Hoppa till huvudinnehåll

Skadeskjutningar

Skadeskjutningar innebär ett stort lidande för djuren.

Vargar

Skadeskjutningsfrekvensen vid de genomförda licensjakterna på varg har varit mycket omfattande.

Under 2017 års licensjakt avlossades totalt 53 skott mot de 26 vargar som dödades.(1) Av dessa träffade 44 skott djuren men endast 31 skott träffade vitala delar, d.v.s. skott som normalt leder till en snabb död.(1) Dessutom hade en äldre hane 12 stycken hagelskott som hade läkt in i musklerna efter en gammal skottskada.(1)

Björnar

Även björnjakten leder till en hög andel skadeskjutningar. Dessutom finns det betydande risker att björnhonor med årsungar skjuts vilket leder till ökad dödlighet bland övergivna ungar.(2) Vid björnjakten 2010 var det minst 13 björnar som sköts men inte återfanns vilket kan innebära att de dog en långsam död av skadorna.(2)

Älgar

Enligt en studie, som genomfördes under älgjakten i Sverige 1998, dog tre fjärdedelar av de påskjutna älgarna på skottplatsen.(3, 4) Merparten av de som inte dog på skottplatsen behövde eftersökas innan de kunde dödas.(3, 4) En procent återfanns aldrig efter att de blivit påskjutna.(3, 4)

Då det årligen dödas uppemot 100 000 älgar innebär det att ca 14 000 skadeskjuts och att ca 1 000 djur aldrig återfinns och får dö av sina skador eller leva med dem.(5) Det är troligen omöjligt att undvika skadeskjutningar helt vid jakt eftersom det finns många slumpmässiga faktorer vid skjutandet som jägaren inte kan påverka själv.(3)

Fåglar

Enligt en dansk undersökning, som publicerades 2006, hade runt en tredjedel av individerna av vissa fågelarter blyhagel i kroppen.(6) I en svensk undersökning hade 62 % av alla äldre gäss hagel i sig.(7)

Den ornitologiska föreningen i Danmark undersökte vitkindade gäss, som är totalt fredade i Europa.(8) Trots att den arten är fredad visade röntgenundersökningar av 212 individer att 13 % hade hagel i kroppen efter att ha blivit påskjutna.(8) Om talen kan överföras till det samlade beståndet av vitkindade gäss i den här delen av världen skulle det innebära att ca 96 000 vitkindade gäss flyger omkring med hagel i kroppen.(8)

Källor

  1. SVA (2017). Slutrapport Licensjakt på varg 2017. Dnr: SVA 2017/55
  2. Ekholm A. (2010) Björnjakten fortsätter öka på lösa grunder – och de redan många skadeskjutningarna blir fler. Våra Rovdjur nr 4, 2010.
  3. von Essen H. och Ericsson G. (1999) Älgjakt och skadskjutning under den första älgjaktsveckan 1998. Viltforum 2.
  4. Ericsson G. & von Essen H. (2002) Moose shot at and not retrieved in Sweden. Proceedings of the 24th International Congress of Game Biologists, 55-63.
  5. Viltdata. Avskjutningsstatistik. Sidan besökt 2017-10-27.
  6. Noer H. et al. (2006) Anskydning af vildt. Konklusioner på undersøgelser 1997-2005. Danmarks Miljøundersøgelser. 96 s. Faglig rapport fra DMU nr. 569.
  7. Jönsson B., Karlsson J. & Svensson S. (1985) Bean Goose (Anser fabalis) wintering in Sweden. Viltrevy Swedish Wildlife Research nr 3 Vol 13.
  8. Dansk ornitologisk förening. (2012) Hver syvende fredede bramgås flyver omkring med hagl i kroppen.

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem