Hoppa till huvudinnehåll

Vanliga frågor

Här finns svar till några av de vanligaste frågorna vi får. Finns inte svaret på din fråga med här, kontakta oss gärna!

Frågor som inte besvaras här hittar du även på andra delar av vår webbplats, bland annat under fliken lär dig mer. Vi reserverar oss för att statistik och siffror i svaren kan ha förändrats.

Har inte Sverige ett av världens bästa djurskydd?

Enligt Animal Protection Index, som jämför 50 länder runt om i världen, kommer Sverige inte ens i topp tre av länder med bäst djurskydd i Europa (1). I rankingen dras betyget ner bland annat för att vi fortfarande har minkfarmning i landet, något som många andra länder redan förbjudit eller avvecklat genom striktare regler.

Källa

1. Animal Protection Index - Sweden (hämtat 2016-03-01)
http://api.worldanimalprotection.org/country/sweden

Länk till svaret

Vad använder ni gåvor och medlemsavgifter till?

Djurens Rätt är beroende av frivilligt stöd för att kunna hjälpa djuren. Det är alla medlemmar och gåvogivare som är Djurens Rätt. Pengarna går till allt som har med verksamheten att göra: informationsmaterial, research, vår medlemstidning, löner till våra anställda, hantering av medlemsregister, informationsspridning, kampanjer osv. Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll vilket innebär att minst 75 procent av insamlade medel ska gå till ändamålet, alltså vårt arbete för djuren. Mer detaljerad information om vår ekonomi kan du få genom att beställa vår senaste ekonomiska- och verksamhetsberättelse.

Länk till svaret

Jag vill bli vegetarian/vegan men hur kommer jag igång?

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår vegoblogg vegokoll.se. Här finns en massa recept, produkttips och inspiration. www.vegokoll.se

2. Beställ hem ett kostnadsfritt inspirationsmagasin genom att messa VEGO till 72 120 (det kostar som ett vanligt sms) eller beställ ett här!

3. Ladda hem appen Vegokoll. Där kan du scanna eller söka efter produkter och hitta de som inte innehåller djur.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad. 

Länk till svaret

Jag behöver ekonomiskt stöd för att vårda ett djur

Djurens Rätt har en fond vid namn Systrarna Panofskys minnesfond. Fonden kan ge stöd till medlemmar i Djurens Rätt som tar hand om övergivna djur. Det kan vara för att rädda enskilda djurindivider eller grupper av djur, där fonden kan ge bidrag till vård och rehabilitering. Läs mer om Systrarna Panofskys minnesfond.

 

Länk till svaret

Jag har hittat ett skadat vilt djur, vad ska jag göra?

Allmänna tips hos råd finns på Naturvårdsverket.

För att vårda och rehabilitera skadat vilt krävs tillstånd från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Ett antal privatpersoner och föreningar har tillstånd att ta hand om skadade djur, bl.a. gäller det organisationen KFV: www.kfv-riks.se.

Länk till svaret

Vad ska jag välja om jag vill äta bra kött? Har Djurens Rätt en lista?

Djurens Rätt arbetar för ett samhälle fritt från djurförtryck, och det innebär att vi vänder oss emot allt dödande och utnyttjande av djur. Även om djur kunde födas upp på ett bra sätt skulle vi tycka det var fel att ta deras liv - på ett sätt ännu mer fel än om de lever i misär, eftersom de då går miste om så mycket mer. Vi uppmanar därför till en kost utan kött och andra animalier, och vi menar att det är det bästa sättet att som konsument förändra för djuren. Ju färre djur som föds upp, desto större chans att de som är kvar kan få det lite bättre. Vi har därför inte heller några rekommendationer runt det "bästa valet" av animalier, eftersom vi tycker att det bästa valet är veganskt!

Samtidigt finns det förstås grader inom djuruppfödningen. Det många som undrar över hur djuren har det inom olika produktionsformer, och vi är måna om att sprida så korrekt information som möjligt. På vår hemsida under rubriken Lär dig mer - Djur i livsmedelsindustrin  beskriver vi hur kött- mjölk- och äggindustrin ser ut i Sverige. Vi beskriver också de generella skillnader som finns mellan konventionell och ekologisk/certifierad produktion. Några märkningar som finns idag av animaliska produkter kan också vara bra att känna till för att veta vad de egentligen innebär för djuren.

Svenskt Sigill är en märkning som inte går längre än svensk lag när det gäller djurskydd, men som visar att extra kontroller gjorts. EU-ekologiskt och KRAV går längre på vissa områden. Det är ganska stor skillnad mellan de två märkningarna när det gäller grisar, där KRAV kräver beteshagar sommartid och EU-ekologiskt endast betongverandor.  I övrig djurhållning är skillnaden mellan ekologisk och konventionell produktion ganska marginell. De båda ekologiska märkningarna kräver utevistelse, och det är förstås ett plus, speciellt för kycklingar, grisar och hönor som annars nästan aldrig får komma ut. Men i övrigt ser uppfödning, transporter och slakt likartade ut. Mjölkindustrin är ett exempel där skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt är liten från djurens perspektiv. Till exempel så tas kalvarna i regel ifrån kon inom ett dygn från födseln i båda produktionsformerna, trots att det naturliga för dem vore att leva tätt tillsammans i flera år och dia i minst ett halvår.

EU-lagstiftning kräver att alla äggförpackningar och varje ägg ska vara märkt med produktionsform. En trea först i stämpeln betyder burägg, en etta eller nolla att hönorna fått komma ut på sommaren. Vi är positiva till en liknande, obligatoriskt märkning av alla animaliska produkter.

Så gott som all slakt sker på ett likartat sätt för varje djurslag, oavsett om köttet sedan kallas ekologiskt eller inte. För kycklingar och grisar är bedövningsmetoderna mycket plågsamma. Kycklingarna kan antingen hängas upp i benen vid fullt medvetande, eller gasas med koldioxid. Grisar gasas också med koldioxid, vilket tar uppemot 20 sekunder och innebär kraftig panik och frätande smärta i halsen och lungorna innan medvetslöshet inträder. För nötdjur, får och hästar går själva bedövningen snabbare, men uppstallningen i de bullriga och trånga lokalerna är desto värre. Speciellt jobbigt blir det förstås för de djur som gått ute på stora marker innan, och kanske aldrig varit mellan fyra väggar. Själva dödandet sker för alla djurslag genom att halsen skärs upp och de förblöder till döds.

Gemensamt för all djurindustri är att djuren kontrolleras och begränsas, pressas till att växa fort eller att få mängder med ungar eller ägg, som tas ifrån dem. Det är långt ifrån ett naturligt liv. Den hårda aveln har lett till att många djurarter skulle ha svårt att klara sig i det vilda, och i vissa fall kan de varken para sig själva eller ens leva till vuxen ålder. Allt detta gäller i allmänhet för både ekologisk och konventionell produktion.

Här är en länk till avsnitten om livsmedelsindustrin på vår hemsida. Här kan du läsa om förhållandena under uppfödning och slakt samt lite om alternativa produktionsformer för respektive djurslag.

Är du nyfiken på vegetarisk mat kan du beställa vårt gratis inspirationsmagasin Välj Vego genom att sms:a VEGO till 72 120 eller fylla i formuläret här: http://www.djurensratt.se/valj-vego

Länk till svaret

Är alla partier lika bra på att driva frågor som rör djurens rätt?

Partierna driver frågorna olika. Vilket parti som sammantaget är bäst kan man ha olika uppfattningar om. Och det är viktigt att alla uppfattningar om detta respekteras. Djurens Rätt är en partipolitiskt obunden organisation så vi gör aldrig några generella ställningstaganden, vilket naturligtvis inte förhindrar oss från att göra uttalanden om partierna i enskilda frågor.

Djurens Rätt tar regelbundet fram information om vad partierna tycker i olika frågor och hur de agerar i frågorna. Utifrån den informationen kan sedan enskilda medlemmar och andra själva skaffa sig en uppfattning om vilket parti de anser vara bäst.

Länk till svaret

Jag har sett ett filmklipp där ett djur plågas, vad kan jag göra?

Tyvärr är det väldigt vanligt med filmer där djur utsätts för diverse hemskheter. Och tyvärr är det också väldigt svårt att sätta stopp för dem.

Filmerna ligger ofta på servrar utomlands vilket minskar möjligheten att påverka från Sverige, liksom att det är svårt att identifiera vilka som medverkar i filmerna och när i tiden de har spelats in. Allt detta gör det väldigt svårt att få det som sker på filmerna anmält för brott mot djurskyddslagen.

