Grytanlagsprov med levande grävlingar måste få ett slut
Naturvårdsverket har i samarbete med Jordbruksverket påbörjat sitt arbete med att utreda för- och nackdelar med grytanlagsprov, hur grävlingarnas välfärd påverkas, om det finns alternativ till att använda levande grävling och vad samhällskonsekvenserna skulle bli om proven inte längre ska vara tillåtna. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 juli i år. Djurens Rätt har deltagit i ett samrådsmöte den 14 februari och efter det inlämnat skriftliga synpunkter till Naturvårdsverket.
Tillsammans med Djurskyddet Sverige, Svenska Djurskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen framför vi att det medför oacceptabla djurskyddsproblem att använda levande grävlingar vid grytanlagsprov. Enligt den nuvarande djurskyddslagen (2018:1192) ska djur i fångenskap skyddas mot onödigt lidande och sjukdom och djur som används vid tävling eller prov får inte utsättas för lidande. Med lidande avser lagstiftaren både fysiskt och psykiskt lidande. Grävlingar som upprepat stängs in i konstgrytens kittlar och utsätts för skällande, aggressiva hundar kan förväntas uppleva kraftig stress och därmed psykiskt lidande. Att grävlingarna upplever stress har bekräftats i tidigare studier.
Vi ifrågasätter samhällsnyttan med grytanlagsprov med levande grävling. Grytjaktens betydelse för bekämpande av smittsamma djursjukdomar bland vilda djur är idag liten eller obefintlig. Någon statistik för grytjakt vid eftersök av skadeskjutna grävlingar har inte kunnat uppvisas och grytjaktens betydelse för bekämpning av den invasiva arten mårdhund måste ses som marginell. Mårdhundar jagas idag främst med kula ovan jord eller med hjälp av fällor, enligt Jägareförbundet.
Ytterligare en orsak som framförs, till att behålla grytanlagsprov med levande grävling, är grythunduppfödares önskan att avelsmeritera sina hundar enligt traditionella metoder. Detta är enligt vår mening inte ett tillräckligt starkt skäl att medge undantag från djurskyddslagens krav på skydd mot onödigt lidande. Vi ifrågasätter att avelsarbetet är och fortsättningsvis ska få vara så beroende av just grytanlagsprov med levande grävling.
Ett alternativ till att använda levande grävlingar vid träning och provverksamhet är att använda en slags attrapp eller robot, som liknar en levande grävling. Vi uppmanar Naturvårdsverket och Jordbruksverket att undersöka hur det gått/går med Svenska Grythundklubbens försök med mekanisk grävling samt undersöka de mekaniska rävarna som utvecklats i Danmark efter att ett förbud mot att använda levande räv i hundträning infördes där. Svenska Grythundklubben har uttryckt att de ser flera fördelar med att använda en robotgrävling istället för en levande grävling.
