Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Så många djur äter svensken per år

Kycklingar

Hur många djur äts egentligen av en genomsnittlig svensk varje år? Frågan är både lätt och svår att besvara. Det korta svaret är att en genomsnittlig svensk äter mer än 16 landlevande djur, varav nästan 15 (14,9) är kycklingar, varje år.

Statistiken över djurkonsumtion kommer från Jordbruksverket1 och visar förbrukad mängd i kilo per person och år. Djurens Rätt har räknat om detta till djurindivider, för att visa på hur många djur det handlar om. I tabellen nedan kan du även se det ungefärliga antalet individer som dödas i mjölk- och äggindustrin.

Tabell över antal individer per person och år

Vad som inte syns i tabellen är antalet fiskar och skaldjur som svenskar äter. Detta beror på att sådan statistik inte finns. Enligt våra beräkningar handlar det dock om minst 230 individer per person och år som enbart går åt för den fisk som svenskar äter. Det är alltså fisk- och skaldjurskonsumtionen som behöver minska mest för att spara flest individers liv. Läs mer här.

Många kycklingar äts per år

När det gäller landlevande djur som dödas för människors konsumtion är de som dödas i störst antal kycklingarna. År 2021 åt den genomsnittlige svensken 14,9 kycklingar vilket var 88 % av alla landlevande individer som varje person åt i Sverige varje år. Notera att det här är hur många som äts genomsnittligt. De som faktiskt äter mycket kycklingkött äter fler individer per år, eftersom det är många som inte äter kycklingar alls.

Näst flest landlevande individer får sätta livet till för svenskarnas äggkonsumtion. Detta för att det dödas en tuppkyckling för varje äggläggande höna som kläcks.7 Läs mer om tuppkycklingarna här. 

Därtill bör tilläggas att kycklingar och hönor troligen har de sämsta liven i livsmedelsindustrin enligt en rapport.

Den största mängden animaliska produkter som konsumeras i Sverige är mejeriprodukter. Men konsumtionen av mejeriprodukter från kor minskar i snabb takt, samtidigt som varje ko nu också producerar mer mjölk per år.

Animaliekonsumtionen minskar

Mycket tyder på att animaliekonsumtionen minskar i Sverige vilket syns i Jordbruksverkets statistik. Samtidigt riskerar antalet individer som äts att bli fler om fisk- och kycklingkonsumtionen ökar, när annan köttkonsumtion minskar. 

Om befolkningen ökar brukar också animaliekonsumtionen öka, men under 2018 vände den trenden när det gäller ätna individer. Fortfarande åt dock alla svenskar gemensamt ca 175 miljoner individer år 2018. Och då är inte fiskarna, skaldjuren eller insekterna medräknade. År 2019 ökade konsumtionen av individer igen, men minskade senare kraftigt under 2020 för att sedan öka under 2021 till 2019 års nivåer.

Diagram över antal individer totalt.

Källor:

  1. Jordbruksverket. Marknadsbalanser för kött, mjölk och ägg. 
  2. SCB/Jordbruksverket. Animalieproduktion (statistik för 2018-2020).
  3. Jaktrapport Statistik Slaktvikt (för 2018-2020) för slaktvikt vilda djur.
  4. Sametinget Statistik Renslakt (för 2018-2020) för slaktvikt renar.
  5. 2018: Jordbruket i siffror. 2019: Land Lantbruk. 2020: Växa Sverige.
  6. Förbrukad mängd delat med årsproduktionen gånger två eftersom det teoretiskt sett dödas en tjurkalv för varje mjölkko som föds.
  7. Årsproduktionen är beräknat på att ett ägg väger 60 gram och att den genomsnittliga hönan i äggindustrin lägger 300 ägg under sin livstid. Förbrukad mängd delat med årsproduktionen, för en höna, dubblas eftersom det dödas en tuppkyckling för varje äggläggande höna som kläcks.
Anna Harenius

Anna Harenius | Sakkunnig

6 december 2018

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem