Rapporter

Här kan du ladda ner rapporter om djurs förhållanden, om djurs rättigheter och om vår historia. Årets rapporter ser du direkt, tidigare rapporter är sorterade efter ämne.

Böka på betong - om grisarna i köttindustrin

Djurens Rätt, 2014
Rapporten som PDF

Böka på betong

Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr.

Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade och frustrerade av att inte kunna bete sig naturligt. Svansbitning, hälta, magsår och luftvägssjukdomar orsakar stort lidande. Suggorna pressas till att föda så många smågrisar som möjligt. De drabbas av hunger, bogsår och beteendestörningar. Nästan alla smågrisar av hankön kastreras utan bedövning. Transporterna är stressande och på slakterierna bedövas grisarna med koldioxid, som ger ett starkt obehag.

Med den här rapporten riktar Djurens Rätt ljuset mot verkligheten för grisarna i köttindustrin.

Mjölkfabriken - En rapport om djuren i mjölkindustrin

Djurens Rätt 2013
Rapporten som PDF

Mjölkfabriken - En rapport om djuren i mjölkindustrin

Varje vår slås nya besöksrekord för mjölkgårdarnas betessläpp. Nu på hösten infaller istället den stora koinstängningen, men korna och de andra djuren i mjölkindustrin får inte samma uppmärksamhet då. Med rapporten Mjölkfabriken vill Djurens Rätt sätta ljuset på de delar av kornas liv som inte är solsken och gröngräs.

En genomsnittlig ko i mjölkindustrin tillbringar mer än 90 procent av sitt liv inomhus. Närmare hälften av korna står dessutom fastbundna under större delen av den tiden. Innevistelsen står i stark kontrast till sommarbetet: korna trängs på hårda betonggolv, utfodras med foder som gör dem sjuka och har små möjligheter till ett naturligt flockliv.

I Djurens Rätts rapport Mjölkfabriken belyses situationen för korna, kalvarna och tjurarna i mjölkindustrin. Rapporten beskriver de mer okända delarna av djurens liv, det som inte visas upp vid betessläpp och i annan reklam. Många känner nog inte till att kor av mjölkras hör till de mest extremavlade djuren. De producerar runt tio gånger så mycket mjölk som vore naturligt och de har ofta svårt att föda sina ungar utan assistans. För att korna ska producera mjölk krävs att de får barn, så de insemineras och föder en kalv varje år. Kalvarna tas från korna direkt efter födseln, bland annat för att inte störa mjölkningen. Det starka fokuset på produktion gör korna sjuka. Varje år drabbas var femte ko av juverinflammation, en smärtsam åkomma som kan leda till antibiotikabehandling och utveckling av resistenta bakteriestammar.

Djurens Rätt kräver bland annat att kor och kalvar ska få gå tillsammans, att nötdjur ska ges rätt till utevistelse året om och att aveln för hög mjölkproduktion ska upphöra.

Diverse

Naturligt beteende - Verkligheten kolliderar med djurens behov

Linda Björklund, Lollo Hernander, Lena Lindström, Cecilia Mille, Staffan Persson och Maj Sölvesdotter, Djurens Rätt 2010
Rapporten som PDF

Överst sträcker några hönor sina huvuden ut genom burens galler. Under strövar en höna på en äng med sina barn.Det finns en utbredd uppfattning om att det är alldeles tillräckligt att djuren har det rent omkring sig och får näringsrik mat, vatten och veterinärvård. Med den här rapporten vill vi visa att det inte stämmer. Djur måste också ges möjlighet att bete sig naturligt – annars mår de dåligt.

Djurskyddslagens fjärde paragraf slår fast att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Lagen är dock ingen garanti för att det är så djurens verklighet ser ut. Kor och kalvar skiljs från varandra direkt efter födseln, hönor hålls i burar, grisar får inte böka, fiskars behov av utrymme och socialt beteende ignoreras i akvarier och fiskodlingar, minkar hålls i burar utan möjligheter att simma eller klättra, möss och råttor som används i djurförsök får inte sträcka på sig, klättra eller bygga bon, hästar hålls ensamma, katter hålls ofta enbart inomhus där de inte kan klättra eller jaga och kaniner hålls ensamma i burar där de inte kan gräva hålor.

Så får det inte fortsätta. Djurens Rätt kräver att djurens beteendebehov tas på allvar och att djurskyddslagen uppfylls i praktiken.

Världens bästa djurskydd - Myten om Sverige granskas

Cecilia Mille och Eva Frejadotter Diesen , Djurens Rätt 2009
Rapporten som PDF
Rapporten i engelsk översättning som PDF

En ko tittar fram runt en husknut i lantlig miljö. Under finns texten "Världens bästa djurskydd".Har du någonsin hört sägas att Sverige har världens bästa djurskyddslag? I så fall är du inte ensam, för det är ett flitigt använt påstående. Men hur står sig Sverige egentligen i en internationell jämförelse? Den här rapporten är skriven för var och en som vill veta sanningen om det svenska djurskyddet. Regeringen har tagit initiativ till en översyn av djurskyddslagstiftningen, med särskilt fokus på vissa problemområden. Djurens Rätt passar på tillfället att syna djurskyddet i sömmarna, och föreslå förbättringar.

Vi lever i ett land där det är tillåtet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull. Lagen säger också att vissa djur kan kastreras helt utan bedövning, och att de flesta djur får visas upp på cirkus. Men är det så överallt? Följ med Djurens Rätt på en resa i världen, där inspiration till en ny och bättre lagstiftning hämtas i ibland annat Bolivia, Kroatien och Schweiz. I slutet av resan faller domen.

Välkommen till världen - En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

Djurens Rätt 2008
Rapporten som PDF

En liten kalv står ensam i ett bås. Under finns texten: Välkommen till världen, En beskrivning av djurs livsvillkor i SverigeDen här rapporten beskriver de förhållanden som unga djur möter när de kommer till världen. De djur som föds upp av människor hålls för olika syften, vilket ger dem helt olika förutsättningar. Många gånger är verkligheten grym. Kalvar till mjölkkor tas från sin mamma direkt efter födseln, tuppkycklingar dödas när de är knappt ett dygn gamla och griskultingar får sina testiklar bortskurna helt utan bedövning.

Livsvillkoren för unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, på djurparker och för vissa sällskaps- och tävlingsdjur beskrivs. Avslutningsvis föreslås en barnkonvention som gäller djurens ungar och Djurens Rätts krav på lagändringar presenteras.

Djur i lantbruket

Böka på betong - om grisarna i köttindustrin

Djurens Rätt, 2014
Rapporten som PDF

Böka på betong

Har du sett en gris på grönbete? En bökande gris i sin flock med möjlighet att svalka sig i en skön lerpöl? Det är en ovanlig syn tyvärr.

Inomhus i trånga, tråkiga boxar på hårt golv blir grisarna uttråkade och frustrerade av att inte kunna bete sig naturligt. Svansbitning, hälta, magsår och luftvägssjukdomar orsakar stort lidande. Suggorna pressas till att föda så många smågrisar som möjligt. De drabbas av hunger, bogsår och beteendestörningar. Nästan alla smågrisar av hankön kastreras utan bedövning. Transporterna är stressande och på slakterierna bedövas grisarna med koldioxid, som ger ett starkt obehag.

Med den här rapporten riktar Djurens Rätt ljuset mot verkligheten för grisarna i köttindustrin.

Mjölkfabriken - En rapport om djuren i mjölkindustrin

Djurens Rätt 2013
Rapporten som PDF

Mjölkfabriken - En rapport om djuren i mjölkindustrin

Varje vår slås nya besöksrekord för mjölkgårdarnas betessläpp. Nu på hösten infaller istället den stora koinstängningen, men korna och de andra djuren i mjölkindustrin får inte samma uppmärksamhet då. Med rapporten Mjölkfabriken vill Djurens Rätt sätta ljuset på de delar av kornas liv som inte är solsken och gröngräs.

En genomsnittlig ko i mjölkindustrin tillbringar mer än 90 procent av sitt liv inomhus. Närmare hälften av korna står dessutom fastbundna under större delen av den tiden. Innevistelsen står i stark kontrast till sommarbetet: korna trängs på hårda betonggolv, utfodras med foder som gör dem sjuka och har små möjligheter till ett naturligt flockliv.

I Djurens Rätts rapport Mjölkfabriken belyses situationen för korna, kalvarna och tjurarna i mjölkindustrin. Rapporten beskriver de mer okända delarna av djurens liv, det som inte visas upp vid betessläpp och i annan reklam. Många känner nog inte till att kor av mjölkras hör till de mest extremavlade djuren. De producerar runt tio gånger så mycket mjölk som vore naturligt och de har ofta svårt att föda sina ungar utan assistans. För att korna ska producera mjölk krävs att de får barn, så de insemineras och föder en kalv varje år. Kalvarna tas från korna direkt efter födseln, bland annat för att inte störa mjölkningen. Det starka fokuset på produktion gör korna sjuka. Varje år drabbas var femte ko av juverinflammation, en smärtsam åkomma som kan leda till antibiotikabehandling och utveckling av resistenta bakteriestammar.

Djurens Rätt kräver bland annat att kor och kalvar ska få gå tillsammans, att nötdjur ska ges rätt till utevistelse året om och att aveln för hög mjölkproduktion ska upphöra.

Var är alla kycklingar?

Djurens Rätt 2012
Rapporten som PDF

Vad är alla kycklingaR?Svenskarna äter allt mer fågelkött, men få känner till det lidande som kyckling- arna och kalkonerna utsätts för i den intensiva produktionen. Trängsel, dålig luft, frätskador och en avel som är så inriktad på tillväxt att fåglarna får svårigheter att gå, är några exempel på vad den moderna uppfödningen utsätter fåglarna för. Dessutom utsätts många kycklingar och kalkoner för skador och lidande i samband med transport och slakt. Varje år dör omkring 150 000 fåglar i samband med transport till slakterier.

Hönan eller ägget - En genomlysning av äggindustrin

Lena Lindstrom, Djurens Rätt 2009
Rapporten som PDF

Tre ägg mot blå bakgrund. Under finns texten: Hönan eller ägget - En genomlysning av äggindustrinI det vilda lever hönor i den sydostasiatiska djungeln. Djungelhönorna lägger en kull ägg på våren för att ruva fram kycklingar som de sedan tar hand om. För de hönor som lever i fångenskap hos människor ser verkligheten annorlunda ut. Den moderna äggindustrin har påverkat hönornas biologi, genom avel och ljusprogram, så att de värper året om. Det här är helt onaturligt och sliter hårt på hönan. Hon får kalkbrist av att producera så många äggskal, vilket leder till benskörhet. Många hönor bryter ben och vingar, både under livstiden och vid infångning och transport till slakteri. Hönorna i den svenska äggindustrin lever i en helt onaturlig miljö som inte låter dem få utlopp för många av sina naturliga beteenden och som gör dem stressade och sjuka. Djurhållningen bryter på flera sätt mot intentionerna med den svenska djurskyddslagen.

Djurens Rätt anser att alla hönor och tuppar har rätt att leva sina liv med god livskvalitet utan att dödas i förtid.

Fiskar

Under ytan - En rapport om fiskar och fiskindustrin

Lena Lindström, Djurens Rätt 2008
Rapporten som PDF

En fisk på havsbottnen möter din blick. Under finns texten: Under ytan en rapport om fiskar och fiskindustrinFiskar är känsliga varelser som inte skiljer sig så mycket från andra ryggradsdjur som man kanske kan tro. Men de behandlas ofta som om de vore känslolösa ting. Viltfångade fiskar lämnas att kvävas i luften, och de omfattas inte av djurskyddslagen. Fiskar i odlingar utsätts för trängsel, stressande hantering och plågsamma avlivningsmetoder.

Inom akvariehobbyn fraktas viltfångade fiskar över hela jorden för att hållas som prydnader i någons hem. Fiskar är också det djur som används i störst antal för djurförsök. Fiskar är inte mat, underhållning eller försöksobjekt. De är individer med ett egenvärde och en förmåga att uppleva, känna smärta och lust som de delar med andra djur. Djurens Rätt vill att allt utnyttjande av fiskar som strider mot deras intressen upphör.

Hästar

Älskade hästar - en granskning av hästvärlden

Sara Asteborg, Djurens Rätt 2009
Rapporten som PDF

Två hästar står och betar på en lerig gräsbädd. Under står texten "Älskade hästar: En granskning av hästvärlden"Hästar är inte människor. Trots detta verkar många tro att hästar fungerar på samma sätt som människor. Att hästar äter frukost, lunch och middag, sover hela natten, vill vara inne när det är kallt och ha en egen box att vara i. Inget kan dock vara mer fel. Hästar är kanske ett av de mest missförstådda djuren – vi vill dem så väl, men behandlar dem så fel.

Djurens Rätt har granskat hästvärlden och har hittat en värld full av motsägelser. Hästar betraktas som älskade familjemedlemmar men behandlas samtidigt som verktyg för att nå framgångar på tävlingsbanan. Det är en i många delar sluten värld som döljer brutala träningsmetoder, en föråldrad djursyn och hästar med beteendestörningar. Den här rapporten visar på hästarnas verkliga behov och kan konstatera att det inte räcker med att vara älskad för att ha ett bra liv.

För att hästar ger allt - Sanningen om travsporten

Sara Asteborg, Djurens Rätt 2008
Rapporten som PDF

En trött travhäst släpar i regnet en sulky på en bana. Under finns texten: För att hästar ger allt - Sanningen om travsportenTrav- och galoppsporten omsatte år 2007 nära 12 miljarder kronor. Den stora drivkraften inom travsporten är spelet på hästarna. Men spelet har ett högt pris och det är hästarna som får betala det. Det handlar bland annat om skador, förslitningar och att hästarna ofta skickas till slakt som unga.
Inom travets värld finns det människor som är beredda att betala mycket pengar för en häst, men i samma stund den inte presterar längre finns det inte längre någon som vill betala. Då är det istället dags att investera i en ny potentiell stjärna, och jakten på framgång fortsätter. Men vad händer med hästen?

Jakt

Ur den jagades synvikeln - En rapport om djur som utsätts för lidande och död

Angelica Berg, Ingegerd Erlandsson, Staffan Melin och Roger Pettersson, Djurens Rätt 2005
Rapporten som PDF

En älgko tittar trött in i kameran. Under finns texten: Ur den jagades perspektivDet pågår ett krig i Sverige! Det är ett anfallskrig mot obeväpnade individer, varav de flesta bor i skogen. Kriget pågår under så gott som alla årets dagar, med avbrott under så kallad yngeltid. Men det intensifieras under hösten. Då får bär och svampplockarna maka på sig när de grönklädda vapenbärarna intar skogen för att döda cirka hundra tusen exemplar av skogens konung. Många älgar dödas dock inte direkt, utan de skadas och flera går en plågsam, lidandefylld och utdragen död till mötes. Djurens lidande hamnar aldrig i fokus i de jaktbilagor som brukar finnas i lokaltidningarna. Där hamnar istället krigarna, troféerna och prylarna från vapen- och övrig jaktindustri. Men de senaste åren har man dock kunnat skönja en växande jaktetisk debatt. Oftast har den varit förvisad till insändarsidorna. Men den kommer alltmer fram i andra sammanhang. Som till exempel när Demokratiutredningen slog fast att djur utsätts för större lidande under den svenska älgjakten än det lidande som djur åsamkas under slakt utan bedövning (en verksamhet som av djurskyddsskäl är förbjuden i Sverige). Eller när den statliga utredningen om viltvårdsuppdraget angav att den oetiska godsjakten hotar hela jakten. Den här rapporten står på de jagades sida. Den beskriver de djur som jagas i Sverige. Den avslöjar också vilka det är som jagar, och att de svenska jägarorganisationerna till och med bedriver propaganda på förskolorna för att kunna fylla sina led i framtiden. Vapenindustrins roll avslöjas också. Dessutom innehåller den tio förslag på angelägna förändringar.

Pälsfarmning

Pälsfarmning på övertid - Burhållning av minkar kan inte förenas med djurskyddslagen

Lena Lindström, Djurens Rätt 2011
Rapporten som PDF

En vit mink tittar mot dig genom burgallret. Nedanför står texten "Pälsfarmning på övertid"Idag finns 65 minkfarmer i Sverige. På dem föds och dödas varje år omkring en miljon minkar. En hel del forskning har bedrivits kring vilka djurskyddsproblem som finns på farmerna och hur minkarnas miljö kan förbättras. Men forskningen ger inga svar på hur burhållning av minkar ska kunna förenas med den svenska djurskyddslagen. Den internationella forskningen är mycket motsägelsefull, och inte heller den svenska forskningen har gett några användbara resultat.

Entydig forskning visar dock att om minkar hålls i större inhägnader med tillgång till klättermöjligheter och simvatten visar de inga beteendestörningar och mår även i övrigt bra. Det här är också i enlighet med de vetenskapligt baserade minimikraven för att hålla minkar i djurparker i Sverige. Detta är idag den enda hållning av minkar som har vetenskapligt stöd för att kunna leva upp till Sveriges djurskyddslag. En statlig utredning från 2003 och ett riksdagsbeslut från 2006 har båda kommit fram till att hållningen av minkar måste förändras i enlighet med nya forskningsrön. Det är dags att de orden blir verklighet. Minkarna har väntat länge nog.

Årsrapporter, jubileumsrapport

Årsrapport 2012

Djurens Rätt 2013
Rapporten som PDF

Årsrapport 2012Djur är medvetna och upplevande individer. De finns inte till för oss människor för att bli mat, kläder, försöksobjekt eller användas som underhållning. Djurens Rätt arbetar med opinionsbildning och politisk påverkan för ett samhälle där djur har rättigheter.

På vägen finns det många viktiga steg, som att förbjuda burhållning av hönor, förbjuda pälsfarmning, införa en 8-timmarsgräns för djurtransporter i EU och minska lidandet i djurförsök, samtidigt som vi hjälper konsumenter att göra djurvänliga val. Huvudområden för Djurens Rätts arbete är djurförsök, päls, djuren i livsmedelsindustrin samt djurvänlig konsument.

Nytt för i år är att årsrapportens struktur följer de huvudmål och riktningsmål som finns i Djurens Rätts verksamhetsinriktning (antagen 2011). Förbundsstyrelsen hoppas att du som läsare därmed får en tydligare
bild av hur arbetet styrs och vilka resultat Djurens Rätt uppnått under 2012.

Årsrapport 2011

Djurens Rätt 2012
Rapporten som PDF

Djurens Rätts årsrapport 2011I dagens samhälle tar människor fortfarande för givet att djuren finns till för oss att använda som vi behagar. De föds upp och dödas med enda syfte att bli mat, kläder eller försöksobjekt. Men djur är medvetna och  upplevande individer, de känner lust, smärta och lidande. De har egna liv med upplevelser som är viktiga för dem själva. Vi människor måste börja ta hänsyn till djuren och sluta utnyttja dem som slit-och-slängprodukter.

Djurens Rätts uppgift är att förändra samhällets syn på djur. Vi är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 35 000 medlemmar. Vi arbetar med opinionsbildning och politisk påverkan för vår vision: ett samhälle fritt från djurförtryck. Huvudområden för Djurens Rätts arbete är djurförsök, päls, djuren i livsmedelsindustrin samt djurvänlig konsument.

Årsrapport 2010

Djurens Rätt 2011
Rapporten som PDF

En söt mink tittar in i kameran. Under finns texten "Årsrapport 2010"I dagens samhälle tar människor fortfarande för givet att djuren finns till för oss att använda som vi behagar. De föds upp och dödas med enda syfte att bli mat, kläder eller försöksobjekt. Men djur är medvetna och upplevande individer, de känner lust, smärta och lidande. De har egna liv med upplevelser som är viktiga för dem själva. Vi människor måste börja ta hänsyn till djuren och sluta utnyttja dem som slit-och-slängprodukter.

Djurens Rätts uppgift är att uppvärdera djurens status i samhället. Vi är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 35 000 medlemmar. Vi arbetar med opinionsbildning och politisk påverkan för ett samhälle som inte förtrycker djur.

Årsrapport 2009

Djurens Rätt 2010
Årsrapporten som PDF

En säl tittar mot dig. Under står texten "Årsrapport 2009""Under verksamhetsåret har troligen fler mött Djurens Rätt än under något tidigare år. Genom aktiv webbannonsering har vi nått ut till över två miljoner människor. Genom det skrivna ordet har vi uppskattningsvis nått ut till över en miljon läsare. Via personliga möten har drygt 100 000 människor mött ambassadörer för Djurens Rätt."

Djurens Rätt 125 år - En framgångsrik agitator för djuren

Birgitta Carlsson, Djurens Rätt 2007
Rapporten som PDF

En glad och fri grid tittar fram. Omkring den cirklar texten: Djurens Rätt 125 år - På djurens sida 1882 - 2007Djurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges största djurrättsorganisation med omkring 36 000 medlemmar. Vi är partipolitiskt fristående och arbetar med opinionsbildning för ett samhälle som inte förtrycker djur. Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som individer med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att människan kränker djurs rätt till ett naturligt liv. Huvudområdena för vårt arbete är djurförsök, livsmedelsindustrin, pälsindustrin och konsumentfrågor/veganism.Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag. Därför är vi mycket tacksamma om du stödjer oss. Varje ny medlem ochvarje ny gåva för oss ett steg närmare ett djurrättssamhälle.

Sidansvarig: Peter Nilsson
Uppdaterad: 21 september 2015