Djurens Rätt
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_glad_9
Företagsarbete

European Chicken Commitment

För Djurens Rätts företagsarbete ligger stort fokus på att få livsmedelsföretag att ställa högre krav för kycklingarna. Detta görs genom att uppmana dessa aktörer att arbeta enligt European Chicken Commitment (ECC).

Genom ECC säger företag bland annat nej till turbokycklingar som växer så snabbt att de får ont och ja till att fler kycklingar ska få vistas utomhus. Några företag som redan valt att ställa dessa krav är Scandic Hotels, Best Western Hotel Group, Linas Matkasse, Orkla Foods Sverige och Dafgårds.

European Chicken Commitment (ECC) består av ett antal välfärdskriterier för företag att använda vid inköp av kyckling. Kriterierna är baserade på den senaste forskningen om djurvälfärd och är framtagna av Djurens Rätt och 27 andra ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer i Europa.

I dagsläget (januari 2024) har ett 60-tal företag med verksamhet i Sverige valt att påbörja detta arbete. I Europa ställer fler än 370 företag samma välfärdskrav. ECC håller därmed på att bli den nya miniminivån för kycklingarna. Förutom att säga nej till turbokycklingar och ja till mer utevistelse så åtar sig företagen som jobbar med ECC även att årligen rapportera om sina framsteg. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda senast år 2026. 

djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_4
EUROPEAN CHICKEN COMMITMENT

Företag som arbetar med ECC

Ett 60-tal företag i Sverige är redan med och gör skillnad genom att arbeta med European Chicken Commitment.

Företag med ECC
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_glad_2

Kriterierna i European Chicken Commitment (ECC):
 

  • Följa EU-reglerna 
    Företag som importerar kycklingkött ska se till att även det köttet kommer från förhållanden som uppfyller all djurskyddslagstiftning i EU, utöver kriterierna i ECC. Det gäller till exempel specifika krav på luftkvalitet i kycklingstallarna och transporttider.
     
  • Beläggningsgrad 
    Studier har visat att beläggningsgraden, hur trångt kycklingarna har det, borde minska till åtminstone 30 kg/m² för att reducera förekomsten av sjukdomar och skador.1 Det skulle också ge kycklingarna mer frihet att röra sig för att kunna bete sig naturligt. 

    I kriteriet ingår även att “thinning” undanbedes. "Thinning", eller delslakt, innebär att en del av kycklingarna tas ut för slakt tidigare än de andra. Detta för att producenterna ska kunna ha maximal beläggningsgrad, trängsel, under fler perioder och därmed tjäna mer pengar. Det här orsakar avsevärd stress för kycklingarna och risk för smittspridning.2 
     

  • Hälsosammare raser 
    Turbokycklingraserna som används i dagens kycklinguppfödning är i sig utsatta för mycket lidande. De är avlade för att växa så snabbt att deras ben och inre organ inte hinner med utvecklingen. Det ökar risken för sjukdomar, plötslig död, smärta och svårigheter att gå för kycklingarna.3 ECC tillåter inte sådan avel, och har bestämmelser kring vilka hälsosamma hybrider som får användas, som är bevisat hälsosammare än turbokycklingarna. Än så länge är Hubbard Redbro (enbart inomhusbruk), Hubbard Norfolk Black, JA757, JACY57, 787, 957, or 987, Rambler Ranger, Ranger Classic och Ranger Gold godkända av organisationen RSPCA för ECC, samt lantraser.
     
  • Ljus 
    Enligt ECC ska det vara minst 50 lux, inkluderat naturligt ljus från exempelvis fönster, i stallarna. Sveriges lagstiftning kräver bara 20 lux i belysningsstyrka för kycklingar.4 Det är inte ljust nog för kycklingarna att se ordentligt. Forskning har visat att kycklingar uppvisar mer skador på bröstet, blir mindre aktiva och drabbas av högre dödlighet när det är mörkare än 50 lux.5 
     
  • Inredning 
    Kycklingar har ett ursprungligt behov av att sitta högt upp för att vila och att picka i marken för att leta efter föda, och får de möjlighet till det förbättras deras välfärd.6 ECC menar att kycklingar måste få tillgång till plattformar eller sittpinnar, samt material att picka i – förutom underlaget de går på. Det borde redan vara en självklarhet i Sverige där alla djur enligt lag ska ha möjlighet att bete sig naturligt,7 men gäller inte för kycklingarna i djurfabriker.
     
  • Gasbedövning 
    I Sverige och i övriga världen är det lagligt – och vanligt – att kycklingar bedövas genom att hängas upp i benen innan deras huvud förs ned i ett elbad. Det här är något som orsakar oerhörd stress och risk för skador. Metoden har även högre risk att misslyckas vilket leder till att kycklingar skärs upp eller skållas vid medvetande.8 Kriterierna i ECC innebär ett slut på att hänga upp kycklingarna i benen. Detta genom att enbart tillåta gasbedövning eller andra framtida metoder utan upphängning. Det alternativ som är vanligast idag är koldioxidbedövning i minst två steg. Det är inte en perfekt metod, men det minskar lidandet och riskerna.8
     
  • Utevistelse 
    Utevistelse är en viktig faktor för att kycklingarna ska kunna bete sig så naturligt som möjligt och få frisk luft.9 Därför ska minst 20 % av kycklingarna som företag köper in ha haft möjlighet till utevistelse. Detta är ett tilläggskriterium till ECC i länder med stark opinion för ökad djurvälfärd, som exempelvis Sverige. Det vore såklart ännu bättre om alla kycklingar fick gå ut och därför uppmuntrar Djurens Rätt företag att gå längre än minimikravet på 20 %.
     
  • Tredjepartsgranskning 
    För att ECC-policyn ska vara trovärdig så behöver företaget årligen rapportera offentligt om deras arbete med ECC. Dessutom krävs tredjepartsgranskning så att kycklingarna som slaktas verkligen haft det liv och den död som krävs för att företaget ska kunna kommunicera att ECC följs.
  1. a. Dozier W.A. m.fl. (2005) Stocking density effects on growth performance and processing yields of heavy broilers. Poultry Science 84(8): 1332–1338.
    b. Estevez I. (2007) Density allowances for broilers: where to set the limits? Poultry Science 86(6): 1265–1272.
    c. Hall A.L. (2001) The effect of stocking density on the welfare and behaviour of broiler chickens reared commercially. Animal Welfare 10 (1): 23–40. 
  2. Frosth S. m.fl. (2020) Identification of Transmission Routes of Campylobacter and On-Farm Measures to Reduce Campylobacter in Chicken. Pathogens 9(5): 363.
  3. a. Rayner A.C. m.fl. (2020) Slow-growing broilers are healthier and express more behavioural indicators of positive welfare. Scientific Reports 10: 15151.
    b. Wilhelmsson S. m.fl. (2019) Welfare Quality® assessment of a fast-growing and a slower-growing broiler hybrid, reared until 10 weeks and fed a low-protein, high-protein or mussel-meal diet. Livestock Science 219: 71–79. 
  4. Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:23) om fjäderfä­hållning inom lantbruket m.m., saknr L 111. 
  5. Broom D.M. & Fraser A.F. (2015) Chapter 32: The Welfare of Poultry. I: Domestic animal behaviour and welfare. 5th edition. Oxfordshire, UK, CABI. 
  6. a. Bailie C.L., Ball M.E.E. & O'Connell N.E. (2013) Influence of the provision of natural light and straw bales on activity levels and leg health in commercial broiler chickens. Animal 7(4): 618–626.
    b. Lourenço da Silva, M. I. m.fl. (2021) Behaviour and animal welfare indicators of broiler chickens housed in an enriched environment. Plos one 16(9): e0256963.
  7. Djurskyddslag (2018:1192).
  8. EFSA (2019) Slaughter of animals: poultry. Scientific opinion. EFSA Journal 17(11): 5849. 
  9. Ipek A. & Sozcu A. (2017) The effects of access to pasture on growth performance, behavioural patterns, some blood parameters and carcass yield of a slow-growing broiler genotype. Journal of Applied Animal Research 45(1): 464–469.
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_8
European Chicken Commitment

Uppfyller Svensk Fågel kriterierna i ECC?

Svensk Fågel menar att de uppfyller 7 av 9 av ECC:s kriterier. Men stämmer det?

Svensk Fågel och ECC