- Sveriges officiella statistik (2024) Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik 2024:01samt för fiskar uppskattning gjord med hjälp av Sveriges officiella statistik (2022) Vattenbruk 2021, och medelslaktvikter för fiskar.
- Livsmedelsverket (2010) Djurskydd vid slakt - ett kontrollprojekt. Rapport 16:2010.
- Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:8) om slakt och annan avlivning av djur; SJVFS 2020:22, saknr L 22.
- Djurskyddslagen SFS 2018:1192.
- Djurskyddsmyndigheten (2006) Djurskydd vid svenska fjäderfäslakterier. Rapport 2006:02.
- Hultgren J. et al. (2014) Cattle behaviours and stockperson actions related to impaired animal welfare at Swedish slaughter plants. Applied Animal Behaviour Science 152: 23– 37.
- KRAV. Regler 2023.
- Eurogroup for Animals (2021) https://www.eurogroupforanimals.org/files/eurogroupforanimals/2022-03/2021_05_17_efa_pb_Slaughter%20without%20stunning.pdf. Position paper.
- Library of the European Parliment (2012). https://www.europarl.europa.eu/RegData/bibliotheque/briefing/2012/120375/LDM_BRI%282012%29120375_REV2_EN.pdf. Sidan besökt 2023-02-06.
- Federation of veterinarians of Europe (2002). https://fve.org/cms/wp-content/uploads/fve_02_104_slaughter_prior_stunning.pdf. Sidan besökt 2023-02-06.
- Gregory NG et al (2010) Time to collapse following slaughter without stunning in cattle. Meat Science, 85, 66–69.
- The European Food Safety Authority (2004) Scientific Report of the Scientific Panel for Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of animal stunning and killing methods.
- Atkinson et al (2012) Assessing pig welfare at stunning in Swedish commercial abattoirs using CO2 group stun methods. Animal Welfare 21, 487-495.
- Robb & Kestin (2002) Methods used to kill fish: Field observations and literature reviewed. Animal Welfare 11, 269–292.
- Kiessling A. et al. (2013) Riskbedömning av slakt av odlad fisk i Sverige. Projekt: 31-4568/11. Rapport insänd till Jordbruksverket.
- Jordbruksverket. Religiös slakt, sidan besökt 2023-02-06.
- Islam som grund för djurrätt - föreläsning med Muhammad Muslim Eneborg (2010).
Djur i djurfabrikerna
Slakt
Djurens Rätt arbetar för att inga djur ska födas upp i djurfabrikerna och slaktas. Så länge djurfabrikerna och slakterierna finns behöver systemen och hanteringen av djuren i samband med slakt förbättras, så att djurens lidande minskas.
Så arbetar Djurens Rätt för stärkt djurvälfärd och djurskydd i samband med slakt:
- Bedriver politiskt påverkansarbete för skärpt slaktlagstiftning i Sverige och på EU-nivå.
- Påverkar EU-kommissionens revidering av nuvarande slaktregler och Jordbruksverkets arbete med uppdatering av de svenska slaktreglerna.
- Bidrar till en stark opinion mot det lidande djurens utsätts för i samband med slakt, bland annat genom att informera allmänheten om vad djuren utsätts för när de slaktas.
- Driver inspirationssajten Välj Vego! som ska göra det lättare för konsumenter att välja bort kött från tallriken.
Innehåll
På denna sida
Slakt
Problemen med slakt
Över 120 miljoner djur dödas varje år på svenska slakterier.(1) På slakterierna möts djuren av en främmande och många gånger skrämmande miljö.
Väntan och långa tider utan mat
Grisarna har ofta blandats med varandra från olika ställen, vilket leder till social oro, slagsmål och skador.(2) Nötdjuren står ofta över natten i trånga endjursboxar, där de inte kan vända sig om eller klia sig.(2) För ett djur som är van att kunna röra sig mer eller mindre fritt innebär det en stor omställning. Djuren kan dessutom behöva gå länge utan mat. Enligt svensk lagstiftning ska djur utfodras senast 12 timmar efter transportens början,(3) men det är vanligt att djuren fått vara utan mat i många timmar även innan transporten. Detta görs för att undvika åksjuka och för att minska mängden foder i mag-tarmkanalen som kan kontaminera slaktkropparna.
Först medvetslöshet, sedan avblodning
Slakt innebär att ett djur får strupen uppskuren och förblöder till döds. Innan avblodning ska djuren bedövas, det vill säga göras medvetslösa.(4) Detta kan ske till exempel genom kraftigt våld mot huvudet, elektricitet genom hjärnan eller inandning av gas.(3) Vilka bedövningsmetoder som används varierar mellan djurslagen och individens storlek.
Hårdhänt hantering och fixering
När större djur ska föras från uppstallningen till själva bedövningen utsätts de ofta för hårdhänt hantering för att röra sig framåt. Innan bedövningen blir många djur fixerade, det vill säga fasthållna. Större djur stängs i regel in i en bedövningsbox, och huvudet kan hållas fast med en grimma eller liknande. Höns, kycklingar, kalkoner, ankor och gäss (om de inte väger mer än 20 kg) hängs upp i fötterna då de är vid fullt medvetande för att de ska vara stilla vid elbedövning.(2, 5)
I en svensk forskningsrapport från 2014 framgår att omkring en tredjedel av alla nötdjur på svenska slakterier utsattes för slag, sparkar eller elpådrivning medan studien utfördes.(6) Över 20 procent av djuren råmade, vilket är ett tecken på stress. Elpåfösare användes på 15 procent av djuren, och ett par djur fick 10-15 elstötar var. Det är endast lagligt att använda elpåfösare i undantagsfall och enstaka gånger.(3) Att slå och sparka djuren är förbjudet.
Plågsamma bedövningsmetoder
Läs om hur olika djurslag bedövas vid slakt:
KRAV-godkänd slakt
KRAV har ett regelverk för slakt. Dock är skillnaderna i praktiken inte stora mot hur annan slakt går till. De mest plågsamma bedövningsmetoderna - elbadsbedövning av fåglar och koldioxidbedövning av grisar är tillåtna även inom KRAV-godkänd slakt.(7)
Slakt utan bedövning
Slakt utan bedövning är inte lagligt i Sverige men i flera andra länder, både i och utanför EU. Det kan finnas religiösa skäl bakom att djur slaktas utan bedövning, men ofta är skälen ekonomiska.
Slakt innebär att ett djur får strupen uppskuren och förblöder till döds. Enligt svensk lag måste alla djur göras medvetslösa, "bedövas", före avblodningen.(4) Detta gäller inte för vilda djur. Vid jakt och fiske är det vanligt att djur som ska bli livsmedel dödas utan bedövning.
Märkt och omärkt
Enligt EU:s slaktförordning får medlemsstaterna tillåta slakt utan bedövning av religiösa skäl. Det saknas statistik över hur många djur som slaktas utan bedövning, eftersom EU-kommissionen inte kräver att medlemsländerna rapporterar in antalet. De europeiska länder som kräver bedövning innan all slakt, även så kallad religiös slakt, är Sverige, Norge, Danmark, Island, Schweiz och Slovenien.(8)
Kött från djur som dödats utan bedövning kan vara märkt som halal eller kosher i butikerna, men det kan också vara omärkt. Kött från de djur som slaktats utan bedövning behöver inte märkas på något särskilt vis. Det betyder i praktiken att allt kött, inklusive det som importerats till och säljs i Sverige, som kommer från länder där slakt utan bedövning förekommer kan vara kött från obedövade djur. Den som äter kött utan att vara säker på att det kommer från ett land där djur måste slaktas med bedövning, äter med stor sannolikhet kött från djur som slaktats obedövade.(9)
Judiska och muslimska regler kan tolkas som att bedövning vid slakt är olämpligt. Det religiösa skälet är dock bara en av flera orsaker till obedövad slakt. Den ekonomiska faktorn spelar också roll.
Utdraget lidande
Slakt utan bedövning kräver kraftigare fixering av djuren och snittet gör ont. Att få strupen avskuren vid fullt medvetande är mycket plågsamt, då död genom blodförlust är både utdraget och smärtsamt.(10) Studier har visat att det för ett nötdjur kan ta 4 minuter att bli medvetslös efter snittläggningen.(11) Under den tiden lider djuret både av smärtan från snittet, kvävning genom att blod kommer ner i lungorna, och själva blodförlusten.
Bedövning betyder inte garanterat smärtfritt
Även slakt med bedövning innebär många gånger mycket lidande. Det är viktigt vilken bedövningsmetod som används och hur djuren hanteras i samband med bedövningen. Grisar och fiskar bedövas ofta med koldioxid, en utdragen och smärtsam process.(12-14) För fiskar är metoden dessutom ineffektiv, så där är i praktiken slakt utan bedövning inte ovanligt, även i Sverige. Forskare har sett att andelen fiskar som uppvisar livstecken efter koldioxidbedövningen, i avblodningens senare del, kan vara så stor som en femtedel.(15) Hönor och kycklingar utsätts också för en mycket plågsam bedövning när de hängs upp i benen vid fullt medvetande, i samband med elbadsbedövning.(12)
Att djur bedövas innan avblodningen vid slakt, och att bedövningsmetoden som används är effektiv så att djuret förlorar medvetandet snabbt, utan upplevd ångest eller smärta, är en mycket viktig djurskyddsfråga.
Religiös slakt med bedövning
Många muslimer runt om i världen accepterar vissa former av bedövning före slakt. Bedövningen ska då helst vara reversibel, det vill säga att djuret inte dör av själva bedövningen utan kan vakna upp ur bedövningen fullt återställd. Elektrisk bedövning av huvudet fungerar på det sättet. Därför sker idag en hel del halalslakt med bedövning, bland annat i Sverige. I Sverige måste all slakt, inklusive halalslakt, ske med bedövning. Nötdjur bedövas inte med el utan med med bultpistol. Eftersom bedövning med bultpistol inte leder till att hjärtat omedelbart stannar, kan även den metoden accepteras av vissa muslimska grupper.(16)
Det som i Sverige skiljer halalslakt från annan slakt, är aspekter som bara har betydelse för konsumenterna och inte för djuren, eftersom halalslakt måste ske i enlighet med djurskyddslagstiftningen, som bland annat kräver bedövning.
I dagsläget godkänner de flesta judiska grupper endast slakt utan föregående bedövning.
Bakgrunden till de religiösa slaktreglerna
De religiösa slaktreglerna från både den judiska och muslimska traditionen är en beskrivning av den mest skonsamma slaktmetod man kände till då de skrevs. Den traditionella halalslakten har en rad kriterier, bland annat att djuret ska vara friskt och utan skador, få mat och vatten innan slakt, att inget djur ska se ett annat djur dö och att djuren ska behandlas med medlidande och värdighet.(17) Att djuret är bedövat kan anses som en skada, och det är den tolkningen som ligger bakom motståndet mot bedövning.
Stöd ossBli medlem
Hjälp oss i arbetet för djuren!
Djurens Rätt arbetar för att inga djur ska födas upp i djurfabrikerna och slaktas. Hjälp oss i arbetet!