Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Landsbygden överlever avveckling av pälsdjursuppfödning i Norge

En norsk pälsfarm. Foto: Iselin Linstad Hauge

Många som är positiva till att hålla djur i små burar för pälsproduktion hävdar att näringen behövs för en levande landsbygd. En ny rapport gjord av Ruralis i Norge tyder på att det är en myt.

Enligt rapporten finns det inga belägg för att avvecklingen av pälsdjursuppfödning i Norge, som nu sker fram till 2025, kommer påverka landsbygden negativt. Pälsnäringen och flera norska kommuner har tidigare hävdat att avvecklingen kommer leda till ökad arbetslöshet och nedskärning på landsbygden. Institutet för landsbygds- och regionsforskning, Ruralis, på uppdrag av Dyrevernalliansen har kommit fram till att det inte är sant.

– Ingen tjänar på spekulationer. Vi ville få fakta på bordet innan regeringens pälsförbud skickades till Stortinget. Därför valde vi att ge uppdrag till en oberoende forskningsinstitution för att på riktigt undersöka vilken betydelse pälsnäringen har för landsbygden, säger kommunikationsansvariga Live Kleveland för Dyrevernalliansen.

Rapportens slutsats är tydlig; de låga priserna på päls idag gör att avvecklingen enbart har begränsade ekonomiska konsekvenser för Norges landsbygd. Bördan hamnar främst på de nuvarande 167 pälsdjursuppfödarna som måste lägga ned sin verksamhet.

Arbetslösheten på landsbygden har minskat

De 167 pälsfarmerna i Norge är likt de svenska minkfarmarna begränsade till vissa kommuner. Trots att pälsfarmerna har minskat i antal under den senaste tiden har arbetslösheten också minskat.

Det som kommunerna är bekymrade över är främst personliga problem och skuldsättning för pälsdjursuppfödarna. En ansvarsfull, kontrollerad avveckling är därmed att föredra där hänsyn till både djur och människor tas. Avvecklingen kommer kräva omsorg om enskilda personer, men inte en hel landsbygd.

Rapporten är ett verktyg till myndigheter

Ett annat vanligt argument för att pälsdjursuppfödning ska finnas kvar är att minkarna äter slakteriavfall som inte kan användas till annat. Det argumentet har med tiden förlorat sin giltighet eftersom det finns många alternativa sätt att använda slakteriavfall. Såsom för biogastillverkning eller foder till katter.

Ruralis rapport ger verktyg för myndigheterna att hantera avvecklingen av pälsdjursuppfödning i Norge på ett omsorgsfullt sätt. Något som Sverige skulle kunna använda när beslut fattats att avveckla pälsdjursuppfödning, vilket 8 av 10 svenskar önskar.

Hela rapporten går att läsa här.

I Sverige finns det cirka 70 minkfarmer kvar fördelade på ungefär 60 företag. De flesta finns i Blekinge. Läs mer om pälsdjursuppfödning i Sverige idag.

Anna Harenius

Anna Harenius | Etolog

9 april 2019

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem