Rapporter

Naturligt beteende - Verkligheten kolliderar med djurens behov

Linda Björklund, Lollo Hernander, Lena Lindström, Cecilia Mille, Staffan Persson och Maj Sölvesdotter, Djurens Rätt 2010
Rapporten som PDF

Det finns en utbredd uppfattning om att det är alldeles tillräckligt att djuren har det rent omkring sig och får näringsrik mat, vatten och veterinärvård. Med den här rapporten vill vi visa att det inte stämmer. Djur måste också ges möjlighet att bete sig naturligt – annars mår de dåligt.

Djurskyddslagens fjärde paragraf slår fast att djur ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Lagen är dock ingen garanti för att det är så djurens verklighet ser ut. Kor och kalvar skiljs från varandra direkt efter födseln, hönor hålls i burar, grisar får inte böka, fiskars behov av utrymme och socialt beteende ignoreras i akvarier och fiskodlingar, minkar hålls i burar utan möjligheter att simma eller klättra, möss och råttor som används i djurförsök får inte sträcka på sig, klättra eller bygga bon, hästar hålls ensamma, katter hålls ofta enbart inomhus där de inte kan klättra eller jaga och kaniner hålls ensamma i burar där de inte kan gräva hålor.

Så får det inte fortsätta. Djurens Rätt kräver att djurens beteendebehov tas på allvar och att djurskyddslagen uppfylls i praktiken.

Världens bästa djurskydd - Myten om Sverige granskas

Cecilia Mille och Eva Frejadotter Diesen , Djurens Rätt 2009
Rapporten som PDF
Rapporten i engelsk översättning som PDF

Har du någonsin hört sägas att Sverige har världens bästa djurskyddslag? I så fall är du inte ensam, för det är ett flitigt använt påstående. Men hur står sig Sverige egentligen i en internationell jämförelse? Den här rapporten är skriven för var och en som vill veta sanningen om det svenska djurskyddet. Regeringen har tagit initiativ till en översyn av djurskyddslagstiftningen, med särskilt fokus på vissa problemområden. Djurens Rätt passar på tillfället att syna djurskyddet i sömmarna, och föreslå förbättringar.

Vi lever i ett land där det är tillåtet att föda upp och döda djur för deras pälsars skull. Lagen säger också att vissa djur kan kastreras helt utan bedövning, och att de flesta djur får visas upp på cirkus. Men är det så överallt? Följ med Djurens Rätt på en resa i världen, där inspiration till en ny och bättre lagstiftning hämtas i ibland annat Bolivia, Kroatien och Schweiz. I slutet av resan faller domen.

Välkommen till världen - En beskrivning av unga djurs livsvilkor i Sverige

Lena Lindström och Sara Asteborg, Djurens Rätt 2008
Rapporten som PDF

Den här rapporten beskriver de förhållanden som unga djur möter när de kommer till världen. De djur som föds upp av människor hålls för olika syften, vilket ger dem helt olika förutsättningar. Många gånger är verkligheten grym. Kalvar till mjölkkor tas från sin mamma direkt efter födseln, tuppkycklingar mals ner i en köttkvarn när de är ett dygn gamla och griskultingar får sina testiklar bortskurna helt utan bedövning.

Livsvillkoren för unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, på djurparker och för vissa sällskaps- och tävlingsdjur beskrivs. Avslutningsvis föreslås en barnkonvention som gäller djurens ungar och Djurens Rätts krav på lagändringar presenteras.

Djurfilosofi - En rapport om djurrätt

Roger Pettersson, Djurens Rätt 2007
Rapporten som PDF

Inom djurfilosofin hanteras frågor om hur människor bör behandla djur. För vi människor har en särställning gentemot djuren. Den utgår inte från att djuren är till för oss, utan från att vi människor har förmåga att göra gott eller ont: Vi kan göra moraliska val. I rapporten presenteras teorier om hur man bör handla i olika sammanhang. Den innehåller även en presentation av rättighetsbegreppet och en diskussion om djur som bärare av rättigheter. Djurens Rätt bedriver ett programmatiskt arbete inom djurfilosofin.

Organisationen har ett idé- och handlingsprogram och det finns även grundläggande texter för alla arbetsområden. Dessa presenteras i denna rapport. Rapporten ger också tips på djurfilosofisk litteratur och mycket mer. En sista sak; Det heter givetvis "människor och andra djur". Biologiskt sett är människan ett djur bland andra. I den här rapporten har vi dock genomgående valt att skriva "människor och djur". Läs rapporten, låt den bli din introduktion till djurfilosofin.

Om detta vill de inte tala - En rapport om utnyttjandet av djur i Sverige och lite om kloning och xenotransplantation

Staffan Persson, Djurens Rätt 2005
Rapporten som PDF

I rapporten redovisas att tiotusentals genmanipulerade djur sannolikt utnyttjas i djurförsök i Sverige varje år. Det finns inte någon statistik över antalet sådana djur men ansökningar till de djurförsöksetiska nämnderna om att framställa och/eller använda genmanipulerade djur och försöksdjurstatistiken talar för det. I Sverige utnyttjas främst genmanipulerade möss men också råttor, kaniner och zebrafiskar. Dessa djur riskerar att utsättas för lidande både av genmanipuleringen och av de experiment de utsätts för. Djurförsöksetiska utredningens slutbetänkande redovisar flera sådana situationer. I rapporten redovisas, via utdrag ur ansökningar om etisk prövning av djurförsök, flera exempel på lidande som genmanipulerade djur utsätts för. Djurförsöksetiska utredningen skickade en enkät till de som utnyttjar genmanipulerade djur för att få underlag att bedöma i vilken omfattning dessa djur utsätts för lidande. Så få svarade att det var inte möjligt att utifrån enkätsvaren bedöma hur många sådana djur som utnyttjas eller vilket lidande de utsätts för. Djurens rätt kräver lagar som skyddar djur från att utsättas för lidande orsakat av genmanipulation och att konsekvenserna för genmanipulerade djur samt omfattningen av utnyttjandet ska redovisas.

Grisarnas liv och död - En rapport om hur grisar behandlas i Sverige

Linda Björklund, Roger Pettersson, Siw Ågren och Staffan Persson, Djurens Rätt 2005
Rapporten som PDF

Grisarna i Sverige tvingas leva inomhus i miljöer som gör det omöjligt för dem att bete sig naturligt och få sina behov tillfredsställda. Bara några dagar gamla kastreras hangrisarna utan bedövning. Ett ingrepp som orsakar stor smärta. Transporter är påfrestande och på slakterierna finns brister i tillsynen och hanteringen av djuren. Eftersom Djurens Rätt anser att varje djur är en unik individ med intressen och behov som måste tillgodoses, förespråkar vi veganism. Samtidigt arbetar vi mot det lidande grisar utsätts för idag när de utnyttjas av livsmedelsindustrin. Djurens Rätt kräver bland annat att alla grisar ska få vara utomhus och att kastreringen av smågrisar ska stoppas.

Under ytan - En rapport om fiskar och fiskindustrin

Lena Lindström, Djurens Rätt 2008
Rapporten som PDF

Fiskar är känsliga varelser som inte skiljer sig så mycket från andra ryggradsdjur som man kanske kan tro. Men de behandlas ofta som om de vore känslolösa ting. Viltfångade fiskar lämnas att kvävas i luften, och de omfattas inte av djurskyddslagen. Fiskar i odlingar utsätts för trängsel, stressande hantering och plågsamma avlivningsmetoder.

Inom akvariehobbyn fraktas viltfångade fiskar över hela jorden för att hållas som prydnader i någons hem. Fiskar är också det djur som används i störst antal för djurförsök. Fiskar är inte mat, underhållning eller försöksobjekt. De är individer med ett egenvärde och en förmåga att uppleva, känna smärta och lust som de delar med andra djur. Djurens Rätt vill att allt utnyttjande av fiskar som strider mot deras intressen upphör.

Älskade hästar - en granskning av hästvärlden

Sara Asteborg, Djurens Rätt 2009
Rapporten som PDF

Hästar är inte människor. Trots detta verkar många tro att hästar fungerar på samma sätt som människor. Att hästar äter frukost, lunch och middag, sover hela natten, vill vara inne när det är kallt och ha en egen box att vara i. Inget kan dock vara mer fel. Hästar är kanske ett av de mest missförstådda djuren – vi vill dem så väl, men behandlar dem så fel.

Djurens Rätt har granskat hästvärlden och har hittat en värld full av motsägelser. Hästar betraktas som älskade familjemedlemmar men behandlas samtidigt som verktyg för att nå framgångar på tävlingsbanan. Det är en i många delar sluten värld som döljer brutala träningsmetoder, en föråldrad djursyn och hästar med beteendestörningar. Den här rapporten visar på hästarnas verkliga behov och kan konstatera att det inte räcker med att vara älskad för att ha ett bra liv.

