Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 50 kr/mån
kr/mån

Uppmaning till regeringen att ta ett större grepp i nytt upphandlingsförslag

Foto: Shutterstock

Regeringen har föreslagit en lagskärpning där klimatet, människors hälsa och djuromsorg ska beaktas vid offentlig upphandling. Djurens Rätt ser positivt på förslaget till de skärpningar som föreslås men anser att hela upphandlingsprocessen måste ingå för att förslaget ska få verklig genomslagskraft. I sitt remissvar lyfter Djurens Rätt därför ett mer långtgående tilläggsförslag och varnar samtidigt för beskrivningen av svensk djurskyddslagstiftning som något som per automatik skulle främja en god djuromsorg.

Staten, kommuner och regioner med tillhörande enheter kan vid upphandling av produkter från djur ställa vissa djurskyddskrav. Det vanligaste är att Upphandlingsmyndighetens kriterier används. Dessa djurskyddskrav rör uppfödning, transport och slakt, och finns på olika nivåer. Djurens Rätt granskar årligen kommunernas arbete med detta som en del av rankingen Djurvänlig kommun.

Ett lagförslag från regeringen, som Djurens Rätt nu kommenterat i ett remissvar, innebär att en skrivning som i dag endast är en rekommendation i lagen nu föreslås bli till en skyldighet. Närmare bestämt innebär förslaget en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att beakta klimatet vid offentlig upphand­ling. Myndigheterna och enheterna ska även beakta miljön, männi­skors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upp­hand­lingens syfte. Djurens Rätt har i sitt svar valt att fokusera främst på upphandling av livsmedel och måltidstjänster då dessa ligger närmast organisationens arbetsområde.

Större effekt om hela upphandlingsprocessen täcks

Djurens Rätt ser positivt på förslaget till de skärpningar som föreslås men anser att det är för begränsat. För att lyfta upphandling av kycklingkött som ett exempel innebär Djurens Rätts förslag att myndigheten skulle behöva göra mer noggranna överväganden kring ifall kycklingkött ska upphandlas över huvud taget, snarare än att som enligt regeringens förslag bara behöva överväga vilka krav som ska ställas på det kycklingkött som ska köpas in.

Det är olyckligt att de föreslagna skyldigheterna inte täcker hela upphandlingsprocessen, då det skulle ge långt större genomslagskraft. Djurens Rätt har därför lagt ett tilläggsförslag om detta, säger Cecilia Mille, sakkunnig i hållbarhetsfrågor på Djurens Rätt.

Även i remissvaret från Upphandlingsmyndigheten poängteras att  “de strategiska vägval som görs före den regelstyrda upphandlingen har [...] mycket stor betydelse för hur hållbart ett inköp blir”.

Svenskproducerade animalier garanterar inte god djuromsorg

Den offentliga upphandlingen har potential att bli ett mycket viktigt styrmedel för att minska konsumtionen av animalier till förmån för mer växtbaserat och gör det samtidigt möjligt att även att ställa krav som verkligen gör skillnad för djurens välfärd. 

I regeringens förslag beskrivs möjligheten att ställa krav i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning som något som per automatik skulle främja en god djuromsorg. Djurens Rätt delar inte den bilden, och varnar i sitt remissvar för att den typen av beskrivningar riskerar att begränsa effekten av de föreslagna lagändringarna. Många kommuner väljer redan idag att ställa betydligt högre krav och har högre ambitionsnivå för djurskyddet än svensk djurskyddslagstiftning, vilket Djurens Rätt tycker är bra och uppmuntrar fler att göra. 

Sveriges djurskyddslag anger att djur ska skyddas mot onödigt lidande och att djur ska ha rätt att utföra sina naturliga beteenden. 

I praktiken görs dock alltid en ekonomisk avvägning, som många gånger faller ut till djurens nackdel. Alldeles för ofta misslyckas lagstiftningen med att möta djurens behov och med att skydda dem från lidande, säger Cecilia Mille.

Exempel på delar av djurskyddslagstiftningen som Djurens Rätt starkt kritiserar är att det saknas krav på utevistelse för de allra flesta djurslagen, trots att det är mycket viktigt för djurvälfärden. Grisar, kycklingar och hönor är exempel på djurslag där utevistelse sällan förekommer. Ett annat exempel där Djurens Rätt ser stora brister i den svenska lagstiftningen är de plågsamma bedövningsmetoder vid slakt som fortfarande tillåts. Dessa innefattar koldioxidbedövning vid slakt av grisar och fiskar samt bedövning med elektricitet av hönor och kycklingar, en metod som även innefattar att de levande hängs upp och ned i benen.

Lagändringarna om upphandling föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Djurens Rätt kommer att följa det fortsatta arbetet noggrant.

Läs mer om förslaget.

Tack vare ditt stöd kan vi fortsätta att sätta press på politikerna att förändra lagarna som påverkar djuren och inspirera fler att göra djurvänliga val som att välja veganskt eller icke djurtestat.

Linn Åkesson

Linn Åkesson | Kommunikationschef

7 februari 2022

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem