Slakt
Över 100 miljoner djur dödas varje år på svenska slakterier.(1) På slakterierna möts djuren av en främmande och många gånger skrämmande miljö. En stor del av djuren måste tillbringa natten på slakteriet.
Många timmars väntan
Enligt en studie från Livsmedelsverket från år 2010 övernattar i genomsnitt 44 % av grisarna och nötdjuren och 60 % av fåren på slakteriet.(2) Grisarna har ofta blandats med varandra från olika ställen, vilket leder till social oro, slagsmål och skador.(2) Nötdjuren står ofta över natten i trånga endjursboxar, där de inte kan vända sig om eller klia sig.(2) För ett djur som är van att kunna röra sig mer eller mindre fritt innebär det en stor omställning.
Djuren kan dessutom behöva gå länge utan mat. Enligt svensk lagstiftning ska djur utfodras senast 12 timmar efter transportens början(3), men det är vanligt att djuren fått vara utan mat i många timmar även innan transporten. Detta görs för att undvika åksjuka och för att minska mängden foder i mag-tarmkanalen som kan kontaminera slaktkropparna. Den utfodring som ges på slakterierna är ofta minimal, och avsedd som sysselsättning snarare än att mätta.(4)
Först medvetslöshet, sedan avblodning
Slakt innebär att halsen skärs upp och blodet tappas av. Innan det sker ska djuren bedövas, det vill säga göras medvetslösa.(5) Detta kan ske till exempel genom kraftigt våld mot huvudet, el genom hjärnan eller inandning av gas.(3) Vilka bedövningsmetoder som används varierar mellan djurslagen och individens storlek.
Brutal hantering och fixering
När större djur ska föras från uppstallningen till själva bedövningen utsätts de ofta för brutal hantering för att röra sig framåt. Slag med tillhyggen, slag mot huvudet, användning av elpåfösare och omvridning av djurens svans förekommer, trots att det mesta av det är förbjudet i Sverige.(2, 7)
Innan bedövningen blir många djur fixerade, det vill säga fasthållna. Större djur stängs i regel in i en bedövningsbox, och huvudet kan hållas fast med en grimma eller liknande. Höns, kycklingar, kalkoner, ankor och gäss (om de inte väger mer än 20 kg) hängs upp i fötterna då de är vid fullt medvetande för att de ska vara stilla vid elbedövning.(2, 6) Läs mer om kycklingarna i djurfabrikerna här.
Plågsamma metoder och lagbrott
I en rapport från Livsmedelsverket från 2010(2) står:
Vissa kända djurskyddsproblem vid slakt . . . är redan väl kartlagda /---/. Detta gäller t ex det faktum att koldioxid, som används för bedövning, ger upphov till aversiva reaktioner hos gris, eller att det är förknippat med kraftigt obehag för fjäderfä att bli upphängda i benen, vilket är ofrånkomligt i de system där elbedövning i vattenbad används.
Kartläggningen visar att det krävs insatser vid flertalet studerade företag som slaktar nötkreatur för att minska förekomsten av hård drivning. Några företag som slaktar grisar behöver vidta åtgärder för att minska förekomsten av överbeläggning i stallboxar eller förekomsten av hård drivning.
I en svensk forskningsrapport från 2014 framgår att omkring en tredjedel av alla nötdjur på svenska slakterier utsattes för slag, sparkar eller elpådrivning medan studien utfördes.(7) Över 20 procent av djuren råmade, vilket är ett tecken på stress. Elpåfösare användes på 15 procent av djuren, och ett par djur fick 10-15 elstötar var. Det är endast lagligt att använda elpåfösare i undantagsfall och enstaka gånger.(3) Att slå och sparka djuren är egentligen helt förbjudet.
Under 2015 rapporterade tv-programmet Kalla Fakta och branschtidningen FoodMonitor om olika missförhållanden vid slakt, som att högdräktiga djur slaktas och att fostren lämnas att dö.(8, 9) Det har rapporterats om allvarliga brister i samband med transport till och slakt vid slakteriet Håkantorp, som slaktar så kallade uttjänta hönor från äggindustrin. Läs mer om djurtransporter här.
KRAV-godkänd slakt
Till skillnad från många andra ekologiska certifieringar har svenska KRAV ett regelverk för slakt. Dock är skillnaderna inte särskilt stora mot annan slakt i praktiken. Även KRAV-djur transporteras upp till åtta timmar och övernattar ibland. De mest plågsamma bedövningsmetoderna - levande upphängning av fåglar och koldioxidbedövning av grisar - används även inom KRAV-slakt.(10)
För mer information gå vidare till fördjupningsmaterial om djuren i djurfabrikerna och sidan om slakt utan bedövning, som är förbjudet i Sverige.
Om du vill veta mer om Djurens Rätts arbete för djuren - klicka här.
Källor
- Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2018:12.
- Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16:2010.
- Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2012:27. Saknummer L22.
- Team Ugglarps AB. Personligt meddelande 2012-05-04
- Djurskyddslagen SFS 1988:534. Saknummer L1.
- Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
- Hultgren J. et al. (2014) Cattle behaviours and stockperson actions related to impaired animal welfare at Swedish slaughter plants. Applied Animal Behaviour Science 152: 23– 37.
- TV4. Högdräktiga kor slaktas med kalvar i magen. Sidan besökt 2019-02-28.
- Food Monitor. Åklagare: Blandad kvalitet på Livsmedelsverkets anmälningar av djurbönder. Sidan besökt 2019-02-28.
- KRAV. Regler 2018.