Hoppa till huvudinnehåll
Typ av gåva
  • min 35 kr/mån
kr/mån

Skadeskjutningar

Skadeskjutningar innebär ett stort lidande för djuren.

Det är troligen omöjligt att undvika skadeskjutningar helt vid jakt eftersom det finns många slumpmässiga faktorer vid skjutandet som jägaren inte kan påverka själv(1). Att bli skjuten utan att dö innebär ett stort lidande för djuren.

Vargar

Skadeskjutningsfrekvensen vid de genomförda licensjakterna på varg har varit mycket omfattande.

Under 2018 års licensjakt avlossades totalt 33 skott mot de 15 vargar som dödades(2). Av dessa träffade 27 skott djuren men endast 21 skott träffade vitala delar, d.v.s. skott som normalt leder till en snabb död(2). Under 2017 års licensjakt var en av offren en äldre hane som hade 12 stycken hagelskott som hade läkt in i musklerna efter en gammal skottskada(3).

Björnar

Även björnjakten leder till en hög andel skadeskjutningar. Dessutom finns det betydande risker att björnhonor med årsungar skjuts vilket leder till ökad dödlighet bland övergivna ungar(4). Vid björnjakten 2010 var det minst 13 björnar som sköts men inte återfanns vilket kan innebära att de dog en långsam död av skadorna(4). Under 2017 hade ingen av de inkomna dödade björnarna några gamla skottskador(5).

Älgar

Enligt en omfattande skadeskjutningsstudie, som genomfördes under älgjakten i Sverige 1998, dog tre fjärdedelar av de påskjutna älgarna på skottplatsen(1, 6). Merparten av de som inte dog på skottplatsen behövde eftersökas innan de kunde dödas. En procent återfanns aldrig efter att de blivit påskjutna(1, 6).

Då det årligen dödas uppemot 90 000 älgar i Sverige(7), och om skadeskjutningsfrekvensen fortsatt kan anses vara densamma, innebär det att upp till 13 000 älgar skjuts på ett sätt att de måste eftersökas och att ca 1 000 st aldrig återfinns varje år. De som aldrig återfinns dör av sina skador eller tvingas leva med dem. 

Fåglar

Den ornitologiska föreningen i Danmark har undersökt skadeskjutningsfrekvensen för vitkindade gäss, som är totalt fredade i Europa(8). Trots att den arten är fredad visade röntgenundersökningar av 212 individer att 13 % hade hagel i kroppen efter att ha blivit påskjutna(8). Om talen kan överföras till det samlade beståndet av vitkindade gäss i den här delen av världen skulle det innebära att ca 96 000 vitkindade gäss flyger omkring med hagel i kroppen(8).

I en äldre svensk undersökning hade 62 % av alla åldrade gäss hagel i sig(9).

Källor

  1. von Essen H. och Ericsson G. (1999) Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan 1998. Viltforum 2.
  2. SVA (2018) Licensjakt på varg 2018. Rapport 47/2018.
  3. SVA (2017) Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55.
  4. Ekholm A. (2010) Björnjakten fortsätter öka på lösa grunder – och de redan många skadeskjutningarna blir fler. Våra Rovdjur nr 4, 2010.
  5. SVA (2018) Stora Rovdjur 2017. Rapport 51:2018.
  6. Ericsson G. & von Essen H. (2002) Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceedings of the 24th International Congress of Game Biologists, 55-63.
  7. Viltdata. Avskjutningsstatistik. Sidan besökt 2018-10-29.
  8. Dansk ornitologisk förening (2012) Hver syvende fredede bramgås flyver omkring med hagl i kroppen.
  9. Jönsson B., Karlsson J. & Svensson S. (1985) Bean Goose (Anser fabalis) wintering in Sweden. Viltrevy Swedish Wildlife Research 3(13).

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem