Silke
Silke är det körtelsekret som vissa fjärilslarver spinner runt sig själva till en kokong när de ska förpuppas.
De fjärilsfamiljer som producerar silke är Bombycidae, dit den "odlade" mullbärssilkesfjärilen hör, och Saturniidae eller Tussah, dit vildsilkesfjärilarna hör.(1) Kina och Indien står för merparten av världsproduktionen av silke idag.(2)
Konventionell uppfödningen av silkeslarver sker inomhus på hyllor i noggrant tempererade rum. Eftersom tråden lätt går sönder när fjärilen ska bryta sig ur kokongen, dödas silkesfjärilen redan i puppstadiet. Kokongerna upphettas så att larverna dör. När man sedan kokar silket avlägsnas proteinet som klistrar samman trådarna och silkestråden är färdig att användas. Varje kokong kan ge upp till 800 meter sammanhängande tråd.(2)
Skapar miljöproblem
Det går åt ca 5000 silkesmaskar för att göra en kimono i rent silke.(3) Kokongresterna tillsammans med utgallrade kokonger kardas och kammas innan de spinns till grövre garner eller används som stoppning. Trådarna från vildsilke är grövre och ojämnare än mullbärssilket.(2) Av silke görs framförallt siden, men också silkessammet. Silket kan användas som garn eller blandas med andra textilmaterial.
Silke står cirka 0,2 procent av världens totala produktion av textilier men medför en del miljöproblem. När silket väl är spunnet så används kemikalier i form av olika tvättmedel och tensider för avlägsna det klibbiga proteiner sericin som binder ihop kokongen, detta leder till starkt förorenat, syrekrävande avloppsvatten.(2)
När det gäller insekters förmåga att känna smärta och lidande visar ett ökande antal studier på det. Insekter har ett centralt nervsystem vilket tyder på att de är medvetna om sin omgivning(4). Faktum är att nästan alla rörliga djur reagerar på potentiellt smärtsamma upplevelser. Till exempel flyttar de på sig när det blir för varmt eller kallt samt flyttar sig från platser där de blivit skadade på något sätt(5, 6).
Istället för silke
Alternativ till silke är konstfibrer som nylon, viskos och rayon. Naturmaterial som kan användas är bomull och rami (textilfiber som görs av nässla). Fler tips hittar du på Välj Vego!
Källor
- Lundwall E. Textila Material. I: Tidens tand - Förebyggande konservering. Red. M. Fjaestad. Riksantikvarieämbetet.
- Wennermark S (2012). Ekologisk och rättvis textilkonst? Linköpings Universitet.
- Fritz A. & Cant J. (1986) Consumer Textiles. Oxford University Press, Australia. Reprint 1987.
- Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
- EFSA (2005) Opinion of the Scientific Panel on Animal Health and Welfare (AHAW) on a request from the Commission related to the aspects of the biology and welfare of animals used for experimental and other scientific purposes.
- Gregory N. G. (2004) Physiology and behaviour of animal suffering. UFAW Animal Welfare Series, Blackwell publishing.
