• Foto: Mostphotos
    Bild 1 av 1

Fiskar och andra vattenlevande djur

Miljarder fiskar fångas varje år från det vilda. Så kallade fiskodlingar där fiskar föds upp i dammar eller burar blir allt vanligare. Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida.

I Sverige fångas varje år omkring 19 miljarder fiskar från hav och sjöar (1). Av dessa används ungefär 14 miljarder till foder åt andra djur (1). Förutom de fiskar som fångas i haven blir så kallade fiskodlingar allt vanligare, där fiskar föds upp i dammar eller burar i havet. Omkring hälften av allt fiskkött kommer numera från sådana "odlade" fiskar (2). En orsak till att detta blir vanligare är att haven blir allt mer utfiskade. Men de flesta fiskar som föds upp i odlingar  får foder som är gjort av viltfångade fiskar. Därför går det åt stora mängder viltfångade fiskar då fiskar föds upp i så kallade fiskodlingar (2). Det går exempelvis åt 2,3 ton viltfångade fiskar för att föda upp ett ton odlade öringar (3).

Enormt lidande till havs

Det är numera välkänt att fiskar kan känna smärta och lida (4, 5, 6). Ändå behandlas fiskar ofta som om de var känslolösa ting. Det råder inga tvivel om att när en krok tränger in i munnen eller svalget så är det plågsamt även för en fisk (7). Fångst med nät, trål och andra fångstmetoder skadar också fiskarna och kan innebära en mycket utdragen död (8). Eftersom fiskarna är vilda djur omfattas de inte av djurskyddslagen och de krav som gäller för andra djur vid slakt och avlivning. Det vanligaste sättet som fiskar dödas på av människor är förmodligen genom kvävning (9). Detta är mycket plågsamt för fiskarna och tar flera minuter, för vissa arter betydligt längre tid (10). Fiske är den vanligaste dödsorsaken hos alla arter av så kallade "matfiskar" i europeiska vatten (11).

Onaturligt liv och plågsam slakt i "odlingar"

Fiskar som föds upp i "odlingar" utsätts för stort lidande orsakat av trängseln och sysslolösheten i inhägnaderna, där ensamlevande rovfiskar hålls i grupper om tio- eller hundratusentals individer i stor trängsel. Det leder till slagsmål och skador, och de drabbas också av sjukdomar och slitageskador på grund av trängseln (3). När "odlade" fiskar slaktas bedövas de först i koldioxidbad, vilket är mycket smärtsamt och tar lång tid. De dödas sedan genom att gälarna skärs upp och de förblöder. Eftersom bedövningsmetoden är ineffektiv är det inte ovanligt att detta sker när fiskarna är vid fullt medvetande (3, 12), något som strider mot djurskyddslagen. Forskare har sett att andelen fiskar som uppvisar livstecken efter bedövningen, i avblodningens senare del, kan vara så stor som en femtedel (13). Fiskar som föds upp för slakt räknas i vikt och inte som individer, men uppskattningsvis rör det sig om mellan fyra och åtta miljoner fiskar om året i Sverige (14, 15).

Andra vattenlevande djur

Vattenlevande ryggradslösa djur som räkor, kräftor, humrar och musslor dödas också för livsmedelsproduktion. Det finns inga uppgifter om antal individer för dessa arter, men det handlar sannolikt om miljarder. Det finns all anledning att tro att kräftdjur och åtminstone vissa blötdjur upplever smärta, läs mer om det i fördjupningen "Förmåga till lidande hos ryggradslösa djur".

Fiske för även med sig mycket lidande och död för marina däggdjur som sälar och valar liksom sjöfåglar, som ofta fastnar i fiskeredskap. Fisket ödelägger dessutom de vattenlevande djurens livsmiljö.

Certifierat och ekologiskt fiske

De certifieringar av produkter från fiske som finns handlar i allmänhet enbart om miljö. Såväl KRAV och andra märkningar som Marine Stewardship Council fokuserar på att undvika hotade bestånd, och har inga djurskyddsanspråk.  Reglerna för ekologiskt vattenbruk innehåller vissa djurskyddskrav.  Det finns i stort sett ingen ekologisk fiskodling i Sverige.

Källor

  1. Fiskeriverket. Personligt meddelande 2010-12-07.
  2. FAO Norden Hemsida. Sidan besökt 2014-03-13.
  3. CiWF & WSPA (2007) Closed waters: The welfare of farmed Atlantic salmon, rainbow trout, Atlantic cod & Atlantic halibut.
  4. Chandroo K. P. et al. (2004) Can fish suffer?: perspectives on sentience, pain, fear and stress. Applied Animal Behaviour Science 86: 225–250.
  5. Sneddon L. U. (2003) The evidence for pain in fish: the use of morphine as an analgesic. Applied Animal Behaviour Science 83: 153–162.
  6. Broom D. M. (2001) Evolution of pain. I Pain: its nature and management in man and animals, red. Soulsby, Lord and Morton, D. Roy. Soc. Med. Int. Cong. Symp. Ser., 246: 17-25.
  7. Cooke S. J. & Sneddon L. U. (2006) Animal welfare perspectives on recreational angling. Applied Animal Behaviour Science 104: 176-198.
  8. Barthel B. L. et al. (2003) Effects of landing net mesh type on injury and mortality in a freshwater recreational fishery. Fisheries Research 63: 275–282.
  9. Robb, D. H. F. & Kestin, S. C. (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. Animal Welfare 11: 269–292.
  10. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
  11. Lövin I (2007). Tyst hav – jakten på den sista matfisken. Ordfront Förlag AB.
  12. Håstein T. (2004) Animal welfare issues relating to aquaculture. Global conference on animal welfare: an OIE initiative, Paris 23–25 February 2004.
  13. Kiessling A et al (2013) Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige. Projekt: 31‐4568/11. Rapport insänd till Jordbruksverket.
  14. SCB och Jordbruksverket (2015) Vattenbruk 2014. Statistiska meddelanden, JO 60 SM 1501.
  15. Svenskt Vattenbruk samt Svensk Fisk anger en medelvikt vid slakt för regnbåge på 2-4 kg och för röding på 5-8 hg.