Slakt

Över 100 miljoner djur dödas varje år på svenska slakterier.(1) På slakterierna möts djuren av en främmande och många gånger skrämmande miljö. En stor del av djuren måste tillbringa natten på slakteriet.

Många timmars väntan

Enligt en studie från Livsmedelsverket från år 2010 övernattar i genomsnitt 44 % av grisarna och nötdjuren och 60 % av fåren på slakteriet.⁽²⁾ Grisarna har ofta blandats med varandra från olika ställen, vilket leder till social oro, slagsmål och skador.⁽²⁾ Nötdjuren står ofta över natten i trånga endjursboxar, där de inte kan vända sig om eller klia sig.⁽²⁾ För ett djur som är van att kunna röra sig mer eller mindre fritt innebär det en stor omställning.

Djuren kan dessutom behöva gå länge utan mat. Enligt svensk lagstiftning ska djur utfodras senast 12 timmar efter transportens början⁽³⁾, men det är vanligt att djuren fått vara utan mat i många timmar även innan transporten. Detta görs för att undvika åksjuka och för att minska mängden foder i mag-tarmkanalen som kan kontaminera slaktkropparna. Den utfodring som ges på slakterierna är ofta minimal, och avsedd som sysselsättning snarare än att mätta.⁽⁴⁾

Först medvetslöshet, sedan avblodning

Slakt innebär att halsen skärs upp och blodet tappas av. Innan det sker ska djuren bedövas, det vill säga göras medvetslösa.⁽⁵⁾ Detta kan ske till exempel genom kraftigt våld mot huvudet, el genom hjärnan eller inandning av gas.⁽³⁾ Vilka bedövningsmetoder som används varierar mellan djurslagen och individens storlek.

Brutal hantering och fixering

När större djur ska föras från uppstallningen till själva bedövningen utsätts de ofta för brutal hantering för att röra sig framåt. Slag med tillhyggen, slag mot huvudet, användning av elpåfösare och omvridning av djurens svans förekommer, trots att det mesta av det är förbjudet i Sverige.^{(2, 7)}

Innan bedövningen blir många djur fixerade, det vill säga fasthållna. Större djur stängs i regel in i en bedövningsbox, och huvudet kan hållas fast med en grimma eller liknande. Höns, kycklingar, kalkoner, ankor och gäss (om de inte väger mer än 20 kg) hängs upp i fötterna då de är vid fullt medvetande för att de ska vara stilla vid elbedövning.^{(2, 6)} Läs mer om kycklingarna i djurfabrikerna här.

Plågsamma metoder och lagbrott

I en rapport från Livsmedelsverket från 2010⁽²⁾ står:

Vissa kända djurskyddsproblem vid slakt . . . är redan väl kartlagda /---/. Detta gäller t ex det faktum att koldioxid, som används för bedövning, ger upphov till aversiva reaktioner hos gris, eller att det är förknippat med kraftigt obehag för fjäderfä att bli upphängda i benen, vilket är ofrånkomligt i de system där elbedövning i vattenbad används.

Kartläggningen visar att det krävs insatser vid flertalet studerade företag som slaktar nötkreatur för att minska förekomsten av hård drivning. Några företag som slaktar grisar behöver vidta åtgärder för att minska förekomsten av överbeläggning i stallboxar eller förekomsten av hård drivning.

I en svensk forskningsrapport från 2014 framgår att omkring en tredjedel av alla nötdjur på svenska slakterier utsattes för slag, sparkar eller elpådrivning medan studien utfördes.⁽⁷⁾ Över 20 procent av djuren råmade, vilket är ett tecken på stress. Elpåfösare användes på 15 procent av djuren, och ett par djur fick 10-15 elstötar var. Det är endast lagligt att använda elpåfösare i undantagsfall och enstaka gånger.⁽³⁾ Att slå och sparka djuren är egentligen helt förbjudet.

Under 2015 rapporterade tv-programmet Kalla Fakta och branschtidningen FoodMonitor om olika missförhållanden vid slakt, som att högdräktiga djur slaktas och att fostren lämnas att dö.^{(8, 9)}Det har rapporterats om allvarliga brister i samband med transport till och slakt vid slakteriet Håkantorp, som slaktar så kallade uttjänta hönor från äggindustrin. Läs mer om djurtransporter här.

KRAV-godkänd slakt

Till skillnad från många andra ekologiska certifieringar har svenska KRAV ett regelverk för slakt. Dock är skillnaderna inte särskilt stora mot annan slakt i praktiken. Även KRAV-djur transporteras upp till åtta timmar och övernattar ibland. De mest plågsamma bedövningsmetoderna - levande upphängning av fåglar och koldioxidbedövning av grisar - används även inom KRAV-slakt.⁽¹⁰⁾

För mer information gå vidare till fördjupningsmaterial om djuren i djurfabrikerna och sidan om slakt utan bedövning, som är förbjudet i Sverige.

Om du vill veta mer om Djurens Rätts arbete för djuren - klicka här.

Källor

Sveriges officiella statistik (2019) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2018:12.
Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16:2010.
Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om slakt och annan avlivning av djur. SJVFS 2012:27. Saknummer L22.
Team Ugglarps AB. Personligt meddelande 2012-05-04
Djurskyddslagen SFS 1988:534. Saknummer L1.
Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
Hultgren J. et al. (2014) Cattle behaviours and stockperson actions related to impaired animal welfare at Swedish slaughter plants. Applied Animal Behaviour Science 152: 23– 37.
TV4. Högdräktiga kor slaktas med kalvar i magen. Sidan besökt 2019-02-28.
Food Monitor. Åklagare: Blandad kvalitet på Livsmedelsverkets anmälningar av djurbönder. Sidan besökt 2019-02-28.
KRAV. Regler 2018.

Slakt

Krav

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer.

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.”

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret