Grytanlagsproven ska utredas igen

Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska enligt det första uppdraget beskriva för- och nackdelar med grytanlagsprov, hur grävlingarnas välfärd påverkas, om det finns alternativ till att använda levande grävling och vad samhällskonsekvenserna skulle bli om proven inte längre ska vara tillåtna.

Enligt djurskyddsförordningen ska förbudet i 3 kap. 1 § första stycket i djurskyddslagen (2018:1 192) mot lidande vid prov, inte tillämpas vid grytanlagsprov för hundar där levande grävling används. Dåvarande regering aviserade i sin proposition 2017/18:147 ”Ny djurskyddslag”, i mars 2018, att åter utreda för- och nackdelar med grytanlagsprov med levande grävlingar, om det finns alternativa metoder till att använda levande grävlingar i proven samt konsekvenserna av ett eventuellt förbud mot sådana prov. Frågan skulle utredas igen, trots att dåvarande regering liksom djurskyddslagsutredningen (SOU 2011:75) menade att ”användning av levande grävling vid grytanlagsprov kan ifrågasättas med hänsyn till det lidande som provet innebär för grävlingen och eventuellt också för hunden”.

I samband med att den nya djurskyddsförordningen där grytanlagsprov med levande grävlingar fortsättningsvis tillåts, presenterades i mars 2019, frågade Djurens Rätt hur ser regeringens plan såg ut för den aviserade utredningen. Nu har alltså regeringen gett uppdraget till Naturvårdsverket och Jordbruksverket att utreda frågan.

– Det är bra att det rör sig, men saken är den att den här frågan har utretts förut. Redan på 90-talet studerade Jordbruksverket grytanlagsproven och kom fram till att proven borde förbjudas. SVA drog 2004 slutsatsen att grytanlagsprovverksamheten inte är förenlig med djurskyddslagen och bland andra Djurens Rätt, Sveriges Veterinärförbund och Djurskyddet Sverige  har sedan länge framfört krav på att proven bör förbjudas. De grävlingar som används i den här verksamheten utsätts för svår stress och lidande, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.