Djurens Rätt
djurensratt-se/fokusområden/Familjedjur/Vanliga_frågor
Om oss

Vanliga frågor

Här finns svar till några av de vanligaste frågorna vi får. Finns inte svaret på din fråga med här, kontakta oss gärna!

Vi reserverar oss för att statistik och siffror i svaren kan ha förändrats.

Vanliga frågor

Medlemskap och gåvor

djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_hemsk_4
Bli månadsgivare eller årsmedlem

Det är enklast att bli medlem via webben

Du kan teckna ett medlemskap som månadsgivare eller årsmedlem i Djurens Rätt. Det lättaste är att fylla i vårt medlemsformulär på webben. Om du inte har BankID kan vi skicka hem en medlemsblankett till dig. Kontakta oss på givarservice@djurensratt.se eller 08-555 914 40 så hjälper vi dig.

Bli medlem
djurensratt-se/fokusområden/vilda_djur/vilda_djur_10
Era gåvor räddar liv

Ni kan bidra på flera sätt!

Det finns flera sätt för ert företag att hjälpa djuren att få en bättre framtid. Ni kan bland annat bli sponsorföretag, starta en insamling eller ge en företagsgåva. Genom att stödja djuren stärker ni ert hållbarhetsarbete och kan visa upp ert engagemang för kunder, anställda och partners.

Läs mer

Ja, gåvor via testamenten är en enormt viktig del av våra resurser och vi är oerhört tacksamma för varje testamentsgåva vi får. Här har vi samlat information runt testamenten som kan vara hjälpsam för dig och du kan också kostnadsfritt upprätta ditt testamente på sidan tack vare vårt samarbete med juristfirman Lawly.

Glad mink i det fria.
Ditt engagemang gör stor skillnad för djuren

Det finns många olika sätt att engagera sig

Det finns många olika sätt att stödja arbetet för djuren. Du kan till exempel skriva under namninsamlingar, starta en egen insamling eller bli volontär. Djurens Rätt har också en egen webbshop där varje köp stödjer arbetet för djuren. Tips: Är du medlem har du 15 % på alla produkter i shopen! 

Stöd oss
Vanliga frågor

Organisationen

djurensratt-se/fokusområden/ko_kalv/Ko_och_kalv_24
Sedan 1882

Om Djurens Rätt

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Det har vi gjort sedan 1882. Med målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete är vi en av världens ledande djurrätts- och djurskyddsorganisationer, med fler än 50 000 medlemmar i Sverige.

Läs mer
djurensratt-se/fokusområden/Kycklingar/Kycklingar_glad_6
Organisationen

Hur vi arbetar

Djurens Rätt arbetar globalt för att göra skillnad för de djur som är flest och har det sämst. Vår målsättning är att montera ned djurfabrikerna, fasa ut djurförsöken, avveckla pälsindustrin och främja växtbaserat. Det gör vi genom målinriktade kampanjer, företagssamarbeten och politiskt påverkansarbete.

Genom demokratisk opinionsbildning, politisk dialog, företagssamarbeten och ökad kunskap vill vi förverkliga vårt mål: en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Djurens Rätt är beroende av frivilligt stöd för att kunna hjälpa djuren. Det är alla medlemmar och gåvogivare som tillsammans är Djurens Rätt. Bästa sättet att stödja Djurens Rätt är att bli månadsgivande medlem.

djurensratt-se/fokusområden/Minkar/mink_glad_1
Vår vision

Vad vi står för

Djur är liksom människor kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. Vi kan aldrig acceptera att man ser på djuren som varor, som ting för människor att utnyttja för egna intressen.

 

Genom demokratisk opinionsbildning, politisk dialog, företagssamarbeten och ökad kunskap vill vi förverkliga vårt mål: en värld där djur respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

djurensratt-se/fokusområden/grisar/grisar_29
Engagera dig och gör skillnad

Stöd arbetet för djuren

Det går att engagera sig på många olika sätt. Du kan bli medlem, skänka en gåva eller engagera dig ideellt som volontär, för att nämna några exempel. Varje gåva och medlem gör skillnad för djuren.

Läs mer om vad du kan göra för djuren
Vanliga frågor

Att välja vego

Det finns massor av goda saker att äta istället för kött och animaliska produkter. Här kommer några av våra bästa komma igång-tips!

1. Spana in vår inspirationssajt Välj Vego! Här finns en massa recept, produkttips och inspiration.

2. Ladda ner vårt kostnadsfria inspirationsmagasin som är fullproppat med vegotips. Du lär dig om vegansk bakning, näring, hur du ska tänka kring barn och vego, smarriga recept och massor annat. 

3. Ladda hem appen Välj Vego. Där kan du göra olika vegoutmaningar, spara recept och lära dig mer.

4. Börja prenumerera på Vegobrevet, i brevet får du recept, inspiration och nyheter om vad som händer i vego-Sverige, varje månad.

Ett vanligt duntäcke innehåller dun från ungefär 75 andfåglar.(1) Fjädrar och dun kan tas från fåglar på två sätt. Dels efter slakt av djuren, dels genom plockning av levande fåglar. Dunet, och påskfjädrar, som vi ser i den svenska handeln kommer ofta från fåglar som levt under hemska förhållanden. Påskfjädrar kommer ofta från kalkonfabriker i USA, som färgats i Kina.

De flesta produkter märkta ”dun” är en kombination av dunet som finns närmast huden hos andfåglar, och andra fjädrar. Dun är allt som oftast inte en biprodukt, utan du bidrar direkt till uppfödningen genom köp av dunprodukter. Kina är den största aktören i produktion av dun från andfåglar, men även andra länder som Frankrike, Ryssland och Polen har sådana djurfabriker. I Sverige finns det en förhållandevis liten kommersiell köttproduktion för tamanka, kalkon och gås,(2, 3) där fjädrarna oftast inte används. 

Oavsett om dunet plockats från levande fåglar på hemska sätt, eller inte, finns det många andra djurskyddsproblem i industrin. Vattenlevande andfåglar har svaga ben och leder, eftersom de inte har behov av att kunna bära upp sin vikt på land under längre perioder. Detta kan ge upphov till ben- och fotproblem, speciellt när fåglarna ofta hålls på hårda golv i industrin, utan möjlighet att simma. Avel för snabb tillväxt, stressande miljö, trängsel och ohygieniska förhållanden, bidrar till att fåglarnas immunförsvar försämras. Det medför också att fågelinfluensavirus får utrymme att växa till, spridas och mutera.(4, 5) 

Fjäderplockning och kannibalism är andra allvarliga djurskyddsproblem i industrin för dun- och fjäderproduktion. Båda problemen har koppling till att fåglarna inte får utlopp för sina naturliga beteenden som att söka efter föda och putsning – något som är knutet till tillgång av simvatten för andfåglarna.(5)

Vad ska jag använda istället för dun och fjädrar?

Qualofill, Fiberfill, Polarguard och Thinsulate är bara några av de syntetmaterial som kan användas istället för dun. Syntetmaterial behåller, till skillnad från dun, sin isolerande egenskap när det tvättas och blir blött. Genom syntet undviker man också allergirisken som är stor vid användandet av dun- och fjäderprodukter. 

Om du vill byta ut fjädrarna i påskriset rekommenderar Djurens Rätt att istället pynta riset med exempelvis färgglada band, hemgjorda fjädrar av papper eller pärlplattor. Det har också börjat säljas syntetiska fjädrar i butik, som är tydligt märkta som det.

Källor:

  1. Hermanrud P. Dun till varje pris. Kalla Fakta, TV4, 2009-02-01.
  2. SVA. Hemsida: http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/tamankor-och-myskankor Sidan besökt 2023-02-06.
  3. SVA. Hemsida: http://www.sva.se/djurhalsa/fjaderfa/artfakta-om-fjaderfa/tamgass Sidan besökt 2023-02-06.
  4. Djurens Rätt (2022) Åtgärder för att hindra smittspridning i Sveriges djurfabriker – och förbättra djurvälfärden
  5. Ankarcrona E.(2009). Ankuppfödning. Sveriges Lantbruksuniversitet.

Läder produceras av huden från nötdjur, bufflar och får, som dödats enbart för sin huds skull.(1) Läderindustrin är en omfattande bransch, och produktionen har ökat stadigt under de senaste årtiondena för framförallt skotillverkning. Större delen av den industriella uppfödningen och produktionen sker i Kina, Brasilien och Ryssland.(2) Värdet av skinnet från djuren uppskattas till runt 10 procent av djurets marknadsvärde,(3) vilket innebär att det är en betydande del av industrin.

I Sverige används sällan hudarna från djuren som dödas i köttindustrin. Istället importeras hudar från andra länder, där djuren levt under tveksamma förhållanden. 

Produktionen av läder har visat sig ha stark negativ miljöpåverkan förutom påverkan på djuren som dödas. Det leder bland annat till utsläpp av växthusgaser, metaller och cancerframkallande ämnen.(4, 5) 

Alternativ till läder och mocka

Efterfrågan på djur- och miljövänligare material har bidragit till en snabb utveckling på området. Det finns idag olika typer av konstläder som inte är av plast, tillverkat av mikrofibermaterial, ananasfiber eller spannmål. De nya materialen ger de egenskaper som söks, exempelvis skor som formar sig efter fötterna och tar upp fuktighet. 

Källor:

  1. Food and Agriculture Organization of the United Nations (2016) World Statistical Compendium for raw hides and skins, leather and leather footwear 1999–2015.
  2. International Council of Tanners (ICT). Hemsida: https://leather-council.org/information/statistics-sources-of-information/ Sidan besökt 2023-02-08.
  3. Deng-Cheng L. (2002) Better Utilization of By-Products from the Meat Industry. Food & Fertilizer Technology Center.
  4. Tasca A.L. & Puccini M. (2019) Leather tanning: Life cycle assessment of retanning, fatliquoring and dyeing. Journal of Cleaner Production 226: 720–729.
  5. Oddone E., Modonesi C. & Gatta G. (2014) Occupational exposures and colorectal cancers: a quantitative overview of epidemiological evidence. World Journal of Gastroenterology 20(35): 12431–44. 

Silke i textilier görs av det sekret som vissa fjärilslarver spinner runt sig själva till en kokong när de ska förpuppas. Konventionell uppfödning av silkeslarver sker inomhus i små utrymmen. Eftersom tråden lätt går sönder när fjärilen ska bryta sig ur kokongen, dödas silkeslarverna redan i puppstadiet genom att kokongerna upphettas att dem dör. Kina och Indien står för merparten av världsproduktionen av silke idag.(1) 

Det går åt ungefär 5000 silkesmaskar för att göra en kimono i rent silke.(2) I övrigt står silke för en bråkdels procent av världens totala produktion av textilier, men medför förutom djurskyddsproblem en del miljöproblem. När silket väl är spunnet så används kemikalier i form av olika tvättmedel och tensider för avlägsna det klibbiga proteiner sericin som binder ihop kokongen, vilket leder till starkt förorenat avloppsvatten.(1)

De fjärilsfamiljer som utnyttjas för att producera silke är Bombycidae, dit mullbärssilkesfjärilen hör, och Saturniidae eller Tussah, dit vildsilkesfjärilarna hör.(3) 

När det gäller insekters förmåga att känna smärta och lidande visar ett ökande antal studier på det. Insekter har ett centralt nervsystem vilket tyder på att de är medvetna om sin omgivning.(4) Faktum är att nästan alla rörliga djur reagerar på potentiellt smärtsamma upplevelser. Till exempel flyttar de på sig när det blir för varmt eller kallt, samt tar hänsyn till skador vid förflyttning.(5, 6)

Istället för silke

Alternativ till silke är konstfibrer som nylon, viskos och rayon. Naturmaterial som kan användas är exempelvis bomull och rami (textilfiber som görs av nässla). 

Källor:

  1. Wennermark S (2012). Ekologisk och rättvis textilkonst? Linköpings Universitet.
  2. Fritz A. & Cant J. (1986) Consumer Textiles. Oxford University Press, Australia. Reprint 1987.
  3. Lundwall E. Textila Material. I: Tidens tand - Förebyggande konservering. Red. M. Fjaestad. Riksantikvarieämbetet.  
  4. Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
  5. Klobučar T. & Fisher D. N. (2023) When Do We Start Caring About Insect Welfare?. Neotropical Entomology 1–6.
  6. Gregory N. G. (2004) Physiology and behaviour of animal suffering. UFAW Animal Welfare Series, Blackwell publishing.

