Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Slakt utan bedövning

Slakt utan bedövning är inte lagligt i Sverige men i flera andra länder, både i och utanför EU. Det kan finnas religiösa skäl bakom att djur slaktas utan bedövning, men ofta är skälen ekonomiska.

Slakt innebär att ett djur får strupen uppskuren och förblöder till döds. Enligt svensk lag måste alla djur göras medvetslösa, "bedövas", före avblodningen.(1) 

Detta gäller dock inte för vilda djur. Vid jakt och fiske är det vanligt att djur som ska bli livsmedel dödas utan bedövning. I storskaligt fiske kvävs fiskarna i en utdragen och plågsam process.(2)

Märkt och omärkt

Enligt EU:s slaktförordning(3) får medlemsstaterna tillåta slakt utan bedövning av religiösa skäl. Det saknas statistik över hur många djur som slaktas utan bedövning, eftersom EU-kommissionen inte kräver att medlemsländerna rapporterar in antalet.

De europeiska länder som kräver bedövning innan all slakt, även så kallad religiös slakt, är Sverige, Norge, Danmark, Island, Schweiz och Slovenien. 

Kött från djur som dödats utan bedövning kan vara märkt som halal eller kosher i butikerna, men det kan också vara omärkt. Kött från de djur som slaktats utan bedövning behöver inte märkas på något särskilt vis. Det betyder i praktiken att allt kött, inklusive det som importerats till och säljs i Sverige, som kommer från länder där slakt utan bedövning förekommer kan vara kött från obedövade djur.(4) Den som äter kött utan att vara säker på att det kommer från ett land där djur måste slaktas med bedövning, äter med stor sannolikhet kött från djur som slaktats obedövade.(5)

Judiska och muslimska regler kan tolkas som att bedövning vid slakt är olämpligt. Det religiösa skälet är dock bara en av flera orsaker till obedövad slakt. Den ekonomiska faktorn spelar stor roll.

Utdraget lidande

Att få strupen avskuren vid fullt medvetande är mycket plågsamt för djuret, då död genom blodförlust är både utdraget och smärtsamt.(6) För ett vuxet nötdjur tar det omkring en minut att bli medvetslös efter att halspulsådrorna, luftstrupen och matstrupen skurits av, för ett får tar det omkring 15 sekunder och för en kyckling 30-60 sekunder.(7) Under den tiden lider djuret både av smärtan från snittet, kvävning genom att blod kommer ner i lungorna, och själva blodförlusten.(8)

Bedövning betyder inte garanterat smärtfritt

Även slakt med bedövning innebär många gånger mycket lidande. Inte minst gäller det för grisar och fiskar som bedövas med koldioxid, en utdragen och smärtsam process.(7-9) För fiskar är metoden dessutom ineffektiv, så där är slakt utan bedövning inte ovanligt, även i Sverige. Forskare har sett att andelen fiskar som uppvisar livstecken efter koldioxidbedövningen, i avblodningens senare del, kan vara så stor som en femtedel.(10) Hönor och kycklingar utsätts också för en mycket plågsam bedövning när de hängs upp i benen vid fullt medvetande.(7) 

Att djur bedövas innan avblodningen vid slakt, och att bedövningsmetoden som används är effektiv så att djuret förlorar medvetandet snabbt, utan upplevd ångest eller smärta, är en mycket viktig djurskyddsfråga. 

Religiös slakt med bedövning

Många muslimer runt om i världen accepterar vissa former av bedövning före slakt.(11) Bedövningen ska då helst vara reversibel, det vill säga att djuret inte dör av själva bedövningen utan kan vakna upp ur bedövningen fullt återställd. Elektrisk bedövning av huvudet fungerar på det sättet. Därför sker idag en hel del halalslakt med bedövning, bland annat i Sverige. I Sverige måste all slakt, inklusive halalslakt, ske med bedövning. Nötdjur bedövas inte med el utan med med bultpistol. Eftersom bedövning med bultpistol inte leder till att hjärtat omedelbart stannar, kan även den metoden accepteras av vissa muslimska grupper.(12)

Det som i Sverige skiljer halalslakt från annan slakt, är aspekter som bara har betydelse för konsumenterna och inte för djuren, eftersom halalslakt också måste ske i enlighet med djurskyddslagstiftningen, som bland annat kräver bedövning. 

I dagsläget godkänner de flesta judiska grupper endast slakt utan föregående bedövning.

Bakgrunden till de religiösa slaktreglerna

De religiösa slaktreglerna från både den judiska och muslimska traditionen är en beskrivning av den mest skonsamma slaktmetod man kände till då de skrevs. Den traditionella halalslakten har en rad kriterier, bland annat att djuret ska vara friskt och utan skador, få mat och vatten innan slakt, att inget djur ska se ett annat djur dö och att djuren ska behandlas med medlidande och värdighet.(11, 13) 

Att djuret är bedövat kan anses som en skada, och det är den tolkningen som ligger bakom motståndet mot bedövning. 

Källor

  1. Djurskyddslagen SFS 1988:534.
  2. Scientific Panel for Animal Health and Welfare (2004) Welfare Aspects of Animal Stunning and Killing methods. Report of the European Food Safety Authority.
  3. EU-förordning (EG) 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning.
  4. Svenska Dagbladet (2011) Vanligt att slakta utan bedövning Sidan besökt 2019-03-05.
  5. Library of the European Parliment (2012). Religious slaughter of animals in the EU. Sidan besökt 2019-03-05
  6. Federation of veterinarians of Europe (2002). Slaughter prior stunning. Sidan besökt 2017-11-02.
  7. The European Food Safety Authority (2004) Scientific Report of the Scientific Panel for Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of animal stunning and killing methods.
  8. Atkinson et al (2012) Assessing pig welfare at stunning in Swedish commercial abattoirs using CO2 groupstun methods. Animal Welfare 21, 487-495.
  9. Robb & Kestin (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. Animal Welfare 11, 269–292.
  10. Kiessling A et al (2013) Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige. Projekt: 31‐4568/11. Rapport insänd till Jordbruksverket.
  11. Sveriges Halalråd. Hemsida: www.halalsweden.se, sidan besökt 2019-03-05.
  12. Jordbruksverket. Religiös slakt, sidan besökt 2019-03-05.
  13. Islam som grund för djurrätt - föreläsning med Muhammad Muslim Eneborg (2010).

Vanliga frågor

Minskar en växtbaserad kost risken för pandemier?

Genom att äta en växtbaserad kost minskar riskerna att du själv blir direkt sjuk av smittor från animaliska livsmedel, så som salmonella och campylobacter. Detta eftersom de här bakterierna enbart finns i djur, och sprids genom att exempelvis maginnehåll eller avföring når köttet eller äggen. Så länge grönsaker inte gödslas med avföring från djur som bär på smitta, så är risken att bli sjuk av de här bakterierna lägre för veganer. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Ju färre människor som äter animalisk kost, desto mindre efterfrågan på industriell djuruppfödning blir det. Därmed minskar risken för framtida pandemier, men veganer kan fortfarande smittas av sjukdomar som redan har fått spridning (till exempel coronaviruset).

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad finns det för koppling mellan industriell djurhållning och pandemier?

När många djur hålls trångt i samma utrymme, frodas bakterier och virus. Den högintensiva industriella djuruppfödning, som krävs för dagens höga köttkonsumtion, har lett till att djuren hålls i stressande miljöer med hård belastning på klimat och miljö. Det leder till höga risker för spridning av bakterier och virus mellan djur och människa. 

Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, har länge pekat ut den globala djurindustrin, där djur hålls tätt inomhus, som en grogrund för virus och sjukdomar. I en intervju i SR Vetenskapspodden frågar sig Olsen vad som hade hänt om alla istället valt vego och svarar: “Då hade vi sannolikt inte haft några pandemier.

Skälet är att smittor från djur som är lika oss människor, som grisar och fåglar, lättare blir till smittor som kan drabba oss. Och håller vi djuren i stora antal ökar riskerna att någon av dem får en smitta som muterar till att kunna smitta människor. Växter är för olika oss för att det ska kunna hända i samma utsträckning.

Enligt den senaste forskningen kommer mer än 60 procent av alla infektionssjukdomar från djur. Bland de nya infektionssjukdomarna, de som upptäckts de senaste tio åren, är siffran hela 75 procent. Ett exempel i mängden är coronaviruset covid-19, som ligger bakom pandemin år 2020.

Läs mer här.

Länk till svaret

Vad händer med alla djur om vi slutar äta kött, kommer inte massor av arter att dö ut?

De flesta djurarter vi håller för livsmedelsproduktion har vilda artfränder, exempelvis vildsvin. Så länge de finns kvar är det inte fråga om hotade arter, även om tamdjuren skulle minska i antal.

Djurens Rätt har ingen avsikt att verka för att domesticerade djur ska sluta finnas. Det vi säger är att djur borde ha rättigheter. De borde, precis som vi, ha rätt att leva och rätt att få förutsättningar att göra det så att de mår bra. En slags djurhållning som innebär att djurens behov och intressen verkligen tas hänsyn till och inte kompromissas med, vilket också skulle betyda att de har rätt till sina liv, kan vara gynnsam för både djur och människor.

Om fler och fler väljer veganskt kommer efterfrågan på produkter som kommer från djur minska successivt. Om köttet från djurens kroppar, deras mjölk eller ägg inte genererar intäkter som de gör idag, är det samhället, vi tillsammans, som får betala för att vi ska få de fördelar som finns med att leva i samspel med djur. Redan idag är stora delar av djurhållningen inom lantbruket subventionerad av samhället på olika sätt.

Precis hur en sådan framtid kan se ut, det vet varken vi eller någon annan. Att människor ofta mår bra av att få leva i närheten av djur det vet vi. Liksom att djuren kan utföra så kallade samhällsnyttiga tjänster, som att beta artrika marker  och därmed bidra till en biologisk mångfald. Djuren kan också få fördelar av att leva med människor. Exempelvis i form av en respektfull och ömsesidig kontakt med människor, skydd, en för dem bra levnadsmiljö som möjliggör utlopp för naturligt beteende, tillräckligt med bra mat och rent vatten och veterinärvård vid behov. Men har vi djur i vår vård kommer det också uppstå intressekonflikter när det gäller rörelsefrihet och fortplantning, och interaktioner mellan rov- och bytesdjur.

Många domesticerade djur är helt beroende av människor. Ett exempel är får, som har avlats till att ha en så kraftig pälsväxt att de inte klarar sig utan att bli klippta. I en djurvänlig framtid finns det åtminstone två alternativ vad gäller fårens päls: antingen fortsätter vi klippa alla domesticerade får minst en gång per år, eller så förhindrar vi deras fortplantning så att inga fler får som inte klarar sig utan klippning föds. Båda alternativen innebär ett visst mått av tvång och maktutövande, även om det är för djurens bästa i längden.

Det är inte möjligt, och knappast önskvärt, för människor att helt isolera sig från alla andra djur. Vi påverkar andra djur direkt och indirekt nästan vad vi än gör, och många djur söker upp människor för att det är gynnsamt för dem att leva nära oss. Vi måste alltså hitta sätt att interagera med andra djur utan att skada dem.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem