Djurvänlig kommun 2026
Djurens Rätt presenterar den årliga rankingen Djurvänlig kommun för åttonde året i rad. Andelen kommuner som väljer bort turbokycklingar vid upphandling har åter ökat sedan föregående år. Perstorps kommun hamnar högst upp på listan och utses därmed som vinnare i årets ranking.
Mer information om resultatet och om hur kommunerna utvecklat sig sedan tidigare år hittar du längre ned på sidan.
Resultat Djurvänlig kommun
Ladda om sidan om bilden inte visas. Med filterfunktionerna kan du hitta trender och göra jämförelser som är intressanta för just dig. Du kan till exempel jämföra kommunerna inom ett visst län, eller titta på skillnader mellan storstäder och landsbygd. Klicka först ur rutan "Alla" i filtrets rullist så att inga poster är markerade, och klicka sedan i ett eller flera val i samma lista. Du kan också sortera rankinglistan utifrån kommun istället för placering för att enkelt hitta en viss kommun där.
Vinnare av Djurvänlig kommun 2026 är Perstorps kommun, med 132 poäng av 168 möjliga. Det är första gången som Perstorp har landat bland de tio bästa kommunerna, från att som bäst ha placerat sig på 14:e plats 2025.
Bakom Perstorps framgång ligger både utvecklingsarbete inom växtbaserad omställning och med avseende på djurskyddskrav vid upphandling. Kommunen har minskat serveringen av kött sedan föregående år med hjälp av flera insatser. Perstorp har höjt nivån på upphandlingskraven för kycklingkött och anger att minst 20 procent av upphandlat kycklingkött ska uppfylla krav på begränsad tillväxthastighet. Även kraven för nötkött, griskött och mjölkprodukter har höjts jämfört med föregående år.
Även silvermedaljören Alvesta kommun har klättrat kraftigt sedan 2025 års plats 46, och landar tätt bakom vinnaren med sina130 poäng. Tredjepristagaren Malmö stad är tillbaka i toppen efter några år med lägre placeringar. Malmö, som vann rankingen 2020 och kom på tionde plats år 2022, landade på 124 poäng och klättrade upp från plats 53 år 2025.
Vid en analys av kommuntyp för de 50 högst placerade kommunerna framträder ett tydligt mönster: kommuner nära större städer och storstadsregioner är överrepresenterade, medan landsbygds- och glesbygdskommuner mer sällan återfinns i toppskiktet. Samtidigt visar 2026 års resultat att flera medelstora pendlingskommuner såsom Perstorp, Alvesta, Lomma och Håbo klättrat kraftigt. En möjlig förklaring är att dessa kommuner kombinerar tillräckliga resurser för strategiskt arbete med måltider, hållbarhet och upphandling med en organisation som är tillräckligt liten för att snabbt kunna genomföra nya mål, styrdokument och djurskyddskrav i hela verksamheten.
Åtgärder för att öka andelen växtbaserat
Nära 50 procent av kommunerna har minskat serveringen av kött under det senaste året. Nedan kan du läsa mer om vilka åtgärder kommunerna gjort för att öka andelen växtbaserat.
Figuren nedan visar hur stor andel av de svarande kommunerna som vidtagit olika åtgärder det senaste året för att öka andelen växtbaserat, där flera svar kunde väljas. Nära 50 procent av kommunerna angav att de har minskat serveringen av kött under det senaste året. Tidigare år har den siffran varit högre, vilket tyder på att ökningstakten verkar bromsa in. Kycklingkött utgör ett undantag. Där har andelen kommuner som uppger att de minskat serveringen sedan föregående år ökat något, från 7 till 9 procent.
När det gäller att servera vegetariska rätter varje dag som alla kan ta av utan att förbeställa är det 90 procent av kommunerna som gör detta i grundskolan, vilket också är vad Livsmedelsverket rekommenderar. Ungefär 35 procent av kommunerna har genomfört detta även i förskolorna, vilket innebär en ökning med fem procentenheter och en fortsatt positiv utveckling.
Andelen kommuner som har vegetariska dagar varje vecka ligger stabilt sedan förra året på cirka 75 procent. Ungefär 20 procent av de svarande kommunerna har flera vegetariska dagar varje vecka, och på grundskolenivån har dessa ökat med fem procentenheter.
Andelen kommuner som serverar veganskt till barn och elever som efterfrågar det, ligger på drygt 70 procent.
Här finns sammanställningar i grafisk form av samtliga resultat gällande åtgärder för växtbaserat.
Djurskyddskrav vid upphandling
Under de senaste tre åren har kommunerna ställt något lägre djurskyddskrav vid upphandling än tidigare, med undantag för kycklingkött där nivån istället har ökat.
I 2026 års resultat har den uppåtgående trenden fortsatt för kycklingarna, då allt fler kommuner ställer upphandlingskrav som innebär mer långsamväxande och hälsosamma raser. År 2025 uppgav ungefär en femtedel av kommunerna att de ställde krav på att en del av kycklingköttet skulle komma från raser med begränsad tillväxthastighet eller att de hade för avsikt att göra det i kommande upphandling.
I 2026 års undersökning hade den andelen ökat till en fjärdedel. Kommentarer till svaren vittnar om ett fortsatt starkt engagemang för kycklingarnas situation, men också om frustration över begränsad tillgång till produkter som uppfyller högre djurskyddskrav för storkök. Också för mjölkprodukter har fler kommuner, 32 %, ställt krav på ekologiskt 2026 jämfört med föregående års 27 %, men andelen är inte tillbaka på tidigare års nivåer.
Andelen eko minskar för nöt- och griskött
När det gäller upphandling av griskött och nötkött syns en uttalad förskjutning bort från ekologisk produktion. För griskött var det 2026 bara 2 % av de svarande kommunerna som uppgav att de ställer upphandlingskrav i linje med KRAV-märkt, jämfört med 4 % året innan. För nötkött var motsvarande nedgång från 13 till 8 %. Fler kommuner ställer i stället krav i nivå med regelverket för svensk animalieproduktion, vilket innebär en negativ utveckling för djurvälfärden. För ägg är upphandlingskraven i princip oförändrade.
Figuren nedan visar kommunernas djurskyddskrav vid upphandling av kycklingkött, där flera svarsalternativ kunde väljas parallellt. Här finns sammanställningar i grafisk form av samtliga resultat gällande kommunernas djurskyddskrav vid upphandling.
Djurskydd i samband med högtider
Kommunerna har åter klivit framåt i mer djurvänlig riktning jämfört med tidigare år inom de områden som täcks av den kompletterande enkäten.
Hela 96 procent av kommunerna i undersökningen avstår från att arrangera fyrverkerier, vilket är vilket är i nivå med föregående år. Därtill svarade 77 procent att de begränsar privatpersoners användning av fyrverkerier med lokala föreskrifter, ofta genom tidsbegränsning till timmarna runt tolvslaget på nyårsnatten, även det en ökning. Andelen kommuner som avstår från påskfjädrar ligger ganska stabilt på ungefär 90 %.
Här finns en sammanställning i grafisk form av resultaten från den kompletterande enkäten.
Om undersökningen
Djurvänlig kommun är Djurens Rätts ranking av Sveriges kommuner utifrån vilka djurvänliga val som kommunerna har gjort, som vi gör varje år sedan 2019. I Djurvänlig kommun granskas områden som kommunen kan styra över, som kommunala verksamheter och inköp till dessa.
Djurvänlig kommun har stort fokus på den mat som serveras i skolor och förskolor – både satsningar på mer växtbaserad mat och även djurskyddskrav vid upphandling av animalier. De delarna väger tyngst i rankingen eftersom de påverkar flest djur och i störst utsträckning. Denna del av undersökningen kompletteras av en mindre del som berör användning av påskfjädrar, begränsning av fyrverkerier, och åtgärder för att skydda djur vid valborgsfirande.
Genomförande
Undersökningen genomfördes för åttonde året i rad. Undersökningen genomfördes under perioden november 2025 till maj 2026 via enkätverktyget SurveyMonkey. Uppdelningen i två enkäter beror på att frågorna hanteras av olika förvaltningar. Kostenkäten som genomfördes i samarbete med Ekomatcentrum skickades till kommunernas kostchef eller motsvarande, medan en kompletterande enkät med övriga frågor skickades till tjänstepersoner på gata/park-förvaltningarna eller till kommunens huvudadress. Påminnelser gjordes även via telefon. Sammanställning har gjorts i Excel och analys och visualisering i Tableau.
Svarsfrekvens
Inför årets ranking svarade 175 av landets 290 kommuner på hela eller större delen av undersökningen vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent. De kommuner som har avstått från att svara har noll poäng i rankingen och en delad placering 216.
Poängsättning
Maxpoängen var 168 poäng, varav 154 poäng för kostenkäten och 14 poäng för den kompletterande enkäten “Djurskyddsbeslut”. Vinnarkommunen Perstorp fick 132 poäng totalt.
En vägledande princip i poängsättningen har varit att de beslut som påverkar flest djur i störst utsträckning motsvarar mest poäng. Vid lika poängtal ges den högre placeringen i rankingen till den kommun som besvarat båda enkäterna. Om kommunerna fortfarande efter denna viktning har samma ställning tilldelas de delad placering i rankingen. När två kommuner ges samma placering, till exempel plats 9 i rankingen, hoppas placering 10 över och nästkommande kommun får placering 11
Notering om djurskyddskriterier vid upphandling
Svarsalternativen för nivån på djurskyddskriterier har utgått från Upphandlingsmyndighetens kriterier eftersom dessa i mycket hög utsträckning används av kommunerna. Det innebär inte att Djurens Rätt anser att den högsta nivån är bra nog. Djurens Rätt för en dialog med Upphandlingsmyndigheten om behovet av fortsatt utveckling av djurskyddskriterierna parallellt med detta arbete. Eftersom det tyvärr fortfarande saknas relevanta djurskyddskriterier för fiskar ingår detta inte i undersökningen.
Mer information om undersökningen
-
Underlag med sammanställning av enkätsvar, poäng och rankingplacering för alla kommuner som deltagit. Personuppgifter och kommentarer som kan innehålla personuppgifter publiceras ej.
Bli månadsgivare
Genom politiskt påverkansarbete gör Djurens Rätt skillnad för de djur som är flest och har det sämst.