Det du kan göra är att anmäla filmen till sidan den ligger på, och be dem plocka bort den från sidan. Det du inte ska göra är att sprida filmen vidare, då det är just denna uppmärksamhet som de som producerar dessa filmer söker.

Du kan också hjälpa till genom att bli medlem i Djurens Rätt och ge ditt stöd till vårt arbete för att höja djurens status i samhället, vilket på sikt förhoppningsvis kommer leda till att dessa filmer försvinner.

Länk till svaret

En person på internet (på t.ex. en blogg eller facebook) säger att de har eller ska skada ett djur - vad kan jag göra? Kan Djurens Rätt göra något?

Det blir allt vanligare att Djurens Rätt får motta mail med information om att nätanvändare hittat uppgifter på Facebook, på bloggar eller liknande sociala nätverk där personer uppger de ska skada eller har skadat djur. Ibland visas det även bilder på djur som har skadats eller plågats till döds.

Det är svårt att kunna avgöra om texter och bilder är sanna eller de är så kallade internetskämt och fotomontage. Men när djur verkar behandlas illa måste det alltid tas på största allvar.

Om någon skriver eller visar bilder på att de behandlar sina eller andras djur illa, om man kan identifiera skribenten, och om misstanken är stor det sker i Sverige ska detta anmälas till polisen alternativt till länsstyrelsernas djurskyddshandläggare (se mer information nedan).

Sker ett övergrepp på djur i annat land är det detta lands djurskyddslagar som gäller. Hösten 2011 cirkulerade på Facebook en bild på två unga män som hade hängt en valp i ett snöre. Bilden fick stor spridning i Sverige och ingen visste dess ursprung. Det visade sig att brottet skedde i Sydafrika 2010 men tack vare Facebook i aktuellt land, kunde ungdomarna identifieras och dömas för djurmisshandel. Men det är inte alltid det får sådant bra och känt avslut.

I bloggar och på Facebook kan man ofta lämna en kommentar vid inlägg. Där kan man skriva vad man tycker om det som personen har skrivit och berätta att det är olagligt. Men många gånger handlar det om att personen vill få uppmärksamhet, spridning och kommentarer på sitt inlägg, och då kan det vara bättre att ignorera det än att sprida det vidare. Det är bra att tänka till när det gäller sådana inlägg och inte omgående reagera känslomässigt utan tänka mer strategiskt. Vad har den här personen för tanke eller uppsåt med just den här texten? Men det beror naturligtvis på vad det är för typ av inlägg och på vilken plats det ligger. Denna webbplats kan fungera som en hjälp för att bedöma sanningshalten i innehållet: http://www.skolverket.se/kollakallan.

Det figurerar en hel del mail av kedjebrevkaraktär, som uppmanar människor att skriva under och skicka vidare mailet. Det kan vara bra att känna till att organisationer i allmänhet använder sig av hemsidor snarare än mail för att samla in namn, eftersom mailen ger många kopior av samma namn och sällan når sin mottagare. Det finns mer information om problemen med e-mail petitions här: http://www.hoax-slayer.com/petition-value.html (på engelska).

Var alltid rädd om din egen och andras säkerhet i dessa sammanhang. Lämna inte ut privata uppgifter till personer du inte känner på nätet.

Vill du läsa mer om urbana myter kan vi hänvisa till dessa webbplatser: http://snopes.com/critters/critters.asp#critters och http://www.hoax-slayer.com.

Djurens Rätt är en ideell djurskydds- och djurrättsorganisation och har ingen myndighetsutövning. Därför kan organisationen inte gå in och agera i ärenden vid misstanke om brott mot djurskyddslagen eller brottsbalken. Vi har heller inte resurser eller möjligheter att följa upp misstankar om lagbrott på sociala nätverk eller bloggar utan det måste vara du som läsare som agerar.

Du kan kontakta nedanstående myndigheter:

Jordbruksverket är central myndighet för lagen och ansvarar därför för att utforma bestämmelserna. Jordbruksverket samordnar också länsstyrelsernas arbete med djurskydd. Lagar, föreskrifter och mer information finns på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se och sök vidare under "djur" på http://www.sjv.se.

Länsstyrelserna är den myndighet som kontrollerar djurskyddet i Sverige. http://www.lst.se/lst/sv/amnen/Djurskydd och sök vidare till aktuellt län. Länsstyrelserna har mer information och kontaktvägar på sina lokala hemsidor. Information om Djurskydd finns under rubriken" Djur & Natur".

Länk till svaret

Finns det vegetarisk hundmat?

Ja, bland annat så finns det att beställa i webbshoparna EcodogAnimail och Granngården.

Vill du inte beställa via nätet så fråga efter de märken som finns i deras webbshop i din egen affär.

Andra märken vi känner till är Soll-dog (Sporzoo, 08-531 911 70) och Aptit Grön (Arona Foderfabrik AB, 0140-305 10).

Länk till svaret

Vad ska jag göra om någon vanvårdar eller misshandlar ett djur?

Det första som man i alla fall kan försöka med är att faktiskt prata med personen ifråga om det inte känns alltför obehagligt. Säg att du uppmärksammat att hunden inte verkar må bra, osv.

Beroende på vilken reaktion man får går man vidare på lite olika sätt.

Går det inte den här vägen, ring till länsstyrelsen och be att få prata med en djurskyddsinspektör. Be att hen gör ett oanmält besök hos din granne, det är deras uppgift. Be också att få se inspektionsprotokollet efter besöket.

Om det är fråga om uppenbart djurplågeri, anmäl även ärendet till polisen. Man kan vara anonym. Djurskyddsinspektörer är ofta överbelastade och polisen prioriterar sällan djurskyddsfall, men ge inte upp! Ibland kan man behöva ligga på lite extra själv för att verkligen se att det händer något.

Länk till svaret

Djuruppfödningen är väl mycket värre utomlands?

Den svenska djurindustrin är, liksom djurindustri i andra länder, full av problem för djuren. Djuren drivs till att producera stora mängder mjölk och ägg eller växa i snabb takt. Uppväxtmiljöerna tillgodoser inte djurens behov av att utföra sitt naturliga beteende. I samband med transporter skadas och självdör varje år över 150 000 individer. Vid slakteriet väntar en för djuren ny och skrämmande omgivning och personal som jobbar under hård tidspress.

Den här hanteringen borde inget djur behöva utsättas för. Att det i vissa fall är värre någon annanstans gör det inte okej att stödja något inom landet som också är dåligt.

Läs gärna mer om djurens situation i den svenska livsmedelsindustrin här.

Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om halalslakt?

Djurens Rätt anser att djur är individer med rätt att leva sina liv för sin egen skull och är därför emot all slakt av djur i livsmedelsindustrin. Begreppet halalslakt används ofta när det som egentligen avses är slakt utan bedövning, trots att det inte är samma sak. Halalslakt kan ske med bedövning, och mycket slakt utan bedövning är inte halalslakt utan kött från konventionell slakt som säljs utan särskild märkning.

Slakt utan bedövning är plågsamt

Djurens Rätt anser att det av djurskyddsskäl inte ska vara tillåtet att döda djur utan föregående bedövning. Avblodning utan föregående bedövning är mycket plågsamt.

Hur ser det ut i Sverige idag, är halalslakt tillåtet?

Halalslakt är tillåtet, men inte slakt utan bedövning. Enligt svenska djurskyddsbestämmelser måste djur bedövas innan avblodning. Halalslakt i Sverige och på många andra platser skiljer sig alltså inte djurskyddsmässigt från hur andra djur i Sverige slaktas.

Varför stoppas inte importen av kött från djur som slaktats utan föregående bedövning?

Det är inte möjligt för enskilda medlemsländer att förbjuda import av varor som är tillåtna att producera i andra medlemsländer. Detta skulle strida mot reglerna om fri rörlighet av varor inom EU:s interna marknad. Så länge det är tillåtet att slakta djur utan bedövning i EU:s medlemsländer är det inte möjligt för Sverige att införa ett förbud mot importen. EU-parlamentets miljöutskott och den svenska regeringen vill se ett krav på obligatorisk märkning av kött från djur som slaktats utan bedövning.

Vad gör Djurens Rätt?

Vårt mål är ett samhälle fritt från djurförtryck, där alla djur har rätt att finnas till för sin egen skull. Vi är därför emot all slakt. Men vi arbetar också för förbättringar för de djur som lever här och nu. Det innebär att vi arbetar både nationellt och internationellt för att reglerna kring slakt ska bli så bra som möjligt för djuren. Några exempel på frågor som Djurens Rätt driver:

  • Mot att djur skadas och självdör i samband med transporter till slakterierna.
  • Mot levande upphängning av fåglar på slakterier och den plågsamma koldioxidbedövningen av grisar och fiskar som är praxis i Sverige.
  • För en obligatorisk märkning av kött där det anges om bedövning använts vid slakt.
  • För ett förbud mot slakt utan bedövning i EU.

Läs mer om slakt utan bedövning här

För mer information om islam och djurrätt, lyssna gärna på podradioavsnittet Islam som grund för djurrätt, en föreläsning med  Muhammad Muslim Eneborg anordnad och inspelad av Djurens Rätt Stockholm.

Länk till svaret

Vad tycker Djurens Rätt om In vitro-kött

Vi skulle hellre se en utveckling där man satsade resurser på att utveckla vegoprodukter, även om in vitro-kött naturligtvis är bättre än "vanligt" kött. I dagsläget ser vi tre problem:

  1. Ursprungscellerna måste tas någonstans ifrån, dvs från djur. Man behöver starta upp nya odlingar från ursprungsceller ganska ofta, eftersom odlingarna åldras på olika sätt med tiden, och vilket bland annat innebär att cancerceller tar över kulturerna. De som förespråkar in vitro-kött säger att man kan ta celler från djuren smärtfritt och att det behövs få djur, men det finns naturligtvis inga garantier för att det kommer att bli så i framtiden. I egenskap av en organisation för djurens rättigheter kan vi konstatera att det inte ligger i deras intresse att användas på detta sätt.
  2. In vitro-kött kommer att klassas som "Novel foods" under EU-lagstiftning, vilket innebär att djurförsök kommer att krävas för att testa säkerheten för människor.
  3. In vitro-kött ser ut att komma bli oerhört resurskrävande, och vår bedömning är att man skulle komma mycket längre gällande produktutveckling av alternativ om dessa resurser istället satsades på produkter med vegetabilisk bas och utveckling av de vegetariska råvaror som redan finns idag t ex sojakött.
Länk till svaret

Vad gör jag om jag får råttor eller möss där jag bor?

Husmusen är den vanligaste gnagaren som kommer in i husen. Den är 15-19 centimeter lång inklusive den långa svansen, och har stora öron. Råttor kan bli mycket större. Sorken, som sällsynt kan komma in i hus, har kort svans och små öron.

1. Försök att hitta var djuren tar sig in i huset och stäng igen med något som de inte kan gnaga sönder.

2. Lägg ut vitlök eller något annat som luktar starkt där du inte vill ha gnagare. I hus där inga andra djur bor går det också att skrämma bort mössen med apparater som avger så höga toner att människoörat inte kan uppfatta dem.

3. Använd en levandefångstfälla från tex Granngården, en järnhandel eller liknande. Det är en nätbur som slår igen när djuret gått in. Släpp ut djuret på något trevligt ställe.

OBS! Tänk på att råttor och möss är lättstressade djur och hanteras fällan fel är det ett djur med magsår som släpps ut.

Om du ska använda en levandefångstfälla, gör såhär:

Bädda in fällan så att djuret inte känner sig hotat både uppifrån och från alla sidor. Lägg in mycket och god mat, t ex russin, kattpellets och frön. Låt gärna fällan stå öppen och ogillrad några dagar och kontrollera om någon varit inne och ätit och fyll på med mat. Om de blir lite vana att få mat i fällen blir stressen mindre när den sedan slår igen, då kan de fortsätta att sitta där och äta. Kontrollera en gillrad fälla väldigt ofta. Bär det fångade djuret till lämpligt ställe, inte för nära bostaden. Ett uthus, en vedbod eller liknande om det är snö och kallt ute. Ta gärna med lite matsäck och bäddmaterial, t ex gamla vantar och tröjor så de tycker att den nya boplatsen är trevlig. Fortsätt ge en näve solrosfrön eller nötter under vinterhalvåret så stannar musen garanterat i sin nya trygga miljö i uthuset.

Råttor är smarta djur som både kan skratta och visa empati. Läs gärna mer om djurs mentala förmågor!

Länk till svaret

Hur kan jag arbeta för djuren som volontär?

Att vara volontär kan innebära allt från att dela ut flyers, sätta upp affischer, delta på vår sommarturné eller att hjälpa till med kontorssysslor. Det finns möjligheter att engagera sig i Djurens Rätts lokalorganisationer. Det finns en uppsjö av saker du kan göra för djuren! Läs mer på: djurensratt.se/engagera-dig

Det går även att kontakta några av de organisationer som arbetar med rehabilitering eller omplacering av djur - dessa organsationer finns i vårt omplaceringsregister.

Internationellt så finansieras de flesta djurcentra med volontärernas pengar. Priset brukar ligga på runt 8.000 kr för en månad, men det varierar. I priset ingår i regel mat och husrum. Minimitid för att stanna brukar vara två veckor. Ofta arbetar man några timmar om dagen och har några timmar ledigt. Arbetet går ut på att sköta om djuren och hjälpa till på centret med vardagssysslor och reparationer.

För organisationer som arbetar för djur runt om i världen, se worldanimal.net. Kontakta de organisationer i de länder eller områden du är intresserad av att besöka och göra en insats i.

Fler nyttiga länkar:

  • www.idealist.org
    Världens största volontärdatabas.
  • www.ecovolunteer.com
    Förmedlar jobb med flera typer av djur över hela världen, allt från snöleoparder till definer och apor.
  • www.greenvol.com
    Här går det att beställa en bok som heter Green volunteers. Den innehåller ingående information om hundratals volontärprojekt angående djur och natur.
  • www.environmentjobs.co.uk
    Environment jobs, volontärjobb i Storbritannien inom miljöområdet.
  • www.greenforce.org
    Förmedlar jobb med olika djurarter på Borneo, Bahamas, Fiji, där man samtidigt tar dykarcertifikat.
  • www.volunteerinternational.com
    Förmedlar jobb med bland annat elefanter på Sri Lanka eller volontärjobb på Maldiverna.
  • www.corfudogs.org
    Arbeta med hemlösa hundar i Grekland.
  • www.sos-animals.se
    Arbeta med hemlösa hundar i Spanien.
Länk till svaret

Vad gör jag om jag fått möss, råttor eller myror där jag bor?

Husmusen är den vanligaste gnagaren som kommer in i husen. Den är 15-19 centimeter lång inklusive den långa svansen, och har stora öron. Råttor kan bli mycket större. Sorken, som sällsynt kan komma in i hus, har kort svans och små öron.

Försök att hitta var djuren tar sig in i huset och stäng igen med något som de inte kan gnaga sönder. Prova att lägga ut vitlök eller något annat som luktar starkt där ni inte vill ha gnagare. Köp en levandefångstfälla på Granngården, en järnhandel eller liknande. Det är en nätbur som slår igen när djuret gått in. Släpp ut djuret på något trevligt ställe. I hus där inga andra djur bor kan man skrämma bort mössen med apparater som avger så höga toner att människoörat inte kan uppfatta dem.

OBS! Råttor och möss är lättstressade djur och hanteras fällan fel är det ett djur med magsår man släpper ut.

Bädda in fällan så att djuret inte känner sig hotat både uppifrån och från alla sidor. Lägg in mycket och god mat, t ex russin, kattpellets och frön. Låt gärna fällan stå öppen och ogillrad några dagar och kontrollera om någon varit inne och ätit och fyll på med mat. Om de blir lite vana att få mat i fällen blir stressen mindre när den sedan slår igen, då kan de fortsätta att sitta där och äta. Kontrollera en gillrad fälla väldigt ofta. Bär det fångade djuret till lämpligt ställe, inte för nära bostaden. Ett uthus, en vedbod eller liknande om det är snö och kallt ute. Ta gärna med lite matsäck och bäddmaterial, t ex gamla vantar och tröjor så de tycker att den nya boplatsen är trevlig. Fortsätt ge en näve solrosfrön eller nötter under vinterhalvåret så stannar musen garanterat i sin nya trygga miljö i uthuset.

När det gäller myror kan vi rekommendera Myrellen.

Länk till svaret

Har du fått nog av trånga hönsburar, långa djurtransporter och plågsamma djurförsök?

Bli medlem