För att hästar ger allt - Sanningen om travsporten

Sara Asteborg, Djurens Rätt 2008
Rapporten som PDF

Trav- och galoppsporten omsatte år 2007 nära 12 miljarder kronor. Den stora drivkraften inom travsporten är spelet på hästarna. Men spelet har ett högt pris och det är hästarna som får betala det. Det handlar bland annat om skador, förslitningar och att hästarna ofta skickas till slakt som unga.
Inom travets värld finns det människor som är beredda att betala mycket pengar för en häst, men i samma stund den inte presterar längre finns det inte längre någon som vill betala. Då är det istället dags att investera i en ny potentiell stjärna, och jakten på framgång fortsätter. Men vad händer med hästen?

Hönan eller ägget - En genomlysning av äggindustrin

Lena Lindstrom, Djurens Rätt 2009
Rapporten som PDF

I det vilda lever hönor i den sydostasiatiska djungeln. Djungelhönorna lägger en kull ägg på våren för att ruva fram kycklingar som de sedan tar hand om. För de hönor som lever i fångenskap hos människor ser verkligheten annorlunda ut. Den moderna äggindustrin har påverkat hönornas biologi, genom avel och ljusprogram, så att de värper året om. Det här är helt onaturligt och sliter hårt på hönan. Hon får kalkbrist av att producera så många äggskal, vilket leder till benskörhet. Många hönor bryter ben och vingar, både under livstiden och vid infångning och transport till slakteri. Hönorna i den svenska äggindustrin lever i en helt onaturlig miljö som inte låter dem få utlopp för många av sina naturliga beteenden och som gör dem stressade och sjuka. Djurhållningen bryter på flera sätt mot intentionerna med den svenska djurskyddslagen.

Djurens Rätt anser att alla hönor och tuppar har rätt att leva sina liv med god livskvalitet utan att dödas i förtid.

Bakom stängda dörrar - En rapport om lidandet i kycklingindustrin

Kristina Odén, Djurens Rätt 2005
Rapporten som PDF

Svenskarna äter allt mer kycklingkött, men få känner till det lidande som kycklingarna utsätts för i den intensiva produktionen; trängsel, gödselgaser, frätskador och svårigheter att gå. Dessutom är riskerna för skador vid hantering, transport och slakt mycket stora.

Kycklingproduktionen är varken sund eller resursbesparande och uppfyller inte djurskyddslagens krav på att djur ska skyddas mot lidande, kunna bete sig naturligt och inte avlas på sådant sätt att det medför lidande eller påverkar det naturliga beteendet negativt. Djurens Rätt menar att vi genom våra dagliga val har en möjlighet men också ett ansvar att välja bort produkter som innebär lidande för djuren. Så länge djurproduktionen finns kvar, är det dock ett minimikrav att den svenska lagstiftningen följs.

Ur den jagades synvikeln - En rapport om djur som utsätts för lidande och död

Angelica Berg, Ingegerd Erlandsson, Staffan Melin och Roger Pettersson, Djurens Rätt 2005
Rapporten som PDF

Det pågår ett krig i Sverige! Det är ett anfallskrig mot obeväpnade individer, varav de flesta bor i skogen. Kriget pågår under så gott som alla årets dagar, med avbrott under så kallad yngeltid. Men det intensifieras under hösten. Då får bär och svampplockarna maka på sig när de grönklädda vapenbärarna intar skogen för att döda cirka hundra tusen exemplar av skogens konung. Många älgar dödas dock inte direkt, utan de skadas och flera går en plågsam, lidandefylld och utdragen död till mötes. Djurens lidande hamnar aldrig i fokus i de jaktbilagor som brukar finnas i lokaltidningarna. Där hamnar istället krigarna, troféerna och prylarna från vapen- och övrig jaktindustri. Men de senaste åren har man dock kunnat skönja en växande jaktetisk debatt. Oftast har den varit förvisad till insändarsidorna. Men den kommer alltmer fram i andra sammanhang. Som till exempel när Demokratiutredningen slog fast att djur utsätts för större lidande under den svenska älgjakten än det lidande som djur åsamkas under slakt utan bedövning (en verksamhet som av djurskyddsskäl är förbjuden i Sverige). Eller när den statliga utredningen om viltvårdsuppdraget angav att den oetiska godsjakten hotar hela jakten. Den här rapporten står på de jagades sida. Den beskriver de djur som jagas i Sverige. Den avslöjar också vilka det är som jagar, och att de svenska jägarorganisationerna till och med bedriver propaganda på förskolorna för att kunna fylla sina led i framtiden. Vapenindustrins roll avslöjas också. Dessutom innehåller den tio förslag på angelägna förändringar.

Pälsfarmning på övertid - Burhållning av minkar kan inte förenas med djurskyddslagen

Lena Lindström, Djurens Rätt 2011
Rapporten som PDF

Idag finns 65 minkfarmer i Sverige. På dem föds och dödas varje år omkring en miljon minkar. En hel del forskning har bedrivits kring vilka djurskyddsproblem som finns på farmerna och hur minkarnas miljö kan förbättras. Men forskningen ger inga svar på hur burhållning av minkar ska kunna förenas med den svenska djurskyddslagen. Den internationella forskningen är mycket motsägelsefull, och inte heller den svenska forskningen har gett några användbara resultat.

Entydig forskning visar dock att om minkar hålls i större inhägnader med tillgång till klättermöjligheter och simvatten visar de inga beteendestörningar och mår även i övrigt bra. Det här är också i enlighet med de vetenskapligt baserade minimikraven för att hålla minkar i djurparker i Sverige. Detta är idag den enda hållning av minkar som har vetenskapligt stöd för att kunna leva upp till Sveriges djurskyddslag. En statlig utredning från 2003 och ett riksdagsbeslut från 2006 har båda kommit fram till att hållningen av minkar måste förändras i enlighet med nya forskningsrön. Det är dags att de orden blir verklighet. Minkarna har väntat länge nog.

Pälshandel - En rapport om när djur blir till kläder

Lea Honorine och Roger Pettersson, Djurens Rätt 2007
Rapporten som PDF

Djur är inte kläder! Det slår Djurens Rätt fast i en av sina paroller. Enligt Djurens Rätt ska djur kunna leva på ett sätt som ger dem utlopp för sina naturliga beteenden. Strävan ska dessutom vara att djur inte ska få utnyttjas av människan på ett sådant sätt och för sådana syften som är oförenliga med deras egna intressen som individer.

Pälsindustrin innebär att djur föds upp och dödas enbart för att människor vill klä sig i deras pälsar. Den hellånga pälsen ser man inte så ofta som förr, och det är naturligtvis ett steg framåt. Tyvärr vägs denna minskning upp av en ökad försäljning av pälsdetaljer på jackor, mössor, stövlar, leksaker och andra produkter. För djuren rör det sig inte om några detaljer, utan det handlar om deras liv. I den här rapporten redovisas pälshandeln i kronor och i andra siffror. Rapporten avslutas med de krav som Djurens Rätt arbetar för att få genomförda i samhället. De bygger kort och gott på att djur inte ska ses som kläder eller som varor. Ett problem som vi har stött på i arbetet med den här rapporten är att det inte finns näringsoberoende statistikuppgifter i tillräcklig utsträckning. Vi har varit hänvisade till de uppgifter som finns, vilka ofta har sammanställts av pälsbranschen eller av organ som står pälsbranschen nära. Samma problem stötte pälsdjursnäringsutredningen på (SOU 2003:86), och tvingades att redovisa siffror från pälsbranschen över antal farmer etc.

Årsrapport 2010

Djurens Rätt 2011
Rapporten som PDF

I dagens samhälle tar människor fortfarande för givet att djuren finns till för oss att använda som vi behagar. De föds upp och dödas med enda syfte att bli mat, kläder eller försöksobjekt. Men djur är medvetna och upplevande individer, de känner lust, smärta och lidande. De har egna liv med upplevelser som är viktiga för dem själva. Vi människor måste börja ta hänsyn till djuren och sluta utnyttja dem som slit-och-slängprodukter.

Djurens Rätts uppgift är att uppvärdera djurens status i samhället. Vi är Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation med omkring 35 000 medlemmar. Vi arbetar med opinionsbildning och politisk påverkan för ett samhälle som inte förtrycker djur.

Årsrapport 2009

Djurens Rätt 2010
Årsrapporten som PDF

"Under verksamhetsåret har troligen fler mött Djurens Rätt än under något tidigare år. Genom aktiv webbannonsering har vi nått ut till över två miljoner människor. Genom det skrivna ordet har vi uppskattningsvis nått ut till över en miljon läsare. Via personliga möten har drygt 100 000 människor mött ambassadörer för Djurens Rätt."

Djurens Rätt 125 år - En framgångsrik agitator för djuren

Birgitta Carlsson, Djurens Rätt 2007
Rapporten som PDF

Djurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges största djurrättsorganisation med omkring 36 000 medlemmar. Vi är partipolitiskt fristående och arbetar med opinionsbildning för ett samhälle som inte förtrycker djur. Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som individer med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att människan kränker djurs rätt till ett naturligt liv. Huvudområdena för vårt arbete är djurförsök, livsmedelsindustrin, pälsindustrin och konsumentfrågor/veganism.Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag. Därför är vi mycket tacksamma om du stödjer oss. Varje ny medlem ochvarje ny gåva för oss ett steg närmare ett djurrättssamhälle.