Dagens får har avlats fram för att få en extrem pälstillväxt, medan de ursprungliga fåren har samma typ av päls som getter. I Sverige tar de flesta uppfödare inte hand om ullen, utan den slängs på grund av dålig efterfrågan och låga priser. Istället kommer ullen i butiker ofta från merinofår som fötts upp under tveksamma förhållanden i andra länder. Merinofåren är framavlade med mycket djupa hudveck för att få ut så mycket ull som möjligt. Detta innebär ofta problem för dem att reglera värmen och det samlas mycket fukt i vecken. Detta drar åt sig skadeinsekter som lägger ägg och skapar smärtsamma sår.(1)

För att förhindra att skadeinsekter lägger ägg utförs så kallad mulesing på lammen, där djuren spänns fast och hudstycken på bakdelen skärs av, ibland helt utan bedövning.(1, 2) Miljoner lamm utsätts för mulesing i Australien varje år. Flera länder och företag förbjuder nu mulesing, men tillåter fortfarande andra ingrepp på lamm utan bedövning. Som svanskupering och kastrering.(1, 2)

Om inte de framavlade fåren klipps regelbundet kan ullen begränsa deras rörelser, deras beteende och skapa hälsoproblem. De flesta fårraser har en ulltillväxt som förutsätter klippning två gånger per år,(3) men studier har visat att klippningen är en mycket stressande upplevelse för fåren.(4)  

Dagens krävande ullproduktion ser inte till fårens bästa.

Kanin-ull

De kaniner som utnyttjas för ull tillhör en särskild ras som kallas angora. Första klippningen sker när kaninerna bara är två månader, för att sedan klippas var tredje månad under hela deras liv.(5) 

Det finns ett fåtal uppfödare av angorakaniner i Sverige,(6) men ull från kaniner i butik kommer från andra länder. Kina står för ungefär 90 procent av all angoraull som produceras. Kaninerna lever ensamma i små och kala burar som inte är mycket större än att de precis får plats, för att minimera risken för skador på pälsen.(5) Deras tassar blir dock såriga och inflammerade av att konstant skava mot galler-golvet. I de små burarna kan de inte ens ta ett normalt kaninskutt. 

Alternativ till ull

Det finns många material att välja på som inte innehåller ull. Nya värmande innovationer med exempelvis bambu, hampa, svamp-enzymer och kokosnötfiber finns, om du inte vill välja bomull. 

Källor:

  1. Primary Industries Ministerial Council, Australia (2006) The Sheep. Model Code of Practice for the Welfare of Animals. Second Edition.
  2. Animals Australia. Hemsida: https://animalsaustralia.org/our-work/farmed-animals/sheep-painful-procedures/ Sidan besökt 2023-02-08.
  3. Svenska Djurhälsovården. (2015) Hygienguide för fårklippare. 
  4. Hargreaves & Hutson (1990) Changes in heart rate, plasma cortisol and haematocrit of sheep during a shearing procedure. Applied Animal Behaviour Science 26: 1–2, 91–101.
  5. Schlink A.C. & Liu S.M. (2003) Angora Rabbits, a potential new industry in Australia. CSIRO Livestock Industries.
  6. Jordbruksverket (2012) Konsekvensutredning till nya föreskrifter om kaniner, diarienummer 31-5376/12.
Vanliga frågor

Mest förekommande

Partier har olika ambitioner inom djurpolitiken och driver djurpolitiska frågor på olika sätt. Djurens Rätt är en politiskt obunden organisation som regelbundet tar fram information om vad partierna tycker, och granskar hur de agerar, i relevanta frågor.

Inför riksdagsvalet 2022 gjorde Djurens Rätt en partigranskning som dels tog i beaktning hur de åtta riksdagspartierna arbetade med djurpolitiska under den föregående mandatperioden, dels vilka djurpolitiska frågor de vill driva under mandatperioden 2022-2026. Läs mer om partigranskningen här.

  1. Om djuret är magert och hungrigt ger du mat och vatten i små portioner anpassat till art. Kontakta en veterinär om du är orolig för individens hälsa.
  2. Anmäl djuret till polisen som upphittad. Ibland blir du då direkt hänvisad vidare till en omplaceringsorganisation med bättre kunskap om arten, och som kan hjälpa dig att du slipper följande steg.

Om det inte finns något omplaceringshem som kan hjälpa: 

  1. Ta reda på om hunden, katten eller kaninen är märkt. De kan vara märkta antingen med en tatuering i örat, eller med ett microchip. Hos polis eller veterinär kan du få hjälp att läsa av microchipet. Hund- och kattägare kan sedan förhoppningsvis spåras i registret hos Jordbruksverket. Kaninägare kan hittas hos Sveriges Kaninvälfärdsförening (SKVF) eller Sveriges Kaninavelsförening (SKAF). Övriga djur får antas vara hemlösa.
  2. Annonsera efter djurets ägare i lokala Facebook-grupper och liknande. 
  3. Om ingen ägare hittas, fundera på om du själv kan ta hand om djuret eller hitta ett jourhem genom din bekantskapskrets. Djurhemmen är vanligen överfulla och drivs av volontärer så all avlastning de kan få, genom att du själv försöker hitta ett hem till individen, är välkommet.

En bra utgångspunkt är att inte ta hand om djurungar som du ser ute i naturen, även om de ser ut att vara ensamma och övergivna. Många djurarter lämnar ofta sina ungar ensamma under stora delar av dagen. Ungar som får stanna hos sina föräldrar har oftast en mycket större chans till överlevnad och ett vanligt djurliv.

Om djuret är skadat, eller om föräldrarna till en unge tydligt är döda, bör du vända dig till en viltrehabiliterare för att ta reda på vad du kan göra. Du hittar den som finns närmast dig via exempelvis Djurens Ö, Katastrofhjälp för fåglar och vilt, Nordens viltrehabilitering, Stockholms Vildfågel Rehab eller Viltakuten. I vissa städer kan också Svenska Djurambulansen hjälpa till.

Om du inte lyckas prata igenom med djurägaren om vad som behöver förändras ska du göra en anmälan till Länsstyrelsens djurskyddshandläggare, i länet djuret eller djuren befinner sig. När Länsstyrelsen inte har telefontid kan du även kontakta polisen på 114 14. Vid akut misstanke om brott, om du till exempel ser att ett djur blir misshandlat, ska du kontakta polisen på numret 112. Alla djur som hålls av människor omfattas av djurskyddslagen, men alla djur – även vilda – kan utsättas för brottet djurplågeri.

Följande uppgifter bör du lämna vid anmälan:

  • Namn, adress och ort till person eller företag som anmälan riktas mot.
  • Var djuren finns, om annan adress än ovan.
  • Vilket/vilka djurslag anmälan gäller.
  • Redogörelse av på vilket sätt djuren har det dåligt.      

Det går att vara anonym vid en anmälan, men då är det mycket viktigt att alla uppgifter stämmer, i och med att länsstyrelsen eller polisen i sådana fall inte har någon att kontakta för tilläggsfrågor. Finns inte korrekta uppgifter om djurägare, adress etc. går det inte att fullfölja kontrollen efter din anmälan.

Det är oerhört viktigt att människor reagerar och ingriper då det föreligger misstanke om att djur inte har det bra eller när djur far illa. För att lagstiftningen ska följas i praktiken måste det finnas en fungerande djurskyddskontroll hos myndigheter som förstår att brott mot djur är allvarligt. Tips från allmänheten är ovärderligt för att det ska bli bättre. Ge inte upp om myndigheterna inte går vidare med ditt fall, fortsätt att samla bevis och hör av dig igen. 

Djurens Rätts erfarenhet är att brott mot djur sällan blir taget på allvar av rättsväsendet, och arbetar för att det ska bli bättre. Du kan hjälpa till genom att fortsätta anmäla händelser där djur far illa. 

I Sverige dödas runt en miljon djur i jakt varje år och därtill skadeskjuts en hel del av dem. Djurens Rätt anser att de vilda djuren borde få leva ostört med rätt till sina egna liv och arbetar för att jakt ska begränsas kraftigt. 

För Djurens Rätt är det alltid det enskilda djuret som står i centrum. Det ligger inte i någons intresse att bli jagad för att sedan bli dödad eller skadad. Djur är kännande varelser med egna intressen och behov. Djurens Rätt vill att de vilda djuren ska omfattas av djurskyddslagstiftningen. Vi vill se förbud mot kritiserade jaktformer som:

  • Grytjakt
  • Licensjakt på utrotningshotade arter
  • Godsjakt
  • Levande-fångst i fälla
  • Fortsatt förbud mot bågjakt

Begrepp som viltvård och populationsbegränsning hörs ofta i samband med jakt, begrepp som handlar om arter och populationer istället för individer. För den jagade är ett sådant resonemang oväsentligt. Samhällsresurser borde istället avsättas för att utveckla andra former för populationsreglering. Det är väldigt sällan “barmhärtighetsjakt” sker, det vill säga jakt på en sjuk eller skadad individ som endast har ett svårt lidande framför sig om inte livet avslutas.

Så länge som jakt pågår måste kraven på jägarna stärkas – inte minst kraven på skjutskicklighet och förbättrad eftersöksverksamhet. Vi vill också att det ska finnas personer, motsvarande djurskyddsinspektörer, som har i uppgift att kontrollera hur jakten går till.

Källa:

Viltdata. Sidan besökt 2023-02-08.

Djurens Rätt förespråkar adoption i första hand om en ny familjemedlem införskaffas, eftersom det inte bidrar till efterfrågan på samma sätt, och du hjälper en individ från hemlöshet. Det finns individer av raser som har ärftliga problem, men som är hemlösa och behöver få ett hem hos omtänksamma familjer. 

Uppfödning av familjedjur är i mångt och mycket en affärsverksamhet och den styrs av efterfrågan. Efterfrågan på exempelvis trubbnosade hundraser behöver förändras för att andnings-problem ska försvinna. Att de får säljas och att uppfödare säger att deras djur är friska säger tyvärr ingenting om det verkligen är så, eftersom djurkyddskontrollen är bristande. 

Det finns vissa raser som har fler problem än andra. De så kallade trubbnosade hundraserna har exempelvis ofta problem med att andas vilket påverkar deras livskvalitet extremt negativt.(1) Korta nosar förekommer även hos katter och påverkar dem på liknande sätt som hos hundar.(2) Dessutom finns det andra ärftliga problem som kan skapa sjukdomar eller nedsatt funktion senare i livet, som hängande öron, svaga höfter, lång päls och kraftiga hudveck. Sådana problem behöver du vara medveten om inför adoption av ett familjedjur oavsett art eller ras, eftersom det kan leda till höga veterinärkostnader under individens liv. Detsamma gäller rastypiska beteenden som kanske inte passar din livsstil. Att läsa på och göra medvetna val minskar risken att fler djur hamnar i hemlöshet.

Källor:

  1. Roedler F. S., Pohl S. & Oechtering G. U. (2013) How does severe brachycephaly affect dog’s lives? Results of a structured preoperative owner questionnaire. The Veterinary Journal 198(3): 606–610.
  2. Farnworth M. J. m.fl. (2016) Flat Feline Faces: Is Brachycephaly Associated with Respiratory Abnormalities in the Domestic Cat (Felis catus)?. PloS one 11(8): e0161777.

Både vid träning och vid skötsel är det viktigt att hästen får ett positivt förhållande till människor, samt att skador undviks. All interaktion med djur måste utgå från vad just den individen gillar att göra. Bestraffningar och dominans mot hästar, som är vanligt vid ridning, är varken effektiva träningsmetoder eller bra för hästens relation till människor. Ridning kan även orsaka allvarliga belastningsskador. 

Samtidigt kan ridning för vissa hästar vara den enda möjligheten att få motion, och därmed skulle ett strikt förbud mot ridning orsaka visst lidande. Det är ett problem att det är så, och vi förespråkar därför mer varierade sätt att umgås med hästar och andra djur som tar hänsyn till deras bästa. 

Det går att träna och umgås med hästar på andra sätt än genom ridning. Sådana aktiviteter kan exempelvis vara klickerträning, promenader, gos och ryktning, samt att umgås i hagen. 

Djurens Rätt vill:

  • Att de ridskolor som finns tar hästarnas bästa i första hand och ser till att de får gå på lösdrift, istället för att stallas in i små boxar. 
  • Att spiltor förbjuds. Inga djur ska hållas fastbundna även om det bara är under natten.
  • Att alla som träffar hästar lär sig umgås med dem på andra sätt än genom enbart ridning. 

Källa:

McLean A. N. & McGreevy P. D. (2010) Horse-training techniques that may defy the principles of learning theory and compromise welfare. Journal of Veterinary Behavior: Clinical Applications and Research 5(4): 187–195.

Vanliga frågor

Fördjupande

Djurens Rätt utgår från att djur är levande och kännande varelser med intressen och behov som måste tillgodoses. Det är upplevelseförmågan som ger djur moralisk status och därmed ett egenvärde som individer. Medvetna, kännande varelser har ett känsloliv som spelar roll för dem. Och om det spelar roll för dem borde det spela roll för oss människor. En vanlig uppfattning är att man endast behöver ta hänsyn till andra djur i form av hela arter eller populationer. Men eftersom lidande upplevs av enskilda individer, inte av arter, bör individen istället sättas i centrum.

Djurens Rätt verkar för att få till stånd attityd- och lagförändringar som höjer andra djurs status i enlighet med vår grundsyn. Sammantaget förordar Djurens Rätt att verksamheter i samhället som i hög grad strider mot djurens intressen ska avskaffas. Men så länge som dessa verksamheter finns kvar, måste djurens förhållanden förbättras. Därför arbetar Djurens Rätt med förbättringar för djuren här och nu, med prioritet för de djur som är flest och har det sämst, samtidigt som vi arbetar med långsiktigt opinionsbildande arbete.

Djurens Rätt lägger stor kraft på att inspirera fler människor att välja veganskt. Detta gör vi exempelvis genom vår sida väljvego.se. För att underlätta för konsumenter och företag har vi också tagit fram en helt vegansk märkning, I’M VEGAN. Det finns dock mer vi kan göra för djuren. Har vi den praktiska möjligheten att påverka att djurens liv förbättras, då har vi även den moraliska skyldigheten att göra det. Även om många fler skulle välja en vegansk kost skulle fortfarande väldigt många djur vara kvar inom livsmedelsindustrin. Låser vi oss i tankesättet att vi endast kan förbättra för djuren genom att påverka enskilda människors konsumtion, missar vi andra möjligheter. 

Påverkan mot inflytelserika aktörer

Djurens Rätt anser att stora förändringar bland annat kan göras genom att påverka de allra största, mest inflytelserika företagen och få dem att anta policys som bidrar till att minska djurens lidande. Detsamma gäller kring politisk påverkan. Tar de ansvar för djurens välmående så kommer producenterna behöva att anpassa sig efter det. På så vis kan vi få bort det värsta lidandet som djuren utsätts för, samt underlätta arbetet för förbättrad djurskyddslagstiftning. Brist på efterfrågan eller efterfrågan på andra produkter är ett viktigt incitament för djurfabrikerna att förändra sin verksamhet. 

Undersökningar visar att ju fler som får ta del av djurens situation i djurfabrikerna, desto fler väljer bort animaliska produkter. De länder med högre djurskydd har även en högre andel vegetarianer och veganer, som Sverige, medan de länder som har lägre djurskydd har färre. Länder som inte har en djurskyddslagstiftning kommer inte helt plötsligt införa en djurrättslagstiftning efter påtryckningar från organisationer. I realiteten går förändring långsamt, och det viktigaste är att det rör sig i en riktning som gynnar djuren. 

Ett förbättrat djurskydd och djurvänligare policys är aldrig negativt för djuren, även om vår vision sträcker sig längre än så. Mer kunskap, ökad medvetenhet och mindre efterfrågan tror vi tillsammans kommer att leda till att intresset för djurprodukter så småningom minskar, till förmån för mer djurvänliga livsmedel. Det kan i sin tur leda till ännu större förändringar för djuren. Det kommer också att ta oss närmare vår långsiktiga och helt djurrättsliga vision – att djur ska respekteras som kännande individer med rätt till sina egna liv.

Källa: 

Cornish A. m.fl. (2016) What we know about the public’s level of concern for farm animal welfare in food production in developed countries. Animals 6(11): 74.

Det är svårt att bevisa att någon annan än du själv har ett medvetande. Men det är en självklarhet för många människor, inklusive forskare och lagstiftare, att de flesta djurarter är medvetna om sin situation. 

Såvitt forskningen känner till krävs ett nervsystem för upplevelser.(1) Det har de flesta djurarter, inkluderat maskar, insekter och kräftdjur, vilket gör att det är troligt att de har upplevelseförmåga.(2) När det gäller ryggradsdjur, som fiskar, fåglar och däggdjur, finns en utbredd enighet bland forskare om att de är medvetna, och kan både känna smärta och uppleva glädje. 

År 2009 kom EU:s Lissabonfördrag, som säger att när djur av alla arter utnyttjas ska det ske med full hänsyn till att de är kännande varelser. Den hänsynen har inte införlivats än, men det var en framgång att djur tillkännagavs som kännande. År 2012 kom "The Cambridge Declaration on Consiousness" där världens främsta forskare, inom just upplevelseförmågor, slår fast att det inte krävs en människohjärna för att uppleva, och att djur är medvetna. 

Växter, svampar, bakterier och encelliga djur saknar nervsystem, liksom ett fåtal grupper av flercelliga djur som tvättsvampar. Kammaneter och nässeldjur (som maneter och koraller) har nerver men saknar centralt nervsystem.  Musslor och ostron har ett mycket enkelt nervsystem och saknar något som liknar en hjärna. Det är därför inte troligt att några av de arterna har ett medvetande.

Hönsfåglar och grisar är exempel på djurarter som utnyttjas i hög grad i Sveriges köttindustri, i trånga och kala utrymmen, men som samtidigt bevisats ha god förmåga för tidsuppfattning och andra upplevelser av sin situation.(3, 4) 

Individuella skillnader i upplevelse av sin situation kommer alltid finnas, precis som det gör hos människor. Människor är en djurart bland andra.

Källor:

  1. Chalmers D. J. (2000) What is a neural correlate of consciousness. Neural correlates of consciousness: Empirical and conceptual questions: 17–40.
  2. Sherwin C. M. (2001) Can invertebrates suffer? Or, how robust is argument-by-analogy? Animal Welfare 10(1): 103–118.
  3. Jones R. C. (2013) Science, sentience, and animal welfare. Biology & Philosophy 28(1): 1–30.
  4. Kouwenberg A. L. m.fl. (2009) Episodic-like memory in crossbred Yucatan minipigs (Sus scrofa). Applied Animal Behaviour Science 117(3–4): 165–172.

Det finns övertygande bevis för att ryggradsdjur har förmåga att uppleva smärta och annat lidande. När det kommer till de ryggradslösa djuren har än så länge inte särskilt mycket forskning gjorts. Men allt tyder på att försiktighet behövs gällande vad djuren utsätts för.

Egentligen är det ingen som kan säga med säkerhet vad som krävs för att en organism ska ha förmågan att känna smärta och uppleva lidande. För att uppleva något krävs ett medvetande, men det finns ingen enighet kring vad medvetandet är eller vad som krävs för att ha det. Det verkar inte troligt att organismer utan nervsystem kan ha ett medvetande.

Följande egenskaper brukar anses tyda på en förmåga att uppleva smärta:(1)

  • Ett någorlunda komplext nervsystem som innehåller speciella nervceller som reagerar på smärta, så kallade nociceptorer.
  • En beteendemässig reaktion på skadliga stimuli.
  • Kognition, som t ex förmåga till inlärning, långtidsminne och flexibelt beteende.

Bland de ryggradslösa djuren står bläckfiskarna i en särställning. Där finns en hel del forskning som visar att dessa arter har stor intelligens och välutvecklat känsloliv. Det finns tydliga tecken på att bläckfiskar kan uppleva stress, oro och smärta.(2)

Det finns en hel del som tyder på att även andra ryggradslösa djur kan uppleva smärta och lidande. I nuläget finns det goda belägg för att tiofotade kräftdjur (t.ex. krabbor, humrar, räkor och kräftor) kan uppleva smärta och lidande.(3, 4)  

Mycket tyder på att även insekter och sniglar kan uppleva smärta. Många insektsarter har centrala nervsystem.(5) Flera arter av insekter reagerar mindre på potentiellt smärtsamma upplevelser om de fått smärtstillande morfin, liksom maskar, krabbor, iglar, sniglar och flera andra djur.(1, 3, 4, 6, 7)

Källor:

  1. Gregory N.G. (2004) Physiology and behaviour of animal suffering. UFAW Animal Welfare Series, Blackwell publishing.
  2.  Mather J.A. & Anderson R.C. (2007) Ethics and invertebrates: a cephalopod perspective. Diseases of aquatic organisms 75: 119–129.
  3. The International Association for the Study of Pain. Sidan besökt 2022-01-18.
  4. Elwood R.W. (2012) Evidence for pain in decapod crustaceans. Animal Welfare, vol 21 suppl. 2.
  5. Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
  6. Klein C. & Barron A. B. (2016) Insects have the capacity for subjective experience. Animal Sentience: An Interdisciplinary Journal on Animal Feeling, 1.
  7. Núñez J.A. m.fl. (1997) Alarm Pheromone Induces Stress Analgesia via an Opioid System in the Honeybee. Physiology & Behaviour 63: 75–80.