Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

European Chicken Commitment - ECC

I Sverige står kycklingar för över 93 % av alla landlevande djur som dödas för livsmedelsproduktion¹ och det är därför oerhört viktigt att minska det lidande de utsätts för i industrin. Nedan följer information om European Chicken Commitment - ECC - och vad dessa kriterier innebär.

European Chicken Commitment i detalj

Arbetet med European Chicken Commitment bygger på att företag tar med välfärdskriterierna i sina inköp av kycklingar. Kriterierna, som är framtagna av Djurens Rätt och 27 andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer, baseras på den allra senaste forskningen om djurvälfärd och redovisas på företagets hemsida eller i en hållbarhetsrapport. Varje år behöver företaget dessutom redovisa hur arbetet fortskrider. 

Kriterierna i ECC är striktare än vad som återfinns i all djurskyddslagstiftning för kycklingar. Även produktion av ekologiskt- och KRAV-märkt kycklingkött når inte upp till alla kriterier än. Tabellen nedan visar skillnaderna:
 

ECC

Följer EU-reglerna

Företagen som importerar kycklingkött ska se till att även det köttet kommer från förhållanden som uppfyller alla regler i EU utöver kriterierna i ECC. Det gäller till exempel de specifika krav på luftkvalitet i kycklingstallarna som finns m.m.

Beläggningsgrad

Studier har visat att beläggningsgraden, hur trångt kycklingarna har det, borde minska till åtminstone 30 kg/m² för att reducera förekomsten av sjukdomar och skador.² Det skulle också ge kycklingarna mer frihet att röra sig för att kunna bete sig naturligt. 

I kriteriet ingår även att “thinning” undanbedes. "Thinning" innebär att en del av kycklingarna tas ut för slakt tidigare än de andra för att producenterna ska kunna ha maximal beläggningsgrad under fler perioder och tjäna mer pengar. Det här orsakar avsevärd stress för kycklingarna och risk för smittspridning.³ 

Hälsosammare raser

Hybriderna, eller raserna, som används i dagens kycklinguppfödning är i sig utsatta för mycket lidande. De är avlade för att växa så snabbt att deras ben och inre organ ofta inte hinner med utvecklingen. Det ökar risken för sjukdomar, plötslig död och svårigheter att gå för kycklingarna.⁴ ECC tillåter inte sådan avel och har bestämmelser kring vilka bevisat mer hälsosamma hybrider som får användas. Än så länge är Hubbard Norfolk Black, JA757, 787, 957, 987, Rambler Ranger, Ranger Classic och Ranger Gold godkända.

Ljus

Enligt ECC ska det vara minst 50 lux i stallarna. Sveriges lagstiftning kräver bara 20 lux i belysningsstyrka för kycklingar oavsett om det är ekologisk eller konventionell produktion,⁵ trots att det inte är ljust nog för kycklingarna att se ordentligt. Forskning har visat att kycklingar uppvisar mer skador på bröstet, blir mindre aktiva och drabbas av högre dödlighet när det är mörkare än 50 lux.⁶ 

Inredning

Kycklingar har ett ursprungligt behov av att sitta högt upp och att picka i marken.⁷ ECC menar att kycklingar måste få tillgång till plattformar eller sittpinnar samt material att picka i förutom underlaget de går på. Något som redan borde varit en självklarhet i Sverige där alla djur enligt lag ska få tillgång till att bete sig naturligt.⁸ 

Gasbedövning

I Sverige och i övriga världen är det lagligt och extremt vanligt att kycklingar bedövas genom att hängas upp i benen innan deras huvud förs ned i ett elbad. Det här är något som orsakar oerhörd stress och risk för skador. Metoden har även högre risk att inte bli korrekt genomförd vilket leder till att kycklingar slaktas eller till och med skållas vid medvetande.⁹ Kriterierna i ECC innebär ett slut på att hänga upp kycklingarna i benen genom att enbart tillåta gasbedövning eller andra framtida metoder utan upphängning. Det alternativ som är vanligast idag är koldioxidbedövning i minst två steg. Det är inte en perfekt metod, men det minskar lidandet och riskerna.9

Utevistelse

Utevistelse är en oerhört viktig parameter för att kycklingarna ska kunna bete sig så naturligt som möjligt.¹⁰ Därför ska minst 20 % av kycklingarna som företag köper in ha haft möjlighet till utevistelse. 

Tredjepartsgranskning

För att ECC ska vara en trovärdig del av företagets policys kommer årliga offentliga rapporter på utvecklingen att krävas. Dessutom krävs tredjepartsgranskning så att kycklingarna som slaktas verkligen haft det liv och den död som ECC bestämmer.

European Chicken Commitment (ECC) är framtaget för att hjälpa de miljarder kycklingar som föds upp för slakt i Europa varje år. I Sverige står kycklingar för över 93 % av alla landlevande djur som dödas för livsmedelsproduktion.¹

CTA

Flera företag är redan med och gör skillnad genom att arbeta med European Chicken Commitment.

Källor

  1. SCB (2020) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik – 2019:12.
  2. Dozier W.A. m.fl. (2005) Stocking density effects on growth performance and processing yields of heavy broilers. Poultry Science 84(8): 1332-1338. Estevez I. (2007) Density allowances for broilers: where to set the limits? Poultry Science 86(6): 1265–1272. Hall A.L. (2001) The effect of stocking density on the welfare and behaviour of broiler chickens reared commercially. Animal Welfare 10 (1): 23–40. 
  3. Koolman L., Whyte P. & Bolton D.J. (2014) An investigation of broiler caecal Campylobacter counts at first and second thinning. Journal of applied microbiology 117(3): 876–881. 
  4. Olkowski A. m.fl. (2019) Cervical scoliosis and torticollis: a novel skeletal anomaly in broiler chickens. Acta Veterinaria Scandinavica 61(1): 1-7. Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71–79.
  5. KRAV (2019) Regler 2019-2020.
  6. Broom D.M. & Fraser A.F. (2015) Chapter 32: The Welfare of Poultry. I: Domestic animal behaviour and welfare. 5th edition. Oxfordshire, UK, CABI. 
  7. Bailie C.L., Ball M.E.E. & O'Connell N.E. (2013) Influence of the provision of natural light and straw bales on activity levels and leg health in commercial broiler chickens. Animal 7(4): 618–626. 
  8. Djurskyddslag (2018:1192).
  9. EFSA (2019) Slaughter of animals: poultry. Scientific opinion. EFSA Journal 17(11): 5849. 
  10. El-Deek A. & El-Sabrout K. (2019) Behaviour and meat quality of chicken under different housing systems. World's Poultry Science Journal: 1–9.

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem