller ugn eller genom kvävning med vattenånga. Larverna har visat sig producera endorfiner som är en fysisk reaktion på smärta. Och även om man är osäker på exakt hur djuren känner kan man fråga sig om det är rimligt att beröva så många varelser livet för att få fram ett lyxmaterial som silke. Det går åt 1500 silkeslarver till 100 gram silke.

Ljus tillverkas av stearin, paraffin eller en blandning av stearin och paraffin, s k kompositionsljus. Ibland används beteckningen "stearinljus" även om paraffinljus vilket är fel. Men det finns vegetabiliska och ekologiska ljus också, se rubriken Ljustillverkare.

Stearin

Stearin tillverkas av animaliskt och vegetabiliskt fett. Stearin är fastare i konsistensen än paraffin vid rumstemperatur och anses ha en högre kvalitet än paraffinet. Stearin används i första hand som råvara inom kemiindustrin (bl a gummi-, tvål-, tvätt- och plastindustrin) och är en förnyelsebar råvara.

Det svenska företaget AAK säljer stearin till flera svenska ljustillverkare. Vi kontaktade dem i januari 2009 och fick veta att det animaliska fettet i stearinet kommer i huvudsak från gris, men en del även från "nöt" (kor och tjurar). Fettet kommer mestadels från djur i Sverige, men tas även från t ex Tyskland och Polen. Det vegetabiliska fettet tas från olika källor, t e x raps, soja, palm, solros m m. Blandningen av fetterna i stearinet ligger på ungefär 60% vegetabiliskt fett och 40% animaliskt fett.

Paraffin

Paraffin är en mineralolja, alltså icke-animalisk. Paraffin är oftast en biprodukt av dieselolja och är till skillnad mot stearin inte förnyelsebar. Värmeljus, blockljus och olika lyktor tillverkas vanligen av paraffin. Om ljusen är tillverkade av 100% paraffin så är de alltså icke-animaliska.

Kompositionsljus

Kompositionsjus är en blandning av stearin och paraffin (ofta i kompositionen 30/70).

Vill du undvika ljus med animaliskt innehåll så läs ordentligt på innehållsförteckningen. Ibland kan denna vara otydlig och det bästa är då att kontakta företaget och fråga.

Ljustillverkare

Vi har kollat med några storförsäljare av ljus i Sverige vilken råvara de använder till sina ljus.

• Företaget Liljeholmens ljus tillverkar sina ljus under märket "Liljeholmens" av 100% stearin, alltså delvis animaliskt innehåll.
• De flesta av IKEAs ljus tillverkas av paraffin och vegetabiliskt vax. Deras ljus "Jubla" görs dock av 100% stearin (förväxla ej med "Jubilar" som görs av 100% paraffin).
• DelsboCandle säljer Antikljus och Kronljus. Dessa tillverkas av 100% stearin, alltså delvis animaliskt innehåll.

Många öl- och framför allt vinsorter behandlas i klarningsprocessen med animaliska produkter. Öl, speciellt mörkt sådant, klarnas med fiskbloss (gelatin från fisk). I vin används till en liknande process till exempel äggvita eller gelatin. Till rysk och östeuropeisk vodka används ibland benmjöl. Campari, liksom en del röda viner, innehåller karmin, ett rött färgämne från krossade insekter. Likörer och annan starksprit filtreras ej. Lästips: The Observer

Klarning av vin

Den främsta anledningen till att viner klaras är att hindra att vinet får "slöjor" och blir grumligt. Slöjor i vinet kommer av proteiner från jäsningen och man tillsätter därför ett klarningsmedel som drar ner proteinerna till botten av vinkaret. De flesta klarningsmedel kommer från växt- eller djurriket, bortsett från bentonit som är ett slags lera.

• Äggvita används för att minska tanninhalten (strävheten) i röda viner.
• Gelatin kommer från djurhudar, ben eller från växtriket. Används i både röda och vita viner för att ta bort exempelvis tannin.
• Husbloss utvinns från fiskars simblåsor, och används i vita viner.
• Mjölk eller kasein används i vita viner för att korrigera färgen.

Inget eller ytterst lite av klarningsmedlet finns kvar i det färdiga vinet. Ändå är klarning kontroversiellt för personer som inte vill använda några djurprodukter.

Vegetariska och veganska sorter

Djurens Rätt har i nuläget tyvärr inte någon möjlighet att ha utförliga och heltäckande listor över öl och vinsorter som är veganska. Nedan hittar du den information som som vi har. På följande webbsida hittar du listor med info om animaliska ingredienser i olika öl, vin och spritsorter: http://www.barnivore.com

Öl

Företaget Oceanbryggeriet har flera veganska ölsorter. Från och med 2010 är Ocean Eko, IPA och Göteborgsporter anpassade för veganer. Inga animaliska klarningsmedel används längre i produktionen i ovannämnda produkter.

Information från Carlsberg

Från: SE SM Konsumentservice <[email protected]>
Datum: 16 december 2010 10:55

Till klarningsprocessen av öl, används ibland fiskbloss (dvs gelatin från fisk). Att använda gelatin som klarningsmedel är mycket ovanligt i Sverige, men förekommer i bland utomlands (tex England) på överjästa mörka öl som jäser klart på fat eller flaska.

Denna metod används inte på några av Carlsbergs ölsorter utan dessa baseras uteslutande bara på malt, humle, jäst och vatten.

Med vänliga hälsningar
Carlsberg Sverige
Konsumentservice
SE-161 86 Stockholm (Bryggerivägen 10) Sweden
Tel 020-788 020, Vxl +46 8 757 70 00
[email protected]

Black Isle Goldeneye Pale Ale

Ekologisk craft ale från Skottland (5,6% vol.).
"Dessutom är Black Isle perfekt för vegetarianer, eftersom ölen inte innehåller animaliskt klarningsmedel, utan istället klarnas med hjälp av alger."
Källa: http://www.presskontakt.se/pressreleaser/visa/pressrelease/349845/
systembolagsnyheter/BD61A738-B3FB-C814-FA5A-D8A99D0F5E2E

Vin

I december 2011 släpptes ett nytt vin som marknadsförs som både ekologiskt och veganskt: Chill Out Mountains Malbec, Argentina (6146). Läs mer på vår blogg Vegokoll

I november 2010 fick vi en liten lista från Systembolaget på veganska vinsorter:

Röda viner:

• 6512 Ecologica Shiraz Malbec
• 3745 Dolce Vita Monica
• 12507 Vila Santa Reserva
• 32205 il Nostro Rosso del Salento
• 6405 Yellow Tail Cabernet Merlot
• 6392 Wolf Blass Yellow Label
• 6834 Yellow Tail The Reserve Cabernet Merlot

Vita viner:

• 12502 Fasoli Gino Soave Borgoletto
• 6906 Carl Reh Organic Riesling
• 28006 Neethlingshof Sauvignon Blanc
• 5688 Jurassique Chardonnay

Systembolaget har tidigare inte kunnat lämna ut någon lista utan svarade då så här:

Då vin och spritproducenter inte behöver uppge vilka hjälpämnen de använder i sin produktion är detta ingen information vi har. Vi frågar dock efter denna information när vi köper in våra produkter men det är väldigt få producenter som uppger detta. Förmodligen för att det kan variera från år till år och till och med batch till batch beroende på vad producenten anser vara nödvändigt.

För närvarande har vi ingen aktuell lista över vilka producenter som valt att informera om vilka hjälpämnen de använder.

Att kontakta producenterna direkt är nog det bästa sättet att få en uppdaterad uppgift. Det vi kan tipsa om på rak arm är ekologiska och biodynamiska odlare som ofta har en produktion utan animalier (dock inte alltid). En producent i Chablis i Frankrike som heter Brocard kan också vara värd att kolla upp.

De ämnen som används är främst äggvita, gelatin, fiskbloss och ibland mjölkprodukter. Vad som används beror på vilka ämnen i vinet som behöver avlägsnas. Benmjöl och blod är inte tillåtna i produkter som säljs inom EU.

Många viner klaras dock med icke-animaliska ämnen så som t.ex. bentonit. De hjälpämnen som används vid framställningen av t.ex. vin och öl finns dock inte kvar i den färdiga produkten. D.v.s. vin och öl är som färdiga produkter helt utan animaliska ämnen.

Färgämnen, så som karmin, får inte användas i röda viner utan endast i produkter så som Campari, Vermouth etc.

Fler vintips:

• http://ekovin.se/vart_sortiment/veganviner/
• http://www.livetsgoda.se/artikel/artikel.asp?ArtikelId=1474

Välkommen hit! Nedan hittar du information om hur många svenskar som väljer vego. Men först: just nu går det att se reklam om kycklingköttets positiva klimatpåverkan runt om i landet. Och det stämmer att kycklingkött genererar en mindre mängd utsläpp än de flesta andra typer av kött.

Men jämfört med vego så är kycklingköttet fortfarande en miljöbov, det glömmer reklamen att berätta. Faktum är att kycklingkött fortfarande står för upp till 10 gånger mer (!) utsläpp än motsvarande växtbaserade alternativ.

Så vill du göra något bra för klimat på riktigt är det fortfarande bäst att välja vego.

Var tionde svensk är vegetarian/äter vego

Under mars 2014 genomförde Demoskop på uppdrag av Djurens Rätt en undersökning gällande vegetarisk mat bland allmänheten. Totalt genomfördes under perioden 25 februari – 5 mars 1.000 telefonintervjuer med personer från 15 år och uppåt.

I undersökningen uppgav 4 % att de var veganer och 6% att de var vegetarianer. När samma undersökning genomfördes för fem år sedan uppgav 2 % att de var veganer och 4 % att de var vegetarianer.

Vanligast är det att vara vegetarian eller vegan i Skåne (15%) och i Storstockholmsområdet (11 %). Det är också i dessa regioner vi ser den största ökningen de senaste fem åren.

Andelen vegetarianer och veganer är 10 % både bland kvinnor och män. 8 % av kvinnorna uppgav att de är vegetarianer och 2% att de är veganer. Bland männen uppgav däremot 4% att de är vegetarianer och hela 6 % att de är veganer. Åldermässigt befinner sig den största delen vegetarianer och veganer bland 15-24 åringar (17%). Siffran ligger på 10% för 25-49-åringarna, på 8% för 50-64-åringarna och 6% för de som är 65 år och äldre. Det är något fler veganer bland 50-64-åringarna (5%) än vad det är i gruppen 25-49 år (4%).

Att vara vegetarian och vegan skiljer sig inte nämnvärt mellan olika bostadsområden. I Storstadsområden ligger den totala vegosiffran på 11%, i övriga stadsområden på 9% samt övriga landet på 10%. När undersökningen gjordes 2009 låg procenten också på 10% gällande övriga landet, men den var lägre i storstadsområden (6%) och övriga stadsområden (5%).

De personer som angav i undersökningen att de inte var veganer eller vegetarianer, fick frågan om intresset att välja vegetarisk mat har ökat eller minskat de senaste 12 månaderna. Av de tillfrågade svarade 37% att det hade ökat mycket eller något (jämfört med 26% för 2009) och för bara 4% har intresset minskat. Intresset har ökat betydligt mer bland kvinnor (44%) än bland män (30%), men har förändrats ungefär lika mycket i de olika åldersgrupperna. Vegomatintresset har ökat betydligt mer i storstäderna (45%) jämfört med för landsbygden (29%).

De som inte var vegetarianer eller veganer fick också frågan om vilka av en rad olika skäl som de trodde skulle kunna påverka dem att i större utsträckning äta vegetarisk mat i framtiden.

Av hänsyn till djuren. 21% angav ett mycket starkt argument, 28% angav ett ganska starkt argument men för 15 % var det inget argument alls. 2009 svarade 14% att det var ett starkt argument, 26% att det var ett ganska starkt argument och 27% att det inte var något argument alls. Bland de som idag svarade att hänsyn till djuren är ett "mycket starkt argument" var 27% kvinnor och 14% män (jämfört med 2009 då det var 16% kvinnor och 12% män). Siffran ligger på 31% för unga mellan 15-24 år (en ökning från 19% 2009), för gruppen 25-49 år var siffran 20% (jämfört med 14% 2009), 21% för gruppen 50-64 år (jämfört med 14% för 2009) samt även en ökning bland 65 år och äldre på 16% idag (jämfört med 9% 2009).Att vegetarisk mat skulle anses vara hälsosammare än annan mat. 16% angav ett mycket starkt argument (13% för 2009), 37% angav ett ganska starkt argument men för 11 % var det inget argument alls.Att vegetarisk mat skulle anses ha lägre miljöpåverkan än annan mat. 19% angav ett mycket starkt argument (9% för 2009), 37% angav ett ganska starkt argument men för 13 % var det inget argument alls.Att vegetarisk mat skulle bli billigare. 15% angav ett mycket starkt argument (likadan procentsats som 2009), 26% angav ett ganska starkt argument men för 20 % var det inget argument alls.Att det vore lättare att hitta bra vegetariska produkter i affären eller på restauranger. 12% angav detta som ett mycket starkt argument (8% för 2009), 30% angav ett ganska starkt argument men för 17 % var det inget argument alls (27% för 2009)

Slutsatser

Var tionde svensk benämner sig som vegan eller vegetarian. Undersökningen visar att intresset för vegansk och vegetarisk mat ökar i Sverige. Argumentet att välja vegetarisk mat med hänsyn till djuren har glädjande ökat sedan 2009. Fortfarande är miljöskäl det starkaste argumentet.

Fler människor idag än 2009 skulle överväga att välja vegetarisk mat om det vore lättare att hitta i butiker och på restauranger. Detta skäl, samt miljöaspekten och hänsyn till djuren är argument som biter bättre på kvinnor än män. Detsamma gäller de yngre, men bland dem spelar även priset en större roll.