Fantastiska fiskar - visste du det här?

• Fiskar är kännande individer, precis som andra djur som kor, kycklingar, grisar, hundar, katter och kaniner. De kan uppleva smärta, rädsla och stress.
   
• Att fiska ses ofta som ett oskyldigt nöje. Vad många inte vet eller förtränger är att för fisken som fångas är det långt ifrån kul eller trevligt. När kroken tränger genom fiskens mun eller svalg gör det ont. Att hanteras och hållas ovanför vattenytan är förknippat med stor stress och lidande.
   
• Det finns fler kända arter av fiskar, över 30 000, än av alla andra ryggradsdjur tillsammans. De olika fiskarterna har både gemensamma och artspecifika beteenden och behov.
   
• Många fiskarter har långtidsminne, de kan lära sig av varandra, tänka logiskt och lösa olika problem. Minne som en guldfisk är inget annat än en myt.
   
• Många fiskar lever i stora sociala grupper, men känner ändå igen individerna i stimmet.  Till exempel kan en guppy känna igen upp till 40 andra individer bara på utseendet.
   
• Många fiskar bygger bon. De uppvisar en stor flexibilitet i sitt bobyggande. Det finns också exempel på fiskar som använder redskap. Till exempel en ciklid och en pansarmal lägger sina ägg på blad som de sedan flyttar till säkrare platser.
   
• Ett av fiskarnas viktigaste sinnen är sidolinjeorganet som känner av strömningar i vattnet. Sidolinjen är kanske för fiskarna vad ögonen är för oss människor.
   
• I en studie från 2019 visades att blå putsarfiskar klarar det så kallade spegeltestet. Spegeltestet används för att bedöma om ett djur är självmedvetet. En färgprick sattes på putsarfisken som fick se sig själv i en spegel. Fisken undersökte då pricken på sig själv istället för den i spegeln, vilket ses som ett tecken på förståelse för att det är fisken själv som syns i spegeln. 
   
• I statistiken över fångade och slaktade fiskar mäts fiskarna i kilo, inte i antal individer som för andra djur som till exempel kycklingar och grisar.
   
• När uppskattningar görs om hur många fiskas som dödas i vattenbruket och fisket blir siffrorna hisnande stora, det är svårt att greppa hur många fiskar det rör sig om. Vi talar om storleksordningen tusen miljarder fångade fiskar varje år globalt från fisket och hundra miljarder slaktade fiskar i vattenbruket. Som jämförelse slaktas omkring 70 miljarder kycklingar, grisar och andra landlevande djur i världen per år.
   
• Fiskar som fångas från det vilda i det kommersiella fisket omfattas inte av djurskyddslagen, inte ens när de befinner sig i fångstredskap eller på fartygen. De utsätts för ett enormt lidande när de långsamt kvävs i luften när de tagits upp ur vattnet eller dör senare i processen när de rensas. 
   
• Fiskarna som föds upp i så kallade fiskodlingar omfattas av djurskyddslagen. Men det saknas detaljerade regler om hur de ska hanteras i samband med slakt. Fortfarande är koldioxidbedövning (gas i vatten) den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av fiskar i Sverige. Bedövningens syfte är att snabbt göra djuret medvetslöst så att avblodningen sker utan att djuren upplever det. Krav på bedövning finns i djurskyddslagstiftningen. Koldioxidbedövningen är fortfarande laglig och den vanligaste bedövningsmetoden vid slakt av fiskar i Sverige, trots att det länge varit känt att den inte fungerar: metoden är både plågsam och ineffektiv vilket betyder att många fiskar är vid fullt medvetande vid avblodningen.

Läs (och lyssna på) mer om fiskar här:

Djurens Rätts seminarium “Djurskydd för fiskar vid slakt – problembild och möjliga lösningar”

Djurens Rätts “Lär dig mer”-sida om fiskar.

Djurens Rätts rapport “Under ytan”.

Studien om spegeltestet med putsarfiskarna.

Albin Gräns, doktor i zoofysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet skriver om fiskar på Sveriges Akademiska Etologers Facebooksida.

Eurogroup for Animals underlag om djurskydd för fiskar.

Yttrande från SLUs vetenskapliga råd för djurskydd om bedövning vid slakt av fiskar.